MARKNADSÖVERSIKT 10/2012. Användning av posttjänster Uträttande av ärenden vid verksamhetsställena och tillgång till tjänster

Transkript

1 MARKNADSÖVERSIKT 10/2012 Användning av posttjänster 2012 Uträttande av ärenden vid verksamhetsställena och tillgång till tjänster

2 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

3 Innehåll Inledning... 4 Verksamhetsställenas tillgänglighet och uträttande av ärenden vid dem... 5 Hinder för att uträtta ärenden vid ett verksamhetsställe... 6 Användning av posttjänster och alternativa sätt att uträtta ärenden... 7 Skickade och mottagna brev... 9 Skickade och mottagna paket MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

4 Inledning Majoriteten av finländarna, cirka 52 procent, besöker ett verksamhetsställe för post endast några gånger om året eller mera sällan och bara cirka 8 procent minst en gång i veckan. De mest aktiva kunderna finns utanför de stora städerna. Kunderna upplevde inte särskilda hinder för att besöka ett verksamhetsställe. Besöken hänförde sig oftast till att skicka brev och paket samt att ta emot paket. Den nya postlagen, som trädde i kraft i april2011, medförde att Kommunikationsverket ska bedöma behovet att utse ett särskilt företag med skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, ifall det finns behov av att säkerställa tillgången till grundläggande posttjänster. Kommunikationsverket bedömde detta behov år 2011 och ålade Itella Posten Ab skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Skyldigheten gäller sändningstjänster för brev som väger högst 2 kilogram, sändningstjänster för paket som väger högst 10 kilogram och mottagningstjänster för paket som kommer till landet och som väger högst 20 kilogram. Skyldigheten gäller enbart tjänster som betalas genom allmänt använda kontantbetalningsmedel som används främst av privatpersoner. I denna översikt betraktas närmare hur konsumenterna använder dessa sk. samhällsomfattande tjänster. Dessutom betraktas tjänsternas tillgänglighet och de hinder konsumenterna upplever vid tillgången av tjänsterna. Uppgifterna i översikten baserar sig på det datamaterial som ingår i undersökningen Användarnas behov på postmarknaden som Kommunikationsverket lät Otantatutkimus Oy göra i juni-juli I anslutning till undersökningen intervjuade företaget 2001 konsumenter i Fastlandsfinland. Region Huvudstadsregionen Övriga stora städer (över invånare) Övriga kommuner Kommun Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Rovaniemi, Vasa, Seinäjoki, Salo och Kotka Alla andra kommuner i Fastlandsfinland Tabell 1. Kommunindelningen för den regionala jämförelsen. MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

5 Verksamhetsställenas tillgänglighet och uträttande av ärenden vid dem För de flesta finns den närmaste postkontor på vägen till butiken eller arbetet. Enligt postlagen ska den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster ha minst ett verksamhetsställe som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster i varje kommun. Enligt statsrådets förordning av den 2 mars 2012 ska verksamhetsställena placeras i Fastlandsfinland så att avståndet från den stadigvarande bostaden till verksamhetsstället är högst tre kilometer för minst 82 procent av dem som använder posttjänsterna. För högst tre procent av dem som använder posttjänsterna får avståndet vara över tio kilometer. Det betyder att för 15 procent av användarna ska avståndet vara 3 10 kilometer. De samhällsomfattande produkter och tjänster som konsumenten behöver ska finnas tillgängliga på verksamhetsställena. Enligt enkätundersökningen som Kommunikationsverket låtit göra anser 72 procent av alla som svarade att verksamhetsstället finns på under tre kilometers avstånd från svarspersonens stadigvarande bostad. Sammanlagt 89 procent beräknar att avståndet är under tio kilometer och cirka nio procent att avståndet är över tio kilometer. Avstånden är i genomsnitt kortaste i huvudstadsregionen. Det bör beaktas att siffrorna baserar sig på svarspersonernas egna beräkningar. På basis av läget vid slutet av 2011 har Kommunikationsverket beräknat att statsrådets förordning uppfylls i fråga om avstånden. Det betyder att avståndet var högst tre kilometer nätt och jämnt för 82 procent och högst tio kilometer för 97 procent. Hela landet 39% 33% 17% 9% Huvudstadsregionen 53% 34% 10% Övriga stora städer 44% 35% 15% Övriga kommuner 30% 32% 21% 16% 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Under 1 km 1- under 3 km 3- under 10 km 10 km eller mer Kan inte säga Figur 1. Beräknat avstånd till närmaste verksamhetsställe per region (n = 2001). Att upprätthålla ett nätverk av postkontor förutsätter att det finns aktiva kunder. Postföretaget måste också göra ekonomiska satsningar och ibland kan kostnaderna för upprätthållandet av ett verksamhetsställe bli högre än intäkterna av verksamhetsstället. Att planera ett nätverk av verksamhetsställen kräver alltså noggrann beräkning och balansering mellan inkomster och utgifter. Ett effektivt fungerande nätverk av verksamhetsställen möjliggör lägre MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

6 kostnader och lägre eller nuvarande priser för konsumenter. Effektiviteten har delvis sökts genom att överföra tjänsterna för postens eget verksamhetsställe till en avtalspart, t.ex. en butik eller kiosk. Den som har utsetts för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster kan också få statligt stöd för att upprätthålla och tillhandahålla ett nätverk av verksamhetsställen och posttjänster, om kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsterna är betydligt större än intäkterna. Största delen, omkring 52 procent, av de konsumenter som köper posttjänster besöker ett verksamhetsställe endast några gånger om året eller mera sällan. Omkring 39 procent besöker ett verksamhetsställe ungefär en gång eller två gånger per månad och endast åtta procent minst en gång i veckan. I städer med över invånare är uträttande av ärenden vid verksamhetsställena sällsyntare än annanstans i Finland. Hela landet 52% 39% 8% Huvudstadsregionen 59% 35% 6% Övriga stora städer 58% 36% 6% Övriga kommuner 47% 42% 11% 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Några gånger om året eller mer sällan Ca en gånger eller några gånger i månaden Minst en gång i veckan Figur 2. Frekvens av besök på ett verksamhetsställe (n = 2011). Cirka 75 procent av dem som uträttar ärenden vid ett verksamhetsställe uppskattar att antalet besök förblir samma också under de följande två åren. Cirka 11 procent tror att antalet ökar och 12 procent att antalet minskar. Hinder för att uträtta ärenden vid ett verksamhetsställe Största delen av svarspersonerna ser inte några hinder för att uträtta ärenden vid ett verksamhetsställe. Förutom att den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster måste placera verksamhetsställena inom ett rimligt avstånd från användarnas stadigvarande bostäder ska den också, på basis av postlagen, se till att verksamhetsställenas tillgänglighet är säkerställd. Majoriteten, cirka 80 procent, anser att det inte finns särskilda hinder för att besöka ett verksamhetsställe. Hinder som kan minska eller försvåra besöken är långa avstånd för cirka nio procent och besvärliga förbindelser för cirka fyra procent. Lite överraskande är att i huvudstadsregionen tycker en lite större andel av svarspersonerna, 12 procent, att det långa avståndet är ett hin- MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

7 der för att uträtta ärenden vid ett verksamhetsställe. Motsvarande andel för dem som bor annanstans i Finland är åtta procent. Användning av posttjänster och alternativa sätt att uträtta ärenden Enligt postlagen ska den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster, vid ett verksamhetsställe, tillhandahålla sändningstjänster för brev som väger högst 2 kilogram och paket som väger högst 10 kilogram samt mottagningstjänster för paket som kommer till landet och som väger högst 20 kilogram. Dessa tjänster är också sådana tjänster som konsumenterna mest använder då de besöker ett verksamhetsställe. Majoriteten av konsumenterna, cirka 84 procent, använder verksamhetsställena för att hämta postförsändelser. Omkring 55 procent av konsumenterna skickar brevförsändelser och 48 procent paketförsändelser. Cirka 61 procent köper frimärken och 31 procent hämtar andra försändelser, t.ex. rekommenderade eller försäkrade brev. Hämtar paketförsändelser Köper frimärken Skickar brevförsändelser Skickar paketförsändelser 84% 85% 82% 85% 61% 60% 59% 62% 55% 55% 52% 57% 48% 47% 48% 49% Hämtar andra försändelser 31% 33% 29% 32% Skickar andra försändelser Andra tjänster 14% 15% 14% 14% 8% 13% 8% 6% Poste Restante eller postbox -tjänster 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hela landet Huvudstadsregionen Övriga stora städer Övriga kommuner Figur 3. Tjänster som används vid verksamhetsställena (n = 2001). MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

8 Det är möjligt att få ett postpaket transporterat hem gratis, om avståndet till det närmaste verksamhetsstället är över fem kilometer. En gratis hemtransport är inte en lagbaserad tjänst som den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster måste erbjuda utan tillhandahållandet baserar sig på postföretagets frivillighet. I vissa fall kan konsumenten även lämna ett brev i sin egen postlåda för att transporteras till mottagaren. Hela landet 39% 61% Huvudstadsregionen 12% 88% Övriga stora städer 39% 61% Övriga kommuner 41% 59% 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Ja Figur 4. Användning av gratis hemtransport (avståndet till verksamhetsstället över 5 km, n = 347). Nej Omkring 39 procent av dem som bor på över fem kilometers avstånd från verksamhetsstället har använt gratis hemtransport av paket. Cirka 14 procent har inte använt tjänsten men anser att den är nödvändig. Cirka 47 procent ansåg att de inte behöver tjänsten i fråga. Användningen av hemtransporttjänsterna är mycket sällsyntare i huvudstadsregionen än annanstans i Finland. Detta kan delvis förklaras genom att avstånden till det närmaste verksamhetsstället är relativt sett kortare i huvudstadsregionen och då erbjuds denna gratistjänst inte. Då konsumenterna tillfrågades om de hade använt sk. brevbricka, dvs. lämnat utgående post i sin egen postlåda för utdelning av postutdelaren, svarade cirka 34 procent att de hade använt tjänsten. Cirka tre procent sade att tjänsten behövs men att de inte har använt den och 63 procent att de inte behöver tjänsten. Brevbrickan används oftast i glesbygden. MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

9 Skickade och mottagna brev Mängden skickad brevpost är betydligt mindre än mängden mottagen brevpost (inklusive postkort och fakturor). Hushållen skickar i genomsnitt 48 brev per år men tar emot i genomsnitt 230 brev per år. Cirka 21 procent av hushållen skickar 1 10 brev per år, 48 procent skickar brev per år och 24 procent över 50 brev per år. Enbart cirka fyra procent av hushållen skickar inga brevförsändelser alls. 25 % 20 % 21 % 19 % 18 % 15 % 15 % 13 % 10 % 5 % 7 % 0 % 4 % Inga alls Figur 5. Brev och postkort som hushållen skickat (n = 2001). Över % Kan inte säga MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

10 Cirka 31 procent av hushållen beräknar att de tar emot brev per år. Cirka 18 procent tar emot över 300 brev och 43 procent brev. Av de brev som hushållen årligen tar emot är i genomsnitt 99 stycken fakturor. Enligt hushållens egen uppskattning kommer den största delen av dem att skicka och ta emot brev på samma sätt som tidigare. Cirka 74 procent av hushållen beräknar att antalet brev som de skickar under de följande två åren är samma som hittills. Cirka 16 procent av svarspersonerna beräknar att de skickar färre brev och åtta procent att de skickar flera brev under de följande två åren. Cirka 67 procent av hushållen beräknar att de i framtiden tar emot lika många brev som hittills, cirka 22 procent tror att de tar emot färre brev och cirka åtta procent att de tar emot flera brev. 25 % 20 % 15 % 18 % 18 % 10 % 13 % 13 % 11 % 12 % 9 % 5 % 7 % 0 % Under Figur 6. Brev och postkort som hushållen tagit emot (n = 2001). Över 400 Kan inte säga MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

11 Skickade och mottagna paket Mängden skickade paket är något mindre än mängden mottagna paket. Hushållen skickar i genomsnitt fem paket och tar emot cirka tio paket per år. Enligt hushållens egen uppskattning skickar 45 procent 1 5 paket per år och endast tre procent över 20 paket per år. Omkring 31 procent skickar inga paket alls. Cirka 38 procent av hushållen tar emot 1 5 paket per år och cirka tio procent över 20 paket per år. Omkring 13 procent mottar inga paket alls. 35 % 30 % 31 % 25 % 20 % 23 % 24 % 22 % 22 % 15 % 10 % 5 % 0 % 16 % 15 % 14 % 13 % 10 % 6 % 3 % 1 % 1 % Inga alls 1-2 paket 3-5 paket 6-10 paket paket Över 20 paket Kan inte säga Paket som hushållen tagit emot under ett år Paket som hushållen skickat under ett år Figur 7. Paket som hushållen tagit emot och skickat (n = 2001). Största delen av hushållen uppskattar att mängden skickade och mottagna paket förblir på ungefär samma nivå som hittills. Cirka 84 procent beräknar att de skickar ungefär samma mängd paket under de följande två åren. Cirka fem procent beräknar att de skickar flera paket i framtiden medan åtta procent beräknar att mängden skickade paket blir mindre. Cirka 77 procent beräknar att de tar emot ungefär lika mycket paket under de följande två åren. Cirka 12 procent beräknar att de i framtiden tar emot flera paket medan åtta procent beräknar att mängden mottagna paket blir mindre. MARKNADSÖVERSIKT 10/ Användning av posttjänster

12 Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3A Helsingfors tfn fax