SAMÖ Startmötet den 14 april SAMÖ (18) Datum Diarienr

Transkript

1 SAMÖ (18) SAMÖ 2016 Startmötet den 14 april 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: Karlstad, telefon: , e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: Göteborg, telefon: , e-post: samo2016@msb.se

2 SAMÖ (18) Innehållsförteckning 1. Inför startmötet Storövning med höga flöden för ökad krishanteringsförmåga Övergripande information om SAMÖ SAMÖ och SAMÖ Fokus SAMÖ Vilka förmågor ska vi öva? Vilka ska vara med? Nationella aktörer Länsstyrelser Landsting Bolag/Branschorganisationer Kommunala aktörer Resurser för planeringen hos övande aktörer Lokal övningsledare (LÖL) Biträdande lokal övningsledare Lokal utvärderare (LU) Sakkunniga som deltar i arbetet med scenariot Givare under övningens genomförande Planeringsprocessen Metodstödsutbildningar Arbetsgrupper under planeringen Viktiga datum Ekonomiska förutsättningar Juridiska förutsättningar Ambitionsdokument Förslag på övergripande syfte och mål Ordlista för övergripande syfte och mål Presentationer från delprojekten Utvärdera för att lära och utveckla Hur ska övningen genomföras? Berätta mer om scenariot! Lättare sagt än gjort erfarenheter från övningar Intryck från startmötet Positivt startmöte inför SAMÖ

3 SAMÖ (18) 1. Inför startmötet Denna text publicerades på Länsstyrelsen i Västra Götalands läns webbplats den 10 april Storövning med höga flöden för ökad krishanteringsförmåga Den 14 april i Skövde träffas representanter från cirka 90 organisationer med ansvar för samhällets krisberedskap till startmöte för att skapa förutsättningar för övningen SAMÖ SAMÖ står för Samverkansövning och har som syfte att öva alla nivåer i samhället vid ett och samma tillfälle för att utveckla förmågan att hantera samhällsstörningar. Övningskonceptet har utvecklats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och genomförs 2016 tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Cirka 90 organisationer har meddelat att de vill vara med i övningen och har utsett en lokal övningsledare. På startmötet träffas alla övningsledarna för första gången, säger Staffan Ljunggren, en av projektledarna för SAMÖ Bland dem som ska delta finns 60 kommuner, fyra länsstyrelser, 18 centrala myndigheter samt Regeringskansliet, Riksdagsförvaltningen och privata aktörer. Planeringen påbörjades under hösten och kommer från och med startmötet att engagera alla de organisationer som ska vara med i övningen. SAMÖ 2016 kommer att genomföras under kvartal fyra Utvärderingen och arbetet med att upprätta åtgärdsplaner efter övningen kommer att pågå fram till sommaren Att planera, genomföra och utvärdera en övning av denna omfattning förutsätter ett bra samarbete från och med nu och fram tills övningen är utvärderad. Därför ska det bli väldigt roligt och spännande att få träffa alla de lokala övningsledarna i samband med startmötet, säger Staffan Ljunggren. Fakta om SAMÖ 2016 SAMÖ 2016 är en övning som ska pröva och beskriva de övande aktörernas förmåga till ledning, samverkan och kriskommunikation. Det ska göras utifrån en nationell händelse som påverkar en eller flera viktiga samhällsfunktioner. Flera samhällssektorer samt myndigheter med geografiskt områdesansvar på samtliga nivåer kommer att bli engagerade i övningen. Övningen kommer att bygga på höga flöden och höga havsvattennivåer som påverkar Västra Götaland och Värmland. Detta leder till störningar i såväl försörjnings- och transportsystem som i annan samhällsviktig verksamhet.

