Budget Foto Sven Jönsson. Flerårsplan

Transkript

1 Budget 2011 Foto Sven Jönsson Flerårsplan

2 2

3 Innehållsförteckning Sid Organisation och övergripande kommentarer 4-5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisation 5 Förvaltningsplan 6-15 Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 7 God ekonomisk hushållning 8 Skatte- och bidragsprognos 9 Driftbudget 2011, Budgetflyttningar mellan förvaltningar 10 Driftbudgetens flerårsplan , Förändringar 10 Investeringsbudget 2011, erade större projekt 11 Investeringsplan Sammanställning nämndernas driftbudget 12 Sammanställning nämndernas investeringsbudget 13 Resultatbudget 14 Kassaflödesanalys 14 Balansbudget 15 Verksamhetsplan Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret 16 Kommunstyrelsen, Arbetsmarknadskontor 19 Lokala säkerhetsnämnden 21 Samhällsbyggnadsnämnden 22 Fritidsnämnden 25 Kulturnämnden 29 Tekniska nämnden 31 VA-verksamhet 34 Renhållnings-verksamhet 36 Barn- och utbildningsnämnden 38 Socialnämnden 44 3

4 Organisation och övergripande kommentarer Kommunstyrelsens ordförande har ordet Östhammars kommun Rätt in i framtiden var ett sätt att marknadsföra vår kommun under slutet av förra årtusendet. Det kan uppfattas som ett till intet förpliktigande slagord, eller som en uppmaning att styra rätt mellan alla blindskär. I skrivande stund känns det som vår kommun är på väg rätt in i framtiden. Vi har nyligen gått igenom en finansiell kris som över hela världen skakade om företag, banker, offentliga organisationer ordentligt. Flera bedömare talade om att det finansiella systemet ett tag var på väg mot en ren härdsmälta. Genom koordinerade insatser över hela världen lyckades stater och riksbanker förhindra en katastrof. De offentliga finanserna blev också kraftigt påverkade, så även i vårt land. Osäkerheten om skattunderlagets storlek, dvs. lönesummornas storlek och alla övriga skatters storlek har varit betydande. Östhammars kommun baserar liksom övrig kommuner sina inkomstprognoser, på en sammanvägd analys framtagen av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Denna baseras på antaganden om hur ekonomin utvecklas framöver och tillsammans med det kommunala utjämningssystemet skapas skatteintäkter för att kunna producera all den välfärd som kommunen ansvarar för. Varje kommuninvånare bidrar med ett belopp om ca kr till den kommunala intäktssidan. Tvärtemot vad många tror är det så att alla innevånare bidrar med lika mycket till kommunens intäkter. Utjämningssystemet gör att våra olika personliga inkomster distribueras i ett nationellt system, som antas skapa likvärdighet i landet oavsett var man bor. Om man jämför vår kommun med riket, har vi en något lägre skattekraft än genomsnittet. Vi tar alltså emot resurser genom utjämningssystemet. Ovanstående resonemang ger vid handen att det inte är helt enkelt att kunna göra en säker prognos för vilka resurser som är tillgängliga. Vi måste således alltid ha en god beredskap för att kunna justera under gång i verksamhetens kostnader ser ut att kunna bli ett bra år ur bokslutssynpunkt. Troligen kan vi uppfylla kommunfullmäktiges resultatmål om + 2% (20 mkr) för året. Dessa resurser behövs för att kunna finansiera de stora investeringar som nu står för dörren. Kommunfullmäktige har tagit beslut om att investera i ombyggnation av Österbyskolan och Frösåkersskolan vilket kommer att innebära en stor finansiell utmaning. Detta är en del i ett större beslut som fattats om omstrukturering av våra skolor. I den budget för år 2011 som Du har i din hand så är det budgeterade resultatmålet inte uppfyllt. Till en del beror det på eftersläpning i skatteunderlagets tillväxt. Den nuvarande starka ekonomiska tillväxten i Sverige kommer inte att ge effekt förrän tidigast under Kommunstyrelsen har gjort årets prioritering på att så långt möjligt bibehålla resurser till välfärdens kärna. Östhammars kommun är en kommun med mycket stor potential att utvecklas positivt under de kommande åren. Flera stora framtidssatsningar skapar tillförsikt om jobbtillväxt och utveckling; Ombyggnad av väg 288, återstart Dannemora gruva, platsval för slutförvar i Forsmark, stark konjunktur för våra större exportföretag Sandvik, Österby gjuteri och JACO. Allt detta skapar goda möjligheter för utveckling. Östhammars kommun är redo att möta detta genom fortsatt god kvalitet i välfärden, planberedskap för nya bostäder, aktivt miljöarbete i kontinuerlig dialog med medborgarna. Vi förtroendevalda ska alltid lyssna! Jacob Spangenberg (C) Ordförande kommunstyrelsen 4

