Företagens användning av elektronisk kommunikation

Transkript

1 Företagens användning av elektronisk kommunikation Kontaktpersoner: Post- och Telestyrelsen: Hayato Fagerfjäll Temo AB: Cecilia Svärd och Peter Blid T (42) Temo AB 2006

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Sammanfattning Användning av elektronisk kommunikation Användning av fast telefoni, mobiltelefoni och Internet Hög användning av telefoni och Internet bland de svenska organisationerna Fast telefoni Upphandling av fast telefoni Nästan samtliga av företagen/organisationerna med flera arbetsställen upphandlar fast telefoni centralt Upphandling av gemensamt paket för fast och mobil telefoni Fyra av tio företag/organisationer upphandlar fast och mobil telefoni från samma leverantör Sex av tio ällda har tillgång till fast och mobil telefoni via samma leverantör Viktigaste kriterierna vid val av leverantör för fast telefoni Minskade kostnader och driftsäkerhet viktigast vid valet av fast telefonileverantör Felaktigt ansluten till operatör Fem procent av företagen/organisationerna har någon gång blivit felaktig ansluten till operatör Växellösning för fast telefoni (företagsväxel eller Centrex-lösning) Närmare fyra av tio företag/organisationer har någon form av växellösning för sin fasta telefoni Fjorton procent av företagen/organisationerna som har växellösning, kan hantera IP-telefoni i den Tre av tio företag/organisationer med växlar som kan hantera IP-telefoni, använder IP-telefoni både för internt och externt bruk Användning av bredband för telefoni (IP-telefoni eller bredbandstelefoni) Ett av sex företag/organisationer som inte har växellösning, använder IP-telefoni via bredband Sexton procent av samtliga företag/organisationer använder IP-telefoni Tre av tio ällda har tillgång IP-telefoni Sjutton procent av företag/organisationer som idag inte använder IP-telefoni överväger bredbandstelefoni inom det närmaste året Huvudsaklig operatör för abonnemang för fast telefoni Åtta av tio företag/organisationer har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för abonnemanget för fast telefoni Tre av fyra ällda har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för abonnemanget för fast telefoni Hög kännedom om möjlighet att byta operatör för abonnemanget bland TeliaSonera-kunder som inte har växellösning Positiva attityder till nuvarande operatör är huvudskäl till att företaget/organisationen inte gjort ett aktivt byte av operatör för sitt fasta abonnemang Huvudsaklig operatör för samtalsavgifter för fast telefoni Cirka sex av tio företag/organisationer betalar huvuddelen av samtalsavgifterna till TeliaSonera Sex av tio ällda har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för sina samtal via fast telefoni Sju procent av företagen/organisationerna använder olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal En av tio ällda har möjlighet att använda olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal Riktnummer för fast telefoni som speglar organisationens geografiska läge Sex av 10 företag/organisationer vill att riktnumret för fast telefoni speglar geografiskt läge Hälften av företagen/organisationerna som inte vill att riktnumret speglar geografiskt läge, använder denna möjlighet idag T (42) Temo AB 2005

3 5. Mobiltelefoni Upphandling av mobiltelefoni Nio av tio företag/organisationer med flera arbetsställen upphandlar mobiltelefoni centralt Anställda använder mobiltelefon utomlands i tjänsten Nästan hälften av företagen/organisationerna som använder mobiltelefoni har ällda som använder mobiltelefon i utlandet Viktigaste kriterierna vid val av leverantör för mobiltelefoni Minskade kostnader och bra täckning är viktigaste kriterierna vid val av mobiltelefonileverantör Bytt operatör för något mobilabonnemang under senaste året Ett av fyra företag/organisationer har bytt operatör för mobilabonnemang under senaste året Av de företag/organisationer som bytt mobiloperatör, har nästan två av tre bytt för att få lägre kostnader Av de företag/organisationer som inte bytt mobiloperatör, uppger drygt hälften som skäl att de är nöjda med sin nuvarande operatör Användning 3G Femton procent av företagen/organisationerna med mobiltelefoni har 3G-abonnemang Hälften av företagen/organisationerna som inte använder 3G, har inte behov av 3G-tjänster Avstå från fast telefoni och enbart använda mobiltelefoni Ett av tre företag/organisationer kan tänka sig att avstå från fast telefoni och enbart använda mobiltelefoni Pris och täckning anges som huvudskäl mot att enbart använda mobiltelefoni Internet Upphandling av Internet Nästan samtliga av företagen/organisationerna med flera arbetsställen upphandlar Internet centralt Minskade kostnader och hög driftsäkerhet är viktigaste kriterierna vid val av Internetleverantör Prisförhandlingar Prisförhandlingar Åtta av tio företag/organisationer har haft möjlighet att prisförhandla med olika operatörer kring priser eller tjänster Tvister Tvister Fjorton procent av samtliga företag/organisationer har någon gång haft en tvist med en operatör gällande räkningar för fast telefoni, mobiltelefoni eller Internet Hälften av de som haft en tvist löste den genom en överenskommelse med operatören Ett av fyra företag/organisationer ser ett behov av att kunna få tvister om räkningar prövade utanför domstol Bortfallsredovisning Bilaga 1 H-regioner Bilaga 2 Formulär T (42) Temo AB 2006

4 1. Inledning 1.1 Syfte med undersökningen En av Post- och telestyrelsens uppgifter är att främja konkurrensen inom teleområdet. Konkurrensen ska komma både företag och konsumenter tillgodo genom lägre priser och bättre telefoni- och Internettjänster. Företagskunder står för en stor del av marknaden för elektronisk kommunikation, t ex står dessa för uppemot hälften av mobiloperatörernas intäkter. Företagskundsmarknaden kan dock förväntas skilja sig markant på vissa områden från privatkundsmarknaden. Sedan flera år tillbaka genomför Post- och telestyrelsen en omfattande undersökning inriktad på att fånga konsumenternas syn på telefoni- och Internettjänster ( Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation en individundersökning ). Den företagsundersökning som redovisas i denna rapport genomförs dock för första gången. Syftet med undersökningen är att få fördjupad kunskap om företagens användning av och efterfrågan på olika elektroniska kommunikationstjänster, samt kartlägga konkurrensen mellan operatörerna på de olika delmarknaderna inom fast telefoni, mobil telefoni och Internet. Undersökningsresultaten skall vara ett underlag för beslut om marknadsaktörers eventuella inflytande och skyldigheter på de olika delmarknaderna inom elektronisk kommunikation. 1.2 Målgrupper och urval Målgrupp för undersökningen har varit samtliga företag och organisationer (privata som offentliga), exklusive egenföretagare. Ett slumpmässigt urval av företag och organisationer har köpts in från PAR. Urvalet har sedan stratifierats efter antalet ällda och efter dimensionen privata företag/offentliga organisationer. 1.3 Frågeformulär Frågeformuläret har utarbetats i samråd mellan Post- och telestyrelsen och Temo. 1.4 Fältarbete Datainsamlingen har genomförts som en telefonundersökning via Temos och Univerokoncernens egen fältorganisation, Fieldwork Scandinavia i Karlskrona. Innan telefonundersökningen påbörjades skickades ett aviseringsbrev ut per post till hela bruttourvalet (2 560 företag och organisationer), där syftet med undersökningen beskrevs närmare. Brevet var undertecknat av Post- och telestyrelsens generaldirektör och ställdes till ansvarig för upphandling av telefoni. Intervjuaren har sedan vid själva telefonkontakten i företagens/organisationernas telefonväxlar, sökt efter ansvarig person för upphandling av telefoni. Totalt har intervjuer genomförts med svenska företag/organisationer, fördelat enligt följande: 101 intervjuer med offentliga organisationer med ällda 102 intervjuer med offentliga organisationer ällda eller mer 101 intervjuer med småföretag med 1-9 ällda 101 intervjuer med småföretag med ällda 216 intervjuer med medelstora företag med ällda 277 intervjuer med stora företag med ällda 111 intervjuer med stora företag med ällda eller mer T (42) Temo AB 2006

5 Svarsfrekvensen för undersökningen är 62 procent. Detta är en god svarsfrekvens med tanke på den målgrupp som intervjuats, där intervjupersonerna ofta har högre befattningar som VD, ekonomichef, IT-chef/IT-ansvarig. Temo har i andra telefonundersökningar med motsvarande målgrupper erhållit betydligt lägre svarsfrekvenser. Sannolikt har det utskickade aviseringsbrevet haft betydelse för svarsfrekvensen. (Se även bifogad detaljerad bortfallsredovisning i kapitel 8). Undersökningen genomfördes den 24 oktober - 11 november Vägning Undersökningsresultaten har viktats motsvarande de populationer som små, medelstora respektive stora företag och organisationer har i Sverige. Det innebär att små, medelstora respektive stora företag och organisationer får den inverkan på totalresultaten de ska ha i förhållande till sin andel av samtliga företag och organisationer (enligt vikttal från PAR specificerade nedan i kolumnen Antal företag ). På vissa ställen i rapporten anger vi även undersökningsresultaten i procent av andelen ällda på företag eller organisationer. På dessa frågor har en annan vägning gjorts, som baserar sig på antalet ällda inom respektive företags- eller organisationsgrupp (enligt vikttal från PAR specificerade nedan i kolumnen Antal ällda ). Tabell 1: Vikttal för företag respektive ällda Stratum Antal företag i populationen Antal ällda i populationen 1 Offentlig sektor, ällda Offentlig sektor, minst ällda Privat sektor, 1-9 ällda Privat sektor, ällda Privat sektor, ällda Privat sektor, ällda Privat sektor, minst ällda Totalt T (42) Temo AB 2006

6 2. Sammanfattning Fast telefoni Fyra av tio företag/organisationer har upphandlat paket för fast och mobil telefoni från samma leverantör. Minskade kostnader och hög driftsäkerhet viktigast vid valet av fast telefonileverantör. Fem procent av företagen/organisationerna har någon gång blivit felaktig ansluten till en operatör. Närmare fyra av tio företag/organisationer har någon form av växellösning för sin fasta telefoni. Fjorton procent företag/organisationer som idag har växellösning, kan hantera IPtelefoni i denna. Sexton procent av samtliga företag/organisationer använder IP-telefoni Åtta av tio företag/organisationer har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för sin fasta telefoni. Närmare sex av tio företag/organisationer betalar huvuddelen av sina samtalsavgifter till TeliaSonera Sju procent av företagen/organisationerna använder olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal Ett av tio företag/organisationer vill att riktnumret för fast telefoni inte speglar geografiskt läge Mobil telefoni Nästan hälften av företagen/organisationerna som använder mobiltelefoni har ällda som använder mobilen i utlandet. Minskade kostnader och bra täckning är viktigaste kriterierna vid val av mobiltelefonileverantör. Ett av fyra företag/organisationer har bytt operatör för mobilabonnemang under senaste året. Av de företag/organisationer som bytt mobiloperatör, har två av tre bytt för att få lägre kostnader. Ett av sju företag/organisationer som använder mobiltelefoni, har tillgång till 3Gabonnemang. Ett av tre företag/organisationer kan tänka sig att avstå från fast telefoni och enbart använda mobiltelefoni. Fyra procent gör det redan. Internet Minskade kostnader och hög driftsäkerhet är viktigaste kriterierna vid val av Internetleverantör. T (42) Temo AB 2006

7 3. Användning av elektronisk kommunikation 3.1 Användning av fast telefoni, mobiltelefoni och Internet Hög användning av telefoni och Internet bland de svenska organisationerna Nästan samtliga svenska företag/organisationer, 96 procent, använder fast telefoni. Användningen av mobiltelefoni och Internet är också hög bland företagen/organisationerna. Diagram 1: Använder din organisation (Fråga 2) Det finns generellt få skillnader i användning vid jämförelse av olika typer av organisationer. Dock använder offentliga organisationer i högre grad än privata företag Internet. Större privata företag använder oftare mobiltelefon än mindre privata företag (färre än 10 ällda). Tabell 2: Användning fast telefoni/mobiltelefoni/internet Privat sektor Offentlig sektor Privat Offentligt Total Bas: Samtliga Fast telefoni Mobiltelefoni Internet Företag/organisationer som är verksamma utanför storstadsområdena, i städer eller glesbygd, använder i något större utsträckning fast telefoni än företag/organisationer verksamma i Stockholm, Göteborg eller Malmö. T (42) Temo AB 2006

8 4. Fast telefoni 4.1 Upphandling av fast telefoni Nästan samtliga av företagen/organisationerna med flera arbetsställen upphandlar fast telefoni centralt Av de företag/organisationer som har flera arbetsställen, d v s som finns på flera orter, upphandlar 95 procent fast telefoni gemensamt för hela organisationen. Endast 4 procent av företagen/organisationerna med flera arbetsställen uppger att upphandling av fast telefoni sker lokalt vid varje arbetsställe. En ännu läge andel (1 procent) uppger att upphandling av fast telefoni sker internationellt. (Den sistnämnda andelen är dock 8 procent i privata företag med minst 1000 ällda.) Diagram 2: Hur upphandlas fast telefoni i din organisation? Upphandlas den gemensamt för organisationen eller lokalt vid flera olika arbetsställen? (Fråga 4a) Större offentliga organisationer, med ällda eller mer, upphandlar fast telefoni centralt oftare än större privata företag. T (42) Temo AB 2006

9 4.2 Upphandling av gemensamt paket för fast och mobil telefoni Fyra av tio företag/organisationer upphandlar fast och mobil telefoni från samma leverantör De allra flesta (96 procent) av företagen/organisationerna använder både fast och mobil telefoni. Drygt fyra av tio, 44 procent, har upphandlat ett gemensamt paket från en och samma leverantör för sin fasta telefoni och sin mobiltelefoni. Diagram 3: Har ni upphandlat ett gemensamt paket för fast och mobil telefoni hos samma leverantör? (Fråga 8) Att upphandla ett gemensamt paket för fast och mobil telefoni är vanligt förekommande bland de offentliga organisationerna. Det finns också en stor skillnad mellan de mindre privata företagen (de med färre än 50 ällda) jämfört med de större privata företagen de större företagen har oftare upphandlat ett gemensamt paket. Tabell 3: Upphandlat gemensamt paket för fast och mobiltelefoni hos samma leverantör Total Privat Offentligt Bas: Använder både fast och mobil telefoni Ja Nej Vet ej Andel företag som upphandlat ett gemensamt paket för fast och mobil telefoni är mindre i storstäderna, 37 procent Sex av tio ällda har tillgång till fast och mobil telefoni via samma leverantör Sex av tio ällda (59 procent) vid företag/organisationer som använder både fast och mobil telefoni har tillgång till fast och mobiltelefoni via samma leverantör. Anställda inom offentlig sektor har i högre grad än ällda på privata företag tillgång till fast och mobil telefoni via samma leverantör (67 procent av de ällda jämfört med 53 procent). T (42) Temo AB 2006

10 4.3 Viktigaste kriterierna vid val av leverantör för fast telefoni Minskade kostnader och driftsäkerhet viktigast vid valet av fast telefonileverantör Det absolut viktigaste kriteriet som spontant nämns av företag/organisationer vid val av leverantör för fast telefoni är priset; d v s möjligheten att minska kostnaderna för den fasta telefonin. Drygt sju av tio företag/organisationer som idag använder fast telefoni, uppger detta som ett viktigt kriterium vid en valsituation. Det näst mest viktiga kriteriet vid val av fast telefoni är att leverantören för fast telefoni kan hålla en hög driftsäkerhet eller tillgänglighet. Detta nämner hälften av samtliga företag/organisationer som viktigt, 51 procent. Andra viktiga kriterier som nämns är kundtjänst/bra support (22 procent) och förtroende/rykte/trovärdighet för leverantören (14 procent). Diagram 4: Vilka tre kriterier är viktigast för din organisation vid val av leverantör för fast telefoni? (Fråga 9) T (42) Temo AB 2006

11 Större privata företag och större offentliga organisationer uppger i högre grad pris- /kostnadskriteriet som viktigt. Generellt gäller regeln att desto fler antal ällda ett företag eller en organisation har, desto viktigare blir kriteriet att kunna minska sina kostnader. Hög driftsäkerhet eller tillgänglighet nämns oftare av offentliga organisationer än av privata företag, liksom tjänsteutbud/bra tjänster. Tabell 4: Kriterier vid val av leverantör för fast telefoni (topp 4) Privat sektor Offentlig sektor Privat Offentligt Total Bas: Använder fast telefoni Pris/blir billigare/få minskade kostnader Driftsäkerhet/hög tillgänglighet Kundtjänst/bra support/kort väntan på hjälp vid felanmälan Förtroende för att avtal hålls/leverantörens rykte/trovärdig/pålitlig leverantör/god relation leverantör Företag/organisationer som idag har sitt abonnemang för fast telefoni hos någon annan operatör än TeliaSonera, uppger i högre grad än de som har TeliaSonera som operatör att pris/minskade kostnader och snabb leverans (från avtal till att telefoni fungerar) är ett viktigt kriterium. Företag/organisationer verksamma i glesbygd nämner också dessa kriterier i högre grad än företag/organisationer verksamma i städerna. Ett annat kriterium som nämns oftare av företag/organisationer i glesbygd är tjänsteutbud/bra tjänster. De som har TeliaSonera som operatör för fast telefoni och även de som har en paketlösning för fast och mobil telefoni uppger oftare än övriga att driftsäkerhet/hög tillgänglighet är ett viktigt kriterium vid val av fast telefoni. 4.4 Felaktigt ansluten till operatör Fem procent av företagen/organisationerna har någon gång blivit felaktig ansluten till operatör De allra flesta av företagen/organisationerna, 93 procent, har inte blivit anslutna till en operatör utan att någon med fullmakt (firmatecknare eller liknande) godkänt detta. Fem procent av företagen/organisationerna uppger dock att detta förekommit. Diagram 5: Har din organisation någon gång blivit felaktigt ansluten till en operatör utan att någon firmatecknare eller annan med fullmakt godkänt bytet? (Fråga 10) T (42) Temo AB 2006

12 Det är vanligare bland de större företagen/organisationerna att man har blivit felaktigt ansluten. Mest utsatta är privata företag med ällda eller mer. I denna grupp har ett av fyra företag (26 procent) erfarit en felaktig anslutning. Bland de företag/organisationer som haft en tvist avseende en räkning med någon operatör för telefoni eller Internet är andelen 21 procent. 4.5 Växellösning för fast telefoni (företagsväxel eller Centrex-lösning) Närmare fyra av tio företag/organisationer har någon form av växellösning för sin fasta telefoni Nästan fyra av tio (38 procent) av de företag/organisationer som använder fast telefoni uppger att de har någon form av växellösning. Diagram 6: Har ni någon växellösning för fast telefoni, t ex företagsväxel eller Centrex-lösning? (Fråga 11) I denna fråga är det givetvis stor skillnad mellan små respektive större företag/organisationer. I stort sett samtliga av de största privata företagen respektive de största offentliga organisationerna (de med ällda eller mer) har växellösningar (96 procent). Bland de privata företagen går en skiljelinje vid cirka ällda. Företag med upp till 10 ällda har sällan en växellösning (30 procent), medan företag med 50 ällda eller fler oftast har en växellösning (cirka 95 procent). Eftersom drygt 80 procent av landets alla företag har mellan 1-9 ällda, får detta också stark effekt på andelen av samtliga företag som har en växellösning (se mer om företagsvägning under Inledning, kapitel 1.5). Tabell 5: Växellösning för fast telefoni Total Privat 1-9 Privat sektor Offentligt Offentlig sektor Bas: Använder fast telefoni Ja Nej Vet ej T (42) Temo AB 2006

13 4.5.2 Fjorton procent av företagen/organisationerna som har växellösning, kan hantera IPtelefoni i den Fjorton procent av de företag/organisationer som idag har en växellösning uppger att de kan hantera IP-telefoni i den. Andelen som uppger att de inte kan det är två av tre företag/organisationer. Nästan 20 procent har ingen uppfattning i frågan. Diagram 7: Kan växellösningen hantera IP-telefoni? (Fråga 12) Offentliga organisationer har oftare än privata företag växellösningar som kan hantera IPtelefoni, liksom större företag/organisation jämfört med mindre. Bland de största organisationerna med ällda eller mer (privata som offentliga), kan nästan sex av tio hantera IP-telefoni via sina växellösningar. Företag/organisationer som är verksamma i glesbygd uppger oftare (27 procent) att deras växellösning har möjlighet att hantera IPtelefoni än företag/organisationer i storstadsområdena Tre av tio företag/organisationer med växlar som kan hantera IP-telefoni, använder IP-telefoni både för internt och externt bruk Av de företag/organisationer som har växellösningar som kan hantera IP-telefoni använder tre av tio IP-telefoni. Diagram 8: Använder ni IP-telefoni? (Fråga 13) Användningen är mer frekvent bland de större organisationerna. Bland de som har möjligheten använder närmare sju av tio privata företag med mer än ällda (69 procent) och drygt sex av tio offentliga organisationer med mer än ällda (62 procent) IP-telefoni. T (42) Temo AB 2006

14 4.6 Användning av bredband för telefoni (IP-telefoni eller bredbandstelefoni) Ett av sex företag/organisationer som inte har växellösning, använder IP-telefoni via bredband Sexton procent av de företag/organisationer som inte har växellösning uppger att de använder sitt bredband för telefoni (IP-telefoni/bredbandstelefoni). Diagram 9: Använder ni bredband för telefoni, s.k. IP-telefoni eller bredbandstelefoni? (Fråga 14) Privata företag uppger oftare än offentliga organisationer att de använder bredband för telefoni (16 procent jämfört med 5 procent) Sexton procent av samtliga företag/organisationer använder IP-telefoni. Totalt uppger 16 procent av företagen/organisationerna att de använder IP-telefoni via växelllösning eller på annat sätt. Diagram 10: Använder IP-telefoni (Fråga 13 och 14) T (42) Temo AB 2006

15 Användningen av IP-telefoni är mer utbredd i de större företagen/organisationerna. Bland företag/organisationer med 1000 ällda eller fleruppger över 40 procent att de använder IPtelefoni. Tabell 6: Använder IP-telefoni? Privat sektor Offentlig sektor Privat Offentligt Total Bas: Samtliga Ja Nej Vet ej Ej svar Tre av tio ällda har tillgång IP-telefoni. Övervikten mot större organisationer som använder IP-telefoni innebär att 30 procent av de ällda har tillgång till IP-telefoni Sjutton procent av företag/organisationer som idag inte använder IP-telefoni överväger bredbandstelefoni inom det närmaste året Sjutton procent av de företag/organisationer som idag inte använder IP-telefoni överväger att gå över till bredbandstelefoni under det närmaste året. En majoritet av dessa uppger dock att de är osäkra, vissa krav måste vara uppfyllda eller så har företaget/organisationen inte bestämt sig ännu. Diagram 11: Kommer ni att övergå till bredbandstelefoni inom det närmaste året? (Fråga 15) En relativt hög andel av de största offentliga organisationerna, 41 procent, uppger att organisationen överväger att gå över till bredbandstelefoni under det närmaste året (varav nästan en tredjedel uppger att beslut redan är fattat). T (42) Temo AB 2006

16 4.7 Huvudsaklig operatör för abonnemang för fast telefoni Åtta av tio företag/organisationer har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för abonnemanget för fast telefoni Åtta av tio företag/organisationer, 79 procent, har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för abonnemanget för fast telefoni. Åtta procent av företagen/organisationerna uppger Tele2 som huvudsaklig operatör för sin fasta telefoni. Cirka 10 procent av företagen/organisationerna uppger andra operatörer än ovående. Diagram 12: Till vilket eller vilka telebolag betalar er organisation huvudsakligen abonnemangsavgiften för fast telefoni? (Detta avser alltså inte samtalsavgiften)(fråga 16) TeliaSonera är lika vanlig som operatör i privat respektive offentlig sektor. Tele2 är vanligare bland privata företag och Telenor något vanligare i offentliga organisationer. Tabell 7: Huvudsaklig operatör för abonnemang fast telefoni Privat sektor Offentlig sektor Total Privat Offentligt Bas: Använder fast telefoni TeliaSonera Tele Song Telenor Annan teleoperatör Vi betalar bara för samtalsavgifterna Vi betalar ingenting Vet ej T (42) Temo AB 2006

17 Tele2 är vanligare som operatör bland företagen/organisationerna i storstäderna, medan annan teleoperatör är vanligare i glesbygd Tre av fyra ällda har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för abonnemanget för fast telefoni En nästan lika hög andel av de ällda, tre av fyra (74 procent), har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för abonnemanget för fast telefoni. Sex procent av de ällda har Tele2 respektive Telenor som operatör. En högre andel av ällda inom offentliga organisationer har Telenor som huvudsaklig operatör för sin fasta telefoni, 11 procent jämfört med 3 procent för ällda inom privata företag. Motsatt förhållande gäller annan operatör. Andelen ällda inom privata företag som har annan operatör är 11 procent och inom offentliga organisationer 5 procent Hög kännedom om möjlighet att byta operatör för abonnemanget bland TeliaSonerakunder som inte har växellösning Nio av tio företag/organisationer som har TeliaSonera som operatör för sitt fasta abonnemang (och som inte har en växellösning) känner till att möjligheten finns att byta operatör. Diagram 13: Kände du till att du kan byta operatör för abonnemanget?(fråga 17) T (42) Temo AB 2006

18 4.7.4 Positiva attityder till nuvarande operatör är huvudskäl till att företaget/organisationen inte gjort ett aktivt byte av operatör för sitt fasta abonnemang Drygt fyra av tio företag/organisationer som har TeliaSonera som operatör för sitt fasta abonnemang (och som inte har en växellösning och inte bytt operatör för sitt abonnemang) uppger spontant tillfredsställelse/goda relationer med nuvarande operatör som huvudskäl till att de inte gjort ett aktivt byte av abonnemang. Fjorton procent nämner att kostnaden inte skulle minska eller att det skulle bli för liten prisskillnad, för att det skulle vara värt ett byte. Ett av fyra företag/organisationer uppger inga särskilda skäl till varför de inte gjort ett aktivt byte av operatör för abonnemanget. Diagram 14: Finns det några särskilda skäl till att ni inte gjort ett aktivt byte av operatör för abonnemang? (Fråga 18) T (42) Temo AB 2006

19 4.8 Huvudsaklig operatör för samtalsavgifter för fast telefoni Cirka sex av tio företag/organisationer betalar huvuddelen av samtalsavgifterna till TeliaSonera Närmare sex av tio företag/organisationer, 58 procent, uppger att man betalar huvuddelen av sina samtalsavgifter till TeliaSonera. Näst störst är Tele2, som 16 procent av företagen/organisationerna betalar sina samtalsavgifter till. På tredje plats kommer Ventelo (inklusive RSL Com) på 10 procent. Diagram 15: Till vilken operatör betalar din organisation huvudsakligen samtalsavgifterna för fast telefoni? (Fråga 19) Phonera - 4 % Ventelo (RSL Com) - 10 % Telenor - 1 % Övriga operatörer - 11 % Tele 2-16 % TeliaSonera - 58 % T (42) Temo AB 2006

20 TeliaSonera är vanligare som operatör för samtalsavgifterna bland de offentliga organisationerna än bland de privata företagen (73 procent jämfört med 58 procent för de privata företagen). TeliaSonera är också vanligare som operatör bland företag/organisationer som upphandlat gemensamt paket för fast och mobil telefoni, samt bland företag/organisationer verksamma utanför storstäderna. Tele2 är vanligare som operatör bland de privata företagen än i de offentliga organisationerna (17 procent jämfört med 7 procent för de offentliga organisationerna). Ventelo (inklusive RSL Com) är vanligare som operatör bland de medelstora företagen/organisationerna (med mellan ällda). Telenor anlitas oftare av de större privata företagen (250 ällda eller mer) och de största offentliga organisationerna (1000 ällda eller mer). Song anlitas oftare av större privata företag (50 ällda eller mer) än av övriga organisationer. Tabell 8: Huvudsaklig operatör för samtalsavgifter för fast telefoni Privat sektor Offentlig sektor Total Privat Offentligt Bas: Anv fast telefoni+ besvarat frågan TeliaSonera Tele Ventelo (Även RSL Com) Phonera Telenor Song WorldCom Annan teleoperatör Sex av tio ällda har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för sina samtal via fast telefoni Sex av tio ällda, 62 procent, har TeliaSonera som huvudsaklig operatör för sina samtal via fast telefoni. Anställda inom offentliga organisationer har detta i högre grad än ällda på privata företag (68 procent jämfört med 57 procent). En av tio ällda har Tele2 respektive Telenor som huvudsaklig operatör för sina samtal (10 procent för Tele2 respektive 9 procent för Telenor). En större andel ällda i offentliga organisationer än i privata företag har Telenor som samtalsoperatör (14 procent jämfört med 9 procent i de privata företagen). T (42) Temo AB 2006

21 4.8.3 Sju procent av företagen/organisationerna använder olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal Sju procent av företagen/organisationerna, använder olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal. Det stora flertalet företag/organisationer gör dock inte det (92 procent). Diagram 16: Använder din organisation olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal (Fråga 20) Att ha olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal är vanligast förekommande på de privata företagen med ällda eller mer. I denna grupp uppger 21 procent av företagen att man använder olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal En av tio ällda har möjlighet att använda olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal Tio procent av de ällda har möjlighet att använda olika operatörer för samtal inom Sverige respektive utlandssamtal. Detta är vanligast förekommande bland ällda på privata storföretag (med ällda eller mer) och bland ällda på företag verksamma i storstäderna. 4.9 Riktnummer för fast telefoni som speglar organisationens geografiska läge Sex av 10 företag/organisationer vill att riktnumret för fast telefoni speglar geografiskt läge Sex av tio företag/organisationer, 62 procent, föredrar att deras riktnummer för fast telefoni speglar deras geografiska läge. En av tio företag/organisationer, 9 procent, skulle föredra att deras riktnummer inte speglar deras geografiska läge. Nästan 30 procent har ingen uppfattning i frågan. Diagram 17: Om ni fick välja, skulle ni vilja att ert riktnummer för fast telefoni speglar organisationens geografiska läge eller skulle ni vilja att det inte gjorde det (Fråga 21a) T (42) Temo AB 2006

22 Att man föredrar att riktnumret inte speglar det geografiska läget är vanligare bland de största privata företagen; i denna grupp föredrar 25 procent att riktnumret inte speglar deras geografiska läge Hälften av företagen/organisationerna som inte vill att riktnumret speglar geografiskt läge, använder denna möjlighet idag Redan idag utnyttjar fem av tio företag/organisationer som föredrar att riktnumret inte speglar deras geografiska läge denna möjlighet (49 procent). Företag/organisationer verksamma i storstadsområdena (Stockholm, Göteborg eller Malmö) gör det i högre grad än andra (82 procent). Diagram 18: Har din organisation redan idag ett riktnummer som INTE speglar organisationens geografiska läge (Fråga 21b) T (42) Temo AB 2006

23 5. Mobiltelefoni 5.1 Upphandling av mobiltelefoni Nio av tio företag/organisationer med flera arbetsställen upphandlar mobiltelefoni centralt Av de företag/organisationer som har flera arbetsställen, d v s de som finns på flera orter, upphandlar 91 procent mobiltelefoni gemensamt för hela organisationen. För cirka ett av tio företag/organisationer sker upphandlingen av mobiltelefoni vid det lokala arbetsstället. En ännu läge andel (1 procent) uppger att upphandling av mobiltelefoni sker internationellt. Diagram 19: Hur upphandlas mobiltelefoni i din organisation? (Fråga 4b) 5.2 Anställda använder mobiltelefon utomlands i tjänsten Nästan hälften av företagen/organisationerna som använder mobiltelefoni har ällda som använder mobiltelefon i utlandet Nästan hälften av de företag/organisationer som använder mobiltelefoni har ällda som använder sin mobiltelefon utomlands i tjänsten. Diagram 20: Använder någon av era ällda mobiltelefon utomlands i tjänsten? (Fråga 22) T (42) Temo AB 2006

24 De som i störst utsträckning har ällda som använder sina mobiltelefoner i utlandet är de större privata företagen (med 250 ällda eller). Två av tre av de största offentliga organisationerna (med ällda eller mer), 67 procent, har ällda som använder sina mobiltelefoner utomlands i tjänsten. Tabell 9: Använder någon av era ällda mobiltelefon utomlands i tjänsten? (Fråga 22) Privat sektor Offentlig sektor Total Privat Offentligt Bas: Använder mobiltelefoni Ja Nej Företag/organisationer verksamma i storstadsområdena har oftare ällda som använder mobiltelefon utomlands (60 procent i storstadsområdena, 44 procent i mindre städer och 22 procent i glesbygd). T (42) Temo AB 2006

25 5.3 Viktigaste kriterierna vid val av leverantör för mobiltelefoni Minskade kostnader och bra täckning är viktigaste kriterierna vid val av mobiltelefonileverantör Två kriterier är de absolut viktigaste vid val av mobiltelefonileverantör; möjligheten att kunna minska sina kostnader respektive täckningen i leverantörens mobilnät. Tre av fyra företag/organisationer som använder mobiltelefoni, 74 procent, uppger spontant pris/möjligheten att minska sina kostnader som det viktigaste kriteriet vid val av mobiltelefonileverantör. En nästan lika hög andel av företagen/organisationerna, 71 procent, nämner spontant täckningen som det viktigaste kriteriet vid val av mobiltelefonileverantör. Andra viktiga kriterier som nämns av företagen/organisationerna är driftsäkerhet/hög tillgänglighet (31 procent) och kundtjänst/bra support (11 procent). Diagram 21: Vilka tre kriterier är viktigast för er vid val av leverantör för mobiltelefoni? (Fråga 23) Pris/att få minskade kostnader nämns i lika hög grad som ett viktigt kriterium av både privata företag och offentliga organisationer. Företag/organisationer verksamma i storstadsområdena nämner dock detta i högre grad än andra (87 procent). Täckning nämner företag/organisationer verksamma i mindre städer som ett viktigt kriterium oftare än företag/organisationer i storstad eller glesbygd, medan driftsäkerhet/hög tillgänglighet nämns oftare av företag/organisationer i glesbygd (53 procent). De företag/organisationer som haft en tvist avseende räkning med operatör för telefoni eller Internet uppger oftare kundtjänst/bra support som ett viktigt kriterium (22 procent). T (42) Temo AB 2006

26 5.4 Bytt operatör för något mobilabonnemang under senaste året Ett av fyra företag/organisationer har bytt operatör för mobilabonnemang under senaste året Tjugofyra procent av företagen/organisationerna uppger att de bytt operatör för något eller några av sina mobilabonnemang under de senaste 12 månaderna. Diagram 22: Har ni bytt operatör för något eller några mobilabonnemang under de senaste 12 månaderna? (Fråga 24) De privata storföretagen (med ällda eller mer) har bytt i större utsträckning, 43 procent i denna grupp uppger ett byte av något eller några mobilabonnemang under senaste året. Även företag/organisationer verksamma i storstadsområden har gjort detta mer frekvent än andra (35 procent). T (42) Temo AB 2006

27 5.4.2 Av de företag/organisationer som bytt mobiloperatör, har nästan två av tre bytt för att få lägre kostnader En majoritet av företagen/organisationerna som bytt mobiloperatör för något eller några av sina mobilabonnemang under de senaste 12 månaderna, 64 procent, har gjort detta med det uttryckliga skälet att sänka sina kostnader. Fjorton procent av företagen/organisationerna som bytt mobiloperatör, uppger som skäl att få bättre täckning. Ett av tio företag/organisationer (9 procent) har bytt för att få samma leverantör för mobil telefoni som för fast telefoni. Diagram 23: Finns det några särskilda skäl till att ni har bytt operatör? (Fråga 25) Att få tillgång till särskilda/bättre tjänster respektive att det inte fungerade tillfredsställande med den gamla operatören är vanligare som skäl bland företag/organisationer i storstäderna. T (42) Temo AB 2006

28 5.4.3 Av de företag/organisationer som inte bytt mobiloperatör, uppger drygt hälften som skäl att de är nöjda med sin nuvarande operatör För drygt hälften av de företag/organisationer som inte bytt mobiloperatör för något eller några av sina mobilabonnemang, är positiva attityder/goda relationer till nuvarande leverantör det vanligaste skälet till att de inte bytt. Nästan ett av fem företag/organisationer, 17 procent, uppger spontant risken att få sämre täckning som skäll till att ha avstått från ett byte. Diagram 24: Finns det några särskilda skäl till att ni inte har bytt operatör för några mobilabonnemang? (Fråga 26) T (42) Temo AB 2006

29 För offentliga organisationer är ett vanligt skäl till att man inte bytt att man är fastlåst av bindningstider till nuvarande operatör (26 procent jämfört med endast 4 procent bland privata företag). Problemet är dock lika omfattande i de största privata företagen (med 1000 ällda eller mer), där 29 procent uppger detta skäl. I dessa grupper (offentliga organisationer och de största privata företagen) är andelen som uppger nöjd med nuvarande operatör lägre än i de mindre privata företagen. Tabell 10: Nöjd med operatör och fastlåst av bindningstider som skäl till att inte byta mobiloperatör (Fråga 26) Privat sektor Offentlig sektor Total Privat Offentligt Bas: Ej bytt mobiloperatör Nöjd med operatör Fastlåst av bindningstid Risken att få sämre täckning nämns oftare av företag/organisationer i glesbygd. T (42) Temo AB 2006

30 5.5 Användning 3G Femton procent av företagen/organisationerna med mobiltelefoni har 3Gabonnemang Ett av sju företag/organisationer som använder mobiltelefoni, 15 procent, har 3Gabonnemang. Diagram 25: Har ni några 3G-abonnemang? (Fråga 27) Det är vanligare med 3G-abonnemang bland de större företagen/organisationerna än bland de mindre. Tabell 11: Har ni några 3G-abonnemang? (Fråga 27) Privat sektor Offentlig sektor Total Privat Offentligt Bas: Använder mobiltelefoni Ja Nej Vet ej Företag/organisationer verksamma i storstadsområden har i högre grad än andra 3Gabonnemang (21 procent). T (42) Temo AB 2006

31 5.5.3 Hälften av företagen/organisationerna som inte använder 3G, har inte behov av 3Gtjänster Av företag/organisationer som inte använder 3G-abonnemang uppger drygt hälften, 55 procent, att de saknar behov av 3G-tjänster. Andra orsaker som nämns till att 3G inte används i organisationen är dålig täckning (18 procent) och att tjänsterna fungerar dåligt (10 procent). Diagram 26: Varför använder ni inte 3G inom organisationen? (Fråga 28) Dålig täckning nämns oftare som skäl av företag/organisationer verksamma utanför storstadsområdena. För företag/organisationer i mindre städer är andelen 22 procent och i glesbygd 33 procent. T (42) Temo AB 2006

32 5.6 Avstå från fast telefoni och enbart använda mobiltelefoni Ett av tre företag/organisationer kan tänka sig att avstå från fast telefoni och enbart använda mobiltelefoni Ett av tre företag/organisationer, 33 procent, uppger att de kan tänka sig att avstå från sin fasta telefoni och enbart använda mobiltelefoni. En majoritet av dessa kan tänka sig att göra det för hela organisationen. Fyra procent av samtliga företag/organisationer har uppgivit att de inte använder fast telefoni. Diagram 27: Kan ni tänka er att avstå från fast telefoni och enbart använda mobiltelefoner? (Fråga 29) Offentliga organisationer kan oftare tänka sig att avstå från fast telefoni än privata företag och större privata företag oftare än mindre. De största privata företagen (1000 ällda eller mer) uppger också oftare att de gör det redan för delar av organisationen. Tabell 12: Kan ni tänka er att avstå från fast telefoni och enbart använda mobiltelefoni? (Fråga 29) Privat sektor Offentlig sektor Total Privat Offentligt Bas: Samtliga Ja Gör det redan för delar av organisationen Kan tänka oss för delar av organisationen Kan tänka oss för hela organisationen Nej Vet ej Använder ej fast telefoni T (42) Temo AB 2006

33 Företag/organisationer i glesbygd uppger oftare att de inte kan tänka sig att avstå från fast telefoni (70 procent). Företag/organisationer i storstäder uppger oftare att de inte använder fast telefoni (10 procent) Pris och täckning anges som huvudskäl mot att enbart använda mobiltelefoni Av de företag/organisationer som inte kan tänka sig att avstå från sin fasta telefoni och enbart använda mobiltelefoni, uppger tre av tio att det skulle bli för dyrt. Andra argument som nämns mot att inte gå över till enbart mobiltelefoni är att täckningen är för dålig (16 procent), att det skulle kännas osäkert med endast ett alternativ om mobiltelefonin krånglar (15 procent) och strålningsrisken (11 procent). Diagram 28: Varför vill ni inte gå över till att använda mobiltelefon? (Fråga 30) Större offentliga organisationer (1000 ällda eller mer) uppger oftare än övriga företag/organisationer att det är för dyrt (48 procent) respektive att de är uppbundna av ett avtal (6 procent). Att det är för dyrt nämns också oftare av företag/organisationer verksamma i glesbygd (48 procent) och av de som har en paketlösning för fast och mobil telefoni (38 procent). Att det känns osäkert med bara ett alternativ om mobiltelefonen krånglar uppger företag/organisationer i storstäderna oftare som skäl (24 procent) än de i mindre städer och glesbygd. T (42) Temo AB 2006

34 6. Internet Av de personer som intervjuades var endast drygt hälften (561 intervjupersoner) ansvariga för upphandling av Internet i organisationen. Endast till dessa ställdes frågorna om Internet. 6.1 Upphandling av Internet Nästan samtliga av företagen/organisationerna med flera arbetsställen upphandlar Internet centralt Av de företag/organisationer som har flera arbetsställen, d v s som finns på flera orter, upphandlar 92 procent Internet gemensamt för hela organisationen. Endast 5 procent av företagen/organisationerna med flera arbetsställen uppger att upphandling av Internet sker lokalt vid varje arbetsställe. En ännu läge andel (2 procent) uppger att upphandling av Internet sker internationellt. Diagram 29: Hur upphandlas fast telefoni i din organisation? Upphandlas den gemensamt för organisationen eller lokalt vid flera olika arbetsställen? (Fråga 4c) T (42) Temo AB 2006

35 6.1.2 Minskade kostnader och hög driftsäkerhet är viktigaste kriterierna vid val av Internetleverantör Två kriterier uppges spontant oftare än andra som viktiga vid val av Internetleverantör; möjligheten att kunna minska sina kostnader respektive driftsäkerheten. Drygt hälften av företagen/organisationerna som använder Internet, 56 procent, uppger spontant pris/möjligheten att minska sina kostnader som det viktigaste kriteriet vid val av Internetleverantör. En nästan lika hög andel av företagen/organisationerna, 51 procent, nämner spontant driftsäkerhet/hög tillgänglighet som det viktigaste kriteriet vid val av Internetleverantör. Bättre kapacitet/högre hastighet nämns av ett av fem (19 procent) företag/organisationer som viktigaste kriterium. Andra viktiga kriterier som nämns av företagen/organisationerna är bra kundtjänst/support (12 procent), förtroende för leverantör (11 procent) och snabb leverans/komma igång snabbt (11 procent). Diagram 30: Vilka tre kriterier är viktigast vid val av Internetleverantör? (Fråga 31) T (42) Temo AB 2006

36 Pris/möjlighet att minska kostnaderna nämns oftare av offentliga organisationer än av privata företag, men också av större privata företag oftare än mindre. Kapacitet/högre hastighet uppges oftare av privata företag med 1000 ällda eller mer. Tabell 13: Kriterier vid val av Internetleverantör (topp 4) Privat sektor Offentlig sektor Total Privat Offentligt Bas: Anv Internet+ansv för upphandling av Internet Pris/blir billigare/minskade kostnader Driftsäkerhet/hög tillgänglighet Kapacitet/bättre/högre hastighet till Internet/ snabbare bredband/lina Bra kundtjänst/support/kort väntan vid felanmälan Pris/möjlighet att minska kostnaderna, kapacitet/högre hastighet, driftsäkerhet och bra kundtjänst nämns oftare av företag/organisationer verksamma i storstadsområden. Snabb leverans och tjänsteutbud/bra tjänster nämns oftare av företag/organisationer i glesbygd. T (42) Temo AB 2006

37 7. Prisförhandlingar 7.1 Prisförhandlingar Åtta av tio företag/organisationer har haft möjlighet att prisförhandla med olika operatörer kring priser eller tjänster I snitt har åtta av tio företag/organisationer haft möjlighet att prisförhandla med sin operatör, antingen för fast telefoni, mobiltelefoni eller Internet (82 procent för fast telefoni respektive mobiltelefoni och 76 procent för Internet). I princip samtliga av dessa har också haft möjligheten att själva prisförhandla. Mellan två och nio procent för olika tjänster har endast kunna prisförhandla genom branschorganisation Diagram 31: I vilken mån kunde ni förhandla om priser eller tjänster med operatören för fast telefoni? (Fråga 32a) Diagram 32: I vilken mån kunde ni förhandla om priser eller tjänster med operatören för mobiltelefoni? (Fråga 32b) T (42) Temo AB 2006

38 Diagram 33: I vilken mån kunde ni förhandla om priser eller tjänster med operatören för Internet? (Fråga 32c) Offentliga organisationer har prisförhandlat oftare än privata företag när det gäller både mobil telefoni och Internet (drygt 90 procent jämfört med cirka 80 procent bland de privata företagen). När det gäller fast telefoni är det ingen skillnad, här har drygt 80 procent förhandlat både bland offentliga organisationer och privata företag. Offentliga organisationer skiljer sig mot privata företag också såtillvida att de oftare förhandlar telefoni via en branschorganisation. Sexton procent av de offentliga organisationerna har förhandlat fast telefoni och 20 procent mobil telefoni via branschorganisation. Andelarna av de privata företagen som förhandlat via branschorganisation är endast 5 procent för fast telefoni och 9 procent för mobil telefoni. Bland de privata företagen utmärker sig de mindre företagen (färre än 10 ällda), där mellan 19 och 27 procent uppger att de inte kunnat förhandla med olika operatörer (se tabell nedan). Tabell 14: I vilken mån kunde ni förhandla om priser och tjänster med operatören? (fråga 32) Privat sektor Offentlig sektor Total Privat Offentligt Bas: Använder fast telefoni Har inte kunnat förhandla fast telefoni Bas: Använder mobiltelefoni Har inte kunnat förhandla mobiltelefoni Bas: Anv Internet+ansv för upphandling av Internet Har inte kunnat förhandla Internet Att inte kunna förhandla alls är vanligare bland företag/organisationer i storstäderna. I denna grupp uppger 25 procent att de inte alls kunde förhandla gällande fast telefoni och 32 procent att de inte kunde förhandla gällande mobiltelefoni respektive Internet. Bland de som har TeliaSonera som operatör för det fasta abonnemanget uppger 21 procent att de inte kunde förhandla med operatören för fast telefoni. T (42) Temo AB 2006