Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier)

Transkript

1 - Riktlinjer för patienter med konstaterat bärarskap/infektion med (Vancomycinresistenta Enterokocker) Giltig fr o m Ersätter Ny Sida 1(5) Revideras Framtaget av Metodkommittén/Thomas Wahlberg, vårdhygienöverläkare Antaget av Bakgrund Enterokocker tillhör vår normalflora i tarmen, men kan orsaka urinvägsinfektioner, sårinfektioner, sepsis och endokardit. Enterokocker är naturligt resistenta mot ett flertal antibiotika., Vancomycinresistenta enterokocker är ett stort problem inom sjukvården i många länder. Även spridning har nu börjat ske på vissa sjukhus i Sverige. En fruktad konsekvens är att resistensgenen för vancomycin ska överföras från till MRSA. Vancomycin har hittills i vårt land alltid varit användbart vid behandling av MRSAinfektioner. De som löper störst risk för att koloniseras/infekteras med är immunsupprimerade och svårt sjuka patienter. Den som en gång varit koloniserad/infekterad med kan förbli koloniserad i tarmen under lång tid. Troligen är bärarskapet livslångt. är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen. Bakterierna sprids som fekal-oral smitta och kan spridas mellan patienter via direkt eller indirekt kontaktsmitta. Detta sker främst via kontaminerade händer, föremål eller utrustning, ofta via personalens händer eller kläder. Riskfaktorer för hög spridningsrisk föreligger vid: Diarre Faeces/urininkontinens KAD/RIK

2 - Riktlinjer för patienter med Sida 2(5) Stomi/PEG Omläggningskrävande sår Tracheostoma Screening skall göras på följande patienter som läggs in eller genomgår dagkirurgisk operation: Patient som vårdats på sjukhus eller behandlats polikliniskt utomlands senaste 10 åren. (Hos utlandsvårdade patienter skall även screening ske för MRSA och ESBL se övergripande PM Multiresistenta bakterier (MRB) screeningodlingar Patient som vårdats på sjukhus i Sverige med kända problem (riskområden) skall kontrollodlas. För aktuella riskområden se Vårdhygiens hemsida. Patient som tidigare varit infekterad /koloniserad med. Odling tas från faeces eller rectumprov, infarter/drän samt sår/hudlesioner. I de fall patienter har eller haft KAD alternativt RIKas så skall även urinodling tas. I väntan på odlingsvar skall alltid patienten vårdas i enkelrum med egen toalett. Det kan i normalfallet ske på vanlig vårdavdelning. Ifall odlingssvar blir positivt för skall kontakt omgående tas med Enheten för Vårdhygien dagtid eller jourtid med infektionsbakjour för ställningstagande till överflyttning till infektionskliniken. Vårdrutiner vid konstaterad Patient med bör vårdas på infektionsavdelning, om inte medicinska skäl talar emot detta. Individuella bedömningar kan komma att göras. Detta avgörs alltid i samråd med Enheten för Vårdhygien. Patientens medicinska omhändertagande får inte förhindras eller fördröjas på grund av misstänkt eller konstaterat bärarskap av. Patient som vårdas på infektionsklinik på grund av -bärarskap och när tillståndet kräver viss vårdkompetens som inte kan erbjudas på infektionskliniken skall kliniken som ansvarar

3 - Riktlinjer för patienter med Sida 3(5) för patientens grundsjukdom i samråd med infektionskliniken aktivt bidra med att adekvat vård och behandling erbjudes patienten. Patient med riskfaktorer: Vårdas alltid på enkelrum med egen toalett och dusch. Patienten skall vistas på rummet. Patienten äter och serveras mat på rummet Informera patienten om god handhygien samt användning av handsprit. Rektaltermometer skall ej användas. Patient utan riskfaktorer: Bör i första hand vårdas i enkelrum med egen toalett, dusch. Patienten får röra sig fritt på avdelningen förutom i gemensamma hygienutrymmen. Patienten skall serveras all mat av personalen, men kan äta med andra patienter Viktigt att patienten informeras om god handhygien före måltid och efter toalettbesök Undersökningar/behandlingar/förflyttningar på sjukhus Undersökningar och konsulter utföres i första hand på vårdrummet, men om detta inte är möjligt kan dessa utföras på annan enhet. Ansvarig läkare informerar på remissen om smittrisker och försiktighetsåtgärder. Mottagande enhet skall alltid informeras om att patienten har. Inför operation kontaktas Vårdhygien för planering av operation och eftervård. Besök Inga restriktioner vad gäller besök hos patienten. Besökare skall informeras om god handhygien. De får inte ha tillträde till avdelningens kök eller annan lokal för mathantering, förråd, förrådsvagn mm. Personal Risken att personal blir koloniserad eller infekterad med i samband med vårdarbete bedöms som mycket liten. Kohortvård bör tillämpas, vilket innebär att den personal som

4 - Riktlinjer för patienter med Sida 4(5) vårdar patienten inte bör deltaga i vården av avdelningens övriga patienter under samma arbetspass. Målet är att så få som möjligt vårdar patienten. Personal med sår eller eksem på händerna får inte delta i den direkta vården. Tillämpa basala hygienrutiner Noggrann handdesinfektion, handskar vid direktkontakt/ såromläggning. Plastförkläde används vid direkt patientvård. Vid risk för stänk av kroppsvätskor, använd visir alternativt munskydd och glasögon. Arbetsdräkten skall bytas varje dag(enl. rekommendationer i alla vårdsammanhang) och alltid om den blir våt eller synligt förorenad. Tvätt och avfall Tvätt och avfall hanteras som för de övriga patienterna, dvs mängden förorening avgör om det hanteras konventionellt eller som smittförande tvätt/avfall. Oanvänd tvätt som förvarats hos patienten sänds som smutstvätt när patienten skrivs ut. Disk Disk (från mathantering) diskas i avdelningens diskmaskin eller i centralköket. Materiel Begränsa mängden vårdmateriel på rummet så mycket som möjligt. Oanvänt materiel för engångsbruk kasseras när patienten skrivs ut. Flergångsartiklar desinfekteras i avdelningens diskdesinfektor. Behandling i diskdesinfektor är den bästa metoden att rengöra och desinfektera flergångsartiklar Hjälpmedel Skall vara patientbundna. Innan hjälpmedlet används av annan patient skall det desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel eller Virkon. Städ Städning med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få en miljö fri från Torka upp stänk och spill av kroppsvätskor omedelbart, använd alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. Daglig städning med vanligt rengöringsmedel. Använd rumsbunden städutrustning.

5 - Riktlinjer för patienter med Sida 5(5) Daglig rengöring av patientnära ytor t ex sängbord, telefon med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Toalett rengörs dagligen: torka toalettstol, tvättställ, kranar och tagytor med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Golv torkas med Virkon 1%. Slutstädning görs med desinfektionsmedel Virkon 1%. Vid slutstädning rengör noggrant framförallt alla horisontella ytor (säng inkl avtorkningsbara madrass- och kuddskydd, sängbord, toalettutrymmen).byt toalettrulle. Utskrivning Om patienten behöver eftervård i någon form exempelvis kortidsboende, äldreboende eller hemsjukvård så måste utskrivande enhet informera att patienten har /haft bakterie. Detta skall även tydligt framgå i omvårdnads-och medicinsk slutanteckning. Kontakt tas i god tid med Enheten för Vårdhygien inför vårdplanering och utskrivning. Märkning av journal Märkning av journal görs i melior under "utropstecknet" med följande text: bakterie har påvisats. Vg se separat PM. (Denna uppgift är viktig att veta dels för att hindra smittspridning till medpatienter, men även för den enskilde patienten så att adekvat antibiotika kan sättas in om sådant behov föreligger.) Öppenvård: Basala hygienrutiner och punktdesinfektion/städning gäller som alltid. Inga övriga restriktioner vad gäller vård/undersökningsrutiner. Smittspårning: Det är vårdhygienläkare/enheten för vårdhygien som initierar eventuell smittspårning runt patienten samt beslutar om övriga kontrollodlingar