5 Organisation och övergripande kommentarer Organisation Valnämnd Revision Överförmyndare Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen även krisledningsnämnd Kommunledningskontor Ekonomikontor - IT-kontor Kommunkansli - Personalkontor Tillväxtkontor Kommunalförbund tillsammans med Tierps kommun Politisk organisation för information och beredning av slutförvarsärenden Räddningstjänsten- Norduppland Pensionärs - och handikappsråd Slutförvarsenhet Arbetsmarknadskontor Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Fritidsnämnd Fritidsförvaltning Kulturnämnd Kulturförvaltning Teknisk nämnd Trafiknämnd Teknisk förvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Hargshamn AB Stiftelsen Östhammarshem 5

6 Förvaltningsplan Förvaltningsplan Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling och situation Tillväxten i den svenska ekonomin har 2010, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även 2011 blir tillväxttalen höga med en BNP-tillväxt på närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4,5 procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. SKL räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under 2009 kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet minskar också arbetslösheten. De närmaste åren sker en relativt långsam återhämtning och gapet till potentiell sysselsättning sluts Lönesumman ökar mycket långsamt 2010, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat 2010 när prisökningarna rensats bort. Från och med 2011 ökar det reala skatteunderlaget igen. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att kommunerna respektive landstingen sammantaget 2010 förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga kon-junkturstödet och relativt stora demografiskt be-tingade behovsökningar ger markant sämre förut-sättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn 2010 trots de stora intäkterna. Skatteunderlagets utveckling Efter en svag ökning av skatteunderlaget år tilltar ökningstakten de närmaste åren. Men den ser ändå inte särskilt imponerande ut, år 2013 växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som genomsnittet hittills under 2000-talet. Den lägre tillväxttakten än den vi vant oss vid historiskt, beror till stor del på en lägre löneökningstakt. I reala termer, det vill säga sett till hur mycket mer verk-samhet som kommuner och landsting kan finansiera med skattepengar utan att ändra skattesats, växer därför skatteunderlaget ändå avsevärt. Då är ökningstakten i slutet av perioden i paritet med de bästa åren hittills under 2000-talet, rekordåret 2007 undantaget. Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas ovan. Den svaga utvecklingen 2009 förklaras av att antalet arbetade timmar minskade som en följd av lågkonjunkturen. Nu har en konjunkturåterhämtning inletts men det ser ut som om effekten på sysselsättningen inte kommer att bli så stor. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till en nedväxling av löneökningstakten, framför allt i år. Pensionsinkomsterna bromsas också under flera år för att säkerställa att AP-fondens tillgångar till-sammans med framtida pensionsavgifter ska täcka pensionsskulden. SKL beräknar att skatteunderlaget ökar med 3,0% 2011, 3,9% 2012 och 4,4% Kommunalekonomisk utjämning Den statliga kommunalekonomiska utjämningen garanterar kommunerna 115 procent av medelskattekraften. Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen förslagna regleringar som berör kommunerna. Tre större regleringar finns i regeringens budgetproposition som berör kommunerna Anslaget för kommunalekonomisk utjämning tillförs 2,1miljarder 2011 (4,8 Mkr Östhammars kommun) som ett obundet tillskott bara för Fortsatt sänkning av skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag motsvarande drygt 4,9 miljarder. Den minskade kommunala intäkten regleras mot anslaget för kommunalekonomisk ut- 6

