MATEMATeK en väg till lyckade matematikstudier Åsö Vuxengymnasium
|
|
- Sara Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MATEMATeK en väg till lyckade matematikstudier Åsö Vuxengymnasium e Jag hade aldrig klarat matte B om jag inte hade kunnat gå till MATEMAT Ket och fått hjälp. e Tack för att ni finns! Det är tack vare MATEMAT Ket som jag kommer att komma in på den utbildning som jag vill gå e Det är roligt och utvecklande att arbeta i MATEMAT Ket även för mig som är en rutinerad lärare. Det är ett bra sätt att behålla kompetensen i kurser som jag för tillfället inte har. Jag får en vidgad kontakt med de studerande på skolan genom att arbeta i e MATEMAT Ket. Jag får även en inblick i mina kollegors arbetssätt
2 Här följer en beskrivning av vårt arbete från idé till genomförande och fungerande verksamhet idag. Idé att vitalisera matematikundervisningen Vi var tre kollegor, Pia Eriksson, Mikael Gehlin och jag själv, Jonna Nyman, som någon gång under 2002 upptäckte att vi hade liknande funderingar. Vi ville alla tre skapa ett forum för matematik som riktade sig både till alla typer av studerande, oberoende av fallenhet för matematik, och till lärarna. Idén kretsade hela tiden kring tre frågeställningar: Inspiration Tankeutbyte Stöd Inspiration Vi ville att MATEMATeKet skulle bli en plats för inspiration och kompetensutveckling för både våra studerande och lärare. Stöd Många av våra deltagare har inte studerat på många år. De behöver stöd i både studieteknik och matematik. Tankeutbyte Vår idé var att skapa förutsättning för tankeutbyte, intresse och nyfikenhet för matematik. Vi ville skapa matematisk dialog både inom skolan och med andra externa matematikmiljöer. Projektet i organisationen Vi kände att vi hade skolledningens fulla stöd från första början, så fort vi hade presenterat våra till en början ganska spretiga idéer. Detta var enligt vår mening avgörande för projektets framgång. Vi uppmanades att söka den då utlysta tjänsten som
3 utbildningspedagog. Detta gjorde vi kollektivt eftersom vi kände att vi hade så närliggande idéer. Vi ville testa tankar och idéer i grupp. Vi hade följaktligen en tredjedels tjänst var för detta arbete. Vi hade kontinuerlig kontakt med rektor och biträdande rektor under hela uppbyggnadsskedet. Vi höll dem uppdaterade ang. vårt arbete och påtalade när vi behövde resurser för inköp och lokaler. Vår uppfattning var att de var lyhörda, intresserade och att kommunikationen fungerade bra. Läget för förnyelse var gynnsamt p.g.a. att enheten om- och nybildades år Institutionen kom att bestå av mycket erfarna lärare från tre olika skolor med olika skolkulturer. Detta innebar initialt förvisso en hel del problem. Jag återkommer till det senare. Det kan nämnas att vi tre representerade de tre skolorna och kom att ha mycket bra och fruktbart samarbete. Planering Vi tre hade ett antal planeringsmöten. Vi behövde strukturera våra idéer även om vi var förvånansvärt eniga i våra tankar om vad vi ville med vårt projekt. Arbetsnamnet under första tiden var Matematikcentrum. Ganska snart kom vi emellertid fram till begreppet MATEMATeK.Vi ville ha något nytt, unikt, lättuttalat och dessutom ett namn som speglade våra intentioner. Associationen skulle gå både till matematik, infotek, bibliotek och också något lekfullt så därför blev det MATEMATeK. Begreppet MATEMATeK täcker både själva verksamheten och lokalen där själva verksamheten bedrivs. Jag kommer att beskriva båda delarna. Inventering Vi försökte ta reda på om det förekom likartad verksamhet någon annanstans i landet. Vi knöt kontakter och gjorde studiebesök där vi trodde oss veta pågick likartade verksamheter. Vi besökte bl.a. NCM i Göteborg som byggde upp sin Matematikverkstad under Vi hade kontakt med Heikensten m.fl. som hade gjort ett stort arbete kring matematiklaborationer. Vi inventerade datorprogram och även vad vi då kunde hitta på nätet. Vi hade kontakt med KTH och Matematiska institutionen vid Stockholms universitet. Vi åkte till Matematikbiennalen. Det var Linköping det året. Genomförande Yttre förutsättningar Lokaler
4 Vi hade ett mycket klart önskemål att MATEMATeKets lokaler skulle ligga centralt och lättillgängliga i skolan. Vi fick gehör för detta och byggde upp ett MATEMATeK med direktanslutning till huvudkorridoren i det hus där det mesta av undervisningen i matematik försiggår. Motgång Tyvärr fick vi släppa dessa lokaler efter fem år, då skolledningen gjorde en annan prioritering och ansåg att MATEMATeKet vid det laget var så inarbetat att en omlokalisering inte skulle påtagligt påverka verksamheten. Man kan säga att det är framgången som var orsaken. Detta innebar att MATEMATeKet förlorade sina centralt belägna lokaler och fick flytta till en mer avskilt belägen del av skolan. Nu disponerar vi en sal i klassrumsstorlek från att ha haft tre salar i fil. Tidigare hade vi en egen datasal medan nu har vi fått flytta in tre datorer i själva MATEMATeKet. Vi motsatte oss bestämt planerna för vår flytt men vi fick naturligtvis vika oss i slutändan. Framgång Det som är framgången är att vi trots minskade resurser och ökad lokalbrist i skolan får behålla verksamheten. Det gäller att inse när det är dags att släppa en prioritering och när det är dags att kompromissa. De, till MATEMATeK anskaffade möblerna, fick vi flytta med, så vi tycker ändå att det ser fräscht och trevligt ut. Närheten till biblioteket kan också ses som positivt och naturligt. Tjänstgöring Det är en annan punkt som vi har varit mycket bestämda med redan från början. Det skulle bara vara lärare som ville jobba där som skulle få göra det. Vi ville inte att verksamheten skulle påverkas av en negativ eller trött känsla. Det skulle vara nytänkande och positiv anda. Antalet i MATEMATeKet tjänstgörande lärare har varierat mellan terminerna beroende på hur många lärare vi har varit och tjänstefördelningen i övrigt. Samtliga matematiklärare har vid det här laget tjänstgjort i MATEMATeKet. Ersättningsnivån till tjänstgörande lärare förhandlades genom fackets försorg. Schemat för MATEMATeKet läggs efter det att ordinarie tjänstefördelningen är gjord. Lärare som har fått MATEMATeKet i sin tjänst får en önskemålsblankett där de får påverka när de vill arbeta och på vilken nivå.
5 Motgång Initialt hade vi stort motstånd från större delen av våra kollegor. Första terminen var vi bara fem lärare som jobbade i MATEMATeKet. Vid den tidpunkten var vi nästan trettio matematiklärare. Det fanns problem på institutionen vid denna tid. Tre skolor hade slagits ihop och medelåldern var ganska hög. Mycket av lärarnas frustration riktades mot planerna på MATEMATeKet. Man ville inte ha ännu en förändring. Framgång De negativa tongångarna försvann helt efter en termin. MATEMATeKet fick hög status på skolan och därmed lärarna som jobbade där. Allt sedan dess har alla varit mycket positiva till tjänstgöring i MATEMATeKet. Vi tror att det var framför allt tre faktorer som gjorde att vi bemästrade motståndet. Den ena avgörande faktorn var naturligtvis stödet från skolledningens sida. Den andra var att bara de som ville, fick jobba i MATEMATeKet. Den tredje var den otroliga tacksamheten och uppskattningen från de studerandes sida. Innehåll Arbetet med vad MATEMATeKet skulle innehålla gick smidigt eftersom vi var så pass överens idémässigt. Nedan kommer en beskrivning av det vi hittills har erbjudit inom ramen för MATEMATeKet och därefter de motgångar vi har mött. Vi börjar med den vänstra sidan i vår triangel som vi var så entusiastiska över men som visade sig så svårt. Inspirationen! Vi har erbjudit matematiskt bibliotek, datorprogram, laborationer, veckans uppgift, videofilmer, musik. Det matematiska biblioteket består av två delar. - öppna tillgängliga bokhyllor som innehåller tidigare kurslitteratur. Dessa får man använda då MATEMATeK har öppet. Tanken är att de studerande skall ha alternativa framställningar att tillgå. Våra kursdeltagare måste köpa sin egen studielitteratur.
6 - böcker i matematik och statistik som vi haft på institutionen men som vi kan avvara. Det är enstaka exemplar av böcker på både lägre och högre matematisk nivå. Dessa böcker finns i bokhyllor med glasdörrar som vi tyvärr måste hålla inlåsta. Biblioteket finns mittemot oss i korridoren och där kan eleverna låna på vanligt sätt viss litteratur. Datorprogram kan vara både inspiration och stöd. Datorerna i MATEMATeKet är försedda med program för övningar, för spel (matematiska) och grafritning. Förteckning över programmen, med angivande av lämplig kursnivå, finns i mappar vid datorerna. Laborationer ökar förståelsen för matematiska sammanhang. Det är ett känt och bevittnat faktum. Vi har sammanställt ett antal laborationskorgar. Dessa är försedda med för laborationen nödvändigt material i klassuppsättning samt lärarhandledning med instruktioner. Det finns även information om kursavsnitt där laborationen kan vara lämplig. Tanken är att lärarna skall kunna ta fram en färdig korg för att använda i MATEMATeKet eller i klassrummet. Laborationerna kan också genomföras av enskilda studerande. Läraren som för tillfället tjänstgör i MATEMATEket kan då hjälpa till. Vi har haft studiedagar för våra kollegor för att de skulle känna sig bekväma med materialet. Inspirationsuppgifter sätts upp på anslagstavlan. Uppgifterna har varit av olika svårighetsgrader och tagna både från Nämnaren, tidningar och mjölkpaket. Videoband med matematisk anknytning har köpts in från bl.a. från Sveriges Radio och ett utbildningsföretag. Vi hoppas att dessa korta filmer skall ge inspiration och inbjuda till matematiska samtal. Vi har möblerat en hörna med video och fåtöljer. Tanken är att de studerande skall på eget initiativ kunna begära få titta på filmerna. Vi har försökt sprida kännedom om dessa möjligheter genom att ordna annonserade filmvisningar vid ett antal tillfällen. Fåtöljerna är även avsedda till att kunna utnyttjas av våra studerande då de låter sig inspireras av lämplig musik, innan de ger sig hän sina matematiska studier. Enligt viss forskning skulle musik öka den matematiska tankeförmågan. Vi ville naturligtvis erbjuda även detta våra studerande och köpte in några lämpliga CD-skivor med Mozart, Bach m.fl. Vi övergår till nästa sida i vår triangel
7 Tankeutbyte Diskussionshörna för matematik var ursprungligen tänkt vara kring videon med fyra fåtöljer. Matematiska diskussioner förekommer förvisso men de rör sig vanligtvis om hemuppgifternas problemlösning. Matteklubben kom aldrig igång så som vi hade idéer om. Läraren som var intresserad av att hålla i den slutade på skolan. Tanken var att studerande med intresse för och goda förutsättningar skulle få inspiration i mötet med andra matematiker inom och utanför Åsö. Idéerna fick emellertid en positiv och konkret effekt. En kurs som är en brygga mellan gymnasie- och universitetsnivå utarbetades av andra kollegor, Kursen gav 2 universitetspoäng. Efterfrågan blev dock för liten för att motivera fortsatt arbete med kursen. Vi har haft kontakt med studenter från Matematiska institutionen i Stockholm och som kom och berättade om hur det är att läsa matematik på universitetet och om matematikers framtida arbetsmarknad. Vi har haft glädjen att ta emot både nationella och internationella studiebesök vid flertal tillfällen, vilket naturligtvis berikar båda parter. Vi uppmuntrar det matematiska samtalet i lokalerna. Så till sist den tredje sidan i vår triangel Stödet Vi var införstådda med redan från början att det var studiestödet som skulle vara den centrala verksamheten i MATEMATeKet. Vi har under dessa år haft olika typer av stödverksamhet beroende på resurstillgång. Lärarstöd har getts i olika former ca 20h i veckan under terminstid. - schemalagt MATEMATeK - repetitionslektioner vid kursstart i början och i mitten på terminen - webb-matematek - grafräknarkurs - studierådgivning i matematik - bokningsbara tider hos lärare för enskilda eller mindre grupper - kraftfulla datorer med matematikprogram - stencilmaterial
8 Schemalagt MATEMATeK innebär att de studerande kan komma till MATEMATeKet och få hjälp av en ordinarie matematiklärare med sina matematikstudier. Olika kursnivåer kan komma enligt schema olika tider i veckan. Vi trodde redan från början på att kursindela stödet. Skolledningen argumenterade för att servisgraden till eleverna skulle vara högre om alla fick komma alla passen. Utvärdering och kommentarer bland de studerande stödde vår uppfattning. Vissa elever på lägre nivåer känner sig utpekade och obekväma om de sitter i samma sal som de från de högre kurserna. Det finns olika typer av pass under veckan. Detta ger trygghet åt både elever och lärare. Även den andra punkten ingår i den ordinarie verksamheten och finns med i kurskatalogen. Webb-MATEMATeKet startade De studerande på kurserna Grund-C kan få svar på sina frågor inom 24 timmar. Datorerna står där till förfogande och stencilerna fyller vi på. De övriga tre punkterna varierar från termin till termin beroende på prioriteringar och resurser. Utmaningar (vill hellre kalla det i stället för motgång) Verkligheten är den att våra studerande har mycket begränsat med tid. Det är alldeles för mycket som konkurrerar om deras tid. De måste läsa många kurser för att få heltidsersättning. De har barn, familj och i många fall problematisk privat situation. De är i många fall mycket pressade. Dessutom har de kravet på sig själva att få så höga betyg som möjligt, så fort som möjligt. Allt detta gör att de använder den tid de har till sin egentliga kurs. Vi försökte att erbjuda lärarledda aktiviteter med genomgång av datorprogram, filmvisning och laborationer. Vi kunde konstatera att vi fick ett varierande men begränsat gensvar. De som kom, sa sig vara mycket nöjda. Problemet var att det var så få som hade hörsammat erbjudandet. Det har även varit svårt att implementera laborationer i den dagliga verksamheten. Verkligheten är den att timtalet är så begränsat på komvux att vi upplever att det är svårt att hinna med kursen. Vi behöver inte gå in här på hur vi definierar kursen. Vi kan bara konstatera att våra fina labbkorgar med material, beskrivningar och instruktioner får mestadels stå i fred på hyllan. Tråkigt men sant. Det finns här som i många andra sammanhang en konflikt mellan idé och verklighet. Det tar tid att bli inspirerad! Det tar tid att ge sig in i en matematisk diskussion! Vi kan konstatera att vi hade vissa orealistiska idéer avseende vår förmåga att inspirera till
9 inspiration. Det är mycket begräsad efterfrågan från elevernas sida på dessa fria aktiviteter även om vi gör ansträngningar att sprida information om de olika möjligheterna. Framgång Framgången är att de studerande kommer i så stor utsträckning till MATEMATeKet. Vi har visserligen (ännu!) inte lyckats med alla våra idéer avseende inspiration och tankeutbyte, men vi tror ändå att den miljö vi har skapat och det anseende vi har byggt upp med MATEMATEket hjälper våra studerande att lättare och bättre nå sina studiemål. Och det är trots allt det främsta målet med MATEMATeKet! MATEMATeKet har även haft effekt på lärarnas kompetensnivå. När man arbetar där, möter man elever även från kurser som man för närvarande inte har. Man känner behov av att hålla sin ämneskompetens aktuell. Det har även inneburit att man indirekt har blivit varse kollegors arbetssätt på ett helt annat sätt än tidigare. Ekonomi Frågan nu är naturlig: vad kostar detta? Det är naturligtvis beroende på skolans storlek och den prioritering som skolledningen gör. Verksamheten motsvarar ca 0,8 av en lärartjänst. Det skall naturligtvis ses mot bakgrunden av antalet studerande. Åsö vuxengymnasium är Stockholms största komvux-enhet. Ersättningen till komvux grundar sig på antalet satta betyg. Det lönar sig för skolan att lotsa genom så många elever som möjligt. Vi tror att med MATEMATeKets hjälp lyckas vi ge fler studerande stöd att klara sina matematikstudier. Utvärdering Vi har gjort utvärderingar vid olika tillfällen. Det har rört sig om utnyttjandegrad - antal elever per timme - kursrepresentation - arbetsbelastning för lärarna - elevernas uppfattning Utvärdering av antalet studerande per timme fick till resultat att vi dubblerade lärarinsatserna vissa tider. Det skulle annars ha blivit orimliga väntetider. Detta är inte aktuellt nu.
10 Utvärdering av kursrepresentation och elevernas uppfattning fick till resultat att vi blev mer strikta på att hålla nivågrupperna på de olika passen även om det finns plats. (Grund-B alt C-E) Framtiden Vi har fått ta emot så mycket tacksamhet och uppskattning av de studeranden att vi känner att det vi gör är rätt. Det är tack vare våra studerandes omdömen som MATEMATeKet har fått det rykte som det har idag. Det är naturligtvis otroligt roligt. Likafullt så är det intressant att fundera över nya lösningar och nya vägar. Hur skall vi kunna genomföra mera av våra ursprungliga idéer avseende inspiration och tankeutbyte? Hur kan vi t.ex. bli bättre på att utnyttja nätets resurser? På vilka områden skall vi knyta flera externa kontakter? Har det tillkommit forskning på området som vi skulle kunna dra nytta av? Formerna för insatserna kan säkert också förändras och förbättras. En verksamhet är livskraftig så länge den utvecklas. Vi arbetar vidare.
Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Läs merKvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket
Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 3 1.1 Utvecklingsområden på skolan... 3 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel... 5 1.3 Hur ser det systematiska
Läs merVi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.
Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merMatematik på NV, NS, TE och SMBP
Matematik på NV, NS, TE och SMBP I samtliga av ovanstående program är matematik viktigt. Eleverna har fyra mattepass i veckan på dessa program. Till varje klass har vi en gemensam planering så att eleverna
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merKursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)
Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merFALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning 2008. Slättens förskola
FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsredovisning 2008 Slättens förskola 1 1.1.1.1 Innehållsförteckning 1. Inledni ng.... 3 2. Vår arbetsorganisation... 3 3. Vårt kvalitetsarbete... 3 4. Kunskap och lärande prioriterade
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merSagt & gjort. House of Alvik
House of Alvik För drygt två år sedan fick eleverna i årskurs 5 och 6 på Alviksskolan i Luleå egna datorer. I samband med det började jag, som undervisar i matematik, no och bild, och min kollega, som
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merSvenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng
Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merPedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merKvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015
Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker
Läs merKvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merSammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008
Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.
Läs merHandlingsplan för ökat elevinflytande i
Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för ökat elevinflytande i skolår f-9 Vi har en skola för alla 1 där barn och vuxna har inflytande där de känner att de behövs och duger i en kreativ miljö där
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merSTUDIE- HANDLEDNING KOMVUX 2016-2017. Inför ansökan till Komvux KOMVUX
STUDIE- HANDLEDNING Inför ansökan till Komvux KOMVUX 2016-2017 KOMVUX Kontaktuppgifter till Lärare KOMVUX Studiehandledning 2016/17 Välkommen att studera på Komvux! På Komvux erbjuder vi många olika typer
Läs merMette Agborg & Lisa Berger
IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp
Läs merLokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)
Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap
Läs merMycket goda studieresultat
Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision
Läs merVerksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen
LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1 (9) 2013-08-08 Lärande Hulans enhets förskolor Marianne Lång-Ohlsson Förskolechef 0302 521320 marianne.lang-ohlsson@lerum.se Kvalitetsrapport för förskolorna på Hulans enhet
Läs merVad tycker besökarna?
Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Haninge kulturhus våren 2004 Sammanfattning av enkätrapport daterad 2004-07-30 Anne-Marie Lundström Lena Wester INLEDNING I mitten av december 2002 stod Haninge
Läs mer10 svar. Sammanfattning. Hur intressant var Palle Storms föreläsning? Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken?
10 svar Visa alla svar Publicera analyser alexmhirschi@gmail.com Redigera detta formulär Sammanfattning Hur intressant var Palle Storms föreläsning? 5 7 70 % Hur intressant var gruppdiskussionerna om nätverken?
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln
Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merKvalitetsredovisning för läsåret 2012
1(6) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola 2(6) Innehållsförteckning Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola...
Läs merKvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan
Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs merHelsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens
Läs merKvalitetsarbete. I praktiken AVESTA
Kvalitetsarbete I praktiken AVESTA Var är vi? Förutsättningar MiROi i-learning AB bedriver sedan september 2013 undervisning i SFI (Svenska för invandrare) i Avesta. Undervisningen bedrivs alla helgfria
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merDet första nationella kursprovet
Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma
Läs merAvesta Kommun. Kvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merKvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Läs merDOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering
Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna,
Läs merKvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013
1 (8) 2014-02-28 Dnr: Handläggare Rektor Johan Romberg Telefon 0522-697417 johan.romberg@uddevalla.se Östrabo 1, Naturvetenskapsprogrammet Uddevalla Gymnasieskola Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merUppföljning - Alla i mål - Maj 2014
Väsby Välfärd 2014-06-03 Kent Norström 08-590 97445 Dnr Fax 08-590 kent.norstrom@upplandsvasby.se Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans
Läs merBilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik
VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÄRVUX I AVESTA 2014-2015 Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik Särskild utbildning för vuxna är en frivillig vuxenutbildning.
Läs merRektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03
Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Läs merLedarskap Utbildning & bildning Matematik
Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,
Läs merVad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet?
Vad innebär det att läsa kulturantropologi och etnologi på grundnivå vid Uppsala universitet? Några samlade riktlinjer för Dig som studerar på våra kurser Varmt välkommen som studerande på någon av våra
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merEtt övningssystem för att nå automatik
Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt
Läs merFör dig som är nyfiken på allt från minsta atom till hela universum 15
2011-12-11. g, 20 För dig som är nyfiken på allt från minsta atom till hela universum 15 Öp i Vä sb Ti pe yc sd t Hu ent a Tr ge n äff s p rum d a e en å,l be lev ör 24 Vä sö er, k v lä sb 21 ja ra å Vä
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merSkolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ
Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,
Läs merVälkommen till Särvux i Sala
Särskild utbildning för vuxna Särvux Kurskatalog 2010/11 Sala kommun Innehåll Innehåll 2 Allmän information 3 Datorkunskap 4 Engelska 5 Matematik 6 Samhällskunskap 7 Svenska 8 Kommunikation 9 Verklighetsuppfattning
Läs merTEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!
1 ( 6) TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II Sändlista Mathias Henningsson Karin Karltorp Susann Årnfelt Sandra Gustavsson Li Li Tunek Johan Holtström Kurskod Examinator TEII41 Li Li Tunek Kursen
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs mer2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för
Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt
Läs merStockholms stads vidareutbildning av barnskötare till förskollärare
Stockholms stads vidareutbildning av barnskötare till förskollärare Uppföljning av Stockholms stads vidareutbildning av barnskötare till förskollärare 2002 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Innehållsförteckning
Läs merInformation för studerande på Komvux i Söderköping höstterminen 2015
Komvux- handboken Information för studerande på Komvux i Söderköping höstterminen 2015 Allmän information Studie- och yrkesvägledaren Vår SYV Viveca Frejd hittar du i Nyströmska skolans huvudbyggnad på
Läs mer1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013
Kursutvärdering av Kunskapsorganisation 3 : beskrivningsmodeller och metadata, 7,5 hp, kandidatprogrammet Bibliotekarie, campus (31BKB3), vårterminen 2013 Mikael Gunnarsson 27 juni 2013 1 Inledning Kursen
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merAVTAL 1 (6) 2 Avtalstid Avtalet gäller från och med utdelning till och med den 1 juni 2016.
AVTAL 1 (6) 2015-10-01 Avtal för användning av kommunens dator/ipad i hemmet åk 4 9 Bakgrund Alla användare i Sigtuna kommuns Skolnät ska använda all skolans IT-utrustning på ett ansvarsfullt sätt, oavsett
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013
Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut
Läs merVälkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016
Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016 Våren i korthet Förskola (s. 2,3,4) 18 februari Utenätverk Utomhuspedagogikens styrkor, forskning mm (em) 16 mars Lärande för hållbar
Läs merK V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (13) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Enhet: OmsorgsLyftet Utbildningar Ektorpsvägen 2 bv 131 47 Nacka I N G R E S S OmsorgsLyftet Utbildningar är ett kunskaps- och utbildningsföretag
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merUppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun
2015-06-17 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Elin Appel, tf. bitr.
Läs merUtbildningen Service inom äldreomsorg
Sammanfattning av overheadbilder, som jag har använt i samband med föreläsningen: Utbildning i tiden för framtiden.. Jag delar med mig av kunskaper och erfarenheter. Tag gärna kontakt med Karin Gavér,
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merSärskild utbildning för vuxna
Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog läsåret 2016/2017 Särskild Utbildning för Vuxna i kommunen är till för dig som har inlärningssvårigheter som orsakats av utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada.
Läs merVerksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken
Läs merLärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund
Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Innehåll Undervisning 3 Förtroendearbetstid 5 Arbetstid
Läs merTBMT41-Projekt i medicinsk teknik
1 (7) TBMT41-Projekt i medicinsk teknik Sändlista Håkan Örman Torun Berlind Elin Önstorp Matilda Leinsköld Håkan Örman Göran Salerud Göran Salerud Kurskod TBMT41 Examinator Göran Salerud Kursen gavs Årskurs
Läs mer