6. REKOMMENDATIONER FÖR BYGGANDET M M

Transkript

1 BYGGANDET MM 6. REKOMMENDATIONER FÖR Rekommendationskartan Översiktsplanens rekommendationer redovisar allmänna intressen i olika områden och kommunens syn på planläggning och tillståndsgivning. De vänder sig till beslutsfattande myndigheter och allmänheten med upplysning om kommunens inställning. Av rekommendationerna framgår o kommunens inställning till bebyggelsefrågor i områden utanför detaljplan och områdesbestämmelser, o var detaljplan eller områdesbestämmelser bör upprättas i syfte att ge rättsverkan åt översiktsplanens intentioner, o var kommunen avser att verka för förordnanden, o hur riksintressena skall tillgodoses, o var översiktsplanen avses fördjupas. På rekommendationskartan anges de olika områden för vilka formulerats rekommendationer. na anger kommunens syn på byggande m m men också gällande förordnanden med anknytning till mark- och vattenanvändningen och var riksintressen är belägna. I rekommendationerna görs hänvisningar till olika lagparagrafer i plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken (MB), och kulturminneslagen. För vissa områden kommer fördjupad översiktsplan eller liknande att upprättas. I dessa kommer här angivna rekommendationer för bebyggelseutveckling mm att preciseras i separata plandokument. 60

2 BYGGANDET MM Generella rekommendationer för byggandet Innehållet i rekommendationerna är en tolkning av de kommunala ställningstaganden som gjorts av allmänna intressen i kap 4. na är i sin tillämpning kopplade till markanvändningskartan och rekommendationskartan. De är också i berörda delar kopplade till intressebeskrivningar och kommunens ställningstaganden till dessa som beskrivs i text och kartor i kapitel 4. BEBYGGELSE Samhällsbyggandet skall ske mot bakgrund av ett antaget planeringsmål om ett årligt tillskott om lägenheter/år, exklusive äldreomsorgens och öarnas behov, under perioden fram till år Krav på detaljplan Enligt PBL 5:1 skall prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan.detta ska bl a ske vid ny sammanhållen bebyggelse och ny enstaka byggnad som skall förläggas inom område med stor efterfrågan på mark för olika ändamål. Med hänsyn till bebyggelsetrycket på landsbygden kräver kommunen därför planläggning för i princip all nytillkommande bebyggelse. Kommunen är dock positiv till att undantag skall kunna göras för enstaka byggnad, bl a om bygglovet avser bebyggelse med anknytning till jordbruk eller annan verksamhet på platsen. Detta kan gälla vid generationsskifte, pågående deltidsjordbruk el- ler verksamheter men också för verksamheter som på fritid eller yrkesmässigt bidrar till landskapsvård och stöd för den lokala bygdemiljön. Lokalisering och fördelning Ny bebyggelse skall huvudsakligen lokaliseras i anslutning till befintliga samhällen och småorter, varav ca hälften på sydvästra Tjörn och hälften på övriga delar. Ny bebyggelse utanför samhällena bör lokaliseras så att den utgör en naturlig komplettering till befintlig bebyggelse. Utformning Den äldre bebyggelsen i tätorter och på landsbygden har stora värden från kulturmiljösynpunkt. Det är därför viktigt, att ny bebyggelse och omoch tillbyggnader anpassas till angränsande bebyggelse och till bebyggelsetraditionen på Tjörn. Hur detta skall ske behandlas utförligare under avsnittet Kulturmiljövård, sid 26. Energiförsörjning Vid planering och utformning av ny bebyggelse är det angeläget att miljövänliga lösningar eftersträvas bl a vad gäller energikällor och energibehov. I samband med fördjupning av översiktsplanen och vid detaljplaneläggning bör därför möjligheter att nyttja lokala energikällor utredas, bl a bör sol, jord-, berg- och vattenvärme studeras. I planeringen bör även redovisas hur bebyggelsen skall anpassas till lokalklimatet. Fritidsbebyggelse Enligt MB 4:4 får fritidsbebyggelse inom kustområdena och skärgårdarna endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Fritidsbebyggelse för det rörliga friluftslivet får dock enligt MB 4:4 komma till stånd, om det finns särskilda skäl. 61

3 BYGGANDET MM Bestämmelser i MB 4:4, som gäller för hela Tjörn, innebär att bygglov inte kommer att beviljas för nya enskilt ägda fritidshus utanför fastställda detaljplaner. Kommunen kommer inte heller att lämna tillstånd till nya detaljplaner för fritidshus. Kommunen är positiv till att fritidsområden övergår till helårsårsbebyggelse, förutsatt att godkänt VA och godtagbar vägstandard kan ordnas. Förändringen skall normalt ske genom av de boende bekostad ändring av detaljplan. Samlad bebyggelse Med samlad bebyggelse avses mindre bebyggelsegrupper utan detaljplan där omfattning och täthet motiverar viss hänsyn till omgivande bebyggelse vid byggnadsåtgärder på de enskilda fastigheterna. Enligt fullmäktigebeslut finns sådan samlad bebyggelse i Nordvikstrand, på Flatholmen och på Tjörnekalv. Den samlade bebyggelsens omfattning är viktig att känna till, eftersom vissa lättnader för en- och tvåbostadshus endast gäller utanför detaljplan och utanför s k samlad bebyggelse. Gränserna för den samlade bebyggelsen finns redovisad på kartor hos miljö- och byggkontoret. Bygglov Regler om bygglov och andra tillstånd är komplicerade. Reglerna återfinns i olika lagar och föreskrifter och ändras relativt ofta. För att översiktsplanens text skall vara aktuell och korrekt en längre tid efter antagandet, återges de just idag gällande regelsystemet inte i detalj i ÖP 03. Istället hänvisas till utgivet informationsmaterial och till information och rådgivning som lämnas av miljö- och byggkontoret. Nedan redovisas dock en del grundläggande information. Reglerna om bl a bygglov och bygganmälan finns i plan- och bygglagen (PBL). Kravet på bygglov beror bl a på var fastigheten är belägen och på typ av byggnad. Det gäller olika regler inom och utom detaljplan. För en- och tvåbostadshus gäller speciella regler. För en- och tvåbostadshus utanför detaljplan och utanför samlad bebyggelse gäller ytterligare andra regler. Härutöver kan bygglovsplikten ökas eller minskas i detaljplaner eller i områdesbestämmelser. Även om bygglov inte krävs kan bygganmälan krävas. Likaså kan andra tillstånd krävas, exempelvis strandskyddsdispens. Bygglovsbefrielse i vissa fall S k mindre tillbyggnader och komplementbyggnader till en- och tvåfamiljshus utanför detaljplan och samlad bebyggelse kan i vissa fall få uppföras utan bygglov. För att detta skall kunna ske gäller dock vissa villkor. För mindre tillbyggnad har kommunfullmäktige beslutat om följande riktlinje: - Tillbyggnaden får högst omfatta 50% av befintlig byggnads storlek (volym) Beträffande komplementbyggnader gäller följande riktlinjer: - Komplementbyggnad skall uppföras i omedelbar närhet till befintligt en- eller tvåbostadshus på fastigheten - Egen fastighet får ej bildas kring komplementbyggnader uppförda med stöd av lagrummet utan särskild lämplighetsprövning - Högst 2 komplementbyggnader (inkl s k friggebodar) om sammanlagt 50 m 2 byggnadsarea (utvändigt mått) får uppföras - Taknockshöjden får inte överstiga 5,0 meter - Komplementbyggnader får inte dominera över befintligft en- och tvåbostadshus. Det finns därutöver ett antal villkor som skall vara uppfyllda, för att dessa tillbyggnader och kompletteringsbyggnader till en- och tvåfamilshus skall få uppföras utan bygglov. Detta framgår av lagstiftningen och av miljö- och byggkontorets information. Bygglovbefrielse kommer på sikt att införas i kommande detaljplaner. Kommunfullmäktige har lagt fast en sådan inriktning. 62

4 BYGGANDET MM RJ JORDBRUK För den i planen redovisade jordbruksmarken, som från produktionssynpunkt är den mest värdefulla (klass A + B), skall jordbrukets intressen beaktas vid prövning mot andra intressen. Även övrig jordbruksmark (klass C) samt ängsoch hagmarker skall i huvudsak bestå - dels för att understödja näringen, dels för att bevara det värdefulla kulturlandskapet samt gynna den biologiska mångfalden. Stor restriktivitet mot ny bebyggelse bör tillämpas på eller i anslutning till brukningsvärd jordbruksmark, som bedömts långsiktigt kunna vara kvar. Vid prövning av bygglov bör dock hänsyn tas till bl a generationsväxling bland brukarna, pågående verksamheter och nya verksamheter som utgör stöd för den lokala bygdemiljön. Vilka verksamheter som avses behandlas utförligare i avsnittet Samhällsbyggande, under rubriken Bebyggelseutveckling på landsbygden. SKOGSBRUK Större sammanhängande skogsområden saknas på Tjörn. Skogsbrukets förutsättningar gynnas, om inte enstaka bostadshus sprids ut på de relativt begränsade ytor där skogsbruk bedrivs. Om byggande skall medges i skogsområden bör det lokaliseras till mindre skogsområden eller i kanten mot jordbruksmarken och där i första hand i anslutning till befintlig bebyggelse. YRKESFISKE De grunda strandområdena och ett antal platser i skärgården är värdefulla reproduktionsområden för fisk och hummer. Ytterligare ett antal områden är värdefulla fångstplatser för bl a sill. Det är viktigt, att dessa områden ej förändras genom olika åtgärder. En bättre avloppsrening, även av enskilda utsläpp, måste ske för att minska utsläppen av närsalter, föroreningar och gifter på de känsliga grundbottnarna. De övriga för fisket värdefulla platserna skall skyddas mot uppankring, muddring, dumpning m m. Magasin, förråds- och sjöbodar för fisket bör bevaras och ej övergå till annan användning. Ansökningar om åtgärder som innebär förändringar inom de för fisket värdefulla områdena skall sändas till fiskeenheten vid länsstyrelsens landsbygdsavdelning för yttrande. NATURVÅRD Riksintresse- och förordnandeområden ger, tillsammans med de kompletterande områden som utpekats i länsstyrelsens förslag till naturvårdsplan och av Tjörns naturskyddsförening, en god redovisning av de värdefulla naturområdena och önskvärda skyddsåtgärder. Generellt gäller att de rekommendationer, som lämnats i naturvårdsplanen, så långt möjligt skall beaktas inom berörda verksamheter. Stor restriktivitet skall gälla mot ny bebyggelse i de särskilt utpekade områdena enligt vad som redovisas i avsnittet områdesanknutna rekommendationer samt i övrigt inom områden kring sjöar och vattendrag med strandskydd. 63