4 SAMÖ (18) 2. Övergripande information om SAMÖ 2016 Vid startmötet presenterade projektgruppen för SAMÖ 2016 den övergripande inriktningen för övningen samt de olika delarna i planeringsprocessen: utvärdering, genomförande och scenario. Alla presentationer finns att läsa och/eller ladda ner på SAMÖ och SAMÖ Fokus Syftet med en SAMÖ är att öva den gemensamma nationella förmågan att hantera en kris, oavsett dess orsak och ursprung. En SAMÖ ska utveckla och förbättra tvärsektoriell förmåga, vilket innebär att: Det ska vara deltagande från sektorsmyndigheter inom två eller flera samhällssektorer/samverkansområden. Det ska vara deltagande från myndigheter med geografiskt områdesansvar från samtliga nivåer. En SAMÖ ska öva privat-offentlig samverkan. En SAMÖ kan vara prövande. En SAMÖ och en SAMÖ Fokus. En SAMÖ omfattar ett antal så kallade prioriterade förmågor (mer om dessa i nästa avsnitt). En SAMÖ ska sedan leda fram till ett antal utvecklingsområden. MSB har beslutat att en SAMÖ ska genomföras vart fjärde år från och med Efter att en SAMÖ har genomförts väljs några av förmågorna ut för att bearbetas före en SAMÖ Fokus. Övningen SAMÖ Fokus följer i sin tur upp de utvecklinsområden som har valts. SAMÖ Fokus omfattar färre förmågor än en SAMÖ, men är också en tvärsektoriell övning. Den utgör slutfasen på en SAMÖ-cykel som alltså sträcker sig över fyra år. 2.2 SAMÖ 2016 SAMÖ 2016 ska pröva och utveckla förmågan till ledning, samverkan och kriskommunikation. Det ska göras utifrån en nationell händelse som påverkar en eller flera viktiga samhällsfunktioner. Flera samhällssektorer samt myndigheter med geografiskt områdesansvar från samtliga nivåer kommer att bli engagerade i övningen. Övningen ska bygga på höga flöden och höga havsvattennivåer som påverkar Västra Götaland och Värmland och som leder till störningar i försörjnings- och transportsystem samt störningar i annan samhällsviktig verksamhet.

5 SAMÖ (18) 2.3 Vilka förmågor ska vi öva? Vilka förmågor som ska övas är bestämt utifrån de prioriterade förmågorna i MSB:s övningsinriktning. Förmågorna handlar om ledning, samverkan och kommunikation, och i SAMÖ 2016 är det följande förmågor som ska övas: Innebörden i det geografiska områdesansvaret på nationell, regional och lokal nivå (innebär att vi ska öva roller, ansvar och mandat samt relationer mellan aktörer på olika nivåer och på samma nivå). Kriskommunikation och informationssamordning (innebär att vi ska öva att hämta in, verifiera och samordna information till medier, allmänhet och drabbade vid en samhällsstörning). Samverkan om samlad lägesuppfattning (innebär att vi ska öva att lämna lägesrapporter, ta fram en samlad lägesuppfattning och analysera lägesbilden). Prioritering av resurser och dess samband med uthållighet (innebär att vi ska öva att prioritera resurser inom landet och att därigenom skapa uthållighet). SAMÖ 2016 ska också identifiera och beskriva berörda aktörers förmåga att ta emot stöd från andra nationer. Utförligare beskrivningar av vad de olika förmågorna innebär finns i den inledande presentationen från startmötet. 2.4 Vilka ska vara med? Cirka 90 organisationer har genom en avsiktsförklaring meddelat att de vill delta som övande aktörer i SAMÖ Dessa 90 organisationer har också utsett en lokal övningsledare. Under de kommande månaderna kan det tillkomma ytterligare några aktörer, då vi bland annat diskuterar med några privata aktörer, frivilligorganisationer och trossamfund Nationella aktörer Folkhälsomyndigheten Pensionsmyndigheten SMHI Försvarsmakten Polisen Skatteverket Försäkringskassan PTS Socialstyrelsen Jordbruksverket Regeringskansliet Svenska kraftnät Lantmäteriet Riksdagsförvaltningen Trafikverket Livsmedelsverket SGI Transportstyrelsen Luftfartsverket SGU Tullverket MSB Sjöfartsverket Länsstyrelser Länsstyrelsen Halland Länsstyrelsen Jönköping Länsstyrelsen Värmland Länsstyrelsen Västra Götaland

