Alla. Bärarskap eller infektion med VRE är enligt Smittskyddslagen 2004:168 anmälnings- och smittspårningspliktig.
|
|
- Maj Emma Magnusson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt den: Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Sektionen för vårdhygien i Uppsala län Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Sektionen för vårdhygien i Uppsala län Reviderat den: Bakgrund Enterokocker ingår i den normala tarmfloran. De vanligaste arterna är Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium. Enterokocker kan orsaka urinvägsinfektioner, sårinfektioner, sepsis och endokardit. Enterokocker är naturligt resistenta mot ett flertal antibiotika, inklusive cefalosporiner. Vancomycin är ett vanligt behandlingsalternativ och vid resistens mot detta finns risk för svårbehandlade infektioner. Störst är risken för de svårast sjuka; immunosupprimerade patienter inom intensivvård, på transplantations-, hematolog-, onkolog-, dialys-, brännskade- och neonatalvårdavdelningar. Antalet vancomycinresistenta enterokocker (VRE) var tidigare ovanliga i Sverige. Under 2007 skedde en dramatisk ökning av antal fall orsakat av svårhanterad smittspridning på svenska sjukhus. Genom omfattande vårdhygieniska insatser, kontaktspårning och screening har antalet nyupptäckta VRE fall minskat men ligger kvar på en högre nivå än tidigare. En ökad utbredning av VRE innebär på sikt svårbehandlade infektioner med ökad dödlighet, förlängda vårdtider och ökade kostnader. Bärarskap eller infektion med VRE är enligt Smittskyddslagen 2004:168 anmälnings- och smittspårningspliktig. Smittvägar VRE sprids mellan patienter genom direkt/indirekt kontaktsmitta samt fekal-oral smitta främst via förorenade händer, föremål och utrustning. Att dela hygienutrymme kan bidra till smittspridning. God handhygien hos personal och patienter är den viktigaste åtgärden för att stoppa smitta. Enkelrum med eget hygienutrymme underlättar en god hygien och därmed minskar risken för smittspridning. Bakterierna kan överleva i miljön i månader under gynnsamma förhållanden. Rengöring och desinfektion av vårdlokaler och medicinsk utrustning begränsar risken för smitta. Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning ökar om patienten har någon av följande riskfaktorer: Antibiotikabehandling (främst cefalosporiner), diarré, kolo- och ileostomi, svårigheter med personlig hygien. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 1 av 5
2 Praktisk handläggning Misstänkt eller verifierat VRE får aldrig försena eller hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp Provtagning VRE Patienter som skall läggas in eller genomgå sjukvårdande behandling på mottagning ska screenas för VRE samt MRSA och MRG om de 6 månader tidigare har vårdats utomlands eller på vårdinrättning med VRE utbrott i Sverige. Se lokal riktlinje Screening av resistenta bakterier, kvalitetshandboken eller vårdhygiens hemsida på Navet. Patienten ska i avvaktan på provsvar vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme. Vid fynd av VRE i odling Bärarskap eller infektion med VRE är en anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom enligt gällande Smittskyddslag 2004:168. Vid konstaterad VRE ska alla patienter som vårdats på samma avdelning screenas (smittspåra) för VRE. Detta för att snabbt upptäcka ev smittspridning. Vid fynd av VRE i avdelningsscreening (smittspårning) Alla medpatienter som vårdas på samma avdelning screenas (feces) en gång/vecka och i samband med utskrivning. Denna screening upphör 1 vecka efter att känd VRE patient har skrivits ut. Patient med känd VRE - screening Så länge patient med känd VRE vårdas inneliggande rekommenderas screening (feces) av all medpatienter en gång/vecka och i samband med utskrivning för att snabbt kunna upptäcka ev smittspridning. Denna screening upphör 1 vecka efter att känd VRE patient har skrivits ut. Inneliggande patient med VRE ska regelbundet kontrollodlas enligt smittskyddslagen. Patientens behandlande läkare ombesörjer detta. Tills vidare rekommenderas fecesodling var 3:e månad. Patientinformation, smittspårning och journalmärkning Behandlande läkare är ansvarig för att i journalen notera fynd av VRE, att informera patient muntligt och skriftligt (se smittskyddsblad och att vid behov informerat anhöriga. I journalen bör även dokumenteras vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa smitta. Behandlande läkare är även ansvarig för att smittskyddsanmälan görs via och att smittspårning utförs. Kontakta vårdhygien direkt (tel: ) för samråd om smittspårning. Märkning av journal under ikonen smitta utförs av sektionen för vårdhygien. En standardiserad märkning gör det möjligt att smittspåra via Cosmic. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 2 av 5
3 Patient med misstänkt eller konstaterad VRE Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas vid direkt kontakt med alla patienter. Vid undersökning, vård och behandling av patient med VRE finns ett utökat krav på basal hygien - en 100% följsamhet är avgörande för att förhindra smittspridning. Händerna ska desinfekteras före och efter kontakt med patienten. Händerna ska alltid desinfekteras när man lämnar vård- eller behandlingsrummet då även miljön kan bidra till smittspridning. Engångsförkläde eller engångsrock ska användas om det finns en risk att arbetskläderna kommer i kontakt med patient, patientens säng eller kroppsvätskor. Patienter med misstänkt VRE (oavsett riskfaktorer) bör vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme. Undantag från vård på enkelrum gäller endast avdelningar med få enkelrum t ex uppvaknings- och intensivvårdsavdelningar. Patienter med VRE, diarréer och/eller utbredda, smetiga sår ska alltid vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme. Undersökningar och behandlingar bör utföras i vårdrummet. Patienter med VRE som saknar riskfaktorer ska i möjligaste mån vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme. De får vistas på avdelningen med desinfekterade händer och rena förband. Om behovet av enkelrum överstiger tillgången, kontakta vårdhygien eller infektionsjouren för råd om prioritering. Kohortvård kan bli aktuellt. Om vårdrummet saknar eget hygienutrymme inklusive dusch, får patienten använda närmaste allmänna hygienutrymme/dusch. När patienten lämnar hygienutrymmet ska noggrann desinfektion av alla kontaktytor utföras. Kohortvård Kohortvård ska övervägas för vård av patienter med VRE som har riskfaktorer för smittspridning, exempelvis diarréer, smetiga sår och svårigheter med personlig hygien. - Kohortvård innebär att patienten vårdas med en och samma personalgrupp. Kohortvård gäller omvårdnadspersonalen under hela dygnet. Andra personalgrupper med specifika funktioner (läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut) ingår inte i kohortvården. Risken för personal att bli koloniserad eller infekterad med VRE är liten om basala hygienrutiner tillämpas. Besökare Besökare ska tillämpa god handhygien och använda handsprit. Besökare behöver inte bära skyddsutrustning vid besök men vid deltagande i omvårdnad gäller samma hygienrutiner som för vårdpersonal (basal hygien). Besökare har ej tillträde till avdelningens kök eller annan lokal för mathantering, förråd, förrådsvagn mm. Detta gäller även anhöriga till barn med VRE. Besökare hänvisas till offentliga toaletter på sjukhusområdet. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 3 av 5
4 Mat och disk Patientbuffé får ej förekomma! Patienten ska uppmanas och ges möjlighet att tvätta händerna före måltid och efter toalettbesök. Handsprit ska användas. Patient med diarréer, utbredda smetiga sår och svårighet med personlig hygien ska äta på vårdrummet. Övriga patienter kan äta i patientmatsalen om maten serveras av vårdpersonal. Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin. Livsmedel som anhöriga tar med till patienten får ej förvaras i patientkökets kylskåp. Patienter som rehabiliteras i träningskök får endast laga mat till sig själv. Rehabilitering, undersökning och behandling. Mottagande enhet informeras i god tid före undersökning/behandling Innan transport ansvarar vårdpersonalen för att desinfektera tagytor på säng eller rullstol (inklusive renbäddad säng) och tillse att patienten har fått hjälp att: - tömma urinpåse, stomipåse - täcka sår - byta till rena kläder - desinfektera händerna Sjukgymnastik, arbetsterapi och annan rehabilitering utförs i avsedda lokaler. Patienterna ska desinfektera händerna innan utrustning i lokalen används. Patienter med hel hud, utan slangar och diarré kan delta