7 Förvaltningsplan jämning genom en ökning med lika stort belopp som intäktsminskningen. Indragning med totalt 2 miljarder åren enligt den bedömning som regeringen gör, att förslagen till högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan kommer att leda till kostnadseffektiviseringar. Riktade bidrag Riktad satsning till kommuner och landsting på sammanhållen vård och omsorg om äldre 2011 med 150 miljoner, 1,0 miljard 2012 och 1,3 miljarder Ett omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare med 150 miljoner år 2011, 250 miljoner 2012 och med 300 miljoner åren Befolkningsutvecklingen 2007 och 2009 har befolkningen minskat. Bidragande orsaker är födelseunderskott och nettoutflyttning hade kommunen i liten folkökning. Befolkningen bedöms vara personer den 1 november Därefter beräknas antalet invånare till under planperioden Tabell: Befolkningsförändringar (1 november är det datum som avgör nästkommande års nivå inom skatte- och utjämningssystemen) År 30 juni 1 nov Förändring 1 november året innan ( ) (prognos) (prognos) (prognos) (prognos) 0 Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens resultat. Händelseförändring Kostn/intäkt (Mkr) Ränteförändring med 1 % +/- 1,0 Löneförändring med 1% +/- 7,7 Bruttokostnadsförändring 1% +/- 12,3 Socialbidragsförändring 10% +/- 1,5 100 kommuninvånare +/- 4,6 Förändrad utdebitering 1 kr +/- 38,6 10 årsarbetare +/- 4,3 I tabellen ovan framgår bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på ca 7,7 Mkr. Vidare framgår det att en procents ökning av bruttokostnaderna medför en kostnad på ca 12,3 Mkr. En skatteintäktsökning med 1 krona ger ca 38,6 Mkr och en ökad befolkning med 100 personer ger 4,6 Mkr i ökade intäkter. Tabellen visar med tydlighet att ovanstående exempel på förändringar kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Finansiell analys Analysen skall ses som en sammanfattning av kommunens finansiella ställning och utveckling. Den bygger på samma finansiella analysmodell som används i övriga delar i årsredovisningen, nämligen perspektiven resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat kapacitet Under 2011 beräknas Östhammars kommuns löpande driftsverksamhet exklusive avskrivningar och finansnetto ta i anspråk 94,1 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Avskrivningarnas andel beräknas bli 5,2 % och finansnettot beräknas ta i anspråk 0,5 %. Tillsammans beräknas de löpande nettokostnaderna ta i anspråk 99,8 % av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att kommunen har 0,2 % lägre kostnader än intäkter under året och ett positivt resultat på 1,9 Mkr eller +0,2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning vilket är lägre än uppsatt resultatmål om 2 %. Kommunens räntenettokostnader bedöms öka beroende på högre ränte- och högre investeringsnivåer. Räntenettot budgeteras till 5,0 Mkr vilket är lika med budget Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser som anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierat med eget kapital uppgår till 6 %, vilket inte når upp till det finansiella målet om att soliditeten skall öka med 2 procent. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt, till skillnad från likviditetsmåtten som visar betalningsberedskap på kort sikt. Kommunens långfristiga skulder budgeteras till 120,9 Mkr vilket är 11,0 Mkr mer än jämfört med delårsbokslut Risk kontroll Kassalikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid 100 % täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar Kommunens likviditet i form av kassalikviditet beräknas till 24 % vilket är sämre än delårsbokslut En 7

