Man går inte till banken bara för att säga att man har tillräckligt med pengar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man går inte till banken bara för att säga att man har tillräckligt med pengar"

Transkript

1 Man går inte till banken bara för att säga att man har tillräckligt med pengar - En intervjustudie med föräldrar som inte deltog i föräldrastödsprogrammet Triple P Självständigt arbete, läkarprogrammet 2011 Författare: Karolina Nordemar Handledare: Maria Cederblad, Anna Sarkadi Examinator: Håkan Borg

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Att vara förälder 4 Politikernas syn på föräldrastöd 4 Föräldrastöd 5 Föräldrars efterfrågan på föräldrastöd 5 Föräldrars deltagande i föräldrastödsprogram 6 Föräldrastödsprogrammet Triple P 6 Problemformulering 8 Metod Design 9 Urval 9 Datainsamling 10 Dataanalys 10 Etiska överväganden 11 Resultat Tema: Föräldrarna har inte behov av ett föräldrastödsprogram 11 Inga problem 12 Pratar hellre med familj och vänner 12 Vet vilka egenskaper de önskar 12 Har redan strategier 12 Tema: Informationen som nått föräldrarna 13 För lite information 13 Föreställningar om föräldrastöd 13 Tema: Hinder för deltagande 14 Tidsbrist 14 Dum tid 14 Förskolepedagog som håller i programmet 15 Diskussion Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 16 Slutsatser 18 Referenser 19 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Bilaga 3 23 Bilaga 4 24 Bilaga 5 25 Bilaga

3 Tack! Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare Anna Sarkadi och Maria Cederblad, samt till övriga i forskningsteamet, där jag särskilt vill nämna Natalie Engsheden, Anna Backman, Cathrine Terreros och Jeanette Åberg. Ett stort tack riktas också till de småbarnsföräldrar som lät sig intervjuas. SAMMANFATTNING Statens folkhälsoinstitut fick 50 miljoner kronor för att stärka och utveckla det hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar. Av dessa gick 9miljoner kr till Uppsala kommun som genomförde projektet Förskolan som arena för föräldrastöd. Det var en studie för att ta reda på om förskolan är en lämplig arena för föräldrastöd samt för att ta reda på hur det specifika föräldrastödsprogrammet Triple P (Positive parenting program) fungerar i Sverige. Sammanlagt deltog 32 % av mammorna och 17 % av papporna på öppna föreläsningar (nivå 2) eller individuell rådgivning (nivå 3) på de 18 förskolor som erbjöd Triple P. Statistiska analyser visade att de föräldrar som aktivt valde att delta upplevde mer beteendeproblem hos sina barn och kände sig mindre säkra i föräldrarollen. Intervjuer med deltagande föräldrar visade liknande mönster samt en allmän nyfikenhet och vilja att utvecklas i sin föräldraroll som skäl att delta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur föräldrar som inte valde att delta resonerade. Nio föräldrar som inte deltagit i Triple P på förskolorna som erbjöd programmet intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ studie. Det framkom att föräldrarna tyckte att det var positivt att föräldrastöd erbjöds på förskolan. Föräldrarnas föreställningar om föräldrastödprogrammet var att det kräver interaktivitet d.v.s. sitta i en grupp med andra föräldrar och diskutera, vilket i detta fall var en missuppfattning, men ändå ledde till att de valde bort programmet. Flertalet föräldrar ansåg sig dåligt informerade om vad Triple P innebär. Det hade inte framgått av marknadsföringen att Triple P erbjuds på olika nivåer och att nivå 2 var en föreläsningsserie som riktar sig till alla föräldrar som vill stärka sina barn. Information som sitter på anslagstavlan på förskolan är lätt att missa. Föräldrarna ser generellt positivt på att Triple P erbjuds på förskolan och de som avstår anger andra skäl än arenan i sig. Det finns föräldrar som skulle ha deltagit om de hade fått mer information och om de hade förstått att erbjudandet om Triple P riktades till alla föräldrar och vad de olika nivåerna innebar. Nyckelord: Triple P, föräldrastödsprogram, föräldraskap, förskolan 3

4 INLEDNING Att vara förälder Enligt skolverket var barn mellan ett och fem år inskriva på förskolan år Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Den är frivillig och föräldrar kan själva erhålla ett så kallat vårdnadsbidrag om de istället skulle önska vara hemma med sina barn. Av alla barn i åldrarna ett till fem år går dock 83 % på förskolan. Syftet med förskolan är att lägga grunden för barns livslånga lärande. (1) Studier har visat att många föräldrar känner sig otillräckliga i sitt föräldraskap (2). De upplever stora krav, men anser sig ha små resurser (3). De är också osäkra på hur de ska förhålla sig till sina barn, exempelvis hur de ska sätta gränser utan att kränka eller hämma barnet (4). Föräldrar undrar hur de ska hantera sina barn i svåra situationer och varför barnen reagerar som de gör (5). Negativt samspel mellan föräldrar och barn kan leda till utveckling eller förstärkning av beteendeproblem hos barnen. Positivt samspel främjas av positiv uppmärksamhet på barnet, klar kommunikation och genomtänkta sätt att bemöta barnet när konflikter uppstår (6). Många studier visar att tron på den egna förmågan i föräldraskapet (self-efficacy) är en av de viktigaste grundbultarna i ett tryggt föräldraskap (7). Stiftelsen Allmänna Barnhuset skickar regelbundet ut en föräldra- respektive elevenkät som bland annat tar upp frågor som rör attityder och förekomst av fysisk bestraffning. I sin rapport uppges att det vanligaste sättet att lösa konflikter med barnet är att diskutera eller distrahera. Fyra av fem föräldrar tillämpade dessa strategier. Hälften av föräldrarna har i samband med konflikt skjutit barnet ifrån sig och 2 av 3 föräldrar hade någon gång svurit åt barnet. Övriga konflikthanteringsstrategier som användes var sanktioner och att gråta inför sitt barn. I rapporten framkom även att mer än hälften av föräldrarna som svarade på föräldraenkäten uppgav att de själva hade känt sig trötta, stressade eller ledsna vid den senaste konflikten med barnet. Detta kunde även kopplas samman med benägenheten att knuffa, hugga tag i, ruska om eller slå sitt barn. (16) Enligt Terreros studie från 2009 (17) har ett överreagerande beteende från en förälders sida starka samband med samtliga av barnets utagerande beteenden. Politikernas syn på föräldrastöd År 2000 skriver regeringen till riksdagen: Regeringen bedömer det som viktigt att föräldrar erbjuds stöd i sitt barnuppfostrande arbete. Det gäller både föräldrautbildning i grupp och mer individuellt inriktat föräldrastöd. Mycket tyder på att det är mer komplicerat att uppfostra barn idag än tidigare. (22) 4

5 År 2008 fick statens folkhälsoinstitut av regeringen i uppdrag att fördela 50 miljoner kronor till sex kommuner för att stärka och utveckla det hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar. Uppsala var en av de kommuner som beviljades medel för ett 3årigt projekt för att undersöka om förskolan kunde ara en lämplig arena för föräldrastöd, samt testa Triple P i en svensk kulturell kontext (23). Föräldrastöd Blivande föräldrar erbjuds stöd redan under graviditeten via MVC (mödravårdscentralen). Detta stöd är både individuellt med en barnmorska och gruppträffar med andra blivande föräldrar. När barnet är fött och fram till dess att barnet fyller 6år erbjuder BVC (barnavårdscentralen) stöd i form av individuella träffar samt gruppträffar. (9) Det är även via BVC som barnet vaccineras samt genomgår medicinska kontroller (10). Det stöd som erbjuds föräldrar utöver BVC varierar mycket mellan olika kommuner och landsting. Ett flertal olika föräldrastödsprogram används i Sverige för att minska beteendeproblem och/eller förebygga psykisk ohälsa hos barn. De vanligast förekommande programmen är COPE, KOMET, Aktivt föräldraskap, ICDP, De otroliga åren, Föräldrakraft, Aktiva småbarnsföräldrar.(11) Inget av dessa program har god evidens under svenska förhållanden. Det saknas randomiserade studier med minst 6 månaders uppföljning och antagandet om effekten har grundat sig framförallt på teoretisk grund (12). I SBU: s 1 systematiska litteraturöversikt 2010 av föräldraprogram vars syfte är att minska barns beteendeproblem, framkom att Triple P (positive parenting program), De otroliga åren samt Family check-up är de tre föräldrastödsprogram som används i Sverige som har vetenskapligt stöd, om än begränsat. SBU har mycket strikta kriterier och menar att dessa program inte är tillräckligt utforskad under svenska förhållanden och att den inte använts i tillräckligt stor utsträckning på föräldrar som inte sökt hjälp för sina barns beteendeproblem.(11) En nyligen avslutad nationell studie i Sverige av professor Håkan Stattin (36) visar att de fyra undersökta programmen COPE, KOMET, De otroliga åren och Connect fungerar lika bra vid uppföljning efter ett år. Triple P studien i Uppsala är den första i Sverige att undersöka ett föräldrastödsprogram som en universell insats. Föräldrars efterfrågan på stöd FHI (Statens folkhälsoinstitut ) genomförde 2008 en telefonundersökning där drygt 1000 föräldrar fick svara på frågor om tidigare erfarenheter av föräldrastöd samt deras 1 Statens Beredning för medicinsk utvärderings (SBU- som är den svenska myndigheten som tar fram aktuellt kunskapsunderlag för olika behandlingsmetoder inom det medicinska och förebyggande området) 5

6 intresse för olika föräldrastöd. Där framkom att 3 av 10 föräldrar minst en gång per månad använder sig av internet för att få information gällande föräldraskap. Det som lockar flest är att ställa frågor till experter. Kartläggningen visar även att det är fler föräldrar som är intresserade av föräldrastödsprogram än det är föräldrar som har gått ett föräldrastödsprogram. Färre än 20 % av föräldrarna med barn 2-10 år har gått ett föräldrastödsprogram. Kartläggningen visar också att 50-70% av föräldrarna är intresserade av stöd via internet, mötesplatser där de kan träffa andra föräldrar och få individuell rådgivning. En tanke som framkommer i rapporten är att det kan vara så att föräldrarna vill ha lättillgängliga svar d.v.s. att de inte behöver ställa frågan själv utan kan läsa expertsvar på andra föräldrars frågor. (14) Det finns forskning som visar att föräldrars behov av integritet är stort och föräldrar vill inte att sjuksköterskor eller läkare lägger sig i deras privatliv annat än för att rent medicinska kontroller (15). Föräldrastödet som erbjuds via BVC uppfattas av föräldrarna som en möjlighet till att utbyta erfarenheter med andra föräldrar och få stöd ifrån andra vuxna Där kan man t.ex. diskutera och lufta sin osäkerhet i föräldraskapet med andra föräldrar, få bekräftelse och nya kontakter (15). Föräldrars deltagande i föräldrastödsprogram Traditionella föräldrastödsprogram når relativt få föräldrar (13). I FHI s rapport 2004 konstateras att det som begränsar deltagandet förefaller således inte i första hand vara bristande intresse från föräldrarnas sida. Snarare rör det sig om tillgång till verksamhet som är allmänt känd. (8) Att rekrytera föräldrar till föräldrastödsprogram är svårt. Det kräver bland annat tålamod och effektiv kommunikation (18). En hög kvalité på strategierna man använder sig av vid rekryteringen ger högre deltagande (19). En väletablerad kunskap inom konsumentpsykologin är att vissa människor motiveras av möjligheter till framgång (promotion) medan andra personer motiveras av behov av trygghet (prevention) (20). Huruvida något motiveras på ett preventivt eller ett promotivt sätt påverkar tankar, känslor och handlingar (21). Föräldrastödsprogrammet Triple P Triple P (Positive Parenting Program/ Programmet för positivt föräldraskap) syftar till att förebygga allvarliga beteende, emotionella- och utvecklingsproblem hos barn 0-16 år. Programmets mål är framförallt att stärka föräldrarna, men även ge föräldrarna nya verktyg. Programmet startade i Australien på 70-talet och har sedan dess utvecklats på Queenslandsuniversitetets Centrum för Föräldra och familjestöd. Forskarna som står 6

7 bakom programmet är framförallt Sanders, Glynn, Markie-Dadds och Turner. Nu står företaget Triple P för spridning av programmet, som för närvarande finns i 19 länder. Programmet bygger på principer om sociala inlärningsprinciper. (24) Dessa baseras på forskning som tyder på att predisposition i kombination med vilka erfarenheter barnet gör (inkluderande specifika föräldrastrategier) tillsammans avgör barnets utveckling (26). Det finns ett stort antal randomiserade och kontrollerade studier som undersöker effekten av Triple P och samtliga har visat positiv effekt av programmet (26). Programmet innehåller 5 olika nivåer. Nivå 1 är en informationskampanj som går ut till alla i samhället. Nivå 2-5 innebär ett aktivt deltagande, och föräldrarna väljer själva om de vill delta och på vilken/vilka nivåer. (24) I Uppsala erbjöds nivå 2 och 3 Nivå 1: Generell Triple P (Genomfördes INTE i Uppsala) Traditionella En hälsofrämjande informationskampanj med syftet att öka medvetenheten om föräldraskapsfrågor samt normalisera deltagande i föräldrastödsprogram. Nivå 2: Tema Triple P (Erbjöds i Uppsala) Riktar sig till föräldrar med funderingar kring hur de kan lösa vardagsbekymmer med sina barn. Detta erbjöds i Uppsala i form av 3 st. seminarium. Seminarierna bestod av en föreläsning a 60-90min, med möjlighet till frågestund efteråt. -Seminarium 1: Styrkan med ett positivt föräldraskap. En genomgång av de verktyg som Triple P föreslår för att föräldra-barn relationen ska bli positiv. Strategierna är: -Skapa en positiv miljö, som är säker och ger barnet möjlighet att upptäcka -Skapa en stödjande atmosfär genom uppmuntran, tid tillsammans, respektfull och trevlig samtalston, ömsinthet, odelad uppmärksamhet m.m. -Var bestämd i din gränssättning, underlättas av röstkontroll, förutsägbarhet, pauser, tydliga instruktioner, förberedelse m.m. - Ha realistiska förväntningar, reflektera över vilka förväntningar du har på ditt barn och på dig själv -Ta hand om dig själv. Här tar man även upp förälderns välmående och föreslår handlingar och tankesätt för att främja detta. -Seminarium 2: Att forma trygga, kompetenta barn. Verktyg och reflektion kring hur man lär sitt barn bli självständigt, visa respekt, kunna samarbeta och utveckla en god självkänsla. - Seminarium 3: Att forma motståndskraftiga barn. Verktyg och reflektion kring hur man 7

8 som förälder kan hjälpa sitt barn att lösa problem, samt hantera och uttrycka känslor såsom sorg och stress på ett lämpligt sätt. Nivå 3: Rådgivnings- Triple P (Erbjöds i Uppsala) Enskilda samtal (upp till fyra träffar) med en vidareutbildad förskolepedagog. Upplagt som samtal/rådgivning som kan följas av tillämpningsträning och sedan utvärderingssamtal. Nivå 4: Självstyrd Triple P (Erbjöds INTE i Uppsala) Vänder sig till föräldrar med barn som har allvarliga beteendeproblem Nivå 5: Förstärkt Triple P (Erbjöds INTE i Uppsala) Vänder sig till föräldrar med barn som har allvarliga beteendeproblem där det samtidigt finns dysfunktion i familjen. Många olika affischer har använts i informationskampanjen för Triple P i Uppsala. En del av den information som delgetts föräldrarna innehöll informationen vänder sig till vanliga föräldrar med vanliga funderingar eller problem (se bilagorna 4-6). Huvuddelen av den forskning som är gjord har dock utförts av de forskare som utvecklat metoden och därför finns det risk för publikationsbias (28). Triple P är inte heller tillräckligt utforskat under svenska förhållanden och har inte använts i tillräckligt stor utsträckning på föräldrar som inte sökt hjälp för sina barns beteendeproblem. Detta avser effekt- och implementeringsstudien i Uppsala att förändra.(11) Problemformulering Sammanlagt deltog 32 % av mammorna och 17 % av papporna på de 18 förskolor som erbjöd Triple P. (27) Enligt en attitydundersökning (28) som genomfördes var den vanligaste anledningen till att föräldrar inte deltog att de saknade behov, att de saknade tid och att de upplevde praktiska hinder. Statistiska analyser visade att föräldrar som aktivt valde att delta upplevde mer beteendeproblem hos sina barn och kände sig mindre säkra i föräldrarollen. Intervjuer med deltagande föräldrar visade liknande mönster samt en allmän nyfikenhet och vilja att utvecklas i sin föräldraroll som skäl att delta. Projektgruppen såg ett behov av att förstå mer kring hur föräldrar som inte valde att delta resonerade samt också öka förståelsen kring hur dagens föräldrar tänker kring föräldraskap, och föräldrastödsprogram mer generellt. Man ville veta vem föräldrarna anser att föräldrastödsprogrammen riktar sig till och vilka praktiska hinder föräldrarna upplevde. 8

9 Syfte: Att genom en intervjustudie undersöka varför föräldrar som erbjöds föräldrastödsprogrammet Triple P på förskolan inte deltog. Frågeställningar: Hur ser dessa föräldrar på föräldrastödsprogrammet Triple P? Hur tänker dessa föräldrar kring sitt föräldraskap? METOD Design Kvalitativ, deskriptiv intervjustudie. En kvalitativ studie strävar efter att utveckla ny kunskap och få fram nya beskrivningar, begrepp eller teoretiska modeller (28). Kvalitativ analys med en induktiv ansats är lämplig för intervjustudier och metoden beskriver innehållet i den berättande texten genom att ta fram det specifika ur innehållet och urskilja framträdande kategorier eller teman(30). Urval Personalen på samtliga 27 förskolor som erbjudit Triple P informerades om föreliggande intervjustudie på ett informationsmöte i december Skriftlig information och intresseanmälningar (bilaga 1 och 2) sattes därefter upp på samtliga förskolor. Endast en förälder anmälde därigenom sitt intresse för att delta i studien. Författaren (KN) och hennes kollega besökte totalt åtta förskolor. Dessa åtta valdes ut för att de var stora och representerade upptagningsområden med stor spridning i det så kallade indextalet. Ett bostadsområdes indextal är en samlad variabel för bakgrundsfaktorer såsom invandring, utbildning, försörjningsstöd sammanboende. Om ett bostadsområde har ett index över hundra är det berättigat till strukturstöd för att jämna ut skillnader i förutsättningarna mellan olika bostadsområden inom en kommun. Detta är ett bra mått på socioekonomisk bakgrund för respektive bostadsområde. (34) Tabell 1.1 Indextal på informanternas förskolors bostadsområde Intervjuad förälder Bostadsområdets indextal 1, ,4 85 5,6,7 89 8,9 89 9

10 Författaren (KN) och hennes kollega besökte åtta olika förskolor, fyra vardera, för att rekrytera informanter till denna studie. Förskolorna besöktes vid olika veckodagar och olika tider för att få en så stor spridning på föräldrar som möjligt. På plats tillfrågades föräldrarna som kom för att hämta sina barn, om de hade gått Triple P. Negerade de detta så informerades de om föreliggande studie och att studien innebar intervju med föräldrar som inte deltagit i Triple P. De informerades även om att intervjun skulle ta ca 30 minuter, att den kunde ske där informanten önskade samt att en ersättning skulle utgå i form av en biobiljett. Av de 24 som tillfrågades svarade 20 st. att de kunde ställa upp på en intervju och lämnade ifrån sig sitt telefonnummer för eventuell framtida telefonkontakt. Sammanlagt nio föräldrar valdes ut för intervju så att kön och bostadsområde skulle bli representerat på ett så spritt sätt som möjligt. Det blev 3 pappor och 6 mammor. Tabell 1.2 Sammanställning av informanternas bakgrund Förälder Kön Ålder Utbildning Sysselsättning Civilstånd 1 Kvinna 38 år Högskola Deltidsarbetande Gift 2 Man 46 år Högskola Studerande Gift 3 Kvinna 35 år Högskola Heltidsarbetande Gift 4 Kvinna 37 år Högskola Deltidsarbetande Gift 5 Kvinna 38 år Högskola Heltidsarbetande Sambo 6 Man 38 år Högskola Heltidsarbetande Gift 7 Man 34 år Högskola Heltidsarbetande Gift 8 Kvinna 52 år Gymnasial Heltidsarbetande Sambo 9 Kvinna 29 år Högskola Studerande Gift Datainsamling En provintervju genomfördes för att testa intervjufrågorna, denna intervju har inte transkriberats eller analyserats därför att intervjuguiden modifierades efter att denna intervju genomförts. Informanterna blev uppringda och via telefon bestämdes lämplig dag, tid och plats för intervju. 7 av 9 intervjuer skedde på respektive förskola, resterande 2 skedde hemma hos informanten. Intervjuerna tog 24-38min. Föräldrarna intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 3) och ljudupptagning skedde med hjälp av en Iphone. Samtliga intervjuer gjordes av samma person (KN). Dataanalys I ett första steg transkriberas intervjuerna från ljud till text för att kunna analyseras. Detta gjordes av författaren själv (KN). Därefter analyserades texterna av författaren 10

11 (KN) samt en av handledarna (AS). Detta gjordes enligt Malteruds modell (31) för systematisk textkondensering. Denna är inspirerad av Giorgis fenomenologiska analys som syftar till att utveckla kunskap om informantens erfarenhet och livsvärld på ett visst område. Enligt Malteruds modell ska intervjuerna läsas igenom upprepade gånger. Gemensamma mönster, så kallade teman, plockas ut. Därefter analyseras varje tema för att undergruppera i kategorier vilka i detalj beskriver temats innehåll. Citat ifrån intervjuerna väljs ut och presenteras i resultatdelen för att tydligare illustrera innebörden i varje kategori. Därefter sammanfattas det man funnit för att skapa nya beskrivningar och begrepp. Trovärdigenheten för de nya begreppen och beskrivningarna stärks genom att man återgår till ursprungsmaterialet och letar efter motsägande data i texten. Etiska överväganden Samtliga villkor i Helsingforsdeklarationen (35) är uppfyllda. Informanternas samtycke inhämtades muntligen när de tillfrågades om att bli intervjuade. De informerades om att intervjun skulle spelas in på band och därefter transkriberas för analys. De fick veta att deras svar behandlas konfidentiellt och inte kan härledas till vilken förskola de tillhör, att endast författaren själv skulle ta del av ljudfilerna för att kunna transkribera och att dessa under tiden förvarades inlåsta för att sedan rapporten är färdigställd förstöras. Alla detaljer som skulle kunna röja förälderns identitet, till exempel barnets namn, togs bort vid transkriberingen. RESULTAT Redovisning av resultatet sker utifrån tre teman med två till fyra kategorier vardera. De teman som framkom efter analysen var: - Föräldrarna har inte behov av ett föräldrastödsprogram - Informationen som nått föräldrarna - Hinder för deltagande TEMA 1: FÖRÄLDRARNA HAR INTE BEHOV AV ETT FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM Detta tema består av kategorierna Inga problem, Pratar hellre med familj och vänner, Vet vilka egenskaper de önskar och Har redan strategier. Kategorierna beskriver varför föräldrarna inte hade behov av Triple P. Det rådde tveksamhet kring vem programmet riktade sig till, om det riktade sig till alla eller bara till de som har problem i sitt föräldraskap. Föräldrarna vet vilka egenskaper de vill främja hos sina barn och har strategier som de försöker använda sig av för detta. 11

12 Inga problem Orsaken till att informanterna inte deltagit var att de inte ansåg sig ha så stora problem med sina barn att de behövde gå på ett föräldrastödsprogram. Det här behöver inte vi gå på, i och med att vi inte har några direkta problem. Pratar hellre med familj och vänner En del av informanterna berättade att de redan har människor i sin närhet som de kan prata med om sitt föräldraskap. Det framkom att det känns lättare och mer naturligt att diskutera detta med personer i sin närhet såsom släkt och vänner. Men känner man att man har det på annat håll så kanske man känner att man lättare väljer att prata med sina kompisar eller andra mammor eller ja, sin egen familj istället för att gå iväg på ett seminarium eller någon anordnad träff med någon som man inte har någon relation till. Vet vilka egenskaper de önskar Samtliga föräldrar visste vilka egenskaper de ville främja hos sina barn. Nästan alla föräldrar önskade självständighet och trygghet för sina barn. En del föräldrar nämnde även andra egenskaper exempelvis empati, självförtroende, glädje och förmåga till kritiskt tänkande. Självständighet, medkänsla, att ha perspektiv på tillvaron, det är mycket, men alltså att samtidigt vara självständig och trygg i sig själv, ha ett bra självförtroende Har redan strategier Flera av föräldrarna uttryckte att de var trygga i sin föräldraroll och alla hade strategier för att främja utvecklingen av exempelvis självständighet, trygghet och självförtroende hos sina barn. Strategierna som nämndes skiljde sig åt emellan de olika föräldrarna, men gemensamt för de flesta var att de nämnde vikten av uppmuntran och positiv uppmärksamhet. När de har gjort nånting bra så kan man inte berömma för mycket Många föräldrar berättade hur de strävade efter diskussion kring varför saker och ting händer. De menade att på så sätt blev världen mer förutsägbar för barnet. Några föräldrar nämnde strategin ignorera. När barnet gör saker som inte är önskvärda kan man ignorera det och istället ge barnet uppmärksamhet när det gör bra saker. Föräldrarna var även överens om att det är viktigt för barnet med gränser och att gränserna ska vara tydliga och konsekventa. Sättet på vilket föräldrarna satte gränser på 12

13 varierade. Någon räknade ner, en annan lade stor vikt vid att förbereda barnet på att det fanns en gräns och informera i god tid om att snart var gränsen nådd. Du får titta på tv si och så länge och så säger vi till 5 min innan tiden har gått och då vet du det att så här är det alltid du får inte göra det här mer än en timme Hinder för att använda sig av sina uppfostransstrategier var yttre faktorer snarare än brist på vetskapen om hur man borde göra. När just den egna stressen kommer av olika skäl, eller tröttheten eller hungern eller vad det nu är för någonting, då är det extra svårt TEMA 2: INFORMATIONEN SOM NÅTT FÖRÄLDRARNA Detta tema består av kategorierna För lite information och Föreställningar om vad ett föräldrastödsprogram är. Kategorierna beskriver dels vilka föreställningar föräldrarna har om föräldrastödsprogram. Man ska sitta i en grupp och samtala, ställa frågor och blotta sig. Föräldrarna hade inte uppmärksammat inbjudan till Triple P. Inbjudan på anslagstavlan var en i mängden och de ansåg sig mycket dåligt informerade om vad Triple P är och vem det riktar sig till. Det framkom att de trodde att man skulle ha problem i sitt föräldraskap för att delta. För lite information Flera föräldrar var väldigt dåligt informerade, inbjudan hade varit en i mängden på anslagstavlan och föräldrarna hade därmed inte uppmärksammat den. Några hade blivit intresserade men sedan glömt bort det. Flera sa att det hade varit bättre med en personlig inbjudan alternativt en lapp i barnets fack. Dels har jag fått väldigt lite information om det, alltså jag har sett typ ett anslag bland en massa andra anslag. Föreställningar om föräldrastöd Majoriteteten av föräldrar berättade att de hade föreställningen att föräldrastödsprogram innebär att man träffas i en föräldragrupp, samtalar och får utbyta erfarenheter med andra föräldrar. Man behöver inte ha problem för att delta. Det framkom att flera av informanterna trodde att syftet med föräldrastödsprogrammet var att man skulle kunna ställa frågor som man ville ha svar på. Några föräldrar föreställde sig att ett deltagande i föräldrastödsprogrammet skulle innebära att man blottade sina svagheter för de andra föräldrarna och för förskolepedagogerna. Det framkom att 13

14 föräldrarna hade föreställningar om vad ett föräldrastödsprogram innebär trots att de själva inte hade deltagit i något sådant. Flera föräldrar sa att de har begränsad erfarenhet och att de skulle behöva veta mer om vad ett föräldrastödsprogram innebär. Jag har lite svårt kanske ibland för att sitta i föräldragrupper så där... Så känns det jäkligt krystat liksom att sitta och snacka om det är problem eller om det inte är problem.. Sitta och snacka tror jag, men jag är inte säker, för jag har inte gått på nån sån där TEMA 3 HINDER FÖR DELTAGANDE Detta tema består av kategorierna Tidsbrist, Dum tid och Förskolepedagog som håller i programmet. Kategorierna beskriver hur föräldrarna upplever att de inte har tid för fler aktiviteter i sitt redan så tajta schema. De anser dessutom att programmet låg på en tid som gjorde det ännu svårare att delta. Angående att det var förskolepedagogerna som var programledare fanns det både fördelar och nackdelar. Tidsbrist Föräldrarna har inte mycket tid över för annat än att klara av vardagen. Många ger uttryck för en känsla av tidsbrist. Flera stycken berättar att de aktivt prioriterar bort allt som inte är tvång. Det kanske är tiden jag behöver med mitt barn snarare än att gå iväg och få informationen ifrån någon annan att lyssna mer på ditt barn. Dum tid För dessa föräldrar är inte en bra tid. Att gå iväg på ett seminarium som börjar då stör rutinerna. Några säger att problemet är att då lämnar man den andre föräldern att ta hand om allt själv. Andra säger att deltagandet skulle kräva att de ordnade med en barnvakt och det gör man bara om man verkligen måste. För så fort det blir kvällstid då blir det så mkt annat och man vill ha sin rutin så barnen kommer i säng vid sju halv åtta där. Informanterna ansåg att eftermiddagstid hade varit bättre. De önskade att barnen skulle kunna vara kvar på förskolan under tiden seminariet pågick. De var positiva till en internetförlagd föräldrautbildning då detta skulle innebära att man kan göra det när det passar. 14

15 Förskolepedagog som håller i programmet Föräldrarna var generellt mycket positiva till att det erbjuds föräldrastöd på förskolan. De flesta föräldrarna var också positiva till att det var förskolepedagogerna som höll i Triple P. Några föräldrar hade dock en ambivalent inställning. Fördelarna var att de känner barnen och verkligen är insatta i de specifika familjerna. Dessutom kan man återkoppla i framtiden och fortsätta samtalet även efter det att programmet avslutats. En nackdel som lyftes fram av en förälder var att det är känsliga frågor och man kanske är rädd att bli extra granskad efter det att man blottat sig. ` resonerar hon så då ska vi nog hålla ett extra vakande ögon på dem barnen`. DISKUSSION METODDISKUSSION Studiens syfte var att undersöka varför föräldrar som erbjöds föräldrastödsprogrammet Triple P på förskolan inte deltog. Kvalitativ metod med intervjuer lämpar sig när man vill söka ny kunskap utifrån de erfarenheter människor har. Gruppen ensamstående föräldrar var inte representerad alls. Överrepresentationen av kvinnor är olycklig då det redan sedan tidigare (8) är känt att kvinnor deltar i högre utsträckning än män i föräldrastödsprogram. Endast en av informanterna hade enbart förgymnasial utbildning. Högskole/universitetsutbildade utgjorde 89 % av informanterna i min studie. Även i Uppsala där utbildningsnivån är ovanligt hög är 69% högutbildade (31). Det innebär att studiens överförbarhet begränsas till högutbildade. Att endast 4 av 24 tillfrågade föräldrar inte ville bli intervjuade kan däremot anses vara en styrka med studien. Både intervjuer och textanalys påverkas av att författaren är novis inom kvalitativa studier. Studien har dock analyserats och diskuterats med andra forskare med erfarenhet av kvalitativa studier. Att författaren inte har egen erfarenhet av föräldraskap kan både vara tillgång och hinder. Fördelen är att inte ha egna bestämda uppfattningar ifråga om föräldrastöd och föräldraskap. Nackdelen kan vara att ha lite kunskap om vardagen med barn samt förskolans värld. Trovärdigheten i slutsatserna i denna studie kan anses vara höga då liknande åsikter uttrycktes av flera oberoende informanter och rekrytering av nya informanter pågick till dess att materialet ansågs mättat, d.v.s. att inga nya åsikter uppkom och inga nya mönster i informanternas åsikter kunde skönjas. 15

16 RESULTATDISKUSSION Föreställningar om föräldrastödsprogram I studien framkom att föräldrarna var positiva till att föräldrastödsprogram erbjöds på förskolan, de hade dock inte fått så mycket information och de rådde oklarhet kring vad Triple P är och vem det riktar sig till. De trodde att Triple P innebar gruppsamtal, att man skulle ställa specifika frågor och att det var en möjlighet till utbyte av erfarenheter föräldrar emellan. Föräldrarnas erfarenheter ifrån BVC är just att där ges tillfälle till erfarenhetsutbyte, diskussion och möjlighet att lufta sin osäkerhet (Hallberg A-C, et al.2000). Kanske är det denna erfarenhet som orsakar förställningen om Triple P. Föräldrarna i min studie är inte intresserade av att utbyta erfarenheter med andra okända vuxna. Flera av föräldrarna uttryckte att de inte uppskattade föräldragrupper, att det kändes krystat att utbyta erfarenheter med okända föräldrar. De hade redan andra vuxna i sin omgivning att prata med. Det framkom även oro för att blotta sig inför andra föräldrar. Detta stöds av Lisa Smeds forskning (7) där föräldrar antyder att de anser att familjelivet är något privat. Föreställningarna om att Triple P innebär interaktion kan även ha orsakats av informationen som gått ut till föräldrarna. De kan ha vilseletts av ordet seminarium. Nästan alla föräldrar i min studie hade högskoleutbildning och på wikipedia 2 definieras ordet seminarium (högskola) som: En form för akademisk undervisning eller vetenskaplig diskussion i grupp, kring ett vetenskapligt problem eller dylikt och med krav på aktivt deltagande från alla närvarande. Ordet föreläsning hade kanske varit mer passande, åtminstone för denna krets av välutbildade föräldrar En annan föreställning som föräldrarna hade var att man skulle ha problem i sitt föräldraskap för att delta i Triple P. Detta trots att nivå 2 riktar sig till föräldrar som vill stärka sina barn. När jag inledningsvis frågade föräldrarna vem de ansåg att programmet riktade sig till svarade de att det riktade sig till alla föräldrar, inte bara till dem som hade problem i sitt föräldraskap. Dock var anledningen att de själva inte hade deltagit att de inte hade några problem. Dessa motsägelsefulla uttalanden kan tyda på att föräldrarna är osäkra på vem Triple P riktar sig till. Möjligen på grund av en förutfattad mening om att de som vill ha stöd i sitt föräldraskap har problem. Dessa motsägelsefulla uttalanden skulle också kunna spegla en ovilja att gå i föräldrastödsprogram som föräldrarna själva inte kan/vill motivera. Kanske speglar den en avsaknad av tillit till experter och deras uppfostranstips. Det finns tidigare forskning 2 Wikipedia är ett webbaserat uppslagsverk som utvecklas av sina användare. 16

17 där föräldrar antyder att de anser att personalen på BVC saknar adekvat och uppdaterad fortbildning för att kunna stödja föräldrarna på ett bra sätt (32). Detta var ingenting som framkom i denna studie men jag frågade inte specifikt om deras förtroende för experter heller. Om föräldrarna verkligen uppfattade att man ska ha problem för att delta kan den uppfattningen ha orsakats av att informationen. En stor del av informationen som gått ut om programmet, samt om forskningen i samband med programmet, innehåller nämligen orden problem eller vardagsbekymmer. En affisch presenterade samtalen (som ju riktar sig till föräldrar som upplever att de har problem) och seminarierna (som riktar sig till alla) precis intill varandra och informationen om samtalen stod överst. Kan föräldrarna ha missat att dessa riktade sig till olika målgrupper? Föräldrarna hade inte lagt särskilt stor notis till informationen om Triple P. Den hade inte väckt deras intresse. Det är sedan tidigare känt att det är svårt att rekrytera föräldrar till föräldrastödsprogram, det kräver tålamod och effektiv kommunikation (18). En hög kvalité på strategierna man använder sig av vid rekryteringen ger högre deltagande (19). Mycket av informationen som gått ut om Triple P var preventiv, d.v.s. lockade med att man lär sig förebygga. Den framställdes som en hjälp att lösa vardagsbekymmer. Sättet på vilket något presenteras har stor effekt på tankar, känslor och handlingar (21). Vissa människor motiveras av möjligheter till framgång (promotion- främjande arbete), andra motiveras av behovet av trygghet (prevention- förebyggande arbete) (20). De föräldrar som tagit del av informationen motiverades kanske inte av ett förebyggande budskap. De kanske inte lockas av trygghet, möjligen skulle de lockas av chans till större framgång och att stärka sina barn, som ju är syftet med programmets nivå 1 och 2 enligt grundarna. Programmets mål är framförallt att stärka föräldrarna, men även ge föräldrarna nya verktyg. Litteratur i området visar att principerna om positiv uppmärksamhet, klar kommunikation och genomtänkt gränssättning är effektiva även i grupper som inte kräver behandling, så kallade normalgrupper av föräldrar (8). Genomtänkt föräldraskap Dessa föräldrar hade ett genomtänkt föräldraskap. De visste vilka egenskaper de önskade att deras barn skulle utveckla och de hade strategier för detta. Olika föräldrar nämnde olika strategier. De använder sig av dessa strategier så mycket de förmådde, men i stressiga situationer eller när hungern och tröttheten gör sig påminda användes inte strategierna i lika hög utsträckning. Att gå på en föreläsning där man får bekräftat att de strategier man använder sig av är effektiva och positiva för barnet borde öka sannolikheten att man använder sig av dem. 17

18 Praktiska hinder och tidsbrist Utöver avsaknaden av behov var, precis som framkom i attitydundersökningen (27), praktiska hinder och tidsbrist de vanligaste orsakerna till att föräldrarna inte deltagit i Triple P. Föräldrarna var positiva till ett internetbaserat program. De tog upp vikten av barnpassning i samband med programaktiviteten. De ansåg att eftermiddagsförlagd aktivitet vore bättre än kvällsförlagd. I Ramqvist studie 2011 (33) framkom att föräldrarna önskade aktivitet på kvällstid eller helger. Detta visar att en tid då alla föräldrar har möjligheter att delta är svår att hitta. Förmodligen skulle fler delta om man erbjöd programmet vid olika tillfällen, eftermiddagar, kvällar och helgtid. Förskolepedagoger som programansvariga De flesta var positiva till att det var förskolepedagogerna som höll i programmet. Dock framkom tankar om att man blottar sig och riskerar att bli granskad. Detta förstärker misstanken om att föräldrarna förutsätter att programmet innebär interaktion. Interaktion förutsattes ju endast på nivå 3 och då individuellt med en utövare. Däremot finns möjlighet till frågor i slutet av föreläsningen. SLUTSATSER Det framkom att föräldrarna tyckte att det var positivt att föräldrastöd erbjöds på förskolan. Föräldrarnas föreställningar om föräldrastöd är att det kräver interaktivitet. Information som sitter på anslagstavlan på förskolan är lätt att missa. Alla föräldrar har inte nytta av att gå ett föräldrastödsprogram, men det finns föräldrar som skulle ha deltagit om de hade förstått vad det innebar. Förslag på förändringar För att fler föräldrar ska kunna gå föreslås erbjudande om barnpassning under tiden programmet hålls samt valmöjlighet tidsmässigt. För att rekrytera fler föräldrar bör man informera mer och vinnlägga sig om att väcka föräldrarnas intresse. I informationen ska det tydligt framgå att det finns en nivå 2 och 3 och att dessa riktar sig till olika målgrupper. För att väcka föräldrarnas intresse bör låta bli ordet problem i informationskampanjen för nivå 2 samt informera om den evidens som finns. Lämpligtvis används framöver ordet föreläsning istället för seminarium då ordet föreläsning bättre beskriver aktiviteten som åsyftas. För att inga föräldrar ska behöva känna sig blottade kan man låta en förskolepedagog ifrån en annan förskola hålla i nivå 3. 18

19 REFERENSER 1) 2) Bäcklund-Wiklund, Margareta och Bergsten, Birgitta (1997) Det moderna föräldraskapet. En studie av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur och kultur. 3) Mulsow, Caldera, Pursley, Reifman och Houston, Multilevel Factors Influencing Maternal Stress During the First Three Years Journal of marriage and family. 64, ) Grandelius, Bengt,.Att sätta gränser ett villkor för växande. Natur och kultur ) Ohlsson, Agneta och Christiansson. Susanne. Dåligt samvete och tidspress en studie om modernt föräldraskap. 6) Patterson, Gerald R, :Littman, Richard A, : Bricker, William. Monographs of the society for research in child development, 1967, Vol 32(5), pp.iii-43 (Peer Reviewed Journal) 7) Sarkadi, A et al. Rapport till FHI. Föräldrastöd i Sverige idag, vad, när, hur? Småbarnsföräldrars behov av stöd, kap 4.1. Smeds, Lisa ) Bremberg S. Nya verktyg för föräldrar-förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; ) SoS-rapport 1996:7, Hälsovård före, under och efter graviditet. Socialstyrelsen. 10) Vårdguiden Stockholms läns landsting hemsida gällande vård och omsorg. 11) SBU Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering. 12) Olsson, I.I., Hagekull, B. Bremberg, S Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. Statens folkhälsoinstitut. 13) Triple P-Positive Parenting Program as a Public Health Approach to Strengthening Parenting Sanders, Matthew R. 1 Section Editor(s): Sher, Tamara Goldman; Halford, Kim W. 14) Kartläggning av föräldrars erfarenhet och intresse av föräldrastöd Lilly Eriksson och Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, oktober ) Hallberg A-C, et al. Parents: the best experts in child health care? Viewpoints from parents and staff concerning child health services. Patient Education and Counseling. 2001;44: ) )Allmänna barnhusets nationella kartläggning Våld mot barn ) Utagerande beteenden bland barn och mammors och pappors ineffektiva fostranstrategier - Cathrine Terreros ) Ronald J Prinz,, Emilie P Smith, Jean E Dumas, James E Laughlin, Donita W White, Rachel Barrón.Recruitment and retention of participants in prevention trials involving family-based interventions, ) Spoth, R. L., Clair, S., Greenberg, M., Redmond, C., & Shin, C. (2007). Toward dissemination of evidence based family interventions: Maintenance of community-based partnership recruitment results and associated factors. Journal of Family Psychology, 21(2), ) Molden, D. C., Lee, A. Y., & Higgins, E. T. (2008). Motivations for promotion and prevention. In J. Y. Shah & W. L. Gardner (Eds.), Handbook of motivation science (pp ). New York: Guilford Press. 19

20 21) Molden, Daniel C, Lee, Angela Y, Higgins, E Tory. Motivations for promotion and prevention. Chapter ) Davidsson, I, Zetterberg, E, Carlsson, B, Larsson, Ev, Ängström Y, Regeringen skriver till riksdagen (rskr.1999/2000:137): 23) Reinfeldt, F, Larsson, M Proposition från regeringen till riksdagen..2007/08:110, 24) Föräldrahäftet Positivt föräldraskap. Sanders M R, Markie-Dadds, C, Turner, K M.T. The university of queensland ) Contemporary Research on Parenting: The Case for Nature and Nurture Collins, W. Andrew 1,6 ; Maccoby, Eleanor E. 2 ; Steinberg, Laurence 3 ; Hetherington, E. Mavis 4 ; Bornstein, Marc H ) Pathways Triple P-positive parenting program: effects on parent-child relationships and child behavior problems. Wiggins TL, Sofronoff K, Sanders MR ) Fängström, K, Sarkadi A, Forskningsrapport från Triple P-studien i Uppsala. Som hand i handske- förskolan som arena för föräldrastöd. Uppsala ) Åberg, J. & Sarkadi, A Projektet förskolan som arena för föräldrastöd. Delrapport till Uppsala kommun från forskningen avseende perioden jan maj Uppsala: Centrum för föräldraskapsforskning. 29) Malterud K Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. 30) Lundman, B. & Graneheim U.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I.M. Granskär B. & Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss ). Lund: Studentlitteratur. 31) SBC Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (online). Available: (accessed ). 32) Sarkadi, A et al. Rapport till FHI. Föräldrastöd i Sverige idag, vad, när, hur? Rapport till FHI. Föräldrastöd i Sverige idag, vad, när, hur? En sammanställning av föräldrars syn på BVC som verksamhet. Kapitel ) Ramqvist, J Kunskapshunger och vardagsproblem motiverar dagens medvetna föräldrar. Självständigt arbete på läkarprogrammet ) Uppsala kommun Resursfördelningsmodell, BUN In: Ungdomsnämnden, B.-O (ed.). Uppsala. 35) Helsingforsdeklarationen Helsingfors, Finland, 1964, (ändrad 1975, 1983, 1989, 1996, ) Studien är ännu inte publicerad men forskargruppen har haft personlig kommunikation med professor Håkan Stattin 20

21 BILAGA 1 21

22 BILAGA 2 Bilaga 2. Intresseanmälningslapp; föräldrar som ville delta i föreliggande studie kunde skriva upp sitt intresse på denna lapp., Intresseanmälan Namn Telefonnummer 22

23 BILAGA 3 INTERVJUGUIDE Hur hörde du första gången talas om Triple P? Vem upplevde du att Triple P riktade sig till? Vd väckte förfrågan för tankar hos dig? Har du tidigare erfarenheter av föräldraprogram eller föräldragrupper? Vad är din inställning till föräldraprogram? Och din familj och släkt och vänner, tror du att de har liknande inställning till föräldraprogram? Anser du dig ha behov av ett föräldraprogram? Ser du några risker med att gå ett föräldraprogram? Tror du att förskolepedagogerna är rätt personer att hålla i programmet? Varför deltog du inte i Triple P? Några förändringar i programmet som skulle göra att du skulle vilja gå på det? Samt några frågor kring barnuppfostran: Vilka egenskaper skulle du som förälder vilja främja hos ditt barn? Har du några medvetna strategier för att främja de egenskaperna? Hur tänker du kring gränssättning? Upplever du dig ha förmågan att sätta gränser? Kan du säga någonting om hur du gör när du sätter gränser? Uppmärksammar du ditt barn mest för positiva beteenden, negativa beteenden eller lika ofta för bägge? Hur tänker du kring denna uppmärksamhet? Hur gör du för att bekräfta de beteenden eller egenskaper som du vill se mer av? 23

24 BILAGA 4 På vår förskola erbjuder vi dig som förälder: Samtal (Rådgivnings Triple P) i Positivt föräldraskap Samtalen innebär att du som förälder får hjälp att utarbeta en plan om ett specifikt Bekymmer (t.ex. problem att handla med barn eller att gå och lägga sig). Samtalen sker vid fyra tillfällen och är mellan minuter. Kontakta respektive pedagog för platsförfrågan och bokning av samtal. Seminarium (Tema Triple P) om positivt föräldraskap Tre seminarier om positivt föräldraskap på 90 minuter vardera. Styrkan med positivt föräldraskap Forma trygga, kompetenta barn Forma motståndskraftiga barn Erbjudandet om samtal och seminarium om Positivt föräldraskap riktar sig till alla föräldrar på förskolan och är kostnadsfritt. För mer information och anmälan kontakta de Triple P utbildade pedagogerna som finns på förskolan. Namn: E-post: 24

25 BILAGA 5 Foto: Christer Öjdeby Förskolan som arena för föräldrastöd Ditt barns förskola har anmält sig till att vara med i studien Förskolan som arena för föräldrastöd. Det innebär att utvalda förskollärare får utbildning i Triple P Programmet för positivt föräldraskap, antingen nu eller om ett år. Programmet baseras på många års forskning med föräldrar och barn och vänder sig till vanliga föräldrar med vanliga funderingar eller problem som de kan ha rörande barns utveckling och beteende. Det är helt frivilligt för föräldrar på förskolan att ta del av informationen eller rådgivningen. Alla föräldrar till barn som är födda 2005, 2006 eller 2007 på er förskola ombeds delta i studien. Din medverkan består i att fylla i en enkät nu, om sex n månader och om ett år. Det fins möjlighet att få hjälp att fylla i enkäten på ditt modersmål. Vänd dig till ditt barns förskollärare för mer information. Ditt deltagande är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Huruvida du är med i studien eller inte påverkar inte dina möjligheter att delta i de olika Triple P program som din förskola/uppsala kommun erbjuder. För att få veta om ni tagit ställning till om ni vill delta i studien eller inte, så ber vi er att ta del av informationen, fylla i formuläret om informerat samtycke samt den korta bakgrundsenkäten som delas ut av förskolans personal. Alla svar är n viktiga! Om det fins frågor så är ni väl komn a at t ringa Ca t hr ine Terreros , eller Emily Noble eller forskningsansvarig: Anna Sarkadi

26 BILAGA 6 Information till föräldrar på förskolor som börjar med Triple P på en gång interventionsgruppen Ditt barns förskola har anmält sig till att vara med i studien om Förskolan som arena för föräldrastöd. Projektet finansieras av Statens Folkhälsoinstitut: Uppsala är en av sex kommuner som fått dela på 50 miljoner kronor för utveckling av sitt hälsofrämjande arbete. Triple P Programmet för Positivt Föräldraskap är det föräldrastödsprogram som kommer att prövas på ett antal av Uppsalas förskolor inom ramen för studien. Er förskola har blivit lottad till att börja med Triple P med start hösten Det innebär att utvalda förskollärare på din förskola får utbildning i Triple P. Programmet baseras på många års forskning och vänder sig till alla föräldrar som har vanliga funderingar eller problem rörande barns utveckling och beteende. Triple P är inte tänkt som en metod som ska användas på förskolan av förskollärarna utan det kommer att erbjudas dig som förälder. Samtliga föräldrar på förskolan kommer att bjudas in till seminarier, erbjudas möjlighet till enskilda rådgivningssamtal samt att delta i föräldragrupp. Det kommer även att finnas affischer med enkla tips och råd från Triple P på förskolan. Det är helt frivilligt för föräldrar på förskolan att ta del av informationen eller rådgivningen. Forskning är en viktig del i alla sex projekt som fått finansiering via Folkhälsoinstitutet och därför ingår det en vetenskaplig utvärdering i studien. Vi ber dig om ditt deltagande i denna utvärdering, vilken är grunden till de slutsatser som kommer att kunna dras från studien. Din medverkan består i att fylla i en enkät nu, om sex månader och om ett år, oavsett om du tar del av förskolans erbjudanden av Triple P eller ej. Enkäten innehåller frågor om din bakgrund, om hur du upplever det att vara förälder, hur du agerar som förälder i vissa givna situationer och om ditt barns beteende. Vi frågar även om din egen hälsa och välbefinnande. Enkäterna sänds till dig som en länk till en webbenkät på e-post därför kommer du att ombes lämna din e-post adress. Du kan också välja att fylla i enkäten i pappersformat om du inte har tillgång till Internet eller inte vill använda webbenkäten. Svaren syns endast på gruppnivå i webbenkäten vilket gör att det vid databearbetningen inte finns några kopplingar kvar till vem som skrivit vad. Däremot kommer varje barn tilldelas en kod som kopplas till föräldrarnas (e-post) adress för att vi ska kunna återkomma till dig när det är dags för nästa enkät. För detta upprättas en kodad lista som förvaras i ett låst dokumentskåp och skyddas av Personuppgiftslagen 3. Föräldrar fyller i var sin enkät. Ditt deltagande är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Huruvida du är med i utvärderingen eller inte påverkar inte dina möjligheter att delta i de olika Triple P program som din förskola i Uppsala kommun erbjuder. Kontaktperson: Ingela Hagström, koordinator Forskningsansvarig: Anna Sarkadi, med.dr Du har enligt 26 Personuppgiftslagen (1998:204) rätt att gratis, en gång per kalenderår, efter skriftligt undertecknad ansökan ställd till oss, få besked om vilka personuppgifter om dig som vi behandlar och hur vi behandlar dessa. Du har också rätt att enligt 28 Personuppgiftslagen begära rättelse i fråga om personuppgifter som vi behandlar om dig. 26

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Vad tycker föräldrar om föräldrastöd? Enkät i Valdemarsviks kommun

Vad tycker föräldrar om föräldrastöd? Enkät i Valdemarsviks kommun Vad tycker föräldrar om föräldrastöd? Enkät i Valdemarsviks kommun Anna Möllerstrand, Marie Gustavsson, Karin Osvaldsson Sammanfattning När projektet Samverkande föräldrastöd startade i Östergötland kom

Läs mer

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda

Läs mer

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-

Läs mer

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Anton Lager och Sven Bremberg www.fhi.se A 2009:01 A 2009:01 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-607-0 FÖRFATTARE: ANTON

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Motiverande samtal MI

Motiverande samtal MI Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org www.somra.se

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola Reviderad oktober 2013 Vision Skolan är en plats fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. På Lillmons skola

Läs mer

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Sammanställning träff 6

Sammanställning träff 6 Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast

Läs mer

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Ska vi verkligen fråga alla?

Ska vi verkligen fråga alla? Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan.

Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan. Förskolorna Myran och Koltrasten fr o m augusti 2013 förskolan LärKan. Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2013-2014 Förskolan ska vara trygg, rolig och lärorik för alla som deltar.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser SLUTRAPPORT (Reviderad) 2014-04-08 Malin Bergqvist Drogsamordnare Verksamhetsberedningen Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser 1 (15) Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget 2 2 Behovskartläggning

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Familjecentral i Hedemora

Familjecentral i Hedemora Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Hagbyängens förskola Förskolans vision Glädje Lärande Gemenskap Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Likabehandlingsplan För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Sigtuna kommuns gemensamma vision för förskolan: Alla barn i Sigtuna kommuns förskolor ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer