Läsinstruktioner Global miljöhistoria

Transkript

1 Läsinstruktioner Global miljöhistoria När vi har valt ut texterna till 2015 års kurskompendium har vi strävat att de ska vara både intresseväckande och utmanande. Vi har lagt ut texter till olika veckor där vi tror de är till störst nytta och det ligger på ert ansvar att strukturera ert läsande så ni hinner med angiven litteratur inför workshops, seminarier och föreläsningar. När ni läser, tänk på att texterna är skrivna för olika ändamål, kommer från olika källor och representerar olika åsikter och synsätt på ämnet miljöhistoria. Ingen av dem representerar sanningen utan tvärtom vinklar olika i ett mångfacetterat spektrum. Vi har valt att inkludera texter på olika nivåer, från skönlitterära inslag till mer akademiska artiklar och vi hoppas att det kommer att ge er en vidare förståelse för ämnet. Vill ni ha hjälp med att analysera och ta till er innehållet i texterna kan följande frågor vara bra att använda sig av. Hur skulle du sammanfatta texten i en eller två meningar? Vilket är textens huvudargument? Det kan vara till stor hjälp att få en överblick att läsa introduktion, innehållsförteckning och sammanfattning innan du läser texten i dess helhet. Vem är författaren? Är det en forskare, en poet eller en politiker? Varifrån kommer hen? Vad har författaren för ståndpunkt i frågan? För vem/vad är texten skriven? Vad är syftet med texten? Är den skriven i en vetenskaplig uppsats, tidning eller skönlitterär bok? Hur är texten skriven populärvetenskapligt eller akademiskt? Kurslitteratur Kursen har två huvudböcker; Radkaus Nature and Power (2008) och Pontings A Global History of the Environment (2007). Utöver dessa två böcker skall ni även läsa ur ett digitalt artikelkompendium innehållande aktuella texter inför olika seminarier och föreläsningar. Återigen, för er egen skull, se till att ha läst relevant litteratur inför varje vecka veckorna 39 och 42 har vi litteraturseminarier där ni skall diskutera vad ni dittills har läst och tagit åt er av föreläsningar och workshops. Ni ansvarar själv för att strukturera er läsning.

2 Vecka 36 & 37 introduktion till miljöhistoria I början av kursen kommer ni läsa texter som på olika sätt introducerar till ämnet miljöhistoria. För att på ett effektivt sätt inkludera en så bred introduktion som möjligt kommer vi på introduktionstillfället den 1 september dela in er i grupper om fem personer där ni får i uppgift att läsa varsin introduktion till miljöhistoria (se nedan). Ni bestämmer själv i grupperna vem som läser vad. På tisdag den 8 september vecka 37 presenterar ni den text ni har läst för de andra i gruppen. Självklart är ni även välkomna att läsa de andra texterna i mån av tid. Du kan förbereda din presentation genom att besvara följande frågor: Framgår något syfte med att skriva om miljöhistoria? Hur beskrivs ämnet? Vilka historiska händelser lyfts som exempel på miljöhistoria? Vilken typ av processer är det som beskrivs? Framkommer några särskilda ord eller begrepp som särskilt viktiga eller centrala? Framkommer några särskilda styrkor eller svagheter med miljöhistoria? Ponting, Clive (2007) Kapitel 1 The Lessons of Easter Island s.1-7, Kapitel 2 The Foundations of History s.8-16, Kapitel 4 The First Great Transition s.36-42, och Kapitel 17 Shadow of the Past s Radkau, Joachim (2008) Kapitel 1 Thinking About Environmental History s.1-35 McNeill, John, Inledning & prolog i Någonting är nytt under solen: Nittonhundratalets miljöhistoria s Chakrabarty, Dipesh, Climate of History: Four Theses Carson, Rachel (1962) Introduktion i Tyst vår Ekblom, Anneli, Miljöhistoria och dess frestelser Ekblom, Anneli, Society, Agency and Environment Ponting, Clive (2007) Kapitel 3 Ninety-Nine Percent of Human History och Kapitel 4 The First Great Transition s Cronon, William, A Place for Stories: Nature, History and Narrative Miljöhistoria enligt Donald Worster

3 Vecka 38 historiska lärdomar i skapandet av politik och strategi I Ponting beskrivs hur olika förmoderna samhällen expanderat och kollapsat (s.67-86). Tainter gör en liknande analys om hur samhällens ofta kortsiktiga lösningar på problem genererar komplexitet och samhällelig kollaps. Vilka lärdomar kan man dra av historien i dessa fall? Ponting går vidare och beskriver framväxten av det överflöda samhället, industrialiseringens kostnader och den ojämlika världens framväxt (s ). Han går sedan in på den globala uppvärmningen, dess orsaker och världssamfundets strategier att möta problemen (s ). Även Radkau diskuterar industrialismens genombrott i Europa (s ) och går in på dess konsekvenser den fick för sanitet och hälsa (s ), samt reflekterar kring modern miljöstrategi ( ). Ekologisk självförsörjning och förmodern småskalighet i produktion och ekonomi står även i fokus hos Radkau (s.36-41) och Tunon reflekterar kring traditionell kunskap i arbetet med biologisk mångfald. Diskussion om pengar och miljöekonomi förs även i Ponting (s ) och Lundkvist. Ponting, Clive (2007) Kapitel 5 "Destruction & Survival" s , Kapitel 7 Ways of Thought s , Kapitel 14 "Creating the Affluent Society" s och Kapitel 16 "The Threat to Global Systems" s Radkau, Joachim (2008) Kapitel 2 The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge s.36-41, Kapitel 5 "At the Limits of Nature" s , och Kapitel 6 "In the Labyrinth of Globalization" s Tainter, Joseph, Social Complexity and Sustainability Tunon, Håkan "Reflektioner kring Akwe: Kon-riktlinjerna, traditionell kunskap och lokalsamhällen i svensk kontext" s Lundkvist, Ylva "Lokala valutor ger makt över försörjningen" i After Work: Farväl till arbetslinjen (red. Borg), Lundkvist, Ylva, Ledare Prissätta livet eller överge pengaguden? och Insiktsfullt om kopplingen mellan ekonomi och miljö Fria Tidningen Ponting, Clive (2007) Kapitel 6 The Long Struggle s , Kapitel 12 The Second Great Transition och Kapitel 13 The Rise of the City s Radkau, Joachim (2008) Kapitel 2 The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge s Jared Diamond om samhällelig kollaps

4 Vecka 39 människans relation till naturen Ponting (s ), Radkau (s.77-85) och Merchant redogör för religionens och vetenskapens roll i det mänskliga samspelet med naturen, hur olika idéer och koncept om natur har bidragit till förvaltarskapet av natur. I modern tid talar man ofta om den nya ekologiska religionen och Radkau redogör idéernas roll för landskapens utformning till de moderna naturvårds-institutionerna och den globala miljörörelsen (s ). Ponting, Clive (2007) Kapitel 7 Ways of Thought s Radkau, Joachim (2008) Kapitel 2 The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge s och Kapitel 5 At the Limits of Nature s Merchant, Carolyn The Death of Nature Scott, James Introduction & Conclusion i Seeing Like A State: How Certain Schemes to Improve the Human Condition Have Failed Webbföreläsning, introduktion om Carolyn Merchant och hennes syn på miljöhistoria Seminarium om miljöhistoria och historiesyn, torsdag 24/9 Mer information och instruktioner kommer att ges efter kursstart.

5 Vecka 40 & 41 resursanvändning, makt och ansvar Ponting skriver om människans erövring av världen (s ), hur invasiva arter och jakt har slagit ut ekosystem samt hur globaliseringen efter 1500 talet ledde till kolonier, slaveri och ojämlikhet (s ). Radkau beskriver hur kolonialismen gav upphov till ett nytt slags ekologisk medvetenhet (s ), berättar om Indiens koloniala styre (s ) samt reflekterar kring en europeisk exceptionalism i miljöhistoria (s ). Vidare skriver Radkau om globaliseringen och den misslyckade amerikaniseringen av världen (s ). I en globaliserad värld uppstår handelsmönster, ofta att råvaror i billiga länder exporteras till rikare länder för förädling. Hornborg kollar på den industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning. Clark och York skriver på ett intresseväckande sätt om den metaboliska sprickan i jordens ekosystem, och diskuterar dagens energi och klimatproblem. Ponting, Clive (2007) Kapitel 8 The Rape of the World, Kapitel 9 The Foundations of Inequality s Radkau, Joachim (2008) Kapitel 4 Colonialism as a Watershed in Environmental History s , och Kapitel 6 In the Labyrinth of Globalization s Hornborg, Alf The Machine as Fetish: Why Space is Conceived as Time and Wrecking the World as a National Interest Hornborg, Alf Fotavtryck i bomullsfälten: Den industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning Clark, Brett & York, Richard Rifts and Shifts: Getting to the Root of Environmental Crises Radkau, Joachim (2008) Kapitel 4 Colonialism as a Watershed in Environmental History s Gadgil & Guha (2000) Kapitel 4 Conquest and Control i This Fissured Land: An Ecological History of India

6 Vecka 42 naturlandskapets former, förändringar och ekosystemagenter Historisk ekologi är ett begrepp som rör forskning av ett visst landskap, dess förändringsprocesser under lång tid. Crumley, Swetnam och Lane ger översiktliga introduktioner till historisk ekologi; Crumley presenterar ett exempel på historisk-ekologiska studier i Bourgogne i Frankrike och hur nyttjandet av jordbruk har sett ut, Swetnam beskriver olika forskningsmetoder inom ämnet och Lane diskuterar kring forskning av historiska ekologier i Östafrika. Naturliga bränder har varit en viktig komponent i bevarandet av ett landskaps mångfald och diskuteras av Swetnam och Radkau (s.41-45) i förhållande till hållbar naturvård. I relation till Crumleys studier av jordbrukspraktiker i norra Frankrike skriver Ponting om jordbrukets utveckling, matproduktion, vattenförsörjning samt ger exempel av Aralsjöns uttorkning (s ). Ponting, Clive (2007) Kapitel 11 The Weight of Numbers s Radkau, Joachim (2008) Kapitel 2 The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge s Crumley, Carole Att söka i det förflutna efter ledtrådar till framtiden Crumley, Carole Historical Ecology: Integrated Thinking at Multiple and Temporal and Spatial Scales Lane, Paul Developing Landscape Historical Ecologies in Eastern Africa: An Outline of Current Research and Potential Future Directions Swetnam, Thomas Applied Historical Ecology Radkau, Joachim (2008) Kapitel 3 Water, Forests, and Power s Balée, William The Research Program of Historical Ecology Seminarium om kolonialism, imperialism och metabolic rift, torsdag 15/10 Mer information och instruktioner kommer under kursens gång

7 Vecka 43 Denna vecka ägnas åt uppsatsskrivande. Ni väljer själva vilken litteratur ni behöver läsa för att skriva er uppsats.