8 Förvaltningsplan fjärdedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs dock av en semesterlöneskuld som ej bedöms omsättas under de närmaste åren. Även den borträknad innebär kassalikviditeten att kommunens finansiella beredskap inte ännu kan anses tillfredställande. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Vidare anges att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmaste följande tre åren. Budgeten för 2011 och den ekonomiska planen för uppfyller balanskravet. Det finansiella resultatmålet uppfylls inte Målet beräknas inte heller uppfyllas under planperioden I kommunallagen sägs att kommuner och landsting i budgeten ska ange finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Östhammars kommunfullmäktige har fastställt tre övergripande verksamhetsmål som gäller för all kommunal verksamhet. - God kommunal service - God ekonomisk hushållning - Långsiktig hållbar utveckling Nämnderna har utifrån dessa övergripande mål fastsällt verksamhetsmål för sin verksamhet. Dessa redovisas i nämndernas verksamhetsplaner under rubriken verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning. Följande finansiella mål gäller för Östhammars kommun: Ju högre soliditet desto starkare finansiellt handlingsutrymme. Den praxis som utvecklats på senare tid är att soliditeten även skall inkludera pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Soliditeten, inkl. pensionsåtagan-den var 4 % för Östhammars kommun Ett långsiktigt mål är att soliditeten skall öka till minst rikets medelvärde, som 2009 var 19 %. Soliditeten bör öka med minst 2 % varje år. Finansieringsmål för investeringar Investeringar bör så långt som möjligt finansieras av avskrivningar och kommunens resultat. För 2011 bedöms dessa investeringar kunna finansieras till 58 % av kommunens avskrivningar och resultat. År bedöms finansieringsgraden ligga på samma låga nivå. Budgetmål Varje nämnd skall bedriva verksamheten inom beslutad budget. Målet är att inget budgetöverskridande uppstår. Vid befarat budgetöverskridande om minst 1 % av nettobudgeten skall nämnden omgående anmäla detta till kommunstyrelsen. Mål för skattesats Även skattesatsen är ett finansiellt mål. Kommunen bör ta ställning till skattesatsens storlek under planperioden. Kommunens skattesats är 22, och planeras vara oförändrad under planperioden (t.o.m. 2014). Resultatmål För att konsolidera ekonomin, finansiera investeringar samt ha handlingsutrymme för framtida verksamhetsförändringar skall Östhammars kommuns årliga resultat uppgå till minst 2 % av summan av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning. Soliditetsmål Soliditeten anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som finansieras med eget kapital och beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. 8

9 Förvaltningsplan Skatte- och bidragsprognos Prognosen bygger på hur Sveriges Kommuner och Landsting har bedömt skatteunderlagets utveckling samt utjämningssystemens förändringar under perioden Enligt prognos bedöms antalet invånare vara den 1 november Befolkningen bedöms vara lika under hela planperioden.. Skatte- och bidragsprognos Antal invånare den 1/11 året före Fastställt Prognos Prognos Prognos Prognos Eget skatteunderlag Garanterat skatteunderlag Underlag för inkomstutjämning Kommunens skattesats 22,18 22,18 22,18 22,18 22,18 Länsvis skattesats 19,63 19,63 19,63 19,63 19,63 MKR MKR MKR MKR MKR Skatteinkomst före utjämning 813,6 832,1 864,5 901,7 935,0 Inkomstutjämning 123,0 136,7 134,7 133,5 138,4 Kostnadsutjämning -11,7-10,1-10,1-10,1-10,1 Regleringsavgift 5,5 2,9-3,1-8,2-11,8 Tillfälligt konjunkturstöd 20,9 4,8 Fastighetsavgift 39,4 39,9 40,4 40,9 41,4 LSS utjämning -12,7-16,3-16,3-16,3-16,3 SKATTER, BIDRAG O UTJÄMNING 978,0 990, , , ,8 Korrigerad positiv slutavräkning ,4 Preliminär positiv slutavräkning ,3 SUMMA SKATTER, BIDRAG OCH UT- JÄMNING 992,7 990, , , ,8 9

10 Förvaltningsplan Driftbudget 2011 Större förändringar jämfört med 2010 års budget. Ekonomikontoret tillförs 0,25 Mkr för genomförande av E-handel, i syfte att ytterligare effektivisera kommunens inköp. Kommunstyrelsens budget, utvecklings och välfärdsfond minskas med 1,5 Mkr. Kommunkansliets budget minskas med 0,5 Mkr. IT-kontorets budget minskas med 0,5 Mkr. Tillväxtskontorets budget ökas med 0,5 Mkr. Personalkontorets budget minskas med 1,0 Mkr. Räddningstjänstens budget minskas med 0,5 Mkr Barn- och utbildningsnämnden tillförs 1,0 Mkr Socialnämnden tillförs 11,0 Mkr utifrån utökade verksamhetsbehov. Finansförvaltningen tillförs 1,0 Mkr för ökade pensionskostnader. Budgeten för avskrivningar ökas med 2,5 Mkr. Intäkten från skatter och bidrag ökas med 16,0 Mkr, varav 4,8 Mkr är tillfälligt konjunkturstöd för Finansnettot ökas med 1,0 Mkr Nämnderna kompenseras med 1,0 procent för löneoch prisökningar Driftbudgetens flerårsplan Större förändringar jämfört med 2011 års budget. Det tillfälliga konjunkturstödet 2011 på 4,8 Mkr försvinner fr.o.m Kommunstyrelsens anslag för strukturmedel förstärks med 2,0 Mkr 2013 och ytterligare med 1,0 Mkr Kommunstyrelsens anslag för utvecklings- och välfärdsfond sänks med 2,0 Mkr Kommunkansliet tillförs 0,9 Mkr 2012 avs. hyreskostnad för bl.a. ny hörsal i Östhammar. Kulturnämnden tillförs 1,8 Mkr 2012 avs. hyreskostnader för nytt huvudbibliotek i Östhammar. Utifrån demografiska skäl (fler äldre) och därmed ökade vårdbehov tillförs socialnämnden 2,0 Mkr 2012 och 6,0 Mkr Uppräkningen planeras till 1,5 procent åren 2012 och 2013 samt 2,5 procent Finansförvaltningen tillförs 3,0 Mkr 2012, 1,5 Mkr 2013 och 1,0 Mkr 2014 för ökade pensionskostnader. Budgeten för avskrivningar ökas med 1,0 Mkr 2012, 2,0 Mkr 2013 och 4,0 Mkr Räntenettot ökas med 0,5 Mkr 2012 och med 1,0 Mkr