i bassängträning. Duschutrymmet rengörs och desinfekteras efter användning. Patienter med riskfaktorer för smittspridning t ex diarré och sår rehabiliteras under kontrollerade former. Spill och stänk punktdesinfekteras omgående. Operation På operationsavdelningen förvaras patientens renbäddade säng övertäckt och skild från andra sängar. Städning av operationsrum utförs enligt lokala riktlinjer. Rengör mekaniskt så att eventuellt vidhäftande enterokocker lossnar. På uppvakningsavdelningen vårdas patienten på enkelrum eller skild från andra patienter. När patienten lämnar uppvakningsavdelningen desinfekteras samtliga kontaktytor och medicinteknisk utrustning. Överblivet engångsmaterial kastas. Medicinteknisk utrustning och material Enterokocker fäster till alla material som används i sjukvården. Bakterierna kan överleva på föremål och i miljön i månader under gynnsamma förhållanden. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning begränsar risken för smitta. Ta inte in mer material i vård- och undersökningsrum än nödvändigt. Överblivet material kastas. Medicinteknisk utrustning som t ex blodtrycksmanschett, stetoskop ska vara patientbunden. Utrustningen desinfekteras efter användning och alltid när patienten skrivs ut. Innan medicinteknisk utrustning används av annan patient ska det rengöras och desinfekteras. Välj i första hand disk- eller spoldesinfektor om detta är möjligt. I andra hand väljs kemisk desinfektion t.ex. ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Desinfektion utförs med mekanisk bearbetning så att vidhäftade enterokocker lossnar. Använd skyddshandskar. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 4 av 5
5 Hjälpmedel (t ex gåstol, rullstol, rullator, toastol, specialmadrass, kilkudde) Hjälpmedel ska vara patientbundna, kunna rengöras och desinfekteras vid förorening och vara utan synliga skador (hela). Innan hjälpmedlet används av annan patient ska det rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Hjälpmedel som inte går att desinfektera ska kasseras. Leksaker till barn Uppmuntra anhöriga att ta med egna leksaker till patienten. Leksaker ska vara patientbundna under vårdtiden. Innan leksaker används av annan patient ska de rengöras och desinfekteras. Leksaker som inte går att desinfektera ska kasseras. Rengöring och desinfektion av tagytor minst 1 gång/dag Rengöring och desinfektion av tagytor utförs med basal hygien. Vårdpersonal utför (om inget annat avtalats) mekanisk rengöring och desinfektion av tagytor (t.ex. sängbord, sänggrind, telefon, knappkontroller) i patientens närhet (minst 1 gång/dag). Dessa ytor har efter miljöodlingar bedömts som kritiska för smittspridning. Rengör så att vidhäftade enterokocker lossnar. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider och engångs torkdukar. Daglig städning av hygienutrymmen och golv Genom att hålla bord, horisontella ytor och tvättställ fria från material och utrustning underlättas den dagliga städningen Informera städpersonalen om särskilt smittsam patient. Daglig städning utförs med basal hygien. Vårdpersonal utför punktdesinfektion av kroppsvätskor. Städpersonal utför grundläggande städning enligt avtal (hygienutrymmen minst 2 ggr/dag) Använd rengöringsmedel, engångs moppar och torkdukar Använd rumsbunden städutrustning (moppstativ) Städutrustning desinfekteras efter användning Dörrhandtag, lysknappar, toalettpappershållare och kranar ska mekaniskt bearbetas med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (minst 2 ggr/dag). Dessa ytor har efter miljöodlingar bedömts som kritiska för smittspridning. Rengör så att vidhäftande enterokocker lossnar. Toalettstolens spolknapp och sittring ska mekaniskt bearbetas med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (minst 2 ggr/dag). Om fler patienter delar hygienutrymme ska städning och desinfektion utföras efter varje toalettbesök Städning och rengöring med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få vidhäftade enterokocker att lossna från ytor och föremål. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 5 av 5
6 Tvätt Rumsbunden tvättsäck i säckhållare förvaras bäst på toaletten. Byt tvättsäck dagligen. Säcken försluts på vårdrummet. Tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor t.ex. diarré, sårsekret hanteras som smittförande. Se dokument Smutstvätt förorenad med biologiskt material eller cytostatika. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Ren tvätt som förvarats i vårdrum eller sluss sändes som smutstvätt när patienten skrivs ut. Avfall Rumsbunden avfallssäck i säckhållare förvaras bäst på toaletten. Byt avfallssäck dagligen. Säcken försluts på vårdrummet och hanteras som hushållsavfall. Avfallet får ej miljösorteras. KAD-påse, stomipåse och blöjor kastas i separat soppåse. Påsen tillsluts utan dröjsmål innan den kastas i avfallssäck. Stickande och skärande avfall kastas i avsedd behållare. Slutstädning Städning och rengöring med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden, för att få vidhäftande enterokocker att lossna från ytor och föremål. Rester av organiskt material (smuts) på ytor och föremål kan inaktivera desinfektionsmedel som används regelmässigt i sjukvården. Slutstädning efter patient med VRE genomförs därför i två steg städa och rengör ytor och föremål desinfektera kontaktytor, golv och föremål som rengjorts Slutstädning utförs med basala hygienrutiner. Byt skyddshandskar upprepade gånger under städmomentet för att inte förorena ytor och föremål som rengjorts och desinfekterats. Daglig städning av golv och hygienutrymmen utförs av städpersonal. Samordna om möjligt så att detta utförs efter hemgång. I lokaler där lavemang utförts kan det vara aktuellt med rengöring och desinfektion av väggar. Vårdpersonal rengör och desinfekterar all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten (om inget annat avtalats). Avsätt tid så att alla ytor och föremål blir desinfekterade. Använd gärna checklista slutstädning (bilaga 1). Till städning och rengöring används rengöringsmedel, engångs moppar och torkdukar. Använd det rumsbundna moppstativet. Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid rekommenderas till desinfektion av mindre ytor och föremål. Virkon rekommenderas till desinfektion av stora ytor för att undvika problem med alkohol ångor. Madrass och kudde med plastklädsel: Torka flödigt med Virkon eller alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Kassera madrass och kudde om de är grovt förorenade. Tvättbar kudde som förorenats skickas till tvätt. Horisontella ytor och tagställen i patientens vårdrum och toalett desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Exempel är sänggrindar, sängbord, telefon, knappkontroller, handtag, kranar, toalettsits. Dessa ytor bedöms som kritiska för smittspridning. Oanvänt engångsmaterial kasseras när patienten skrivs ut. Detta gäller också om det förvarats i förrum eller sluss. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 6 av 5
7 Oanvända textilier skickas till tvätt. Flergångsmaterial desinfekteras. Städning och rengöring med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få vidhäftade enterokocker att lossna från ytor och föremål. Utskrivning av patient med VRE Utskrivning till hemmet är att föredra av epidemiologiska skäl. Tillämpa tidig utskrivningsplanering. Behandlande läkare är ansvarig för att: - i förväg underrätta och informera om VRE till annan avdelning/klinik /sjukhus/vårdinrättning vid överflyttning av patient. - ambulanspersonal informeras i god tid före transport - hygiensjuksköterska och i förekommande fall ansvarig MAS kontaktas i god tid innan överflyttning till annan vårdform, så att nästa vårdgivare kan få utbildning om handläggning av VRE Referenser Att förebygga vårdrelaterade infektioner/antibiotikaresistenta bakterier i vården. Socialstyrelsen, 2006 Handbok för hälso- och sjukvård/ Multiresistenta bakterier, Vårdhandboken, 2013 Kunskapsunderlag vankomycinresistenta enterokocker VRE. Folkhälsomyndigheten, 2011 Multiresistenta bakterier i svensk hälso-& sjukvård en nationell handlingsplan. RAF, STRAMA och SFVH:s rekommendationer för tidig upptäckt och åtgärd för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier på svenska vårdinrättningar. Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 7 av 5
8 Checklista slutstädning VRE Bilaga 1 Tillämpa basala hygienrutiner, byt skyddshandskar och torkdukar ofta för att inte återsmutsa rengjorda ytor och föremål. Använd torkduk får aldrig doppas i kärl med rengöringslösning. Rengör med mekanisk bearbetning för att vidhäftade enterokocker ska lossna från ytor och föremål. Till en första rengöring används vatten och rengöringsmedel. Till en andra rengöring och desinfektion av mindre ytor, föremål och kontaktytor är det lämpligt att använda alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Till en andra rengöring och desinfektion av större ytor (madrass, golv) är det lämpligt att använda Virkon 1%, då alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel i stora mängder bildar ångor som kan upplevas obehagliga. Virkon måste torka innan vårdrummet kan iordningställas till ny patient. Rengör vårdrum och möbler Kasta allt engångsmaterial inklusive tvål- och handspritförpackningar. Gäller även material i förrum/sluss (inkontinensskydd) Plocka bort sänglinne. Tvätt som är kraftigt förorenad med diarré hanteras som smittförande. Skickas i gul tvättsäck med vattenlöslig innersäck. Innersäck av plast/gelatin försluts på vårdrummet innan den placeras i gul tygsäck. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Rena, oanvända textilier som förvarats på vårdrum eller i sluss skickas till tvätt Rengör väggar (strömbrytare) upp till 1.70 m vid behov, fönsterbräda, dörrar (handtag) Rengör garderob, särskilt tagställen (handtag) Rengör patientens stol, pall och bord Rengör TV och fjärrkontroll Rengör patientnära ytor och vårdbädden Rengör sängbord, säng- och väggpanel, lampa, patienttelefon Rengör sängens samtliga delar (sänggrindar) Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag rengörs och desinfekteras. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar Förorenade kuddar och madrasser som ej går att rengöra kasseras Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 8 av 5
9 Flergångsartiklar, utrustning, hjälpmedel Rengör och desinfektera flergångsartiklar i disk- eller spoldesinfektor. Är detta inte möjligt, använd kemisk rengöring och desinfektion. All utrustning (infusionspumpar, stetoskop, blodtrycksmanschett, lift, gåbord mm) som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera kasseras Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin Avfall slängs i säck på vårdrummet och behandlas som hushållsavfall. Det får ej sorteras Rengör papperskorgar och säckhållare Rengör och desinfektera toaletten Rengör dörrens in/utsida (handtag) Rengör kranar, tvättställ (ut/invändigt), avställningshylla, larm/strömbrytare Rengör hållare till tvål- och handspritförpackningar Rengör hållare till toalettpapper, handikappstöd, duschhandtag Rengör spolknapp och toalettstol utvändigt Rengör vägg bakom toalettstol Rengör toalettstolens lock, sittring (in/utsida), toalettstolen invändigt, kasta toalettborsten Rengör golv Samtliga golv rengörs och desinfekteras, vårdrummet först och toaletten sist. Använd engångsmopp Kontaktytor, städutrustning, skyddsutrustning och arbetskläder Samtliga kontaktytor, föremål som patient och personal vidrört under vårdtiden desinfekteras efter rengöring. Städutrustningen rengörs och desinfekteras efter användning Kasta skyddshandskar och plastförkläde/engångsrock Tvätta och desinfektera händerna Byt ev arbetskläder Titel ESBL och andra multiresistenta bakterier (MRG) Sidan 9 av 5
Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den: 2010-09-10 Skapat av: Vårdhygien, Birgitta Lytsy Skapat den: 2009-02-13 Under kategori: Vård
A kademiska sjukhuset Division: Alla Verksamhetsområde: Alla Enhet: Alla Titel: Dokumenttyp Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Vårdrutin Godkänt av: Göran Modin, chefsläkare Godkänt den:
VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier)
- Riktlinjer för patienter med konstaterat bärarskap/infektion med (Vancomycinresistenta Enterokocker) Giltig fr o m 2010-03-15 Ersätter Ny Sida 1(5) Revideras 2013-03-15 Framtaget av Metodkommittén/Thomas
Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Clostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med
(tillägg till /Multiresistenta bakterier) Dokumentnamn ESBL- Riktlinjer för handläggning av patient med konstaterat bärarskap/infektion med ESBLproducerande bakterier och övriga multiresistenta gramnegativa
Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (5) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är motståndskraftiga mot
Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet.
MultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Handlingsprogram för ESBL Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Hygienrutiner 4 Placering av vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande
MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
MRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?
Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2017-07-01
Dokumentnamn: Gastroenteritutbrott Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen, Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Smittämne 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2017-07-01
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Smittsam lungtuberkulos
Godkänt den: 2016-03-24 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund... 2 Smittsamhet och smittvägar... 2 Multiresistent tuberkulos... 2 Vaccination... 2 Provtagning...
Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Magsjuka Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smittsam magsjuka Bakom symtom kan finnas mycket Kräver snabba reflexer Kräver läkarbedömning Ring vårdhygien + MAS tel:0498-268047 Smittväg från tarm till
Virusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Styrgruppen i smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2011-11-14
Vårdhygien 2015-03-23. Västra Götaland. Vårdhygien. Varför vårdhygien? Vårdhygiens i VGR. Vårdhygiens uppdrag är bland annat att
Västra ötaland Tvärprofessionella team bestående av sjuksköterskor, läkare och biomedicinska analytiker arbetar för: Sjukhus Kommunal vård V Primärvård Strama o utbildning, Februari Mars 2015 s i VR s
Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region
Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens
Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska
Smittsam magsjuka Hindra spridning i vård och omsorg Malin Järv Hygiensjuksköterska Definitioner Smittsam magsjuka innebär: - akut - infektiös magtarmsjukdom - en vårdtagare och/eller personal - inkubations-
ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Datum: 2016-04-04 Sida 1 (5)
Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander : 2016-04-04 Sida 1 (5) Skabb Skabb är ett för människan artspecifikt
Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Socialförvaltningen HYGIEN
Socialförvaltningen HYGIEN Riktlinje om hygien inom kommunal vård och omsorg Av Monica Örmander, MAS 2016-05-01 Ersätter riktlinje från Maj, 2009 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 RIKTLINJE
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Vattkoppor eller generaliserad herpes zoster (bältros) - vårdhygieniska rutiner
2014-02-24 10215 1 (5) Vattkoppor eller generaliserad herpes zoster (bältros) - vårdhygieniska rutiner Sammanfattning Varicellaevirus kan spridas via luften vid primärinfektion eller generaliserad herpes
Innehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se
LOKAL ANVISNING för Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Städning 2.0 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Städning 2015-12-15 Utfärdande ansvarig enhet:
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
VRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Blod och blodsmitta. Malin Järv Hygiensjuksköterska
Blod och blodsmitta Malin Järv Hygiensjuksköterska Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Riktlinjer
Hygienregler för Akademiska sjukhuset
Hygienregler för Akademiska sjukhuset www.akademiska.se 1 Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Akademiska sjukhuset. Reglerna fastställdes av sjukhusledningen den 1 oktober 2004. 2 Ledningens ansvar
Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.
Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Checklista framtagen av Vårdhygien SÄS, modifierad efter WHO Patient Care Checklist June 2009 Version 090820 För komplett handläggning
Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt
Virusorsakad magsjuka rutiner vid utbrott på särskilda boenden och korttidsboenden
Virusorsakad magsjuka rutiner vid utbrott på särskilda boenden och korttidsboenden Utfärdare: Fastställande : Uppdaterad 2016-02-10 Omfattning Bakgrund Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunernas
VRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län Godkänt av: Kategori: Reviderat av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) Handlingsprogram för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer i Stockholms län
Central Hygienkommitté Virusorsakad Gastroenterit (magsjuka) Handlingsprogram för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer i Stockholms län Dokument nr CHK 2/2006 Fastställt-datum: (gäller från) 2006-05-01
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Rutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL) Antibiotikaresistenta tarmbakterier blir allt vanligare
Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka
Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra
MRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
VÄLKOMMEN TILL LINNÄS
VÄLKOMMEN TILL LINNÄS Linnäs är ett boende för korttidsvård för rehabilitering och avlastning Senast reviderad 2014-03-25 2 (6) 3 (6) OM LINNÄS Linnäs är en avdelning på vård- och omsorgsboendet Vätterngården
Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar
Clostridium difficile diarré
Godkänt den: 2017-12-06 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Smittsamhet...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård
Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård Resistenta bakterier ökar med oroväckande hastighet och sambandet mellan antibiotika-förbrukning och resistensutveckling är
Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Riskfaktorer för smittspridning: diarré
Vårdhygien Suzanne Wendahl 1 av 5 ESBL- Extended Spectrum Beta Lactamase och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG). VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker Handläggning inom kommunal vård
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun Reviderad 2015-05-25 Ulrika Uhlén, hygienombud Cherstin Lindberg, hygienombud Eva Ringdahl, hygienombud Ingrid
Antagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78. Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun
Antagna av Kommunstyrelsen 2011-02-01 78 Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun Kvalitetsgarantier i hemtjänst Sociala sektorns verksamhet bygger på människors
Viktigt med handskar. Rena händer räddar liv. Viktigt med handskar 1
Viktigt med handskar Rena händer räddar liv. Viktigt med handskar 1 Inledning Handskar ska alltid användas om det finns risk för kontakt med kroppsvätskor. De hindrar händerna från att bli kraftigt nedsmutsade
Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Vårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation
Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård,
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Svarsjournal. Publikationsnamn
Svarsjournal Publikationsnamn Webbenkät Särskilt boende Namn Datum 1. Jag är ansvarig för följande enhet 2. Den personal du ansvara för känner till riktlinjer för läkemedelshantering och följer dem 3.
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun
Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Borlänge kommun 781 81 Borlänge Tel: 0243-740 00 kommun@borlange.se www.borlange.se När du behöver hjälp eller stöd När du behöver hjälp eller stöd i din
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Influensa - handlingsprogram Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Influensa - handlingsprogram Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt
Hjo kommun. Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria.
Hjo kommun Rutin Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria. 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011 av MAS 3.
ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska
ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram
Vårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Vårdgaranti 7 0 0 i Västra Götalandsregionen En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården Som vårdgivare ska du se till att patienten erbjuds vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det är ditt ansvar.
VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation
2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Enligt vårdgarantin har du rätt till:
Det finns en vårdgaranti När behörig vårdpersonal beslutat om besök eller behandling i samråd med dig som patient så anger vårdgarantin hur länge du som längst ska behöva vänta. Vårdgarantin reglerar inte
Välkommen till Bruksgården. ett särskilt boende i Skurups kommun
Välkommen till Bruksgården ett särskilt boende i Skurups kommun 2 Välkommen till Bruksgården i Rydsgård Bruksgården erbjuder en boendemiljö som ger möjlighet till trygghet, inflytande och social gemenskap.
När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs mer: Policy arbetsmiljö, tillämpning hälsa i arbetslivet flik 1.
1 (6) 2016-04-13 Arbetsmiljöpolicy Hudiksvalls kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. För att uppnå en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.
Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner vård och omsorg i SOF Upprättad 2015 Sida 2 av 69 Innehåll 1. Att förhindra smittspridning... 6 Smittvägar... 6 2. Basala hygienrutiner
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Influensa handlingsprogram Uppsala län Godkänt av:
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Influensa handlingsprogram Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt
Lokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Allmänhetens syn på sjukvård
Allmänhetens syn på sjukvård Undersökning: Allmänhetens syn på sjukvård Projektnummer: 3272460 Uppdragsgivare: Hjärt-Lungfonden Tid för fältarbete: 20-23 oktober 1997 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: