Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område

Transkript

1 Ett gränslöst arbete Kerstin Weschke Här presenteras ett arbete som vid Matematikbiennalen belönades med Nämnarens stipendium. Juryns motivering: Utställningen visar hur lärarna lyckats utgå från ett mångkulturellt samhälle och sett denna situation inte som ett problem utan som en möjlighet. Arbetet har blivit en mötesplats för lärare, barn och föräldrar, där man även lyckats integrera språk. En kväll i månaden träffas lärare, elever och föräldrar och arbetar med veckans hemuppgifter. Detta skapar tillfälle för barn och vuxna att få kommunicera, lära känna varandra och lära av varandra. Målet är att stärka barnens språk och att föräldrarna ska känna att de kan och vill hjälpa sina barn samt att de förstår den instruktion som följer med hemuppgifterna. Ett mångkulturellt område Kerstin Weschke är lågstadielärare på Sjumilaskolan i Göteborg. Nämnarenstipendiater från skolan är också Gunilla Stridbeck, Kerstin Forsberg och Gunilla Peterson, se Nämnaren nr 1. Nämnaren nr 2, 2000 Vår skola, Sjumilaskolan, ligger i ett starkt segregerat bostadsområde, Norra Biskopsgården, på ön Hisingen i Göteborg. Idag bor i området strax över 4000 personer. Över 70 % av dessa är personer med utländsk härkomst. I de intilliggande delområdena varierar andelen personer med utländsk härkomst från 30 % till 50 %. När vi började arbeta här i slutet på 60- talet var området förhållandevis nytt med därtill hörande rörlighet. Unga familjer flyttade in men också ut. De första invandrarna fanns redan här och deras barn gick i skolan. Det var framför allt finnar och jugoslaver som rekryterats som arbetskraft. Därefter har den ena invandrargruppen avlöst den andra, som en spegling av den politiska situationen i världen. Sjumilaskolan har idag 450 elever i åldrarna 6-13 år. Skolan präglas starkt av den kulturella mångfalden i stadsdelen. Det talas en mängd språk och ett stort antal kulturer är representerade på skolan. Barnen i vår grupp har sitt ursprung i ett tjugotal länder i Europa, Afrika, Asien och Sydamerika. De talar 17 olika språk: arabiska, turkiska, kurmanj, albanska, somaliska, persiska, svenska (3 st), spanska, sorani, tigrinia samt bosniska, dari, kroatiska, makedonska, mandarin tagalog och vietnamesiska. 13

2 Modersmålsundervisning Skolan erbjuder modersmålsundervisning på ett trettiotal språk. Barnen har rätt till 80 minuter i veckan efter den ordinarie skoltiden. De allra flesta deltar i denna undervisning trots att det i språk som arabiska, turkiska, kurmanji, albanska och somaliska kan betyda så stora grupper som elever. Andra har ingen chans att ta det som erbjuds då undervisningen är förlagd till en annan skola, dit barnen helt enkelt är för små för att ta sig på egen hand. Vi är glada att så många deltar i sin modersmålsundervisning, då vi anser att ett gott modersmål gör att man lättare kan utveckla ett andraspråk. Begrepp på modersmålet ger stöd åt tankar och främjar andraspråksinlärningen. Våra modersmålslärares utmärkta studiehandledning är oss och våra elever till stor hjälp. För barn med dåligt självförtroende är det en lisa att få komma till dessa duktiga lärare och få hjälp med att förstå. Språkets betydelse Vygotsky betonar den avgörande betydelsen språket har för allt lärande. Han menar att allt tänkande har sitt ursprung och utvecklas i relationer med andra människor. Det samspel mellan människor som enligt Vygotsky är av så avgörande betydelse för begreppsbildning kan i undervisningen möjliggöras genom att eleverna får tillfälle att samtala. Detta är ett av våra stora problem, eftersom våra blivande elever inte har något väl fungerande gemensamt språk. Vi måste ge eleverna tid att samtala mycket, så att de vågar och kan formulera sig. De måste få göra egna upptäckter i samspel med andra, med kamrater, lärare och föräldrar, och träna att argumentera och resonera om och med matematik. Den kommunikativa aspekten ska stå i centrum. Det är utan tvekan fler elever som misslyckas i matematik på grund av brister i den språkliga kommunikationen än på grund av brister i t ex aritmetikkunskaper. Nybörjarnas kunskaper En liten undersökning av våra blivande nybörjare (alla med annat modersmål än svenska) våren 1999 visade att barnens matematikkunskaper var tillfredsställande och jämförbara med svenska blivande nybörjares. Men studien visade också att de hade mycket svårt att beskriva sina tankar i ord, de saknade ett verbalt språk för att uttrycka sig. Däremot hade de flesta ett bra bildspråk som de gärna använde sig av. Matematiken är en viktig del av vår kultur och utbildningen skall ge eleven insikt i ämnets historiska utveckling, betydelse och roll i vårt samhälle. Utbildningen syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer.... Utbildningen i matematik skall ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Kursplan för matematik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Våra tankar inför höstterminen var att synliggöra matematiken omkring oss och att arbeta så att det gynnade såväl den språkliga som matematiska utvecklingen. Vi ville arbeta med teman som ligger eleverna nära, i familjen, hemmet och skolan. Dessutom skulle vi ta upp teman som våra svenska traditioner med profana och religiösa fester och på liknande sätt arbeta med våra elevers hemländer och kultur. Att varje lärare är en svensklärare tog vi fasta på i vår planering, liksom att vi ville söka vägar att analysera varje barns förståelse, ville lära oss mer om hur kunskapande och motivation påverkas av elevernas kulturella bakgrund och hur detta tar sig uttryck i skolan. Vårt syfte är att utveckla insikter om hur man skapar undervisningssituationer som ökar och tränar elevernas förmåga på sam- 14 Nämnaren nr 2, 2000

3 ma gång som det motiverar dem att lära sig matematikens begrepp och språk. Vi vill också göra elever och föräldrar medvetna om vikten av deras egna erfarenheter och medverkan i alla sammanhang. Vårt läromedel Vi fann ett läromedel som i sin lärarhandledning på ett bra sätt genomsyras av läroplanens tankar om matematikämnet och alla dess sidor och som poängterar den kommunikativa aspekten och vikten av ett rikt språk. Läromedlet vi valt att arbeta med har färdigställda hemuppgifter med brev till föräldrarna. Här kan dessa få veta målet med uppgiften, lite om hur barn utvecklar sina matematiska kunskaper och tips om hur man kan öva, pröva och prata matematik. Föräldraträffar Då vi visste att barnens föräldrar har svårt med vårt språk och att uppgifterna dessutom många gånger innebär ett helt nytt sätt att arbeta med matematik behövde vi tillfällen att träffa föräldrarna för att prata om matematiken och göra hemuppgifterna begripliga för dem. Samarbetet mellan hem och skola är viktigt och detta gäller särskilt när undervisningen genom arbetssätt och innehåll förändras. Föräldrar som har svårt med språket och som har en ickesvensk skolbakgrund blir ytterst osäkra om vi inte lyckas få dem att se och förstå vår väg att uppnå målen. Första träffen I början på september träffade vi barn och föräldrar. Då hade vi följande program: Titta på vad läroplanen säger om matematikämnet. Berätta lite om hur vi tänker arbeta med matematik; samtala mycket, arbeta i smågrupper. Tala om vikten av att ha ett bra och rikt språk för att kunna resonera och argumentera för sina lösningar. Nämnaren nr 2, 2000 Fråga föräldrarna om de vill komma till skolan kvällstid en gång i månaden för att tillsammans med sina barn arbeta med matematik och språk. Läxor och ord Intresset var stort och vi bestämde tider för höstens träffar, då vi skulle arbeta med matte -ord och den matematik som ingår i veckans läxa. Varje läxträff har föregåtts av många timmars planering. Vi har resonerat om vad vi ska arbeta med både vad gäller uppgifter och nya glosor. De första månaderna arbetade vi mycket med lägesord och uppgifterna handlade ofta om att beskriva var saker befann sig. I detta sammanhang föll det sig naturligt att bygga mycket med klossar, rita av, beskriva för kamrater eller bygga efter beskrivning i ord eller ritning. Andra träffen Matematiken omkring oss. Introduktion av glosboken. Träna gamla ord: i, på, över, under, bakom, framför samt klistra in nya. Samtala om veckans läxa samt gå igenom kommande veckas. Till inspiration använde vi Kristin Dahls bok Matte med mening. Vi tittade på textila mönster och hade med oss stickningar, tittade på recept och talade om pengar och olika mått vi använder oss av i vardagen. Vi talade om lekar och spel. Föregående veckas hemuppgifter diskuterades, speciellt det som varit svårt för föräldrarna att förstå i instruktionen och det som föräldrarna upplevt varit svårt för barnen. Glosboken Vi lärare måste underlätta för barnen, och för deras föräldrar, att erövra det språkliga verktyg de behöver för att kunna prata matematik. Ett av redskapen vi använder är Glosboken. Där åskådliggör eleverna i bild uttryck för läge, riktning, antal, mängd, 15

4 form, storlek, tid osv. Glosboken ska alltid följa med hemuppgifterna som hjälp och stöd vid läxarbetet. Där kan föräldrarna se vilka begrepp som är nya och aktuella och de som inte redan kan de svenska orden får en chans att tillsammans med sina barn lära sig dem. Glosorna tränas i skolan genom lekar ute och inne, på idrottslektioner samt vid många andra tillfällen under lektionstid. Vi visade hur vi tränat i skolan och gav tips om hur man kunde göra. Hemuppgifterna med brev till föräldrarna slutar med orden: Låt oss få veta hur det går. Skriv några ord eller hör av dig på annat sätt. Hemuppgiften för kommande vecka gällde att bland annat leta efter matematiken hemma. Inte alla, men många skrev och kommenterade hur det gått med hemarbetet. Tredje träffen Sortera och gruppera, använda nya ord som få färre, många f ler flest. Nya ord som: först sist, i början i slutet, bredvid och mellan. Problemlösning. Vi poängterade hur viktigt det är att man kan se vägen till lösningen och att rita är ett bra sätt för att lättare se problemet. Sortera och gruppera Vi hade ställt fram ett bord fullt med plockisar (småsaker lätta att plocka runt med). Här fanns snäckor, stenar, knappar, stickor, pärlor, kulor, kottar mm. Barn och föräldrar hämtade vad de ville ha på en bricka och sorterade det. Sen fick de berätta hur de tänkt. Vi tittade efter vilka grupperingar som gjorde det lättast att snabbt se antal. Vi tränade orden få färre och många fler flest. Problem och Lattjo-Lajban-lådor Samma materiel använde vi till Lattjo-Lajban-lådor. Här gäller det att se och jämföra likheter och olikheter, gruppera föremål på olika sätt beroende på olika egenskaper och sedan förklara varför man grupperat på ett visst sätt. För muntliga motiveringar fordras det att man har ord som både beskriver och uttrycker antal. Vid detta tillfälle arbetade vi också med problem och problemlösning. Vi talade om öppna och mer bundna problemtyper, jämförde dessa och löste några problem. Alla kunde se hur enkelt det var att lösa dessa med hjälp av att rita. De äldsta barnen fick också försöka sig på att med mattespråket visa hur de tänkt. Vi poängterade vikten av att se vägen till lösningen, att vägen fram till målet var viktigare än själva målet. Detta är inte helt lätt att förstå för våra föräldrar. De vill gärna se och höra att svaret är rätt eller fel och vill gärna starta med en aritmetisk beräkning. 16 Nämnaren nr 2, 2000

5 Fjärde träffen En presentation av familjerna och husen och hur vi använder oss av dessa: räkna, beskriva, formulera problem, lösa problem. Ett stapeldiagram med egna porträtt och över antalet bokstäver i barnens namn, se figur. En berättelse om Hur vi räknade förr en liten matematikens historia där vi också visade de symboler och talsystem vi arbetat med. Nya ord: överst, högst upp, underst, längst ner, mitt på, mitt i och i mitten. Stapeldiagram Barnen har gjort självporträtt. Dessa har vi i förminskad form använt för att göra stapeldiagram över pojkar och flickor i klassen. Vi har även gjort stapeldiagram över antalet bokstäver i deras namn. Nu fortsätter vi med stapeldiagram där barnen undersökt vilka glassar samt vilka maträtter i bamba som är populärast. Familjen och huset De mest bekanta miljöerna för samtliga barn var hemmet och den närmaste omgivningen. Därför kändes det naturligt att börja med att lära känna våra olika familjer. Varje barn ritade sin familj och räknade hur många det fanns i familjen, antalet vuxna och antalet barn. På dörren satte vi en namnskylt och ovanför den två tärningar som visade hur många vuxna och barn som bodde i huset. Till husen och familjerna har vi gjort uppgifter både muntligt och skriftligt. Hur många finns i familjen? Hur många är hemma? Skillnader mellan familjer? Vilken familj är störst, vilken är minst? Tvåor och treor har skrivit en berättelse om sin familj och berättat vad de brukar göra tillsammans och vad de olika familjemedlemmarna tycker om att göra på sin fritid. Berättelsen används för olika uppgifter. Alla har ritat hur det ser ut runt huset och sedan beskrivit det för kamrater och lärare. Alla dessa uppgifter har lett till stor användning av de lägesord och de ord för antal och jämförelse som vi tränat. Nämnaren nr 2,

6 Femte träffen Femte träffen ägnade vi åt taluppfattning. Vi tog bl a upp: att jämföra tals storlek och relation till varandra, att tal kan uttryckas och representeras på olika sätt, att förstå sambanden mellan de fyra räknesätten och att känna till de olika operationers innebörd, att ha goda strategier för beräkningar, att göra rimlighetsbedömningar och överslagsberäkningar. Tal För ettornas och tvåornas del gick vi igenom talrutor som skulle bli lika mycket horisontalt, vertikalt och diagonalt. Vi tränade talramsor baklänges och framlänges, och tränade ett och två mer och mindre. Treorna arbetade i sina böcker och visade vad de kunde om olika tal och räknesätt. Vi lär oss Vi är nu framme i april månad och har haft ytterligare två träffar. I början av maj ska vi ha den sista Läxträffen. Träffarna har givit oss mycket och vi har lärt känna föräldrarna och barnen bättre. Vi lär hela tiden nya saker om hur vi ska arbeta, vad som är svårigheter för barnen och vad som är svårigheter för föräldrarna. Vi hade aldrig upplevt hur det är att lära och/eller att förmedla nya arbetssätt och tankar via ett andraspråk så som förväntas av föräldrarna här. Det är viktigt att få föräldrarna att förstå att barn som inte själva tror sig kunna lära, som känner att de inte duger, har svårt att lära sig att våga ha egna tankar. Det är också viktigt för oss att lyckas förmedla att bildspråk och konkret materiel är viktigt för att barnen ska lära sig förstå. Matematikens symbolspråk införs med försiktighet och när eleverna har grundlagt sitt matematiska tänkande. Som avslutning ska vi försöka ha en träff där vi bara umgås, kanske en picknick och lite brännbollsspel vid Svarte Mosse, vårt fina naturområde. Vi tyckte att det var ett jättebra sätt att räkna + och och att det var ett roligt spel samtidigt. Som vuxen förstår jag ingenting av de här läxorna ni ger till barnen. Hur ska de förstå? Tyvärr dessa blad med några diagram, kurragömma i hus ger barnen ingenting. Ett barn som går i tvåan borde åtminstone plussa Några exempel på kommunikation med barn och föräldrar 18 Nämnaren nr 2, 2000