GRANSKNING. Kv. Urmakaren Kyrkogatan, Götgatan Kumla, Kumla kommun, Örebro län. Detaljplan för Dr: MBN 2011/1017

Transkript

1 Dr: MBN 2011/1017 GRANSKNING Detaljplan för Kv. Urmakaren Kyrkogatan, Götgatan Kumla, Kumla kommun, Örebro län Ortofoto över planområdet Samråd: Granskning: Antagen av MBN: Laga kraft:

2

3 Detaljplan Med en detaljplan reglerar kommunen vad man får göra inom ett visst område. En detaljplan krävs vid utbyggnad av nya områden och vid ändrad markanvändning av en fastighet eller område. Detaljplanen innehåller bestämmelser om var man får bygga, markens användning och bebyggelsens utformning. Detaljplanen är juridiskt bindande och är styrande vid prövning av lov. Läs mer på En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar syftet och innehållet i planen. Ibland ingår även andra handlingar som till exempel illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande Planuppdrag Samråd Granskning Antagande (Överklagande) Laga kraft Figuren ovan illustrerar i vilket skede detaljplanen befinner sig i. Plan- och projektavdelningen får i uppdrag av miljö- och byggnadsnämnden att upprätta en detaljplan. Ett förslag till detaljplan tas fram. Under samrådsskedet för detaljplanen ges myndigheter, sakägare och berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning där man har ytterligare en chans att lämna synpunkter. I antagandeskedet antas detaljplanen av byggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner efter tre veckor laga kraft om inte beslutet överklagas. Handlingar Planförslaget utgörs av: planbeskrivning plankarta med bestämmelser i skala 1:500 fastighetsförteckning Behovsbedömning Bedömning av sociala aspekter Bilaga: Trafikbullerutredning För övrigt planeringsunderlag till detaljplanen hänvisas till Kumla kommuns hemsida Handläggare Klara Ågren Klara.agren@kumla.se Miljö- och byggnadsförvaltningen

4 Planbeskrivning Planens syfte, och huvuddrag Detaljplanens syfte är att möjliggöra för byggande av flerbostadshus på del av kvarteret Urmakaren. Götgatan tas också med i planen för att möjliggöra för parkering längs gatan. För att rensa och släcka ut äldre planer så tas även en del av Kyrkogatan med i detaljplanen. Planområdet är utpekat i översiktsplanen som ett förslag på framtida exploatering då det behövs bostäder i centrala Kumla. Planförslaget innebär en förtätning av kvarteret där bebyggelsen sluter kvarteret mot Kyrkogatan. Inom planområdet finns idag tre friliggande villor som kommer att rivas för att möjliggöra för ny exploatering. Övrig mark i kvarteret är tidigare bebyggd med flerbostadshus och enbostadshus. Plandata Läge Kvarteret Urmakaren är centralt beläget i Kumla. Planområdet, som utgörs av befintlig byggnation i form av fristående villor och gatumark, begränsas i norr av fastigheten Urmakaren 35 och Sveavägen, i öster av kvarteret Hovslagaren, i söder av kvarteret Trädgårdsmästaren och i väster av fastigheterna Urmakaren 24 och 25. Kv Urmakaren Kyrkogatan Planområdets läge Areal Planområdet har en areal på ca 6200 m 2. Markägoförhållanden Kumla kommun äger den berörda marken (Urmakaren 21, 22 och 23, samt Kumla 11:1). Intilliggande bostadsfastigheter ägs av Kumla Bostäder AB (det kommunala bostadsbolaget) eller är i enskild ägo. 1

5 Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige den 14 februari 2011, är det aktuella planområdet utpekat för bostadsändamål. Detaljplaner Inom planområdet gäller följande detaljplaner: 1881-P29 ( ) 1881K-471 ( ) 1881K-581 ( ) 1881K-1784 ( ) 1881K-1974 ( ) För kvarteret Urmakaren redovisas bostadsändamål i en till fyra våningar. Längs med Köpmangatan gäller bestämmelsen centrumbebyggelse. För att kunna rensa och släcka ut planer tas även en del av Kyrkogatan med i detaljplanen. Detaljplaneförslaget angränsar till följande detaljplaner: 18-KUM-2263 ( ) 1881K-1784 ( ) 1881K-1054 ( ) 1881K-1194 ( ) 1881K P K KUM K K K K K-1194 Program för planområdet Något särskilt program har ej upprättats eftersom planområdet finns redovisat i översiktsplanen. Kommunala program Bevarandeprogram m m Några kulturhistoriska intressen eller dylikt finns / finns ej redovisade i Kumla kommuns bevarandeprogram eller på fornlämningskartan. 2

6 Miljöprogram I Miljöprogram , antaget den 21 maj 2012 av kommunfullmäktige, står skrivet att det är viktigt att Kumla kommun utvecklas hållbart, d v s att miljömässiga, sociokulturella och ekonomiska aspekter samspelar med varandra. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen har kommunen valt att fokusera på fem av målen i programmet; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Det mål som främst påverkar den fysiska planeringen är målet God bebyggd miljö. Med God bebyggd miljö menas vår livsmiljö, det vill säga den omgivning i vilken vi bor och rör oss i. Definitionen av miljömålet är: städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Klimatprogram Enligt klimatprogrammet för Kumla kommun, antaget av kommunfullmäktige , ska Kumlas klimatpåverkan begränsas och kommunen ska sänka utsläppen av växthusgaser. Grönplan Grönplan, antaget den 18 juni 2007 av kommunfullmäktige, anger att tillgång till parker och grönområde är mycket viktigt för att skapa en god miljö att bo i. Ett mål som Grönplan lyfter fram är att alla bör ha max 200 meter till en lokalpark och max 500 meter till en stadsdelspark. Kv Urmakaren ligger ca 200 meter från Prästgårdsskogen som är klassad som en lokalpark. Grönområdet är på 1,4 ha och inrymmer bland annat en lekplats och pulkabacke. Till Kumla sjöpark är det ca 400 meter. Plan- bygg- och bostadsprogram Planprojektet finns ej med i det av kommunfullmäktige den 17 maj 2010 antagna Plan-, bygg- och bostadsprogram Bevarandeprogram Några kulturhistoriska intressen eller dylikt finns ej redovisade i Kumla kommuns bevarandeprogram eller på fornlämningskartan inom planområdet. Däremot är fastigheten Urmakaren 24, som angränsar till planområdet i väster, utpekat i kommunens bevarandeprogram som en kulturhistoriskt värdefull byggnad då det är ett bra exempel på jugendstil. Kommunala beslut i övrigt I det av kommunfullmäktige antagna handlingsprogrammet för centrum (antaget 1988) betonas vikten av att satsa på bostäder i centrum för att få ett levande centrum. Behovsbedömning Miljöaspekter En behovsbedömning har gjorts för planområdet, se separat dokument. Enligt behovsbedömningen är den miljöpåverkan som planen kan ge upphov till begränsad. Kommunen bedömer att planens genomförande därmed inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. De miljöfrågor som har betydelse för projektet, vilket är bullerstörningar, ska studeras under planarbetet. Sociala aspekter En bedömning av de sociala aspekterna har också gjorts. Enligt bedömning så är det nära till handel och service på grund av det centrala läget. Då närmaste grönområde finns ca 400 m från planområdet behöver det finnas plats för lek och utevistelse på gården. Bebyggelsen gör att det blir mer liv och rörelse i området. 3

7 Förutsättningar och förändringar Mark och vegetation Mark och vegetation Planområdet består idag av villatomter med gräsytor, buskar och ett antal större träd, samt gatumiljö med hårdgjorda ytor. I samband med genomförandet av detaljplanen ska träd planteras längs Götgatan. Trädplanteringen skapar en trevlig entré mot centrum och ett tydligare gaturum. För att anpassa den nya bebyggelsen till den angränsande bebyggelsen ska byggnaderna placeras en bit in på tomten så att förgårdsmark skapas. Förgårdsmarken har djupet fem meter. Förgårdsmarken ska avgränsas med staket, mur eller häck, för att det ska var tydligt vad som är allmän plats och kvartersmark. De två ekar som finns inom planområdet Landskapsinventering En inventering av träden inom planområdet har gjorts i augusti och oktober Inventeringarna visar att de två ekarna längs Kyrkogatan är värda att bevara. För övrigt finns det inom området en lind, almar och ett antal fruktträd. En besiktning av ekarna gjordes av Trädgårdsmästarna (Jörg Roepcke) som bedömer att ekarna är friska och stabila. Avlägsnande av stamskott samt några döda grenar i kronorna bör göras. För att undvika skador på stambasarna bör asfalt avlägsnas 30 cm ifrån dessa. Det är också viktigt att skydda trädens rotzon. Husen får inte placeras för nära ekarna om träden ska kunna bevaras. Placeringen måste ge ekarna tillräckligt med utrymme för att kunna leva och utvecklas efter byggnationen. Ett träds rotsystem är minst lika stort som dess krona så ekarna behöver stort utrymme. Eftersom tomten är smal så är valmöjligheter för placering av byggnaderna små vilket försvårar ett bevarande av ekarna. Torgytan kan möjliggöra för att ekarna ska kunna bevaras. Tas ekarna ner ska ersättningsplantering göras inom kommunen. På grund av ekarnas storlek och ålder så är det inte möjligt att kompensera för träden inom planområdet då det skulle behöva planteras cirka 20 stycken träd. Det är viktigt att tomten har inslag av grönska och att nya träd planteras då träd renar och syresätter luften, påverkar lokalklimatet, den biologiska mångfalden, avvattning m.m. Geoteknisk undersökning En undersökning genomfördes 2003 av WSP Samhällsbyggnad i samband med bygget av flerbostadshus på Urmakaren 35. Där består den naturligt lagrade jorden av torrskorpelera med inslag av sand och grus 4

8 ned till ca två meter under markytan. Sedan följer lösare lera som dock innehåller inslag och skikt av silt, sand och grus. Lera vilar på meter djup under markytan på sand med medelhög mycket hög relativ fasthet genomförde WSP Samhällsbyggnad en undersökning av det nordvästra hörnet av kv Urmakaren, dåvarande Urmakaren 14. Undersökningarna liknar varandra och därför bedömer vi förhållandena inom planområdet vara detsamma. Förorenad mark Inga kända föroreningar finns inom planområdet. Enligt Länsstyrelsen finns det dock risk för att planområdet är förorenat av trikloretylen (tri), vilket är ett klorerat lösningsmedel som är skadlig både för människor och miljö. Lösningsmedlet ska ha används av den kemtvätt som tidigare låg i kvarteret Guldsmeden, inom nuvarande Guldsmeden 14, och skulle teorietiskt kunna ha spridits sig till kvarteret Urmakaren. Kemtvätten avvecklades 1966 och ligger 150 meter nordväst om planområdet. Trikloretylen är svårlösligt i och tyngre än vatten samt lättflyktig. Det är också rörligt i marken. Detta innebär att tri som läcker ut i marken vid exempelvis spill, följer gravitationen ner genom marken till tätlager, exempelvis lera. I tät lera förflyttar sig trikloretylen i lerlagrets riktning. Då det når grundvatten kan det spridas långa sträckor, inte bara medströms utan även motströms då det drivs av tyngdkraften. Detta innebär att det ofta ger en väldigt komplicerad föroreningsbild. Grusåsen som går genom Kumla i nord-sydlig riktning är det högst belägna marken i Kumla. Från åsen har material svallat ut åt sidorna. Åsens markskikt faller alltså från Kungsvägen mot Köpmangatan, d.v.s. från öster till väster i terrängens lutning. Närmast åsen förekommer oftast genomsläppliga sandiga jordarter och ju längre från åsen man kommer desto oftare förekommer inslag av finkorniga jordarter. Lera förekommer dock inte alltid. I samband med om- och nybyggande i direkt anslutning till Guldsmeden 14 har det inte påvisats några föroreningar eller noterats några misstankar om föroreningar. En geoteknisk undersökning som genomfördes för en stor del av kvarteret Guldsmeden år 1989 av AB Jacobsson & Widmark visar på spår av lera på vissa platser i kvarteret. För kvarteret Urmakaren finns en grundundersökning från 2003 inför byggnation på Urmakaren 35 där det framgår att jorden i den östra delen består av 0,4 0,7 m fyllning dominerad av sand. Den naturligt lagrade jorden består av torrskorpelera med inslag av sand och grus ned till ca 2 m under markytan. Torrskorpan följs av lösare lera som dock innehåller inslag och skikt av silt, sand och grus. Leran vilar på djupet 3 3,5 m umy på sand. Utförda slagsonderingar har i flera fall kunnat neddrivas till 10 m eller mer under markytan utan att stopp erhållits vilket tyder på kontakt med åsmaterial. Kontakt med grundvatten erhölls inte. Den lösare leran var rostfärgad vilket skulle kunna tyda på att den ligger över grundvattenytan. Vid provtagning i en punkt norr om Urmakaren 23 bestod jorden av 2 2,5 m fyllning, sand och/eller torrskorpelera. Under detta ca 1 m lösare lera. Utförda slagsonderingar stoppade mot sten, block eller berg 4,5 6,5 m umy. Några tecken på markföroreningar påträffades inte i någon av punkterna på Urmakaren 35. Dessa faktorer visar att sannolikheten att marken i kvarteret Urmakaren skulle vara förorenad med trikloretylen är ytterst liten. Frågan har även tagits upp med miljöchef Peter Eriksson som också finner det osannolikt att marken skulle kunna vara förorenade med trikloretylen. På fastigheten Trädgårdsmästaren 22 har det mellan 1949 och 1962 funnits en plantskola (Haglunds handelsträdgård). Plantskolan är utpekat i länsstyrelsens GIS-underlag som potentiellt förorenat område. Fastigheten har bebyggts med bostäder efter att plantskolan lagts ner. Fastigheten ligger också lägre än planområdet varpå risken att planområdet skulle vara förorenat på grund av plantskolan anses vara ytterst liten. 5

9 Radon Planområdet ligger i normalriskområde för radon(10-50 kbq/m3). Byggnaderna ska därför uppföras i radonsäkert utförande. Friytor Innergården ska vara en attraktiv plats för vistelse, omsorgsfullt gestaltad med hög tillgänglighet och med gemensamma ytor för lek, rekreation och utevistelse. Gården ska ges en rik grönska med tillexempel gräsytor och träd-, busk- och perennplanteringar. För de boende inom fastigheten ska det finnas lekmöjligheter med en s.k. närlekplats. Minst 40 % av fastighetens area ska vara grönyta. Till grönyta räknas gräsytor och planeringsytor. Innergården ligger i norrläge bakom byggnaderna och det är därför viktigt att platser med flest soltimmar prioriteras för vistelseytor. För att kunna bebygga och plantera ovanpå garaget bör gårdsbjälklag dimensioneras för 80 cm jorddjup så att även högre buskar och träd kan planteras. Enstakta komplementbyggnad, såsom förråd, sophus, cykelförråd får uppföras på innergården. På förgårdsmarken planteras marken där den inte används som entréyta till bostäderna. Närmsta rekreationsområde är Djupadalsparken och Kumla Sjöpark som ligger ca 400 meter från planområdet. Torg En torgyta föreslås framför byggnaderna mot Kyrkogatan. Ytan ska ges en omsorgsfull gestaltning med sittplatser och planteringar och tanken är också att det ska finnas någon konstnärlig utsmyckning. Torget ger möjlighet till möten och vila. Då torget kommer att var både en allmän plats och entré till bostadshusen så måste gränsen mellan allmän plats och kvartersmark vara tydlig. Bebyggelseområden Bostäder Planområdet består idag av 3 stycken friliggande villor längs med Kyrkogatan. Övriga delar av kvarteret består av flerbostadshus för främst boende, men även handel utmed Köpmangatan, samt en kyrka i den norra delen. Bebyggelsen längs Köpmangatan är något högre än i övriga kvarteret. Närområdet har ett blandat utbud av bostäder från flera olika tidsperioder; från flerfamiljshus i olika storlekar, till enfamiljshus. I och med planförslaget rivs de tre fristående villorna inom planområdet. Bebyggelse längs Götgatan Planförslaget innebär en förtätning i centrala Kumla då detaljplanen ger möjlighet till komplettering av ny bebyggelse i kvarteren Urmakaren. Då det finns ett behov av bostäder i centrala Kumla ses planförslaget som ett positivt tillskott i bostadsboståndet och planförslaget innebär att marken nyttjas på ett mer effektivt sätt än nuvarande användning. I och med planförslaget med flerbostadshus sluts kvarteret, gaturummet förstärks och en stadsmässig miljö skapas. Byggnaderna ska vara sammanbyggda och bebyggelsen föreslås bli 4 våningar. Byggnaden ska placeras med långsidan parallellt med gatan för att skapa ett tydligt gaturum och en avgränsad och skyddad bostadsgård i kvarterets inre. Förgårdsmarken utgörs av entréer, cykelparkeringar och planteringar. För 6

10 att uppnå god tillgänglighet ska alla trapphus ha entréer både mot gata och mot gård, och huvudentrén ska vändas mot gatan. Med entréer mot gatan skapas en variation i gaturummet och det ger en tryggare miljö. Offentlig service & kommersiell service Det är nära till offentlig service i och med planområdets centrala läge. Vårdcentral och folktandvård finns på Norra Kungsvägen ca 800 meter norr om planområdet. Apotek finns inom 200 meter medan posten finns ca 400 meter väster om planområdet. Bibliotek och Folkets Hus är placerat på andra sidan järnvägen och dit är det ca 700 meter. Närmaste skola är Malmens skola och närmaste förskola, Björnens förskola, ligger 300 meter från planområdet. Ca 300 meter från planområdet finns Kumla torg som kan erbjuda handel, restauranger och annan service. Tillgänglighet Den nya bebyggelsen ska uppfylla kravet på tillgänglighet enligt plan- och bygglagen. Detta innebär att bostaden med tillhörande gemensamma utrymmen är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Bebyggelsens utformning ska säkerställa en god tillgänglighet till husens entréer, allmänna ytor, gångstråk och vägar samt friytor enligt gällande lagstiftning. Tillgängligheten till bostäderna från gatan är god. Genom att uppföra byggnaden med genomgående trapphus kan gården nås från alla lägenheter. Parkeringsgarage under hus och gård ska kunna nås via hiss. Byggnadskultur och gestaltning Fastigheten Urmakaren 24 från år 1928, som angränsar till planområdet i väster, är q-märkt då byggnaden är ett bra exempel på jugendstil. Det innebär att byggnaden ska bevaras och att ändring av byggnaden inte får förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Urmakaren 24 Bebyggelsen i kvarteret Urmakaren är idag på 2-4 våningar, har puts och i röd färgskala. En förutsättning för att den nya bebyggelsen ska tillföra gaturummen och stadsbilden positiva kvaliteter är att hänsyn tas till befintliga strukturer och karaktärer, exempelvis vad gäller bebyggelsens placering mot gata, materialval, utformning av bebyggelse, skala och proportioner. Därför föreslås bebyggelsen bli 4 våningar och fasadmaterial ska lämpligtvis vara puts. Även om bebyggelsen ska anpassas till omgivningen ska bebyggelsen ska utformas utifrån vår tids ideal och vara ett exempel på nutidens arkitektur. 7

11 Gator och trafik Gatunät Planområdet omfattar Kyrkogatan i söder, mellan Köpmangatan och Götgatan, och Götgatan i öster, mellan Sveavägen och Kyrkogatan. Kyrkogatan är enligt gällande Trafikplan, från år 2000, klassad som genomfart, vilket innebär att gatan är viktig för biltrafiken genom Kumla. Utformningen av Götgatan ses över i samband med detaljplanen. Infarten till de nya flerbostadshusen kommer att ske från Götgatan Götgatan vilket medför att en ny utformning behövs för gatan. Gatan kommer att utformas för att sänka hastigheten och så att en trygg och säker trafikmiljö skapas. Längs östra sida, mellan köryta och gångbana, kommer kantstensparkeringar att anordnas. Gångbanan på östra sidan av Götgatan måste smalnas av för att en ny utformning ska vara möjlig. Gång-, cykel- och mopedtrafik Längs båda sidorna av Kyrkogatan finns en gång-och cykelbana. På västra sidan av Götgatan finns en gång- och cykelbana och på den östra sidan en gångbana. Trafikmätning För Kyrkogatan har trafikmätningar gjorts under sommaren Siffrorna visar på en årsdygnstrafik (ÅDT) på 5000 fordon varav ca 10 % är lastbilar. En trafikmätning för Götgatan gjordes våren Trafikmätningen visar att Götgatans årsdygnstrafik (ÅDT) är 2068 fordon varav 2 % är lastbilar. Kollektivtrafik Resecentrum är belägen 500 meter från planområdet och närmst busshållplats finns på Kyrkogatan och trafikeras av busslinje som trafikerar sträckan Hallsberg - Örebro via Kumla. Parkering Inom planområdet sker idag parkering på de enskilda fastigheterna. För fastigheterna norr om planområdet sker parkering på en gemensam parkeringsyta på kvartersmark. Parkering för boende och besökare ska tillgodoses inom planområdet. Parkering ska ske i parkeringsgarage med tillfart från Götgatan. Parkeringsgarage får anordnas under bostadsgård och/eller under bostadshus. Antalet parkeringsplatser för boende och besökande styrs av hur många lägenheter som byggs och i enlighet med kommunens parkeringsnorm. Besöksparkeringar anordnas inom fastigheten. Längs Götgatans östra sida ordnas kantstensparkeringar vilka kan användas som besöksplatser. Det slutgiltiga parkeringsbehovet fastställs i bygglovskedet. Platser för cykelparkering ska anordnas på kvartersmark. Platserna ska vara lättillgängliga så att en daglig användning av cykel främjas. Cykelparkering för besökande kan vara lämpligt att anordna på förgårdsmark i anslutning till entréerna. Illustration över parkeringar längs Götgatan. 8

12 Risker och störningar Buller Planområdet påverkas av buller från väg- och tågtrafik. Järnvägen passerar ca 250 meter, fågelvägen, väster om planområdet. Där emellan finns byggnader och vegetation vilket bidrar till att minska bullernivåerna. Planområdet omges också av flertalet vägar; Kyrkogatan, Götgatan, Sveavägen och Köpmangatan, vilket bidrar till bullerstörningarna. Trafiken på Götgatan och Kyrkogatan är den största bullerkällan inom planområdet, se Trafikbullerutredning. Vid nybyggnation av bostäder måste man ta hänsyn till riktvärdena för buller som fastslogs av riksdagen i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53 Mål och riktvärden för trafikbuller 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Ny bebyggelse ska utformas och anpassas till platsen så att acceptabla ljudnivåer uppnås. Detaljplanens bullerbestämmelser är utformade utifrån Boverkets Allmänna råd 2008:1. Byggande kan ske antingen enligt huvudregeln eller i enlighet med olika avstegsfall som har definierats av Boverket. Vid avstegsfall blir det en fråga om avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen. Huvudregeln för bostäder är att 55 dba ekvivalentnivå från vägtrafik ska klaras utanför fasad. De bostäder vid vilka huvudregeln inte går att klara ska minst hälften av boningsrummen (vardagsrum och sovrum) läggas mot en ljuddämpad sida där ljudnivån uppgår till högst 50 dba ekvivalentnivå. För bostadsändamål gäller att byggnadens fasad ska dämpa buller så att ljudnivån innanför fasad inte överstiger 30 dba ekvivalentnivå eller 45 dba maximalnivå. Varje bostad ska ha tillgång till en balkong eller uteplats med en ljudnivå på högst 55 dba ekvivalentnivå och 70 dba maximalnivå. Trafikbullerutredning En trafikbullerutredning har genomförts för planområdet av Soundcon AB avseende väg- och järnvägstrafik, se bilaga. Utredningen visar att planområdet påverkas främst av ljudnivåer från vägtrafik; Kyrkogatan och Götgatan, men även av ljudnivåer från tågtrafiken. Bullerberäkningarna har gjorts på ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad samt ljudutbredning i markplan. Vid beräkning av trafikmängd har prognos för vägtrafiken år 2025 och år 2020 för järnvägstrafiken används. Enligt beräkningarna så är den ekvivalenta ljudnivån utmed den värst utsatta fasaden mot söder på mellan 50 och 60 dba. För fasaden mot norr varierar ljudnivån mellan 45 och 48 dba. Ekvivalent ljudnivå vid fasad vägtrafik, fasad mot söder, Kyrkogatan. 9

13 Ekvivalent ljudnivå vid fasad vägtrafik, fasad mot norr. Bullerutredningen visar att den maximala ljudnivån utmed fasaden mot söder varierar mellan 70 och 80 dba. För fasaden mot norr varierar ljudnivån mellan 60 och 75 dba. De slutsatser man kan dra av utredningen är att de ekvivalenta ljudnivåerna överstiger riktvärdet på 55 dba vid fasad och för att kunna bygga bostäderna behöver avsteg från huvudregeln göras. Motiv för avsteg Då huvudregeln för bostäder inte går att klara för planområdet behöver avstegsfall göras. Motiv till varför avstegsfall kan accepteras är följande: Planområdet ligger centralt med god tillgång till hållbara transportsätt som gång-, cykel- och kollektivtrafik. Resecentrum ligger ca 500 meter från planområdet och närmaste busshållplats finns på Kyrkogatan, ca 100 meter från planområdet. Planförslaget innebär en förtätning och komplettering av bebyggelsen i ett centralt läge. Den föreslagna bebyggelsen bedöms medföra en reducering av bullervärdena för befintliga bostäder i kvarteret. Vid avsteg ska bebyggelsen orientera så att en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad) bildas. Minst hälften av boningsrummen, liksom uteplats, ska vara vända mot denna sida. Detta skrivs in i detaljplanens bestämmelser. Vid placering och utformning av balkonger och uteplatser måste också särskild hänsyn tas till riktlinjerna för buller och där riktvärdena överskrids bör balkonger glasas in. Ljudnivån på uteplats ska ej överstiga 70 dba maximal ljudnivå. För att få en tyst sida ska bebyggelsen vara sammanbyggd. Val av fasadmaterial och fönster påverkar även det ljudnivån inomhus. Detta ska beaktas i bygglovsskedet så att det skapas en god miljö för de boende. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet kan anslutas till befintliga ledningar i området. Fjärrvärme är framdraget i Köpmangatan och fastigheten Urmakaren 35 i kvarteret är anslutet till fjärrvärmenätet. Lokalt omhändertagande av dagvatten Dagvattnet ska tas om hand lokalt för att fördröjas innan det kopplas på kommunens dagvattenledningsnät. Mängden grönyta är en viktig faktor för möjlighet till infiltration och hantering av dagvatten på tomten. 10

14 Värme Fjärrvärme är framdraget i Köpmangatan och fastigheten Urmakaren 35 i kvarteret är anslutet till fjärrvärmenätet. El, tele, bredband m m Planområdet kan anslutas till befintliga ledningar i området. Bredband via Stadsnät finns framdraget till fastighetsgränsen till Urmakaren 21 och längs Kyrkogatan. Avfall Avfallshantering ska ske enligt kommunens Avfallsplan och Renhållningsordning. Avfallet tas om hand på speciellt anvisad plats för att underlätta sophanteringen. Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser Tidplan (preliminär) 2011 Miljö- och byggnadsnämndens beslut att påbörja planarbetet Sept Miljö- och byggnadsnämndens beslut att skicka förslaget på samråd Sept Samråd Juli-Aug 2014 Miljö- och byggnadsnämndens beslut om granskning Jan Granskning Mars Miljö- och byggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen April Planen vinner laga kraft efter tre veckor om inget överklagande sker Maj Uppförande av bebyggelse och liknande kan ske när erforderliga planbeslut är fattade och bygglov erhållits och i den takt byggherrarna finner det lämpligt alternativt vad som avtalats i exploateringsavtal eller motsvarande. Huvudmannaskap & ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän plats. Miljö- och byggnadsförvaltningen upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid bygglov och bygganmälan. Kommunen ansöker om fastighetsbildning om inte annat avtal träffas. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Byggherren ansvarar för genomförande av detaljplanen inom kvartersmark med ansökan om bygglov och bygganmälan, uppförande av bebyggelsen, och iordningställande av tomtmark. Avtal skrivs mellan kommunen och exploatören angående anläggande av torg och parkeringsplatser längs Götgatan. 11

15 Fastighetsrättsliga frågor Ingen fastighetsplan finns för planområdet. Fastighetsrättsliga åtgärder behöver genomföras inom planområdet för att byggnation ska vara möjlig. Fastigheterna Urmakaren 21, Urmakaren 22 och Urmakaren 23 kan överföras till Urmakaren 35. Mark kan överföras från Kumla 11:1 till Urmakaren 21 genom fastighetsreglering. Fastighetsbildning kan ske med stöd av detaljplanen. Ansökan om fastighetsförrätning görs hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetskonsekvenser Fastigheter inom planområdet: Urmakaren 21 Fastigheten kan överföras till Urmakaren 35. Fastigheten utgörs av kvartersmark och markanvändningen är Bostäder. Fastighetsgränsen mellan Urmakaren 21 och Kumla 11:1 regleras. Det innebär att fastighetsägaren till Urmakaren 21 erhåller mark av Kumla 11:1 och en fastighetsreglering måste då göras, fastighetsregleringen gäller 47 m 2. Kommunägd allmänplatsmark omvandlas då till kvartersmark. Urmakaren 22 Fastigheten kan överföras till Urmakaren 35. Fastigheten utgörs av kvartersmark och markanvändningen är Bostäder. Del av fastigheten kan överföras från Urmakaren 22 till Kumla 11:1 för att möjliggöra för Torg. Kumla 11:1 erhåller ca 90 m 2 från Urmakaren 22. Kvartersmark omvandlas då till allmänplatsmark. Urmakaren 23 Fastigheten kan överföras till Urmakaren 35. Fastigheten utgörs av kvartersmark och markanvändningen är Bostäder. Kumla 1:11 Fastighetsgränsen mellan Urmakaren 21 och Kumla 11:1 kan regleras. Det innebär att fastighetsägaren till Urmakaren 21 erhåller 47 m 2 från Kumla 11:1 och en fastighetsreglering måste då göras. Kumla 11:1 kan erhålla ca 90 m 2 från Urmakaren 22 för att möjliggöra för Torg. Markanvändningen för fastigheten är Huvudgata, Lokalgata, Torg och GC-väg. Fastigheter utom planområdet: En trafikökning kommer att ske till området, framför allt utmed Götgatan, när planområdet bebyggs. Utformningen av Götgatan kommer att ses över i och med planen då parkeringar föreslås längs Götgatan. Utsikten och insynen kommer att förändras för fastigheterna som angränsar till planområdet. Områdets karaktär kommer att förändras i och med planens genomförande då det istället för enbostadshus kommer att bli ett flerbostadshusbebyggelse, men den nya bebyggelsen ska anpassas till befintlig bebyggelse, vad det gäller befintlig struktur och karaktär. Störande trafik- och byggbuller kan uppstå i samband med byggnation för närliggande fastigheter. 12

16 Fastighetskonsekvenskarta Ekonomiska frågor Kommunen tar ut avgifter för bygglov och bygganmälan. Kostnad för planläggning är reglerad genom upprättat planläggningsavtal. Exploatören bekostar all byggnation inom kvartersmark. Kumla Bostäder AB bekostar plantering av träd längs Götgatans västra sida. Kostnader för iordningsställande av parkeringsplatser längs Götgatan ska regleras enligt avtal mellan kommunen och exploatören. Exploatören ska också betala ersättningsplanteringen av ekarna om träden tas ner. Kommunen har ansvar för skötsel och underhåll för de allmänna platserna. Anslutningsavgifter för VA, el, tele, fjärrvärme med mera debiteras enligt gällande taxa hos respektive leverantör. Tekniska frågor Byggnaderna inom planområdet kommer att anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Exploatören ansvarar för erforderliga undersökningar om inget annat avtal träffas. Bullerberäkningar visar att området är bullerstört. Därför måste åtgärder genomföras vid byggnation. Lämpliga åtgärder kan vidtas i fasader, fönster, balkonger etc. Placeringen och utformning av byggnaderna kan också ha stor betydelse för vilka bullerförhållanden som uppnås. Byggnaderna ska uppföras i radonsäkert utförande. Vid behov hålls samråd med E.ON elnät vid projektering av Götgatan. 13

17 Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt att exploatera i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av miljö- och byggnadsförvaltningen genom Klara Ågren i samarbete med Per Flodström, planchef, Peter Eriksson, miljöchef, och Edit Ugrai, stadsträdgårdsmästare. MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Klara Ågren Planeringsarkitekt Christina Gustavsson Förvaltningschef/stadsarkitekt 14

18

19