11 Förvaltningsplan Investeringar Investeringsbudget 2011 erade större investeringsprojekt För att möta investeringsbehov kopplat till Framtidsbild avsätts 5,0 Mkr Under kommunstyrelsen avsätts 2,0 Mkr för oförutsedda investeringar. 2,0 Mkr budgeteras under kommunledningskontoret för bredbandsinvesteringar. Projektering och produktion av ombyggnation av Österby- och Frösåkersskolan beräknas starta 2011 och budgeteras till 22 Mkr. Totalt beräknas ombyggnadskostnaderna uppgå till 194 Mkr i 2011års prisläge. För exploatering av bostadsområde budgeteras 3,0 Mkr. I övrigt budgeteras investeringsram för respektive nämnd. Varje nämnd prioriterar och beslutar om igångsättningstillstånd för äskade projekt inom beslutad investeringsram. Investeringsplan Investeringarna anges i 2011 års prisläge. Därtill kommer inflationsuppräkning. För att möta investeringsbehov kopplat till Framtidsbild avsätts 5 Mkr respektive år erade större investeringsprojekt Skolombyggnader Totalt budgeteras 171,5 Mkr under planperioden. Exploatering bostadsområden , totalt 9 Mkr. Avgiftsfinansierad verksamhet Investeringar för VA- och renhållningsverksamheterna budgeteras enligt äskade belopp. Dessa investeringar finansieras inom respektive taxekollektiv. Avgiftsfinansierad verksamhet 2011 Investeringar för VA- och renhållningsverksamheterna budgeteras enligt äskade belopp. Dessa investeringar finansieras inom respektive taxekollektiv. 11

12 Förvaltningsplan Driftbudget Nämndernas nettobudget, tkr Budget 2011 Kommunstyrelse Strukturmedel Utvecklings- och välfärdsfond Finansförvaltning m.m Kommunledningskontor varav Kommunkansli varav It kontor varav Tillväxtkontor varav Personalkontor varav Ekonomikontor varav Kollektivtrafik/färdtjänst varav Arbetsmarknadskontor varav räddningstjänstverksamh Samhällsbyggnadsnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Teknisk nämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Avskrivningar Avskr affärsverksamhet Kapitaltjänst Inflationsuppräkning, 1,5 % (1% 2011) Verksamhetens netto

13 Förvaltningsplan Investeringsbudget Nämndernas nettobudget, tkr Budget Kommunstyrelse Framtidsbild Oförutsett Kommunledningskontor Arbetsmarknadskontoret Fritidsnämnd Kulturnämnd Teknisk nämnd varav skolombyggnationer varav exploatering bostadsområden varav exploatering industriområden Övrig investeringsram varav VA-verksamhet varav Renhållning Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Inflationsuppräkning 3 % Klassificering av investeringar Av Kommunala redovisningslagen framgår i 6:1 att anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande innehav, och som inte är av ringa värde. För Östhammars kommun gäller beloppsgränsen för direktavskrivning 20 tkr. Det är tillåtet att via driftredovisningen ta kostnader upp till ett basbelopp, idag ca 43 tkr. Följande kriterier skall vara uppfyllda för att kunna godkännas som en investeringsutgift. Tillgången är avsedd för stadigvarande innehav. Tillgången har en ekonomisk livslängd överstigande 3 år. Den totala utgiften för tillgången överstiger kronor. Finansieringsmål för investeringar Investeringar bör så långt som möjligt finansieras av avskrivningar och kommunens resultat. För 2011 bedöms dessa investeringar kunna finansieras till 58 % av kommunens avskrivningar och resultat. År bedöms finansieringsgraden ligga på samma låga nivå. 13

14 Förvaltningsplan Resultatbudget Mkr Bokslut 2009 B.progn 2010 Budget Verksamhetens intäkter 495,5 473,5 462,8 462,8 462,8 462,8 Verksamhetens kostnader -1380, , , , , ,0 Avskrivningar -52,2-49,2-51,1-52,6-55,1-59,1 Verksamhetens nettokostnader -936,9-973,9-983, , , ,3 Skatteintäkter 805,7 831,7 826,1 858,5 896,3 932,1 Gen. Statsbidrag o utjämning 149,6 160,9 163,9 151,6 145,3 144,7 Finansiella intäkter 1,6 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 Finansiella kostnader -2,8-2,8-5,5-6,0-7,0-7,0 Res. före extraordinära poster 17,2 16,2 1,9 1,0 6,2 12,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 17,2 16,2 1,9 1,0 6,2 12, Kassaflödesanalys Mkr Bokslut 2009 B.progn 2010 Budget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 17,2 16,2 1,9 1,0 6,2 12,0 Ökning (+)/minskn. (-) av avsättn. -8,0-2,3 1,2 2,2 1,5 2,0 Justering för av- och nedskrivningar 52,2 49,2 51,1 52,6 55,1 59,1 Medel från verksamheten före förändring 61,4 63,1 54,3 55,9 62,8 73,1 av rörelsekapital Ökn (-)/minskn (+) kortfr. fordr. -2,4 Ökn (-)/minskn (+) förråd/exploateringsfastigh -6,6 0,3 Ökn (+)/minskn (-) kortfr. skulder 46,7 0,0 Medel fr den löpande verksamh. 99,1 63,4 54,3 55,9 62,8 73,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av matrl/immatrl anläggningstillg. -76,5-103,6-90,7-137,7-145,7-93,7 Omfört t omsättn.tillg (expl.fastgh 7 Försäljn. av matrl anläggn.tillg. 2 3,0 Försäljn. av finansiella anläggn.tillg. -1,1-0,1 Omfört till driftredovisningen 0,4 Medel från investeringsverksamheten -68,2-100,7-90,7-137,7-145,7-93,7 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 20,0 80,0 80,0 20,0 Utnyttj checkkredit 3,2 1,9 2,8 0,6 Ökn (+)/minskn (-) av övr långfr skulder 17,9 Medel fr finansieringsverksamh. 17,9 0,0 23,2 81,9 82,8 20,6 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 1,7 50,5 13,2 0,0 0,0 0,0 Likvida medel vid periodens slut 50,5 13,2 0,0 0,0 0,0 0,

15 Förvaltningsplan Balansbudget Bokslut B Progn Budget Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella/immatrl anläggningstillg. 774,1 825,5 865,1 950, , ,2 Finansiella anläggningstillgångar 25,8 25,8 25,8 25,8 25,8 25,8 Summa anläggningstillgångar 799,9 851,3 890,9 975, , ,0 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringstillgångar 7,6 7,3 1,5 1,5 1,5 1,5 Kortfristiga fordringar 67,0 67,0 67,0 67,0 67,0 67,0 Kassa och bank 50,5 13,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 125,1 87,5 68,5 68,5 68,5 68,5 SUMMA TILLGÅNGAR 925,0 938,8 959, , , ,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 515,5 531,7 533,6 534,6 540,8 552,8 (varav årets resultat) 17,2 16,2 1,9 1,0 6,2 12,0 Avsättningar Avsättn f pension o likn förpliktelser 25,5 23,2 23,3 23,0 22,7 22,7 Summa avsättningar 25,5 23,2 23,3 23,0 22,7 22,7 Skulder Långfristiga skulder 102,4 102,3 120,9 205,3 289,9 312,5 Kortfristiga skulder 281,6 281,6 281,6 281,6 281,6 281,6 Summa skulder 384,0 383,9 402,5 486,9 571,5 594,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 925,0 938,8 959, , , ,5 15

16 Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Verksamhetsområde Kommunledningskontoret (kommunkansli, tillväxt-, ekonomi-, personal- och IT-kontor) är kommunstyrelsens strategiska tjänstemannaorganisation som leder, planerar, samordnar och har ansvar för kommunens övergripande administrativa verksamheter. Kontoren ska också ge professionellt stöd och service till förvaltningar och nämnder inom områdena juridik, personal, ekonomi och IT samt arbeta för en kommunal helhetssyn. Under kommunledningskontoret ingår även politisk verksamhet samt bidrag till olika organisationer bl.a. Upplands Lokaltrafik och Räddningstjänsten Norduppland Omvärldsanalys Kommunen påverkas i stor grad av vilka förutsättningar staten ger i form av lagstiftning och finansiering inom vitt skilda områden. Ny och förändrad lagstiftning är ständigt pågående som inverkar på kommunens ansvar. Kommunledningskontoret behöver därför vara en mycket flexibel organisation med bred och god kompetens som löpande ser över planeringsförutsättningarna för att anpassa kommunalpolitik, organisation och verksamhet till givna förutsättningar. Verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt tre övergripande mål för Östhammars kommun. Nämnderna ska utifrån dessa fastställa egna verksamhetsmål som ska kunna följas upp och utvärderas i årsredovisningen Kommunfullmäktiges mål Kommunstyrelsens mål God kommunal service Attraktiv arbetsgivare Effektiv och kompetent organisation Hög tillgänglighet och öppenhet God ekonomisk hushållning Långsiktig hållbar utveckling Uppfyllande av finansiella mål Beslut ska fattas ur ett ekonomiskt helhetsperspektiv Klimatneutral kommun Gott företagsklimat God folkhälsa Övriga mål och riktlinjer Kommunledningskontoret skall inom ramen för givna resurser alltid ge bästa möjliga service åt allmänhet, företag, förtroendevalda och övriga kontor inom kommunförvaltningen. IT-systemen ska vara funktionella, lättillgängliga och användarvänliga. Kommunledningskontoret har som högsta prioritet att företagsklimatet är gott att förutsättningar finns så att nya bostäder kan tillskapas att planerade infrastrukturprojekt kan genomföras skyndsamt att kommunens verksamheter är effektiva och serviceinriktade Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2011 För att värna kommunens kärnverksamheter anslås 3,5 Mkr i en utvecklings och välfärdsfond. Under ekonomikontoret avsätts 0,75 Mkr för genomförande av E-handel, i syfte att ytterligare effektivisera kommunens inköp. Bidraget till Räddningstjänsten Norduppland minskas med 0,5 Mkr. Verksamheten Anslaget för utvecklings- och välfärdsfond reduceras med 2,0 Mkr fr.o.m. 2012, då finansiering i dagsläget saknas. Anslaget för strukturmedel förstärks med 2 Mkr 2013 och med ytterligare 1 Mkr Kommunkansliet tillförs 0,9 Mkr 2012 avs. hyreskostnad för bl.a. ny hörsal. Kvantitet och kvalitet Kommunövergripande dokument som produceras av kommunledningskontoret skall vara begripligt och lättillgängligt. Ärenden skall handläggas korrekt enligt lagstiftning och enligt fastställda rutiner och reglementen. Investeringar För investeringar kopplat till Framtidsbild avsätts 5 Mkr respektive år För att möta oförutsedda investeringsbehov avsätts 2 Mkr per år. För att säkerställa fortsatt utbyggnad/reinvestering av IT -infrastrukturen avsätts 2 Mkr per år. 16

17 Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Personalkostader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Verksamhet 11 Nämnd o styrelseverksamhet Intäkter Kostnader Stöd till politiska partier Intäkter Kostnader Revision Intäkter Kostnader Övr politisk verksamhet Intäkter Kostnader Fysisk, tekn planering Intäkter Kostnader Konsument o energirådg Intäkter Kostnader Näringslivsbefr åtg Intäkter Kostnader Turistverksamhet Intäkter Kostnader Miljö- o hälsoskydd Intäkter Kostnader Räddningsstjänst Intäkter Kostnader Gemensamma kostnader Intäkter Kostnader Vård o omsorg enl SoL Intäkter Kostnader Färdtjänst Intäkter Kostnader

18 Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Projektverksamhet Intäkter Kostnader kommunikationer Intäkter Kostnader Gemensam kommunal service Intäkter Kostnader Nettokostnader Driftbudget per Verksamhetsområde, netto (tkr) Kommunkansli Tillväxtkontor Ekonomikontor Kollektivtrafik Personalkontor IT-kontor Räddningstjänst Nettokostnader Investeringsbudget, netto (tkr) Budget Projekt 5000 Framtidsbild Oförutsett Bredband Summa

19 Kommunstyrelsen Arbetsmarknadskontoret Verksamhetsområde Arbetsmarknadskontoret ( AMK ) har tre huvudsakliga verksamhetsområden. Svara för ett efterfrågestyrt utbildningsutbud som motsvarar såväl, enskildas som samhällets och näringslivets behov. Underlätta för personer med stödbehov att etablera sig på arbetsmarknaden. Att ge sysselsättning till personer i enlighet med LSS. Omvärldsanalys Ungdomsarbetslösheten och de nyanländas inträde på arbetsmarknaden är de enskilt största utmaningarna. För att möta dessa utmaningar behöver vi öka våra insatser på följande områden; -Samverkan med arbetslivet -En tydligare efterfrågestyrning -Nära samarbete med ideella sektorn samt sociala företag -Myndighetsövergripande samarbete -Organisation utifrån medborgarnas och företagens behov Verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning Att erbjuda vuxenutbildning med hög kvalitet inom samtliga skolformer, särvux, sfi, grundläggande vuxenutbildning samt gymnasial vuxenutbildning. Att erbjuda funktionshindrade utvecklande arbete, praktik eller annan sysselsättning. Att erbjuda nyanlända flyktingar och invandrare en god introduktion i det svenska samhället. Att erbjuda 280 årsstudieplatser inom vuxenutbildningen. Att erbjuda en individanpassad sysselsättning inom LSS. Att starta minst ett projekt med extern finansiering. Att samtliga enheter har en fungerande balanserad styrning, ekonomi och verksamhet. Verksamhetsförändringar och konsekvenser 2011 Ny integrationslagstiftning innebär att kommunens ansvar för mottagandet av nyanlända minskar. Införandet av Eget val samt stora volymökningar inom daglig verksamhet medför stora kostnadsökningar vilket kan innebära budgetöverskridanden och/eller minskning av antalet verksamheter. Verksamheten Utreda valfrihetssystem för arbetsmarknadspolitiska åtgärder Ökad efterfrågestyrning Ökat utbyte/samverkan med ideella organisationer Ökat samarbete med näringslivet Kvantitet och kvalitet Efterfrågan på daglig verksamhet ökar med ca 10 % varje år Investeringar Inga större investeringar är planerade Övriga mål och riktlinjer Att erbjuda funktionshindrade lönesubventionerade anställningar/år. Verksamhetsmått Bokslut Budget Budget Andelen personer i arbete efter avslutade studier 75% 75% 75% 75% 75% Andelen deltagare i Gruv som slutför kurs med lägst betyget godkänd 90% 90% 95% 95% 95% Andelen deltagare I Gymn. Vux som slutför kurs med lägst betyget godkänd 90% 90% 95% 95% 95% Andelen nöjda brukare/deltagare 84% 85% 90% 90% 90% 90% Andelen som klarar sfi inom 12 månader 50% 50% 75% 75% Antal helårsstuderande Kostnad per helårsstuderande Antal arbetstagare LSS Kostnad per arbetstagare Antal lönesubventioner Mottagna nyanlända flyktingar

20 Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Personalkostader Lokalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader Driftbudget (tkr) Bokslut Budget Budget Verksamhet 46 Vuxenutbildning Intäkter Kostnader Insatser enligt LSS Intäkter Kostnader Förebyggande åtgärder Intäkter Kostnader Flyktingmottagande Intäkter Kostnader Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Intäkter Kostnader Nettokostnader Investeringsbudget, netto (tkr) Budget Projekt Investeringar Summa