FRAMTIDENS OPERATIONSCENTRUM BYGGT RUNT PATIENTEN ETT VÄRMLÄNDSKT FÖREDÖME I OMVÄRLDEN

Transkript

1 FRAMTIDENS OPERATIONSCENTRUM BYGGT RUNT PATIENTEN ETT VÄRMLÄNDSKT FÖREDÖME I OMVÄRLDEN En skrift 0m byggnationen av nya operationscentrum vid Centralsjukhuset i Karlstad Februari 2016 invigdes första etappen av operationscentrum vid Centralsjukhuset i Karlstad. Med effektiva lösningar är det ett av landets största partneringprojekt. Genom att flexibelt arbeta tätt tillsammans kortar vi byggtiden och sparar pengar samtidigt som resultatet blir av toppklass, både för patienter, medarbetare, samhälle och miljö. ENGAGEMANG OCH RESPEKT FÖDER FRAMGÅNG PATIENTENS RESA GENOM ETT SVERIGEUNIKT OPERATIONSCENTRUM STRUKTUR OCH KULTUR FYRA NYCKLAR TILL ATT LYCKAS

2 FAKTA OM PROJEKTET TOTALBUDGET kr i 2010 års penningvärde. NYBYGGNAD cirka kvm. OMBYGGNAD kvm. Ombyggnaden startar under våren 2016 och kommer att färdigställas under våren KLARÄLVSENTRÉN Ny entré från norr. BESÖKSPARKERING i garage med 150 platser. AVDELNINGARNA: OPERATIONSCENTRUM med totalt 21 operationssalar varav 1 robotsal, 1 hybridsal, 1 infektionssal samt en snittsal med förbindelsegång från förlossningen. 15 av salarna ligger i nybyggnaden. I anslutning till den finns även en uppvakningsavdelning med 50 platser. OPERATIONSMOTTAGNING dit man kommer en tid innan sin planerade operation för provtagning och träff med läkare. NY STERILTEKNISK ENHET SMÄRTCENTRUM ENDOSKOPIAVDELNING som ingår i ombyggnaden. LAGSPELET HAR FUNGERAT! När etapp ett av nya operationscentrum snart är klar kan vi summera att tidsplan och budget håller. Hur kommer det sig kan man fråga? Det är förstås många faktorer som samspelar, men den viktigaste är att lagspelet har fungerat. I ett stort projekt med många inblandade måste alla dra åt samma håll om vi ska lyckas. Det innebär att Skanska, Getinge Group, landstingsfastigheter och verksamheten måste jobba mot ett gemensamt mål. Det låter förstås som en självklarhet, men är lättare sagt än gjort. Min bild är att alla på ett prestigelöst sätt bidragit till att göra projektet lyckat och skapa förutsättningar för värmlänningen att kunna få operativ sjukvård utförd under bra förutsättningar i många år framöver. Fler tänker bättre än en och när alla bidrar med sin kompetens blir resultatet bättre. Nu återstår etapp två samt att skapa nya arbetssätt i ett hus byggt och dimensionerat för ett annorlunda och större patientflöde, men hittills uppfattar jag att alla de som är djupt involverade i projektet är mycket nöjda. Många är ni, både inom och utanför Landstinget i Värmland, som varit med och bidragit och jag skulle här vilja framföra landstingets stora tack. HELA VÄRMLANDS OPERATIONSCENTRUM FREDRIK LARSSON, landstingsstyrelsens ordförande Den största enskilda investeringen i s historia kommer ge värmlänningarna förutsättningar för långsiktig tillgång till god operativ vård. I och med att operationscentrum tas i bruk säkerställer vi en fortsatt bra utveckling för de patienter som behöver opereras i Värmland. Som folkvald är jag mycket nöjd med resultatet och processen. Det känns bra att de politiska beslut vi tog för flera år sedan nu ger en positiv utveckling för lång tid framöver. Patienterna kan känna sig trygga med att de får en vård av hög kvalitet. Vi förtroendevalda har uppgiften att genom långsiktiga beslut lägga grunden för en god vård till alla värmlänningar. TOBIAS KJELLBERG, Hälso- och sjukvårdschef, förfrågningsunderlag 2010 Framtagning 2011 DEN 14 JUNI tas beslut i Landstings BYGGSTART under våren 2015 SLUTBESIKTNING 25 november 2016 NYBYGGNAD KLAR OMBYGGNAD KLAR 2018 fullmäktige om genomförande, start projektering första operationen genomförs den 6 april under våren 2 3

3 Verksamheten som flyttar in i nya operationscentrum får lokaler som är skräddarsydda för deras verksamhet på ett sätt som vi aldrig varit med om tidigare. I praktiken innebär det att vi kommer kunna ta hand om fler operationer. Vi har tagit fram ett hus med ett helt nytt flöde och ett arbetssätt som helt fokuserar på patienten. Vi har också jobbat mycket med materialval och gestaltning så att man ska känna sig välkommen. ligger i framkant när det gäller att bygga med hänsyn till miljön. Vi har en låg energiförbrukning och väljer material som så långt det är möjligt är giftfria. Där är vi ledande i landet och skruvar hela tiden upp kraven. Det har genomsyrat hela projektet, hela vägen ut till valet av konst som utsmyckar huset. Det här är det största projektet vi någonsin genomfört och det är också ett av de största sjukhusprojekten i landet just nu. Trots det håller vi än så länge både tidplan och budget. Det beror till stor del på ett gott samarbetsklimat. Det känns väldigt roligt att erbjuda värmlänningarna att komma till det här huset och det är fantastiskt att få vara del av ett projekt som fungerar så bra. ANNETTE ANDERSSON, fastighetschef, TINA CRAFOORD, verksamhetschef AnOpIVA, FRAMTIDEN ÄR HÄR ETT SKRÄDDARSYTT OPERATIONSCENTRUM Nu slår portarna upp för nya operationscentrum vid Centralsjukhuset i Karlstad skräddarsytt för framtidens operationssjukvård. Medarbetarna har själva fått vara med att ta fram allt från planlösning till arbetssätt. Resultatet är inte bara ett hus fyllt av möjligheter, utan också ett helt nytt sätt att se på operativ sjukvård. Tidigare fick patienten gå fram och tillbaka mellan olika avdelningar. Nu har vi samlat alla enheter under samma tak och satt patienten i fokus. Utgångspunkten har varit att göra det enklare och tydligare för patienten. Man kan tycka att det låter självklart, men det här arbetssättet är faktiskt unikt i Sverige, berättar Tina Crafoord, verksamhetschef AnOpIVA på. SJÄLVKLART ATT INVOLVERA MEDARBETARNA När idén om ett nytt operationscentrum föddes samlade man represen tanter från alla enheter som tillhör operation för att diskutera vad man behövde för att göra ett ännu bättre jobb. Tillsammans med arkitekter hjälpte de till att ta fram skisser utifrån deras behov. Man intervjuade också patienter som berättade hur de tyckte att man kunde förbättra vården. Det var självklart att medarbetarna skulle få vara med och forma det nya huset. Det är deras arbetsplats och de vet bäst vad de behöver för att göra ett bra jobb, menar Tina Crafoord. ENERGI PÅ RÄTT SAKER Sakta men säkert växte det nya huset och arbetssättet fram. Medarbetarna kan lägga all energi på patienten och genom att samlas kring patienten skapas också tryggare och bekvämare vård. Du går in genom dörren, tas om hand och kommer ut färdigbehandlad på andra sidan. Tanken är att minska förflyttningarna av patienten det är enkelt, tydligt och bekvämt, vilket också skapar trygghet, säger Tina Crafoord. STÖRRE FLEXIBILITET Sammanlagt kommer det finnas 21 operationssalar. Det är inte fler än man haft tidigare, den stora skillnaden hittas inne i salarna. De är toppmodernt utrustade, mycket större och mer mångsidiga så att man i stort sett kan utföra alla slags operationer i alla salar. Det är en stor förbättring för det gör att vi kan sprida ut operationerna på fler salar. Det ökar flexibiliteten och vi kan fördela kapaciteten på ett bättre sätt. Vi har inget uttalat mål att öka antalet operationer, men vi har ett tydligt mål att bli effektivare för att få bort köerna, berättar Tina Crafoord och fortsätter: Dessutom är den nya uppvakningsavdelningen dimensionerad för att klara av flödet av patienter. Det finns möjlighet för fler patient kategorier att ligga kvar över natten, vilket förkortar vårdtiden, underlättar för patienten och tar bort onödiga övergångar mellan avdelningar där vi vet att det finns risk för misstag. TÄNKA NYTT Sammantaget kommer det innebära stora förbättringar för verksamheten. Väl genomtänkta lokaler, effektivare arbetssätt och en bättre arbetsmiljö. Men det innebär också förändringar. Det gäller att tänka nytt och det är en stor utmaning som kräver mod av medarbetarna. De ska arbeta på ett nytt sätt mot vad de har gjort tidigare och vi kommer behöva växa in i det. Men i slutändan tror jag att det kommer göra oss bättre och till en attraktivare arbetsgivare, menar Tina Crafoord och fortsätter: Vårt nya operationscentrum visar att vi vågar satsa och lyfta blicken mot framtiden. ligger faktiskt i framkant i Sverige och nu har andra börjat snegla på hur vi arbetar. Det här har vi åstadkommit tillsammans och det ska vi vara stolta över, avslutar Tina Crafoord. 4 5

4 För landstingsservice innebär nya operationscentrum en möjlighet att prova ett nytt sätt att jobba på, med så kallade serviceteam. Det innebär att teamet ansvarar för all service i nya operationscentrumet. Teamet leds av en serviceteamchef och tanken är att den rollen ska skapa en enkel och tydlig ingång gällande servicefrågor för kunden. Vissa personer i serviceteamet kommer att ha flera olika arbetsuppgifter. Exempelvis ska man kunna stå i receptionen samtidigt som man serverar en kopp kaffe till patienten. Vi har haft en bra dialog med verksamheten och utgått från deras behov när vi utformat våra tjänster och nya arbetssätt. Sammantaget hoppas vi att kunderna kommer att märka att vår verksamhet förbättrat kvalitén på servicetjänsterna. Vi har varit med från början av projektet och kunnat komma med önskemål redan på ritningsstadiet. Ibland hamnar servicefrågorna i skymundan, men i det här projektet har de kommit upp på bordet. Det nya operationscentrumet innebär också att Centralsjukhuset i Karlstad får en ny entré. De patienter som årligen besöker oss kan nu också välja Klarälvs entrén. Där kommer Landstingsservice ta emot besökaren i en ljus och luftig entréhall. Det nya operationscentrumet är ett lyft för hela Värmland. STAFFAN FLODIN, delprojektledare för Landstingsservice, PATIENTENS RESA GENOM ETT SVERIGEUNIKT OPERATIONSCENTRUM Följ med på en guidad tur genom nya operationscentrum. Uno Olsson och Mia Lind, verksamhetsutvecklare på AnOpIVA respektive kirurgkliniken tar dig med genom ett Sverigeunikt patientflöde utformat för att förenkla och förbättra upplevelsen av vården. Häng med! Uno och Mia har varit med från starten när idén om ett nytt operations centrum föddes och har varit länken mellan verksamheten och projektet längs hela vägen. Inledningsfrågan är given: Var börjar man när man ska bygga ett nytt operationscentrum? Utgångspunkten från början var enkel vi ville förenkla för patienten. Ur den tanken föddes det nya flödet och huset byggdes runt det. Och det här arbetssättet är vi faktiskt ensamma om i landet än så länge, säger Uno Olsson. ENKELT OCH TYDLIGT Tidigare tvingades operationspatienterna gå kors och tvärs mellan olika enheter på sjukhuset. Lab fanns på ett ställe, EKG på ett annat, man träffade kirurgen på ett tredje och narkosläkaren på ett fjärde ställe. Det blev ett väldigt flängande fram och tillbaka som patienterna upplevde som förvirrande och jobbigt. Nu är allt samlat under samma tak och det finns inga oklarheter om vart man ska ta vägen. Patienten kommer känna att här är det någon som har tänkt till. Inte ett enda rum har hamnat där av en slump, menar Mia Lind. STOR OCH LJUS ENTRÉHALL När man kliver in genom den nya Klarälvs entrén möts man av en stor och ljus entréhall som för tankarna till en hotellobby. Det är högt till tak och lokalen är vackert utsmyckad, bland annat med konstverket Fågelskogen som hänger i taket. Patienten anmäler sig i receptionen och går vidare till operationsmottagningen som ligger på plan ett. Det är en väldigt fin entréhall. Men den är också tydlig, det finns inte så många dörrar att välja mellan, menar Uno Olsson. MIA LIND, verksamhetsutvecklare kirurgkliniken, UNO OLSSON, verksamhetsutvecklare AnOpIVA, Vi är övertygade om att en genomtänkt utformning av vårdmiljön har en positiv inverkan på upplevelsen. En välvårdad miljö med konst gör att vi känner oss respekterade och värdefulla. När du kliver in i entréhallen kommer du att förstå att du är i fokus att du som patient är betydelsefull och viktig för oss. I taket är verket Fågelskogen placerat. Verkets titel sätter rubrik för temat i huset, som handlar om natur och kultur och konsten följer dig sedan genom hela besöket. I entréhallen möts du också av fyra stora pelare som för tankarna till tallstammar. Stammarna är tänkta som grundpelarna till huset och verksamheten. I de olika ljusgårdarna möter du trädens grenverk i form av keramik och i väntrummen och operationssalarna visar sig naturbilder i form av foto. Om du vill sätta dig ner någonstans i huset rekommenderar jag entréhallens andra plan. Vid verket I ett hus vid skogens slut kan du ta en paus och kika in i huset. Vi har också försökt att hitta konst som riktar sig till och identifierar sig med olika känslor och tillstånd. Att våga känna och prata om känslor, även de svåra, är viktigt. På det sättet kan konsten fungera som ett stöd i vårdmiljön och också påminna om det som finns utanför sjukhusets väggar. Tanken har till stor del varit att genom konsten flytta med naturen in och vi tror att du kommer att känna hur konsten bidrar till att främja något bra i dig. ANNA ÅBERG, konstchef, 6 7

5 SMÅ KONST- TYCKARE VALDE BERTIL När uppdraget att utsmycka barnens väntrum utlystes kom drygt hundra ansökningar från hela Sverige in. Då passade man på att låta barnen välja. Vi vuxna gör oss ibland till barnens språkrör, i god tro att vi vet hur de tänker. För det här uppdraget tog jag därför klass 8a från Mariebergsskolan till hjälp, säger Anna Åberg, konstchef på. BLEV RÖRD Klassen fick hjälp att sålla bland ansökningarna och välja ut 20 konstnärer. Därefter fick de helt själva titta och bläddra bland deras tidigare verk. De diskuterade, röstade och enades till slut om att välja Karlstadskonstnären Bertil Bengtsson, som arbetar med klassiskt måleri. Jag ringde upp Bertil från klassrummet och när han svarade ropade eleverna i kör: Grattis Bertil, vi valde dig! Det var jättefint och han blev väldigt rörd, menar Anna Åberg. BARNEN MÅLADE GENOM BERTIL Bertil har besökt klassen flera gånger och pratat med eleverna för att ta reda vad de gillar. Han har också samarbetat med sjukhusets lekterapi. Det mynnade ut i en skiss som han presenterade för klassen och lekterapin. Under arbetes gång har eleverna fått komma till Bertils ateljé i smågrupper för att tycka till och komma med förslag på förändringar. Eleverna har varit mycket engagerade. De har pratat tillsammans om vad de tycker och rapporterat tillbaka till Bertil. De har målat genom Bertil. Och när konsten ska monteras så kommer klassen vara med och hjälpa till. Det är verkligen en fin historia, avslutar Anna Åberg. Vi har samlat alla enheter under ett och samma tak, med ett nytt arbetssätt där vi samlas runt patienten. Vi har själva varit med och planlagt huset och det nya arbetssättet. Det är alltså skräddarsytt för vår verksamhet. För oss innebär det stora möjligheter. Personal kommer rotera mellan olika enheter, vilket gör att vi kommer närmare och kan lära av varandra. Det minskar också risken att vi tappar information när patienter flyttas mellan enheter. Även arbetsmiljön kommer få ett ordentligt lyft. Vi flyttar in i rymliga och fina lokaler med bra OPERATIONSMOTTAGNINGEN ALLA SAMLADE PÅ SAMMA STÄLLE På operationsmottagningen träffar patienten en sköterska som ger praktisk information om vad som kommer hända på operationsdagen vad ingreppet innebär, vad man som patient bör tänka på och hur man förväntas må efteråt. På mottagningen finns också sjukgymnaster som informerar om rehabträning och dietister som bedömer behovet av speciell kosthållning. Till sist träffar man opererande läkare och narkosläkare som bedömer patienten inför operation. Den nya operationsmottagningen är en stor förbättring mot hur det varit tidigare. Då fick patienten gå till de olika operationsavdelningarna för att träffa narkosläkarna när de hade tid mellan operationer. Nu är alla funktioner samlade på samma ställe och finns på plats bara för att träffa patienter. Här finns också operationskoordinatorer som kan hjälpa till med att planera tid för operation, berättar Mia Lind. DAGS FÖR OPERATION Dagen för operationen går patienten direkt upp på plan två och anmäler sig på preoperationsmottagningen. Efter att man bytt om till patientkläder och träffat operatören görs de förberedelser som behövs. Sedan går man direkt in i operationssalen. ljusinsläpp. Operationssalarna är stora och utrustade med den senaste tekniken. Vi kan nu utföra alla typer av operationer i alla salar och det gör att vi inte behöver planera om så mycket som vi tvingats till tidigare. Och på uppvakningsavdelningen, som tidigare varit lite trångbodd, finns nu gott om plats och vi kan ta hand om patienterna på ett mycket bättre sätt. Det här är verkligen möjligheternas hus som ger oss fritt spelrum att utvecklas. Vår förhoppning är att öka effektiviteten och minska köerna. Förbättrad arbetsmiljö, smartare arbetssätt och bättre vård för patienten bättre för alla, helt enkelt. ULRIKA NILSSON, avdelningschef för operation, 8 9

6 OPERATIONSSALAR RUSTADE FÖR FRAMTIDEN Just operationssalarna är verksamhetens hjärta. Totalt finns 21 stycken, indelade i tre enheter, alla utrustade med den senaste tekniken. Det här är framtidens operationssalar där vi satsat mycket på bildhantering. Vi har full uppställning med bildmonitorer på alla operationssalar och det tror jag att vi är helt ensamma om i landet. Det finns även kameror i operationslamporna så att man kan konsultera experter på andra ställen via extern länk under operationen, säger Uno Olsson. BRA ARBETSMILJÖ All teknik som alstrar värme och oväsen är gömd i skåp, nästan alla salar har insläpp av dagsljus och i varje sal finns ett stort värmlandsmotiv på väggen. Allt detta skapar en bra arbetsmiljö. Det är tyst och lugnt, vilket är viktigt. Ljud och ljus påverkar en hel del när man ska vara koncentrerad under långa operationer. Och de vackra bilderna på värmlandsmotiv gör salarna trevliga och harmoniska, säger Mia Lind. De 21 operationssalarna är indelade i tre enheter med olika färger. Det är dels ett estetiskt tänkande, men också för att man ska få en tydlig avgränsning. Från början fanns en oro för att man skulle få en fabrikskänsla. Men på det här sättet undviker vi det, säger Mia Lind. STOR FLEXIBILITET Innan man beställde utrustningen som finns i salarna inredde man en testsal där man simulerade olika typer av operationer för att komma fram till hur utrustningen skulle vara placerad. Placeringen av utrustning och reglage är därför väl genomtänkt, vilket gör att personalen slipper springa kors och tvärs för att hämta saker eller ändra exempelvis ljusinställningar. Dessutom är alla salar utrustade och utformade på nästan samma sätt. Vi ville inte bygga in begränsningar och specialisera salarna för olika ingrepp. Det kommer vi vinna mycket på. Det blir lättare att planera verksamheten när vi kan utföra alla ingrepp i alla salar och det kommer bidra till att vi kan utföra fler operationer, säger Uno Olsson. I nya operationscentrum kommer det att finnas 21 operationssalar när det är står färdigt Alla utrustade med det senaste när det gäller medicinteknisk utrustning. Verksamheten har varit med och tyckt till om funktionerna och jag upplever att de är väldigt nöjda med resultatet. Bland annat finns ett avancerat informationssystem runt operationsborden i alla salar, så kallad integrerad operationssal. Via skärmar i taket presenteras olika slags information för operationsteamet. Exempelvis bilder på operationssåret, journaler och labbvärden. Man kan även konsultera kollegor via länk. Vi har fått till en ren, fin och tyst arbetsmiljö där mycket av tekniken som inte behöver vara i operationssalen är dold. Dessutom har vi lösningar som gör att vi kan underhålla utrustningen på ett enkelt sätt. Då vi använder oss av mycket trådlös kommunikation i form av mobil telefoni och trådlösa nätverk har vi varit noga med att utforma den på ett sätt som inte ska störa den medicintekniska utrustningen. Vi har haft stort fokus på säkerhet för att inte hamna i en situation där medicintekniska utrustningar påverkas på grund av störningar i den tekniska miljön. Det handlar om patientsäkerhet, men också om att upprätthålla verksamheten. CHRISTIAN SAND, verksamhetschef medicinsk teknik, 10 11

7 NY STERILTEKNISK ENHET MED UNIKT ARBETSSÄTT Flera enheter passar på att förändra sitt arbetssätt i det nya operationscentrumet. Den steriltekniska enheten är en av dem. De flyttar in i en toppmodernt utrustad sterilcentral med ett helt nytt arbetssätt och blir nu en integrerad del av operationsverksamheten. UPPVAKNINGSAVDELNINGEN TID FÖR ÅTERHÄMTNING Susanne Persson, kvalitetsledare för steriltekniska enheten berättar att man kommer att jobba smartare och mer effektivt. Vi har varit med hela vägen från ritning fram till idag och kunnat forma vår enhet ihop med operationsverksamheten. Även leverantörerna har varit med i processen. Varje personal grupp inom vår enhet har fått vara med att forma sina rum. Tillsammans har vi kommit fram till ett helt nytt flöde och arbetssätt som är unikt i Sverige, berättar hon. JOBBAR I TEAM Enheten delas upp i processgrupper, eller team, som arbetar tätt tillsammans med operationsteamet som de ska förse med instrument. Man följer operationsprogrammet och har hela tiden direktkontakt med operationsteamen. Vi har jobbat mycket med att hitta rätt flöden, för att vårt arbete ska bli så effektivt som möjligt. Det handlar om att vi ska kunna serva operations enheten på bästa sätt. Vi har också tittat på ergonomin, för att ta bort onödiga lyft och arbetsmoment, säger Susanne Persson. KUBEN Kärnan i den processen är den så kallade kuben, som transporterar instrumenten mellan steriltekniska och operationssalarna. Instrumenten packas i specialanpassade lådor, så kallade containrar, som säkrar steriliteten och förenklar hanteringen. Containrarna packas i kuben som via en hiss tar sig upp till operationssalen där teamet får sina instrument via ett genomräckningsskåp. Efter operationen transporteras de smutsiga instrumenten i kuben tillbaka ner till steriltekniska, där de rengörs, packas om och läggs sedan i förrådet i väntan på att skickas upp till operationscentrum igen. Vår enhet utför ett hantverk, vi synar varje instrument för att garantera steriliteten. Den toppmoderna maskinparken och det nya smartare arbetssättet effektiviserar hela operationsverksamheten, avslutar Susanne Persson. Efter operationen förs man till uppvakningsavdelningen som är uppdelad i tre sektioner en för patienter som ska förflyttas vidare till vårdavdelning, en för dagkirurgi och en avdelning för barn. Dessutom finns en så kallad step down där man kan slappna av i en fåtölj med en tidning och en kopp kaffe om man inte behöver ligga i en säng. Uppvakningsvården är en balans mellan behov av övervakning och patientens integritet. Den nya avdelningen är ett fantastiskt lyft mot hur det varit tidigare. Det finns gott om plats och lokalerna är trevliga. Personalen kan rapportera utan att andra hör och man kan stänga till om patienten behöver lugn och ro. Framförallt är avdelningen dimensionerad för att klara av flödet av patienter, säger Mia Lind. DET FINNS OCKSÅ PLATS FÖR INFEKTERADE PATIENTER Vi har två isoleringsrum för uppvakning, med slussfunktion. Där kan infekterade patienter ligga både före och efter operation, säger Uno Olsson. BARNAVDELNING Barnen har en egen uppvaknings enhet med rum som kan stängas till. En operation är ett stort ingrepp. Barn är speciellt känsliga, men även för föräldrarna kan det vara skönt att ha lugn och ro efteråt för att hjälpa barnet känna sig tryggt, avslutar Mia Lind. SUSANNE PERSSON, kvalitetsledare för steriltekniska enheten, 12 13

8 ATT SAMARBETA ÖVER GRÄNSER Att bygga bostäder eller kontor är en sak, ett operationscentrum något helt annat. Det är en utmaning som kräver djup kunskap och insikt i operationsverksamhet. Därför var det självklart att låta verksamheten själva hjälpa till att forma huset. Men hur översätter man vårdens visioner i en effektiv byggprocess? Sophie Gutenbrunner Haag är lokalplanerare på och har fungerat som en länk mellan verksamheten och projektet. Jag har hjälpt verksamheten att översätta deras tankar och visioner till byggspråk. De vet vad de vill ha i slutändan, men det är inte lätt att veta hur en byggprocess fungerar, och då kan det vara bra att ha någon som stöttar dem i det, menar Sophie Gutenbrunner Haag. YTA ÄR HÅRDVALUTA Trots att huset rymmer 600 rum på sammanlagt kvadratmeter har det ibland varit konkurrens om samma ytor. Modern sjukvård kräver mycket teknik som måste placeras smart för att fungera optimalt och även vara lättåtkomlig för service och underhåll. Men Sophie Haag menar att ett gott samarbetet och öppen dialog mellan de olika parterna i projektet SOPHIE GUTENBRUNNER HAAG, lokalplanerare, har löst många problem. Yta är hårdvaluta i ett bygg projekt! Grunden har varit att verksamheten ska få optimala lösningar, men tekniken måste också få plats. Ibland vill man ha samma ytor, men eftersom dialogen hela tiden varit så öppen och det har funnits en förståelse för varandra har vi kunnat lösa alla problem väldigt smidigt, menar Sophie Gutenbrunner Haag. NYCKELN TILL FRAMGÅNG Sophie menar att partnering som samarbetsform är grunden till att processen fungerat så bra och att alla parter känner sig nöjda med slutresultatet. Arbetet har präglats av förståelse, engagemang och ett gott samarbetsklimat. Jag är imponerad av entrepre nören som visat stor förståelse och engagemang. Ett sådant här stort projekt fungerar inte annars. De är experter på att genomföra framgångsrika byggprojekt, men inte på sjukvård. Men med ödmjukhet och tålamod har de gjort sitt yttersta för att tillgodose alla förslag och önskemål som verksamheten haft, säger Sophie Gutenbrunner Haag. ÖPPNA KORT Man har hela tiden spelat med öppna kort när det gäller ekonomin i projektet. Alla har haft god insyn vilket har bidragit till realistiska förväntningar och en gemensam vision att jobba mot. Vi har varit överens om vart vi vill och vad som krävs för att hålla budget. Det har varit bra för alla, kanske framförallt för verksamheten som tydligt sett vilka ramar vi haft att hålla oss inom, säger Sophie Gutenbrunner Haag och lägger till: Det här projektet visar hur man genom att utnyttja varandras styrkor kan åstadkomma fantastiska resultat! Alla kan förstå att det är komplicerat att bygga ett operationscentrum, men man glömmer lätt att det ska sättas i drift också. Det är ett jättejobb som vi arbetat aktivt med i ett helt år. Husets alla system och funktioner ska testas och personalen ska lära sig hur allt fungerar. Många bitar ska pusslas ihop i rätt ordning, därför har arbetet utgått från en detaljerad tidplan. Vi har pratat mycket om att vi ska vara vi-klara. Det betyder att jag förstår hur mitt arbete påverkar andra och aldrig tar för givet att det som är självklart för mig är det för andra. Utskott med representanter från de olika verksamheterna sattes ihop för att få rätt kompetens i rätt fråga. Det gjordes också risk- och konsekvensanalyser för att ta reda på vad som kan orsaka problem och hur kan vi motverka det. Vi har genomfört utbildningspaket, där alla som ska arbeta i huset fått utbildning på systemen de ska använda. 560 personer utbildades under en vecka. Vi har också haft scenarioträning av akuta kejsarsnitt, trauman från akuten och akuta luftvägsstopp. Dessutom har fastigheten genomgått en lång provningsfas där man har testat och justerat alla system och funktioner. Driftsättningen har varit ett stort jobb som fungerat väldigt bra. Och nu är det nya operationscentrumet äntligen patientklart. JIM NILSSON, projektledare driftstart, 14 15

9 annat har miljö varit en punkt på introduktionsutbildningen som de allra flesta i projektet deltagit i, berättar Lisa Falkenström. GRÖNT OCH MILJÖSMART FRÅN START TILL MÅL Det nya operationscentrumet är ett ambitiöst projekt på många sätt, inte minst när det gäller arbetet med miljö och hållbarhet som fått ta stor plats genom hela projektet. Miljöarbete blir alltid enklare i en part nering process när det finns engagerade människor som jobbar för projektets bästa. Det här huset är byggt för att klara framtidens krav och utmaningar, menar Lisa Falkenström miljösamordnare på Skanska. GRÖNA MATERIALVAL Arbetet med att skapa en giftfri inomhusmiljö sticker ut. Med hjälp av databasen SundaHus har man gjort materialval som är skonsamma mot både människor och miljö. I SundaHus bedöms materialen på en skala från A-D, beroende på innehåll och tillverkningssätt. I första hand väljs material med de högsta klassningarna, A eller B, vilket ger en stor miljönytta, säger Lisa Falkenström. REN OCH SNYGG ARBETSPLATS Under projektets gång har man utgått från en detaljerad miljöplan och Skanskas egen miljömärkning Grön arbetsplats har använts under produktion. Man har följt upp energianvändningen samt enbart använt förnyelsebar el och lågenergilampor på arbetsplatsen. Vi har jobbat noggrant med uppföljning och miljöronder där vi fokuserat speciellt på avfallshantering, kemikalier och energianvändning i produktion. Även med att öka förståelsen för miljöarbetet, bland LEED-CERTIFIERING Man har valt att arbeta med den internationella miljöcertifieringen LEED. Men från början var det oklart om huset ens skulle gå att certifiera. LEED är en bra certifiering, men det finns ett grundkrav som inte är anpassat efter svensk byggstandard för sjukhuskriterier. En viktig milstolpe var att vi fick godkänt på ett undantag för grundkravet som var avgörande för hela certifieringen. Övriga grundkrav och valda poängkrav är godkända för projekteringsskedet vilket står för ca 75% av certifieringen. I april 2016 väntar vi besked på om vi får godkänt även på konstruktionsskedet, säger Lisa Falkenström. KAN MAN SÄGA ATT HUSET ÄR SNÄLLT MOT MILJÖN? Vi har jobbat hårt med energiförbrukning och materialval samt fått in många andra delar genom LEED. Vi har t.ex. använt god kända material för både SundaHus och LEED och utformat byggnaden för ett miljövänligt beteende. Vi har också haft tuffa mål för husets energianvändning och vattenanvändningen är extremt snål. Så för att vara ett hus är det faktiskt snällt mot miljön, avslutar Lisa Falkenström. LISA FALKENSTRÖM, miljösamordnare, Skanska NÄR LARMET GÅR I slutet av augusti 2013 hände det som inte får hända. Vid arbetet med ett stommontage antändes isoleringsmaterial i den östra fasadväggen av ett svetsstänk. Branden spred sig snabbt tre våningar upp och fick fäste i formträ och byggnadsställningar. Larmet gick och all personal tog sig ut till förutbestämda uppsamlingsplatser. Ganska snart kunde man konstatera att ingen fanns kvar i byggnaden och att ingen var skadad. Carl Boström, produktionschef på Skanska, berättar att det var en dramatisk händelse. Det kändes väldigt skönt när vi hade konstaterat att ingen saknades. Vi följde våra rutiner som fungerade perfekt. Räddningspersonal och arbetsgivare tog hand om de som varit inblandade i branden. De fick full stöttning både från räddningstjänsten och en krisgrupp från Landstinget, säger Carl Boström. LÅNG SANERING Arbetsplatsen stängdes men redan dagen därpå var man på plats igen och började planera om produktionen. Ett enormt arbete gjordes också för att utreda och sanera skadorna. Vi utredde och besiktade om det blivit några bestående skador på betongstomme eller andra delar av huset. Det stora jobbet var att sanera efter rökskador, ett arbete som pågick i nästan fem månader. Vi vågade inte ta några risker, utan utredde och sanerade extremt noggrant, samt gjorde provtagningar för att säkerställa kvalitén, säger Carl Boström. VAD FICK BRANDEN FÖR KONSEKVENSER? Att vi fick planera och göra om produktionsplanen helt och hållet. Vi fick avbeställa material, ändra projekteringsfasen, revidera leveransplaner och upprätta nya så fort som möjligt. Saneringstiden användes för projektering och produktion på delarna av huset som inte var påverkade av branden, Carl Boström. TIDPLANEN HÖLL ÄNDÅ Men trots att man fick planera om på väldigt kort tid, lyckades man ändå hålla sluttiden för projektet. När det brann som mest kändes det mycket tungt. Men erfarenhet från duktiga yrkesmän och engagerade konsulter samt stödet från landstingets organisation gjorde att vi kunde hantera händelsen på ett sätt så att det inte påverkade sluttiden. Det är imponerande och det är vi alla mycket stolta över, avslutar Carl Boström

10 STRUKTUR OCH KULTUR FYRA NYCKLAR TILL FRAMGÅNG Trots att det nya operationscentrumetet är ett stort och komplext projekt har arbetet flutit på väldigt bra. Nu när huset invigs står det klart att man lyckats hålla både tidplan och budget. Sven Olsson projektledare på Landstinget i Värmland och Alexandra Sterner projektingenjör på Skanska menar att man kan prata om fyra tydliga framgångsfaktorer. Man kan koka ner det till effektiva möten, smart projektering, att vi haft ett gemensamt projektkontor och hur vi arbetat med tidplanen, säger Sven Olsson. SMARTA MÖTEN SKAPADE KULTUR I ett stort projekt blir det ound vikligen många möten. Inför projektet gick man därför en kurs i konsten att hålla effektiva möten och satte upp en tydlig struktur och ett rullande mötesschema. Vi lärde oss massor under den kursen som varit ovärderligt under ALEXANDRA STERNER, projektingenjör, Skanska SVEN OLSSON, projektledare, projektet. Mötesschemat satte vi redan 2011 och det håller vi oss fortfarande till. Alla finns på plats när mötet börjar och man ser eller hör nästan aldrig en mobiltelefon. Det låter självklart, men det är inte så enkelt att få till i verkligheten. Det har växt fram en kultur i projektet där man respekterar varandras tid, säger Alexandra Sterner. VISUELL PROJEKTERING LIKA ENKELT SOM GENIALT Projekteringsmöten är speciellt kända för att vara utdragna historier. Små problem blir lätt stora och diskussion erna många och långa. Lösningen för att undvika det blev visuell projektering. Problemet är att man ofta fastnar i frågor som bara rör några personer kring bordet. I slutet av dagordningen är alla trötta och kvaliteten på diskussionerna blir därefter. Det ville vi undvika i det här projektet, säger Sven Olsson. POST IT-LAPPAR Visuell projektering bygger på att alla mötesdeltagare får skriva ner sina frågor på post it-lappar som sätts upp på en tavla. Därefter går man igenom lapparna för att se om det finns frågor som kan besvaras direkt. Frågor som inte kan besvaras sätts tillbaka på tavlan. Inga problem diskuteras i sittande möte. Istället bildar den som äger frågan en arbetsgrupp för att lösa problemet. Poängen är att rätt personer diskuterar lösningen. Det handlar om att vara effektiv och att ha respekt för varandras tid. Mötet tar sällan mer än en timme och på det här sättet får vi ut mest av varandras kompetens, säger Alexandra Sterner. BRA ÖVERBLICK Alla yrkesgrupper har sin egen kolumn där frågorna till dem sätts upp. Man kan alltid se vem som har obesvarade frågor, vilket snabbar på lösningen. Det har varit ett helt fantastiskt projekt som flutit på ovanligt problemfritt. En förklaring är arbetssättet med digitala 3D-ritningar i PlanGrid. Man har nästan inte sett en enda pappersritning på bygget, utan alla har använt ipads som alltid varit uppdaterade med de senaste ritningarna. Det har gjort att vi i princip inte haft några kollisioner när el-, ventilationoch rörsystemen installerades och det är smått unikt. Det är ett väldigt genomtänkt bygge. Många av de större systemen, till exempel ventilation, el och IT har ungefär samma betjäningsområden vilket gör att vi kommer ha ett enkelt hus att sköta. Systemuppbyggnaden är genomtänkt vad gäller vilka områden man ska kunna stänga ner och serva utan att det stör verksamheten. Just ventilationen är en viktig del i infektionsskyddet i operationssalen. Varje operationssal har ett eget slutet system som ventileras med luft utifrån. Sammanlagt finns 45 st ventilationsaggregat i huset. Vi kan samplanera löpande service och underhåll med exempelvis verksamhetens städdagar, vilket gör att vi minimerar risken att orsakar onödiga eller oplanerade stopp i verksamheten. PETER HULTMAN, teknikförvaltare VVS, Man vill inte ha många obesvarade lappar i sin kolumn. Det handlar om respekt. Om man inte kan svara på sina frågor leder det till att någon annan inte kan göra sitt jobb förrän problemet är löst. Den visuella projekteringen har varit en avgörande anledning till att vi klarat att hålla både tidplan och budget, säger Sven Olsson

11 Nyckeln till att klara av en så här stor produktion är samarbete och planering, planering, planering. Partneringsamarbetet har varit helt avgörande. Det bygger på engagemang och att alla drar åt samma håll. Dessutom har alla entreprenörer samma avtalsform, vilket är viktigt för klimatet på arbetsplatsen. Det har varit en väldigt god stämning ute på bygget och det är viktigt. Vi har också fått mycket beröm för att det varit en ren, trygg och säker arbetsplats. Det är en av framgångsfaktorerna som jag tror bidragit starkt till att vi klarat att hålla både budget och tidplan. Fram till idag har vi gått ungefär 150 skyddsronder. Vi går skyddsronder varje vecka och tar med oss olika personer varje gång för att få nya ögon. Beställaren frågar efter skyddsronder, utvärdering av arbetsmiljön och tillbud varje månad. Det är roligt, för det har jag inte varit med om tidigare under mina 40 år i branschen. Vi har en logistikgrupp som hjälper till med allt material som kommer till bygget och ser till att rätt folk får rätt material. Något som sparat både tid och pengar. Detta är mycket uppskattat av både beställare och entreprenörer. ALLA UNDER SAMMA TAK Internet, mejl och telefoner i all ära. Det mest effektiva sättet att arbeta och kommunicera är trots allt öga mot öga. Det har man tagit fasta på i projektet och byggt ett gemensamt projektkontor. Det var ett krav från både beställare och entreprenör. Vi har lärt oss av tidigare erfarenheter att det är en förutsättning för ett lyckat projekt. Och även om kontoret inte kommer vinna några designpriser fyller det mer än väl sitt syfte, säger Sven Olsson med ett leende. KORTA BESLUTSVÄGAR Allt från arkitekter och projektörer till entreprenörer, kvalitetsledare och beställare har suttit under samma tak. Det har gjort att samarbetet fungerat bra alla har varit på samma våglängd och kortat beslutsvägarna. Det har varit en framgångsfaktor och en förutsättning för arbetssättet. Det har skapat ett bra arbetsklimat och tagit bort vi och dom-känslor, säger Alexandra Sterner. EN TIDPLAN DÄR ALLT HÄNGER IHOP I större byggprojekt arbetar man ofta med fristående tidplaner för projektering, inköp, produktion och driftsättning. Här har man haft en sammanhållen tidplan för hela projektet. Det är ovanligt att arbeta på det här sättet. Men eftersom det är ett så komplicerat projekt så ville vi ha allt i en och samma tidplan. Det har gett oss väldigt bra överblick och förståelse för projektet, säger Alexandra Sterner. SMÅ FÖRSENINGAR BLIR STORA Man har kunnat visa alla inblandade i projektet hur deras arbete hänger ihop med andras och att även små förseningar får stora följder i slutändan. Till exempel har arkitekterna kunnat se hur deras arbete hänger ihop med inköp och montering av utrustning. Om ritningen inte finns på plats i tid så kan inte inköparen ha utrustningen på plats i tid. Och skjuter vi på det datumet så skjuter vi även på sluttiden, säger Alexandra Sterner. BYGGA OCH PROJEKTERA SAMTIDIGT Arbetssättet med partnering har gjort att man kunnat bygga och projektera samtidigt. Det är en tidsvinst, men också en utmaning produktionen får inte komma ifatt projekteringen. Därför har man varje månad ägnat tre hela dagar åt avstämning av tidplanen tillsammans med alla involverade parter. Det har varit lite tajt ibland, men det har alltid gått att lösa. Vi visste att det skulle krävas mycket av oss för att arbeta på det här sättet, men att det skulle innebära stora fördelar om vi klarade av det. Och jag tror att det gjort alla lite extra fokuserade och att vi tagit oss an uppgiften med respekt och engagemang, avslutar Sven Olsson. Utrustningen i det nya operationscentrumet är toppmodern, men det är inte science fiction. Det stora arbetet har varit att välja funktioner för att verksamheten ska kunna utföra sitt arbete på ett effektivare sätt. Även sammansättning och placering av utrustningar är väldigt genomarbetad. Målet har varit att göra de 21 operationssalarna mångsidiga. De är alltså inte dedikerade till en viss typ av operation, utan är utrustade på ungefär samma sätt för att få hög flexibilitet. Alla salar är så kallade integrerade operationssalar med avancerade system för bland annat bildhantering. Eftersom det är en kamp om yta och plats nära operationsbordet har vi också arbetat mycket med att gömma undan all teknik. Unika teknikskåp i väggarna till varje operationssal förenklar underhåll och service. Vi har använt oss av få och stora leverantörer, vilket minskar risken för fel, kortar ledtider och ökar tryggheten. Vilket också ger en ekonomisk fördel. I det här fallet har entreprenören upphandlat den fasta utrustningen, vilket är ovanligt. Men det gjorde att vi tidigt kunde anpassa huset efter utrustningen och skapa ömsesidig förståelse mellan leverantör och entreprenör. Att vi kunnat se helheten redan från början har betytt fler rätt på kortare tid till en lägre kostnad. PER WENNBERG, projektledare utrustning, CARL BOSTRÖM, produktionschef, Skanska 20 21

12 TÄNK UTANFÖR BOXEN FÖR ATT HÅLLA SIG INOM RAMARNA Att hålla sig inom budget är besvärligt i vilket byggprojekt som helst. Att göra det i ett så stort projekt som detta är en stor utmaning. Trots det har man lyckats hålla sig inom kostnadsramarna. Vad är nyckeln till framgång? Det handlar egentligen om tre saker samarbete, gedigna kalkyler och noggrann uppföljning, säger Sven Olsson projektledare på Landstinget i Värmland. LÅST VINST Partnering får ibland kritik för att öka kostnader, men Karl-Arne Lersten, projektchef på Skanska menar att det är en missuppfattning. Efter systemhandlingen är vinsterna låsta. Det är en av styrkorna med partnering. Alla entreprenörer har samma kontraktsförhållande. Dessutom har alla entreprenörer lika avtal. Det gör att man kan lägga vinstintresset åt sidan och fokusera på att göra ett bra jobb, säger han. NOGGRANN UPPFÖLJNING För att hålla koll på kostnaderna längs vägen har man lagt mycket tid och kraft på ekonomiuppföljning. Det handlar om att vara på tå och ta ansvar. Vi har samlat alla partneringentreprenörer en gång i månaden för prognosgenomgång. Märker man att kostnaderna skenar på något håll gäller det att snabbt agera och styra rätt, menar Karl-Arne Lersten. Ekonomin har klaffat i det här projektet. Vi har haft bra struktur och rutiner, men det hade inte fungerat utan ett gott samarbete och kompetenta medarbetare, avslutar Sven Olsson. ENGAGEMANG OCH RESPEKT FÖDER FRAMGÅNG Ett stort delmål är nått! Nu inviger vi hus 60, det nya operationscentrumet vid Centralsjukhuset i Karlstad. Och det är med stolthet vi konstaterar att vi, trots projektets storlek och komplexitet, håller både tidplan och budget. Våren 2012 satte vi ett datum för slutbesiktning. Drygt tre år senare startade mötet klockan 9.00 på utsatt datum. Det är en kombination av faktorer som gjort detta möjligt, men grunden är partneringsamarbetet. Tydliga och rättvisa avtal har gjort att alla inblandade redan från början kunnat fokusera på projektets bästa. Det har fött genuint engagemang och respekt för varandra. Det har inte spelat någon roll om det stått Skanska, eller något annat på visitkortet alla har jobbat mot samma mål. En absolut förutsättning för att skapa denna kultur har varit det gemensamma projektkontoret. Det är projektets hjärta och hjärna jordmånen som gjort att projektet växt sig starkare och starkare för varje dag. Alla har funnits på plats, vilket har kortat beslutsvägarna och gjort att vi snabbt kunnat lösa problem och hålla tempot i projektet uppe. Det har också skapat ett sammansvetsat gäng som känner varandra och drar åt samma håll. Och det gör att det är väldigt roligt att gå till jobbet varje morgon. Nu kavlar vi upp ärmarna och tar oss an projektets sista del ombyggnationen av hus 53 och 54. Det är med gott mod vi tar sats mot 2018 då hela projektet ska vara färdigt. TRÄFFSÄKRA KALKYLER För att ha en stadig grund att stå på är det tidiga kalkylarbetet a och o. Det var många vändor fram och tillbaka innan man kom fram till en budget som alla parter trodde på och kände sig nöjda med. Samarbetet har varit väldigt bra. Det gjorde att vi fick ett bra kalkyl -underlag. Alla har förstått varandra och vi har en gemensam vision som vi arbetar mot, säger Sven Olsson. Rent tekniskt är det här ett väldigt avancerat och tekniktungt projekt, vilket har varit en utmaning. Alla olika system i huset är uppkopplade på nätverket. Allt från värme, ventilation, belysning och brandlarm till medicinteknisk utrustning är uppkopplade för att kunna kommunicera med varandra och utåt. Det ger fantastiska möjligheter men kräver mycket av IT-infrastrukturen. Vi har jobbat mycket med säkerheten och byggt in redundans så att vi aldrig ska hamna i en situation där vi blir sårbara för systembortfall. Det finns två parallella nätverk. Dessutom har varje operationssal ett eget system, så att inte flera salar ska påverkas samtidigt. Det gör verksamheten mindre sårbar och är viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt. IT är spindeln i nätet och hänger tätt samman med många andra verksamheter i huset. Därför har partneringsamarbetet varit en framgångsfaktor. Det goda samarbetet och de korta beslutsvägarna har varit avgörande för att slutresultatet blivit så bra. Vi ska vara stolta över det här huset! MIKAEL HIDÉN, delprojektledare IT, SVEN OLSSON, projektledare, KARL-ARNE LERSTEN, projektchef, Skanska Sverige 22 23