6 SAMÖ (18) Landsting Västra Götalandsregionen Landstinget i Värmland Bolag/Branschorganisationer SOS Alarm AB Svensk försäkring Sveriges Radio AB Vattenfall Fortum SPBI Kommunala aktörer Ale kommun Karlsborgs kommun Skara kommun Alingsås & Vårgårda Karlstads kommun Skövde kommun räddningstjänstförbund Arvika kommun Kils kommun Stenungsunds kommun Bengtsfors kommun Kristinehamns kommun Storfors kommun Bollebygds kommun Kungsbacka kommun Strömstads kommun Borås Stad Kungälvs kommun Sunne kommun Eda kommun Lerums kommun Svenljunga kommun Essunga kommun Lidköpings kommun Säffle kommun Falköpings kommun Lilla Edets kommun Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Filipstads kommun Mariestads kommun Tibro kommun Forshaga kommun Marks kommun Tidaholms kommun Grums kommun Melleruds kommun Torsby kommun Grästorps kommun Munkfors kommun Tranemo kommun Gullspångs kommun Mölndals stad Töreboda kommun Göteborgs Stad Norra Älvsborgs Ulricehamns kommun räddningstjänstförbund Götene kommun Orust kommun Vara kommun Hagfors kommun Partille kommun Vårgårda kommun Hammarö kommun Räddningstjänsten Åmåls kommun Falköping-Tidaholm Herrljunga kommun Räddningstjänsten Årjängs kommun Skara-Götene Hjo kommun Räddningstjänsten Öckerö kommun Storgöteborg Härryda kommun Räddningstjänsten Östra Skaraborg

7 SAMÖ (18) 2.5 Resurser för planeringen hos övande aktörer För arbetet med SAMÖ 2016 kommer organisationerna att behöva avsätta en del resurser. Det handlar i nuläget om följande roller och ansvarsområden: Lokal övningsledare (LÖL) Den som förbereder och leder en organisations deltagande i SAMÖ 2016 kallar vi för lokal övningsledare (LÖL). Den lokala övningsledaren: Medverkar i planeringen av SAMÖ 2016 för sin organisations räkning. Behöver ha resurser och mandat för att kunna genomföra de förberedelser som behöver göras inför övningen. Behöver ha stor kunskap om den egna organisationen och kommer att behöva avsätta mycket tid för detta arbete. Efter startmötet är det viktigt att förankra övningen och förberedelserna hos ledningen och få ett tydligt uppdrag i rollen som lokal övningsledare. Det är också viktigt att ledningen anger en inriktning för deltagandet med syfte, vad som ska övas och med vilka ambitioner. Detta arbetar LÖL:en med i uppgiften med ambitionsdokumentet Biträdande lokal övningsledare I alla organisationer behövs det en biträdande lokal övningsledare för LÖL:en att diskutera och bolla idéer med. Det är också bra för att ha redundans i ett så här långt projekt. I en del stora organisationer kan det behövas en särskild organisation med flera biträdande lokala övningsledare Lokal utvärderare (LU) Utvärderingen är en mycket viktig del av SAMÖ Därför är det viktigt att hitta utvärderare med rätt kompetens. Den lokala utvärderaren: Är en person med god kännedom om den verksamhet som ska utvärderas. Ska utvärdera aktörsinterna mål och bidra med material för utvärdering av de aktörsgemensamma målen. Finns hos den egna aktören eller hos en annan aktör. Ska vara utsedd till den 1 september. Tidsåtgång: Behöver medverka i två workshoppar (en i september 2015 och en i mars 2016), Pk2 i oktober 2015, utbildning i september 2016, ÖVNINGEN! och resultatworkshop i februari 2017.

8 SAMÖ (18) OBS: På Pk1 kommer mer stöd kring val av LU att ges! Sakkunniga som deltar i arbetet med scenariot I arbetet med att ta fram scenariot kommer det att genomföras ett antal workshoppar med olika teman. På dessa workshoppar och däremellan, är det viktigt att det finns tillgång till resurser och kompetens som kan hjälpa till i det arbetet. Personal som deltar i scenarioarbetet: Har god kännedom om den verksamhet och förmåga som ska övas. Deltar i framtagandet av övningsmoment samt skriver inspelen till den egna organisationen Kan vara den lokala övningsledaren (LÖL) och/eller sakkunnig inom verksamhet eller annat som organisationen avser att öva. Tidsåtgång: Behöver delta i minst en momentworkshop i september och en i november (2015), samt en inspelsworkshop i februari och en i mars (2016), cirka fem dagar. Behöver utöver det avsätta cirka fem dagar hösten 2015 samt tre dagar 2016). OBS! Antalet dagar som behöver avsättas är beroende av den övande organisationens ambition vilket påverkar antalet moment man deltar i samt antalet inspel som behöver skrivas. Totalt cirka sju dagar under 2015 och cirka sex dagar under 2016 (för normalorganisationen ) Givare under övningens genomförande En givare är en person som spelar in inspel och håller kontakt med övande deltagare i enlighet med scenariot. Den svarar också på frågor från övande aktörer under övningen. Givare: Är en person med god kunskap om egen organisation och gärna också i förhållande till liknande organisationer. Behöver väldigt kort förberedelsetid för sitt uppdrag, däremot krävs naturligtvis närvaro under övningen. Ska vara utsedd till den 23 september Alla givare kommer att säkerhetsprövas av Försvarsmakten. Tidsåtgång: Behöver närvara på motspelsplasten en dag innan övningens genomförande samt under hela övningens genomförande.

9 SAMÖ (18) 2.6 Planeringsprocessen Planeringen kommer att genomföras i projektform med olika delprojekt, bland annat för scenariouppbyggnad, genomförande av olika övningsformat samt utvärdering. Övningen planeras tillsammans med deltagande aktörer och följer MSB:s övningsvägledning. OBS: Vi kommer till PK1 att ta fram en planeringspil som beskriver SAMÖ 2016 med olika aktiviteter och skeden! Metodstödsutbildningar Under startmötet fanns det möjlighet att göra intresseanmälningar till metodstödsutbildningar för dem som inte varit lokala övningsledare tidigare. Information om datum och platser har skickats direkt till dem som skrev upp sig på listan. Metodstödsutbildningen vänder sig till lokala övningsledare och biträdande lokala övningsledare. Utbildningen ska ge kunskaper och färdigheter för att kunna agera som lokal övningsledare under planering och genomförande av SAMÖ Har man genomgått en LÖL-kurs eller ska göra det i september så behöver man inte gå metodstödsutbildningen. Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till kursen för lokal övningsledare som MSB arrangerar i september Arbetsgrupper under planeringen Vi kommer vid workshoppar under hösten dela in er i arbetsgrupper. Under PK1 kommer vi att presentera och delvis jobba i dessa grupper. I första hand ska ni delta på den workshop som är för er arbetsgrupp, men om det inte passar är man välkommen på någon av de andra. Centrala myndigheter, bolag m.fl. väljer den workshop som passar er planering bäst.

10 SAMÖ (18) Viktiga datum Aktivitet 12 maj Ambitionsdokument förankrat och beslutat i er organisation och inskickat till projektgruppen maj Metodstödsutbildning Värmland, Karlstad, berörda får information separat 3-4 juni Metodstödsutbildning för Göteborgs Stad 9 juni PK1, Göteborg, Scandic Opalen augusti Metodstödsutbildning Västra Götaland, Borås eller Skövde, berörda får information separat 7-8 sep WS scenario/utvärdering, Göteborg (I första hand för *arbetsgrupp GR ) 9-10 sep WS scenario/utvärdering, Karlstad (I första hand för arbetsgrupp Värmland ) sep WS scenario/utvärdering, Skövde (I första hand för arbetsgrupp Skaraborg ) sep WS scenario/utvärdering, Göteborg (I första hand för arbetsgrupp Sjuhärad- Fyrbodal ) 22 okt PK2, Göteborg 23 okt - Preliminärt! Kunskapsdag Gemensamma grunder för samverkan och ledning för LÖL:ar SAMÖ 2016, Göteborg 10 nov WS Scenario, (I första hand för arbetsgrupp GR ) 12 nov WS Scenario, Karlstad (I första hand för arbetsgrupp Värmland ) 17 nov WS Scenario, Skövde (I första hand för arbetsgrupp Skaraborg ) 19 nov WS Scenario, Göteborg (I första hand för arbetsgrupp Sjuhärad-Fyrbodal ) 28 jan 2016 PK3, Karlstad V V V Skrivarstuga, plats meddelas senare WS Utvärdering, plats meddelas senare Skrivarstuga, plats meddelas senare sep 2016 PK4, Skövde (En alternativt två dagar, definitivt datum bestäms senare) Kvartal Övning! meddelas när övningsdesignen är beslutad. *Se förklaring på föregående sida

11 SAMÖ (18) 2.7 Ekonomiska förutsättningar Samtliga övande aktörer ska finansiera sitt eget deltagande under planering, genomförande och utvärdering av övningen. Under planeringsprocessen finansierar projektet gemensamma konferenser, workshoppar och seminarier. Övande aktörer står för arbetstid, resor, ev. logi och traktamente. 2.8 Juridiska förutsättningar Förutsättningarna för övningen utgår från de lagar och förordningar som gäller för krisberedskapens aktörer. För mer information och detaljerade hänvisningar kan ni kontakta projektledningen. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

12 SAMÖ (18) 3. Ambitionsdokument Efter startmötet skickades ett ambitionsdokument ut till alla lokala övningsledare. Syftet med ambitionsdokumentet är att förtydliga era ambitioner när det gäller bland annat vad ni vill öva och vilka funktioner ni vill öva. Det är ett viktigt underlag för er egen planering, till exempel för att kunna tillsätta de resurser som krävs för planering och förberedelser kopplat till era ambitioner. Era svar är också ett viktigt underlag för projektgruppens arbete med att utforma scenariot och utvärderingen, men det är framförallt ett underlag för att skapa övningsdesignen, det vill säga vilka olika övningsformat (simuleringsövning, seminarieövning m.fl.) som vi ska genomföra, hur de ska genomföras och när de ska genomföras i relation till varandra (ordningsföljd och tid). Ambitionsdokumentet ska ni fylla i, förankra och besluta i er egen organisation. Era svar lämnar ni också in till projektgruppen via en webbenkät. Länk till webbenkäten har skickats ut i separat e-postmeddelande. OBS: Svaren i ambitionsdokumentet ska vara inlämnade senast den 12 maj!

13 SAMÖ (18) 4. Förslag på övergripande syfte och mål På startmötet presenterades ett förslag på övergripande syfte och mål för övningen SAMÖ Det övergripande målet ska sedan brytas ner i flera mål. Övergripande syfte Syftet med SAMÖ 2016 är att bidra till utveckling av samhällets krisberedskap genom att pröva och beskriva övande aktörers förmåga att hantera samhällsstörningar. Övergripande mål Övande aktörer har genom SAMÖ 2016 visat förmåga till ledning, samverkan och kommunikation vid hantering av samhällsstörningar. Därigenom har de visat att de agerar samordnat utifrån en aktörsgemensam inriktning för att värna samhällets skyddsvärden. Deltagarnas kommentarer på övergripande syfte och mål Deltagarna fick i grupper diskutera det övergripande syftet och målet. Här nedan presenteras några av de synpunkter som lämnades in. Den vanligaste kommentaren på syftet rör betydelsen av ordet pröva. Se nedan exempel på citat: I övergripande syfte saknas något: Att pröva och beskriva ger i sig inte utveckling (däremot underlag för ). Jag vill absolut att deltagande i övningen ska ge utveckling före, under och efter övningen. Att i det övergripande syftet skriva att övningen ska vara prövande kan anses vara olämpligt. Det lärande perspektivet behöver också lyftas. Pröva och beskriva motsägelsefullt. Vad menas med pröva? Kan tolkas som att betygsätta och det kanske inte är tänkt så. Risken är att deltagare vill framstå som duktiga snarare än diskutera eventuella svagheter i förmågor (och hur utveckla/förbättra) Att beskriva övande aktörers förmåga är nytt och bra samt lärande. Kan behöva förtydligas vad som menas med framförallt pröva innebär det betygsättning eller vad innebär det? Många av de kommentarer som lämnades är sådant som projektgruppen och framförallt delprojekt utvärdering har bearbetat i samband med att förslaget togs fram, till exempel betydelsen av ordet pröva. Att övningen ska pröva och beskriva är något som är angett i uppdraget. Vi lyfter fram att detta leder till utveckling i formuleringen att bidra till utveckling av samhällets krisberedskap genom att pröva och beskriva.

14 SAMÖ (18) OBS: Vid PK1 ska vi presentera det övergripande mål och syfte som blivit beslutat, ge ytterligare återkoppling på kommentarerna och fortsätta jobba med målen för övningen. 4.1 Ordlista för övergripande syfte och mål Ord Aktör Aktörsgemensam Inriktning Kriskommunikation Ledning Samhällsstörningar Samordning Samverkan Skyddsvärden (samhällets skyddsvärden) Beskrivning (Ordlista från Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, MSB, 2014) Formell organisation, antingen offentlig, privat eller ideell, eller ett spontant socialt nätverk, som har betydelse för hanteringen av samhällsstörningar. Över organisationsgränser, i kontrast till aktörsintern. Något blir aktörsgemensamt när flera aktörer ska verka tillsammans. Det kan handla om att förstå uttryck på samma sätt, upprätta eller samutnyttja resurser eller ingå i en och samma process, till exempel en samverkanskonferens. Hanteringen av samhällsstörningar blir aktörsgemensam när fler än en aktör är inblandad och när relationer uppstår mellan dessa aktörer för att hantera händelsen. Orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Inriktning är en effekt hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. Varje aktör har alltid en egen inriktning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning. Det utbyte och den samordning av information som sker inom och mellan aktörer, allmänhet och medier före, under och efter en kris. Kriskommunikationens syfte är att skapa gemensam mening om den faktiska händelsen. Funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer, men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan grundas i mandat (juridisk grund) eller i överenskommelse (social grund). De företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. Anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning handlar om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra, och hjälpa varandra där det går. Samordning är en effekt hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. En funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Är värden formulerade av regering och riksdag som ska skyddas i arbetet med samhällsskydd och beredskap. De är: människors liv och hälsa samhällets funktionalitet demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter miljö och ekonomiska värden nationell suveränitet

15 SAMÖ (18) 5. Presentationer från delprojekten 5.1 Utvärdera för att lära och utveckla Sofie Ivarsson, delprojektledare utvärdering, presenterade tankarna med utvärderingen av SAMÖ 2016 och processen för att ta fram mål, indikatorer och bedömningsfrågor. 5.2 Hur ska övningen genomföras? Erik Richardsen och Peter Nyström, delprojekt genomförande, presenterade vad som styr hur övningen utformas, de olika övningsformaten och roller vid genomförandet. Se rubrik 2.5 Resurser för planeringen hos övande aktörer för en beskrivning av de roller som ni som övande aktörer behöver bidra med vid genomförandet. De gick också igenom olika verktyg som vi använder vid genomförandet för att skapa en så realistisk övning som möjligt, till exempel övningswebb, sociala medier och spelstödssystemet Exonaut. 5.3 Berätta mer om scenariot! Torbjörn Jonsson och Gabriella Rentsch, delprojekt scenario, presenterade vad vi vill åstadkomma med det scenario som skapas och hur arbetet med att ta fram scenariot ska gå till. Tänk på tiderna för workshoppar med mera och boka in dessa redan nu. och platser under rubrik Viktiga datum. Tänk också på att säkerställa resurser för ert arbete med scenariot. Se rubrik 2.5 Resurser för planeringen hos övande aktörer. Resultatet från de blå lapparna där deltagarna fick skriva exempel på vad scenariot kunde ställa till med.

16 SAMÖ (18) 5.4 Lättare sagt än gjort om att hantera erfarenheter från övningar Det avslutande passet inleddes med en diskussion utifrån frågan: Hur kommer er organisation att hantera utvärderingsresultatet, lärdomarna och erfarenheterna efter SAMÖ 2016? Vi fick in många kloka bidrag som är redovisade i ordmolnet nedan. Därefter presenterade Camilla Trané från FOI en analys av det utvecklingsarbete som skedde efter SAMÖ-KKÖ Från Camillas presentation tog vi med oss följande lärdomar till utvärderingen av SAMÖ 2016: Färre och tydligare utvecklingsområden Gemensam fördjupad analys före överlämning Formerna för överlämning Skapa forum för samverkan om utvecklingsområden Skapa former för uppföljning (SAMÖ Fokus 2018)

17 SAMÖ (18) 6. Intryck från startmötet Denna text publicerades på Länsstyrelsen i Västra Götalands läns webbplats den 20 april Positivt startmöte inför SAMÖ 2016 Den 14 april hölls startmötet inför övningen SAMÖ 2016 på Billingehus i Skövde. Representanter från cirka 90 organisationer träffades för att skapa förutsättningar för planering, genomförande och utvärdering av övningen. Stämningen var god och deltagarna tog möjligheten att lära känna varandra. Cirka 90 organisationer deltog under startmötet för SAMÖ Under dagen presenterades syftet med övningen, processen framåt, vad rollen som lokal övningsledare innebär, övningens utformning samt erfarenheter från andra övningar. Anders Frelek från Länsstyrelsen i Västra Götalands län höll ihop dagen och hela projektgruppen för SAMÖ 2016 fick möjlighet att presentera sig för det hundratal deltagare som kommit från de medverkande länens kommuner, landsting och länsstyrelser samt från myndigheter och andra organisationer. Positivt att få öva tillsammans Anne Hellström från Forshaga kommun var en av dem som kommit till mötet i Skövde. SAMÖ 2016 är en utmärkt möjlighet att öva en stor händelse över de geografiska gränserna. På detta sätt kan vi dra nytta av varandra och bli starkare tillsammans, menade hon. Övningen bygger upp en kunskapsbank som vi alla kan ha nytta av i framtiden oavsett om nyckelpersoner byts ut. Jonas Hardestam från Folkhälsomyndigheten instämde i att det är ett mycket bra tillfälle att dra nytta av varandra.

18 SAMÖ (18) För Folkhälsomyndigheten är det extra viktigt inom vissa områden som smittskydd till exempel, menade Jonas. Hans förväntningar på dagen var höga och han lämnade inte Skövde besviken. Mötas på riktigt Från Försvarsmakten deltog Agne Gustavsson och kollegan Angelica Bille- Bergman. Försvarsmaktens uppgift att stödja med ledning, samordning och kommunikation vid krislägen underlättas av att vi kan träffas och lära känna varandra, sade Agne Gustavsson. Att mötas på riktigt överträffar alla andra mötesformer och kommunikationssätt. Möjlighet till samverkan är den viktigaste drivkraften för många av de medverkande parterna. Göteborgs Stad såg positivt på chansen att få öva samlat. Det är bra att vi tvingas att öva de funktioner vi och andra har i samverkan med andra, menade Kenneth Lexell på Göteborgs Stad. När mötet avslutades hade deltagarna med sig information och vägledning för att påbörja arbetet i sina egna organisationer och för att fortsätta det samlade arbetet. Nästa milstolpe i SAMÖ 2016 är ett dokument som uttrycker varje organisations ambition med övningen. Ambitionsdokumentet ska lämnas in den 12 maj. Angelica Bille- Bergman från Försvarsmakten och Krister Lankinen från Räddningstjänsten fikade tillsammans. Göteborgs Stad representerades av Kenneth Lexell. Input och inspiration till scenarierna lämnades i idélådan under mötet. Gabriella Rentsch från MSB var mycket nöjd med resultatet