5 BYGGANDET MM KULTURMILJÖVÅRD Kommunen har i ett kulturminnesvårdsprogram betonat vikten av att utvecklingen på Tjörn bedrivs så att bebyggelsetradition och landskapsbild som formats under lång tid förs vidare. Kulturminnesvårdsprogrammet med tillhörande åtgärdsprogram behöver aktualiseras men utgör för behandlade miljöer ett gott underlag för olika bevarandeåtgärder. De i kulturminnesvårdsprogrammet framförda synpunkterna skall ges stor tyngd för att så mycket som möjligt kunna bevara den för Tjörn typiska värdefulla nuvarande miljön. För programmets 21 utpekade områden samt för ytterligare 2 områden anges särskilda områdesanknutna rekommendationer i följande avsnitt sid 72. FRILUFTSLIV Hela vattenområdet runt Tjörn med sina småöar är av stort värde för friluftslivet. Av strandområdena är särskilt de norra mot Stigfjorden av stort värde. Områdena runt samhällena är värdefulla som närströvområden. Även vissa höjdplatåer på centrala Tjörn utgör värdefull strövmark för tjörnborna. att här pröva någon anläggning för friluftsliv och turism. En sådan etablering skall prövas genom detaljplan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. ALLMÄNNA VÄGAR Inom ett avstånd av 12 m från vägområdets gräns skall prövning av bygglov och förhandsbesked ske med särskild hänsyn till trafiksäkerheten och störningar av trafiken. För väg nr 160, 169 och 723 samt del av väg 721 är avståndet utökat till 30 m. Prövning av byggnation enligt ovan görs också för byggnad som inte kräver bygglov. I detta fall görs dock prövningen av länsstyrelsen. All prövning skall ske efter samråd med vägverket. För att få ansluta enskild väg eller utfart till det allmänna vägnätet eller ändra befintlig anslutning krävs enligt 39 väglagen dessutom tillstånd av vägverket. Bostadsbebyggelse bör ej medges, där miljön starkt försämras av närheten till väg. Bullerstörning överstigande ekvivalentnivåer (medelvärden) om 55 dba utomhus eller 30 dba inomhus eller maxnivå nattetid över 70 dba inomhus bör ej medges. Åtgärder som främjar vattenkvalitén är positiva för växt- och djurvärld i havet vilket gynnar friluftslivet. Strandområdena bör förbli oförändrade och jordbruk och skogsbruk måste bedrivas med hänsyn härtill. Byggande, som förbättrar badplatser och båthamnar är positivt men måste göras med hänsyn till naturen. Något nytt bostadsbyggande inom de värdefullaste friluftsområdena bör ej medges, om ej särskilda skäl finns. Kommunen kan dock tänka sig 64

6 Områdesanknutna rekommendationer R REKOMMENDATIONER INOM OMRÅDEN FÖR UTVECKLING AV BEBYGGELSE OCH ANLÄGGNINGAR R1 SKÄRHAMN, STOCKEVIK Tätortsområde, kustbebyggelse samt närströvområde. Delar av den centrala bebyggelsen utpekas i kulturminnesvårdsprogrammet som en värdefull miljö. En fördjupad översiktsplan finns i form av områdesplan för Skärhamn antagen Nuvarande bebyggelse är reglerad med detaljplaner. En stor del av dessa är inaktuella och säkrar ej de kulturhistoriska värdena. Ny fördjupad översiktsplan är under upprättande. De äldre detaljplanerna för delar av den centrala bebyggelsen i Skärhamn bör stegvis ersättas med nya detaljplaner som dels tillgodoser behovet av utveckling, dels säkrar de kulturhistoriska värdena. Inom de äldre bebyggelsemiljöerna skall om- och tillbyggnader ske varsamt och eventuella nya hus anpassas till omgivande miljö.tillkommande bebyggelse prövas i detaljplan. Övriga områden skyddas mot åtgärder som motverkar deras användning för närrekreation. Ny fördjupad översiktsplan är under upprättande. De äldre detaljplanerna i samhällets centrala delar bör stegvis ersättas med nya detaljplaner som dels tillgodoser behovet av utveckling, dels säkrar de kulturhistoriska värdena. Inom de äldre bebyggelsemiljöerna skall om- och tillbyggnader ske varsamt och eventuella nya hus anpassas till omgivande miljö.tillkommande bebyggelse prövas i detaljplan. Övriga områden skyddas mot åtgärder som motverkar deras användning för närrekreation. R3 KLÄDESHOLMEN, TJÖRNEKALV, ÅSTOL, ST DYRÖN Öar med små karakteristiska samhällen. Åstol är av riksintresse för kulturminnesvården. Åstol, Klädesholmen och Tjörnekalv ingår i kulturminnesvårdsprogrammet. Nuvarande bebyggelse är reglerad med detaljplan med undantag av Tjörnekalv. Planbestämmelserna säkrar dock ej de kulturhistoriska värdena. R2 RÖNNÄNG, BLEKET Tätortsområde samt närströvområde. En fördjupad översiktsplan finns i form av områdesplan för Rönnäng - Bleket antagen Nuvarande bebyggelse är reglerad med detaljplaner. En stor del av dessa är inaktuella och säkrar ej de kulturhistoriska värdena. De äldre detaljplanerna för Klädesholmen, Åstol och Stora Dyrön bör stegvis ersättas med nya detaljplaner som dels tillgodoser behovet av utveckling, dels säkrar de kulturhistoriska värdena. Inom de äldre bebyggelsemiljöerna skall om- och tillbyggnader ske varsamt och eventuella nya hus anpassas till omgivande miljö. Eventuellt nytillkom- 65

7 mande bebyggelse på Tjörnekalv och Stora Dyrön prövas i detaljplan, vars utformning och bestämmelser säkrar att samhällenas karaktär ej ändras. Övriga områden skyddas mot åtgärder som motverkar deras användning för närrekreation. R4 66 KÅLLEKÄRR Tätortsområde samt närströvområde. En fördjupad översiktsplan finns i form av områdesplan för Kållekärr antagen Större delen av nuvarande bebyggelse är reglerad med detaljplaner. Ny fördjupad översiktsplan är under upprättande. Tillkommande bebyggelse prövas i detaljplan. Övriga områden skyddas mot åtgärder som motverkar deras användning för närrekreation. R5 HÖVIKSNÄS Tätortsområden samt närströvområde. En fördjupad översiktsplan finns i form av områdesplan för Höviksnäs antagen De äldre delarna med bebyggelsen närmast gamla bryggområdet ingår i kulturminnesvårdsprogrammet. Större delen av nuvarande bebyggelse är reglerad med detaljplaner. Några av dessa utgörs av fritidsplaneområden. Detaljplanen (avstyckningsplan) för de äldre delarna är inaktuell och säkrar ej de kulturhistoriska värdena. Ny fördjupad översiktsplan är under upprättande. Detaljplanen för samhällets äldre delar bör ersättas med ny detaljplan som dels tillgodoser behovet av utveckling, dels säkrar de kulturhistoriska värdena. Inom de äldre bebyggelsemiljöerna skall omoch tillbyggnader ske varsamt och eventuella nya hus anpassas till omgivande miljö. De fritidsbebyggelseplaner som genom sitt läge bedömts lämpliga för omvandling till helårsbebyggelse bör ersättas med nya detaljplaner med denna inriktning. Tillkommande bebyggelse prövas i detaljplan. Övriga områden skyddas mot åtgärder som motverkar deras användning för närrekreation. R6 MYGGENÄS-ALMÖSUND Tätortsområde samt närströvområde. Fördjupad översiktsplan finns ej. Större delen av nuvarande bebyggelse är reglerad med detaljplaner. Tillkommande bebyggelse prövas i detaljplan. Endast mycket begränsade utbyggnader är tänkbara. Övriga områden skyddas mot åtgärder som motverkar deras användning för närrekreation. R7 KYRKESUND-HÄRÖN Tätortsområde och närströvområde. Fördjupad översiktsplan finns ej. Bebyggelseområdena ingår i kulturminnesvårdsprogrammet. Äldre detaljplan finns, men är inaktuell och säkrar ej de kulturhistoriska värdena. Den äldre detaljplanen bör ersättas med ny detaljplan som dels tillgodoser behovet av utveckling, dels säkrar de kulturhistoriska värdena. Inom de äldre bebyggelsemiljöerna skall om- och tillbyggnader ske varsamt och eventuella nya hus anpassas till omgivande miljö. Tillkommande bebyggelse prövas i detaljplan, vars utformning och bestämmelser säkrar att samhällets karaktär ej ändras. Endast begränsade utbyggnader är tänkbara. En utredning bör göras som klarlägger de kommunalekonomiska konsekvenserna av en utbyggnad. Övriga områden skyddas mot åtgärder som motverkar deras användning för närrekreation.

8 R8 LÅNGEKÄRR Tätbebyggelseområde. Fördjupad översiktsplan finns ej. Stora delar av bebyggelsen är reglerad med detaljplan. Fördjupad översiktsplan avses ej upprättas. Utredning skall ske för att undersöka förutsättningarna för ytterligare tätortsbeyggelse. R9 SVANVIK - VALLHAMN Externt industriområde med hamn. En fördjupad översiktsplan finns i form av områdesplan för Svanvik antagen Svanvik-Spjärr ingår i kulturminnesvårdsprogrammet. Detaljplan finns för större delen av verksamhetsområdena. Ny fördjupad översiktsplan kommer att upprättas där avgränsningen mot kulturvårdsintressena i Svanvik-Spjärr bör studeras. Intrång i Gunnersnäsbergets naturvärden t ex i form av bebyggelse, anläggningar eller täktverksamhet tillåts ej. Tillkommande bebyggelse prövas i detaljplan. R 10 OLSBY-TYFTA, HEÅS, STANSVIK, VALLHAMN, RÖSSELDALEN Naturområden vid Olsby-Tyfta, Heås och Rösseldalen samt verksamhetsområden vid Stansvik och Vallhamn med gynnsamma förutsättningar för vindkraftsutbyggnad. Lokalisering av vindkraftanläggningar bör i första hand ske inom områdena Olsby-Tyfta, Heås, Stansvik och Vallhamn och därefter i området vid Rösseldalen. Prövning skall ske genom detaljplan med vidhängande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilken skall föregås av förstudie/program med översiktlig MKB. För Stansvik och Vallhamn erfordras ändring av gällande detaljplaner. I samband med prövning klarläggs eventuella behov av anpassning till berörda naturvärden inom områdena eller dess närhet. R11 VÄGRESERVAT Område för ny väg 723 på sträckan Kållekärr- Skärhamn och väg 709 på sträckan Häggvall- Berga. Bebyggelse eller anläggningar bör ej tillåtas inom området. 67

9 RN REKOMMENDATIONER INOM FÖR NATURVÅRDEN OCH FRILUFTSLIVET VÄRDEFULLA OMRÅDEN Utöver här redovisade rekommendationer för på kartan avgränsade rekommendationsområden gäller strandskydd generellt kring sjöar och vattendrag. RN1 STRANDNÄRA OMRÅDEN Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växtoch djurlivet. Enligt MB 7:16 innebär strandskyddet bl a förbud mot att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra ny byggnad, ändra befintlig byggnad för ett väsentligt annat ändamål, utföra grävningsarbeten för bebyggelse eller utföra anläggningar som hindrar fritt tillträde. RN1-området är till största delen identiskt med de områden som omfattas av strandskydd vid havet, men skiljaktigheter kan förekomma. För strandområden runt Stigfjorden gäller dock särskilda rekommendationer, se RN2 nedan. Stor restriktivitet mot uppförande av ny byggnad eller andra bygglovkrävande åtgärder som begränsar allmänhetens åtkomst av området. RN2 STIGFJORDENOMRÅDET Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och skyddas genom förordnande som naturreservat jml MB 7:4. Delar av området skyddas också av strandskydd jml MB 7:13. Vattenområdet är Natura 2000-område samt innehåller en mängd orörda småöar av stort värde för båtfolket. Strandområdena växlar mellan orörd natur och småskalig kulturbygd. Kommunen vill bevara det nuvarande landskapet och kommer ej att medverka till ytterligare bebyggelse med undantag av mindre anläggningar som främjar det rörliga friluftslivet och byggnader med anknytning till nuvarande markanvändning. Möjlighet skall också finnas att pröva någon typ av större anläggning för friluftslivet. RN3 HALSBÄCK- BJÖRSHUVUD Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Området har mycket stora naturvärden och dess stränder är mycket attraktiva för friluftslivet. Vissa delar omfattas av strandskydd jml MB 7:13, men området skyddas ej på samma sätt som den övriga kusten mot Stigfjorden som naturreservat jml MB 7:4 (RN2). Kommunen värnar starkt om detta område och föreslår ett förordnande som naturreservat jml MB 7:4. Någon nybebyggelse kommer ej att tillåtas i området. RN4 KÄLKERÖN Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Det omfattas av strandskydd jml MB 7:13 och skyddas som naturreservat jml MB 7:4. Ön har ett stort värde för båtfolket genom sina goda naturhamnar och sin vackra natur. Kommunen vill värna om ön och dess utnyttjande för rörligt friluftsliv. Någon bebyggelse kommer ej att tillåtas. 68

10 RN5 SUNDSBY Området är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och skyddas som naturreservat jml MB 7:4. Det ingår i det sammanhängande naturvårdsområdet för Stigfjordenområdet och delar är klassade som Natura 2000-område. Strandområdet skyddas också jml MB 7:13. Det är också en intressant kulturmiljö som utpekas i kulturminnesvårdsprogrammet. Vissa delar omfattas därför dessutom av RK 1. För Sundsby säteri föreligger förslag till stärkt skydd för natur- och kulturmiljön. De värdefullaste byggnaderna och omgivande miljö är byggnadsminnesförklarade. Kommunen vill stärka skyddet och kommer att tillstyrka att förordnandet som naturreservat (MB 7:4) också omfattar reglering av bebyggelsen. RN6 GRÖNSKÄREN, HÄRÖN M FL Öarna är av riksintresse för friluftsliv. Härön är dessutom av riksintresse för naturvård och klassad som Natura 2000-område. Öarna omfattas av strandskydd jml MB 7:13. Härön omfattas av förordnande som naturreservat jml MB 7:4. Öarna erbjuder goda naturhamnar, fina bad och en vacker natur. På Härön finns dessutom rester av ett gammalt kulturlandskap. Kommunen värnar om öarna och dess utnyttjande för rörligt friluftsliv. Ny bebyggelse på Härön kommer endast att tillstyrkas om särskilda skäl finns. RN7 ST OLOFS VALAR - HALVORS HOLME - SUNNA HOLME Området är av riksintresse för friluftsliv. Det erbjuder goda naturhamnar, fina bad och en vacker natur. Området är nu bara skyddat genom strandskydd jml MB 7:13. Kommunen är beredd att tillstyrka ett förordnande som naturreservat jml MB 7:4. Ny bebyggelse kommer ej att tillåtas utan särskilda skäl. RN8 SÄBY KILE, SÄBY Ö OCH SÄBY Säby kile med strandområden är av stort värde för naturvården med rik flora och fauna på de mjuka grundbottnarna och vackra strandängarna. Säby ö och Säby är rika på fornminnen och utgör ett värdefullt kulturlandskap. Området har strandskydd jml MB 7:13 och större delen är också skyddat som naturreservat jml MB 7:4. Kommunen vill verka för att området skall förbli oförändrat och kommer ej att medge ny bebyggelse utan särskilda skäl. RN9 BREVIKS KILE Området utgörs av en grund havsvik med rik fauna och flora och vackra strandängar. Fågellivet är mycket rikt och platsen en välbesökt rastplats för flyttfåglar. Området utgör Natura 2000-område och är skyddat jml MB 7:13 och som naturreservat jml MB 7:4. Kommunen vill verka för att området skall förbli oförändrat och kommer ej att medge någon ny bebyggelse. RN10 TOFTENÄS Området utgörs av de norra strandpartierna av Toftenäshalvön och består av kulturlandskap och grunda näringsrika bottnar. Det skyddas genom 69

11 strandskydd enl MB 7:13 och som naturreservat enl MB 7:4. Området är ett attraktivt närströvområde norr om Skärhamn och ett vackert kulturlandskap. Kommunen vill bevara det nuvarande landskapet och kommer ej att medverka till ytterligare bebyggelse. Undantag kan göras för mindre anläggningar som främjar det rörliga friluftslivet och byggnader med anknytning till nuvarande markanvändning. Gällande områdesplan skall revideras vad gäller redovisning av utbyggnadsområde för bostäder. RN11 GRINNERÖD Området gränsar till Säby kile och är ett vackert kulturlandskap. Kommunen är beredd att medverka till ett förordnande som naturreservat enl MB 7:4 och kommer ej att medge någon ny bebyggelse utan särskilda skäl. RN12 HJÄRTERÖN - SANDHOLMEN Öarna är av riksintresse för friluftslivet. De har vackert omväxlande natur, fina badstränder samt goda naturhamnar och omfattas av strandskydd MB 7:13. Kommunen är beredd att medverka till ett förordnande som naturreservat enl MB 7:4. RN13 PATER NOSTER- SKÄRGÅRDEN Öarna är av riksintresse för naturvård och friluftsliv och Hamneskär med fyrplatsen Pater-Noster av 70 riksintresse för kulturmiljövården. Området utgör Natura 2000-område och är skyddat genom naturreservat och strandskydd enl MB 7:4 och 7:13. Kommunen kommer att medverka till att området skall förbli oförändrat genom att ej tillstyrka dispenser. RN14 KÄRRSÖN OCH LILLA DYRÖN Vackra öar med botaniskt intressant skärgårdsnatur. De är av riksintresse för friluftslivet och skyddas genom strandskydd enl MB 7:13. Två bostadshus finns på Kärrsön. Ytterligare bebyggelse kommer ej att medges. Kommunen är beredd att medverka till ett förordnande som naturreservat enl MB 7:4. RN15 KAVRÖ OCH TÄRNSKÄR, ST BUSKÄR M FL ÖAR, LYNGHOLMARNA M FL SKÄR Fågelrika öar skyddade som fågelskyddsområde enl MB 7:12 med tillträdesförbud 1 april - 15 juli. Öarna ingår i Pater Nosterskärgårdens naturreservat. Områdena skall skyddas mot förändringar. RN16 HALSEFJORDEN Grunda, fågelrika vatten och en mindre strandremsa på L Askerön. Området är klassat som Natura 2000-område. Kommunen är beredd att medverka till förordnande som naturreservat enl MB 7:4.

12 RN17 KÄRRET Ett litet område med skaljordsmark och en intressant flora. Kommunen är beredd att medverka till ett förordnande som naturreservat enl MB 7:4 RN18 HÄLE MOSSE Naturskönt område med våtmarker omgivna av kulturlandskap. Ingår i kommunens ytvattentäkt, kring vilken en skyddszon finns. Kommunen vill kunna utnyttja mossen som vattentäkt samtidigt som naturvärdena skall skyddas. Ny bebyggelse kommer ej att medges utan särskilda skäl. RN19 VALBERGET Naturskönt område med mäktiga bergsformationer och betade kulturmarker. Området har stort värde för friluftslivet. Intilliggande golfbana delar av området i en nordlig och en sydlig del. Kommunen är beredd att medverka till ett förordnande som naturreservat enl MB 7:4 och kommer ej att medge ny bebyggelse utan särskilda skäl. RN20 SURDALS DAMM Kuperad bergsplatå med våtmarker och betade kulturmarker. Området är rikt på fornlämningar. Det har stora natur- och kulturvärden och är av stort värde för friluftslivet. Kommunen är beredd att medverka till ett förordnande som naturreservat enl MB 7:4 och kommer ej att medge ny bebyggelse utan särskilda skäl. RN21 HAKENÄSET Område med mäktig tallskog. Det är skyddat genom förordnande som naturreservat enl MB 7:4. Kommunen kommer att verka för att området skall bevaras och ej tillstyrka ny bebyggelse utan särskilda skäl. RN22 HUVUDVÄGARNAS OMGIVNINGAR Värdefulla landskapsbilder i anslutning till huvudvägar som endast obetydligt förändrats genom ny bebyggelse. Landskapsbilderna skall om möjligt bevaras. Eventuell ny bebyggelse skall ske i anslutning till den befintliga och stora krav kommer att ställas på utformningen. RN 23 TUVESLÄTT Naturskönt område med stora kulturvärden och biologiska kvaliteter. Det är skyddat genom förordnande som naturreservat enl MB 7:4. Kommunen vill verka för att området skall förbli oförändrat och kommer ej att medge någon ny bebyggelse. 71

13 RK REKOMMENDATIONER INOM FÖR KULTURMILJÖ- VÅRDEN VÄRDEFULLA OMRÅDEN RK1 SUNDSBY Sundsby säteri är Margaretha Hvitfeldts ryktbara sätesgård. Det ligger på gammal kulturmark med lämningar från både historisk och förhistorisk tid. Byggnaderna och miljön kring dessa är skyddade som byggnadsminnen. Ett större område bör regleras genom förordnande som naturreservat (MB 7:4). Se även RN5. RK4 TORÖD Gammal bebyggelse och kulturlandskap med lämningar från förhistorisk tid. Komplettering av bebyggelsen måste ske med största hänsyn till den befintliga. På sikt bör områdesbestämmelser upprättas för att reglera hur en komplettering kan ske. RK2 FJÄLEBRO Äldre bymiljö med omkringliggande kulturlandskap. För miljöns helhet är ett fortsatt brukande av marken viktig. Komplettering av bebyggelsen måste ske med största hänsyn till den befintliga. På sikt bör områdesbestämmelser upprättas för att reglera hur en komplettering kan ske. RK5 HJÄLTEBY-RÖD Förhistoriska lämningar samt kulturlandskap och äldre bymiljö av stort intresse för kulturminnesvården. Områdets karaktär skall bevaras. Kompletteringar av bebyggelsen måste ske med största hänsyn till den befintliga. På sikt bör områdesbestämmelser upprättas för att reglera hur en komplettering kan ske. RK3 VALSÄNG STRAND Samlad gammal sjöbodsbebyggelse vid Stigfjorden. En byggnadsminnesförklaring skedde Området är också skyddat genom naturvårdsförordnande jml MB 7:4 och strandskydd jml MB 7:13. Byggnadernas utseende och ändamål skall bevaras. Ny bebyggelse kommer ej att tillåtas. RK6 GÄLOV-BRÄCKE Jordbruksdalgång med rika fornlämningar i ett värdefullt kulturlandskap. Kompletteringar av bebyggelsen måste ske med största hänsyn till den befintliga. På sikt bör områdesbestämmelser upprättas för att reglera hur en komplettering kan ske. 72

14 RK7 SVANVIK- SPJÄRR Tjörns största gravfält från järnåldern med ett 100- tal gravar. Gravfältet är skyddat enligt kulturminneslagen. Ingen ny bebyggelse kommer att medges i gravfältets närhet. RK8 PILANE Välbevarat gravfält från järnåldern. Området är av riksintresse för kuturminnesvården. Området är skyddat enligt kulturmiljölagen. Ingen ny bebyggelse kommer att medges i gravfältets närhet. RK9 SÄBY-SÄBY Ö Gammal, värdefull kulturbygd med bebyggelse, åkermark och utmarker. Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Säby kile och Säby ö är skyddat som naturvårdsområde jml MB 7:4. (Se även RN8). Ingen ny bebyggelse kommer att tillåtas och befintliga hus skall bevaras genom försiktig upprustning. RK11 VALBERGSHAMNA Gammalt utmarksområde med rester av torpbebyggelse. Komplettering av bebyggelsen måste ske med stor hänsyn till den befintliga. RK12 HALSBÄCK Litet kustsamhälle som tidigare varit av större betydelse. Många intressanta och värdefulla hus finns bevarade. Området Halsbäck-Björshuvud föreslås skyddas genom förordnande som naturreservat jml MB 7:4. (Se även RN3). Kompletteringar av bebyggelsen måste ske med största hänsyn till den befintliga. På sikt bör områdesbestämmelser upprättas för att reglera hur en komplettering kan ske. Kompletteringar av bebyggelsen måste ske med största hänsyn till den befintliga. RK13 BJÖRHOLMEN RK10 PATER NOSTER Gammal fyrplats på Hamneskär inom ett för sjöfarten illa beryktat område med många farliga grund. Fyrplatsen utgör område av riksintresse för kulturminnesvården. Pater Noster skyddas av förordnande som naturreservat jml (MB 7:4) och genom strandskydd jml (MB 7:13). Gammalt mindre fiskeläge med välbevarad miljö. En äldre detaljplan (avstyckningsplan) finns. Ombyggnader och ev nybyggnader måste ske med största hänsyn till den befintliga miljön. På sikt bör avstyckningsplanen ersättas med områdesbestämmelser. 73

15 RK14 KYRKESUND-HÄRÖN RK17 TJÖRNEKALV Kustsamhälle med värdefull bebyggelse på båda sidor av Kyrkesundet. Detaljplan finns för samhället. Trankokeriet Kålhuvudet söder om samhället utgör byggnadsminne. Härön har föreslagits som naturreservat jml MB 7:4, men förordnandet har ännu inte vunnit laga kraft. Ombyggnader och nybyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. På sikt bör ny detaljplan upprättas. Gammalt fiskeläge som minskat avsevärt efter andra världskriget. Bebyggelsen har till stora delar övergått till fritidshus. Miljön är dock väl bevarad. Området utgör s k samlad bebyggelse. Om- och nybyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. På sikt bör områdesbestämmelser upprättas för att skydda bebyggelsemiljön. RK15 SKÄRHAMN De centrala delarna av samhället ner mot vattnet har en gammal, tät och homogen bebyggelse av stort värde. Områdesplan och detaljplaner finns. Ombyggnader och nybyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. Det är aktuellt att upprätta en fördjupad översiktsplan (reviderad områdesplan) och att stegvis ta fram nya detaljplaner där utvecklings- och bevarandeintressena samordnas. RK18 ÅSTOL Fiskeläge som anlades under 1700-talet. Åstol var under 1930-talet en av länets viktigaste hemmahamnar för fisket och samhället tog snabbt ianspråk all byggbar mark. Den täta bebyggelsen har en god helhetsverkan och är av riksintresse för kulturmiljövården. Om- och nybyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. Nya detaljplaner där utvecklings- och bevarandeintressen samordnas kan bli aktuella på sikt. RK16 KLÄDESHOLMEN Gammalt fiskeläge med tät bebyggelse och en betydande konservindustri. Ombyggnader och nybyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. Det är aktuellt att stegvis ta fram nya detaljplaner. RK19 HÄTTAN Gammal lotsplats med välbevarad bostadsbebyggelse. Äldre detaljplan (byggnadsplan) finns. Ny bebyggelse kommer ej att medges. Om- och tillbyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. På sikt bör detaljplanen revideras. 74

16 RK20 HÖVIKSNÄS Litet kustsamhälle med bebyggelse från slutet av 1800-talet vid det gamla färjeläget till fastlandet. Områdesplan och detaljplan finns. Om- och nybyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. Området kommer att byggas ihop med det nya samhälle som växer fram längre västerut. Den fördjupade översiktsplanen (områdesplanen) skall på sikt revideras. Aktuellt med ny detaljplan inom vilken man skall försöka bevara den befintliga kustsamhällesmiljön. RK23 NORDVIKSTRAND Liten hamnanknuten bebyggelsegrupp med skyddsvärd miljö. Området utgör s k samlad bebyggelse. Om- och nybyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. Ny detaljplan där utvecklings- och bevarandeintressen samordnas kan bli aktuell på sikt. RK21 FLATHOLMEN Gammalt fiskeläge med välbevarad bebyggelse på östsidan av ön Flatholmen, väster om Stockevik. Numera finns inga helårsboende på ön. Området utgör s k samlad bebyggelse. Ny bebyggelse kommer ej att medges. Om- och tillbyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. På sikt bör områdesbestämmelser upprättas för att skydda miljön. RK22 DYRÖN Karakteristiskt ösamhälle med skyddsvärd bebyggelsemiljö. Detaljplan finns. Om- och nybyggnader måste ske med stor hänsyn till den befintliga miljön. Nya detaljplaner där utvecklings- och bevarandeintressen samordnas kan bli aktuella på sikt. 75