Årlig plan mot kränkande behandling och plan för likabehandling. Bildningsförvaltningen Västerlanda förskola Okt -13

Transkript

1 Årlig plan mot kränkande behandling och plan för likabehandling. Bildningsförvaltningen Västerlanda förskola Okt -13

2 Innehållsförteckning Syfte 3 Barn som far illa 3 Lagrum 4 Definitioner 10 Garanti 10 Ansvar och skyldigheter 10 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling 12 Ärendegång 14 Förtydligande av definitioner 15 Kvalitetssäkring 16 Incidentrapport/blankett 17 1

3 Syfte med Plan för likabehandling och Årlig plan mot kränkande behandling: Förskolan skall förebygga och förhindra samt skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolans uppdrag är att främja alla människors lika värde samt arbeta för de etiska ställningstaganden som råder i Sverige som demokrati. Diskrimineringslagen utgör grund för arbetet med likabehandling. Förskolan omfattas av Skollagen. Den reglerar ansvar och skyldigheter när det gäller Årlig plan mot kränkande behandling. Skollagen reglerar också bl.a. skyldigheter och ansvar för åtgärder och uppföljning kring kränkande behandling. Diskrimineringslagen och Skollagen bildar tillsammans det skydd som barn behöver för att så långt det möjligt, förhindra att de utsätts för diskriminering, kränkningar eller trakasserier i förskolans verksamhet. Barn som fara illa utanför förskolans verksamhet. Vid misstanke eller kännedom om att ett barn på något sätt far illa eller riskerar att fara illa, utanför förskolans verksamhet, gäller istället socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen ålägger alla som arbetar i förskolan en skyldighet att anmäla till socialtjänsten. Förskolan ska inte först utreda. Utredningsansvaret vilar på socialtjänsten. 2

4 Lagrum Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 3

5 Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. 3 kap. Aktiva åtgärder Utbildning Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. 4

6 Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. 5

7 Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 6

8 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. 7

9 Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. 8

10 Socialtjänstlagen (2001:453) 14 kap. 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2003:407). 9

11 Definition av/exempel på diskriminering och/eller kränkande handling Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person. Den behöver inte vara medveten eller aktiv. En kränkande handling kan vara såväl verbal som fysisk. Kränkning kan vara att göra intrång i någons rättigheter eller frihet. En kränkning är vidare att mot någon, uppträda nedsättande i ord och/eller handling. Trakasserier är en aktiv och medveten handling med avsikt att kränka en person. Utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är effekten av det någon gör, som gör handlingen till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Avsikten behöver inte alltid vara elak. Garanti Alla barn på Västerlanda förskola ska garanteras trygghet och skydd. Det innebär att diskriminering på grund av kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden på vår förskola. Inga kränkningar eller trakasserier får förkomma utan att de utreds, åtgärdas och följs upp. 10

12 Ansvar och skyldigheter i arbetet Enligt Skollagen: Huvudmannen utbildningsnämnden och förskolechefen ansvarar för att all personal på Västerlanda förskola fullgör sina skyldigheter när det gäller att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Under inga som helst omständigheter får någon av personalen på Västerlanda förskola utsätta ett barn för diskriminering eller kränkande behandling i samband med verksamheten. Alla som arbetar på Västerlanda förskola, och som på något sätt får kännedom om att ett barn skulle ha blivit utsatt, eller att barnet själv känner sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling i samband med verksamheten, har skyldighet att anmäla detta till förskolechefen. Om förskolechefen för Västerlanda förskola får kännedom enligt ovan är denne skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna. Om omständigheterna som utretts visar på diskriminering eller kränkning, är huvudmannen skyldig att vidta de åtgärder som skäligen krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 11

13 Årlig plan för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (oktober 2013) Västerlanda förskolas främjande arbete: Vi som arbetar på Västerlanda har en regelbunden och frekvent dialog kring grundläggande värden och bemötande. Hur förhåller vi oss till varandra, hur bemöter vi vår barngrupp och varje enskilt barn och på vilket sätt vi möter och bemöter vi vårdnadshavarna/föräldrarna? Vi vill att vänlighet, respekt och tydlighet ska vara ledstjärnor för alla oss på Västerlanda stora som små. Vi lägger stor vikt vid att förena den professionella yrkesrollen med de mänskliga och etiska värderingar som vi vill ska bli synliga och tydliga i vår verksamhet. Vi planerar vår verksamhet med en medveten tanke om att alla ska/ska kunna vara med. Ibland behöver genomförandet av olika aktiviteter och/rutiner planeras särskilt så att det ska bli främjande och motverka/förhindra svårigheter för våra barn. Det främjande arbetet handlar om vardagen, värderingar och vårt förhållningssätt. Då barn och barngrupper ständigt förändras och utvecklas blir det främjande arbetet aldrig klart vi måste hela tiden förhålla oss och reflektera över vad som krävs av oss nu. Vilka normer och värden har vi, vilka signaler ger det och vilka effekter det får för barnen? Att arbeta för att förhindra diskriminering och säkra att inga barn utsätts för kränkningar i vår verksamhet utgör kärnan i vårt arbete. 12

14 Vårt förebyggande arbete: I både det främjande och det förebyggande arbetet handlar det om att ligga steget före, och att kritiskt granska, analysera och ifrågasätta vårt arbete. Att lära barn att lära är ett av våra uppdrag. För att ge barnen en så trygg miljö som möjligt, att lära i, behöver dagen ha struktur, rutiner och förutsägbarhet. Vi pedagoger måste, både med oss själva och med det vi planerar för barnen, ha i åtanke och i fokus att verksamheten ska vara trygg. I otrygga miljöer tror vi att utanförskap, rädsla och olust skapas. Det är känslor som kan vara en grogrund för bråk, konflikter och osämja. Därför lägger vi stor vikt vid att planera för trygghet. Beroende på ålder och sammansättning, samt barngruppens behov arbetar vi förebyggande på olika sätt. Vi försöker hålla oss uppdaterade på arbetssätt och material som kan hjälp oss i vårt förebyggande och riktade arbete. För att aktivt jobba förebyggande kan vi använda vi oss av sagor, berättandet, Kompissolen, EQ-dockor, sagokort med dilemman, Vännerna i kungaskogen, Tilda med is och sol, Hela-världenmaterialet, Vänskapskorten, mm. Våra risker: Minst en gång om året gör vi en analys av vårt arbete och vår miljö för att se om vi kan hitta och identifiera risker som skulle kunna medföra/öka/skapa möjligheter till diskriminering och/eller kränkande behandling. Riskanalys på pedagognivå: Observationer; Ha med penna och papper i vår telefon och kameraväska för att kunna anteckna Genomgång av våra rutiner; Tid att närvara vid igångsättning ex. att de barn som kommit lite senare kommer in i leken eller skaffat sig en sysselsättning. Genomgång av vårt arbetssätt. Försöka arbeta i små grupper t.ex. vid samling så att alla kan komma till tals. Planera på och avklädningen så att de som behöver tid, får det. Inte alltid behöva känna sig sist. Genomgång av våra regler både uttalade och tysta sociala regler. Förankra våra regler med barnen. Vi slåss inte eller säger dumma saker till varandra. När någon inte vill vara med, respektera orden sluta, nej och stopp. Schemaläggningen av vår arbetstid. 13

15 Riskanalys tillsammans med barnen: Riktade intervjufrågor och samtal med barnen i åldrarna 3-5 år. Rollspel Teckningar Rumsvandringar/analys med smileysar. Riskanalys tillsammans med vårdnadshavare/föräldrar: Alla vårdnadshavare bjuds in till ett föräldramöte där Planen för kränkande behandling presenteras och ges utrymme att reflektera på innehållet. Riskanalysernas resultat: Åtgärdas på organisations-, grupp och individnivå. För behöver följande åtgärdas på Västerlanda förskola: Åtgärder: Ansvar: Klart: Plan för Likabehandling Pedagogerna hängande för påseende i barnens hall. Kartläggning av situationer och miljöer; Fria leken; Vi ska vara observanta på signaler kring kränkningar. Hitta en rutin för att motverka och förebygga kränkningar. Ansvar; Pedagogerna. Klart; Hallsituationer; Skapa rutiner för att motverka kränkningar i hallen. Ansvar; Pedagogerna. Klart; Toalettsituationer; Skapa rutiner för lugna toalettbesök utifrån barnets behov. Ansvar; pedagogerna. Klart;

16 Om det ändå händer. Ärendegång för dokumentation, utredning, åtgärder och uppföljning. Barn utsätter barn: 1. Pedagog ingriper omedelbart till skydd för det utsatta barnet. 2. Beroende av barnets ålder samtalar och reder man upp det som skett. 3. Dokumentation i form av Incidentrapport upprättas och lämnas till ansvarig chef. 4. Berörda föräldrar informeras om händelsen samt att en incidentrapport upprättats. 5. Incidentrapporten diarieförs och händelsen rapporters till Bildningsförvaltningen. Vuxen utsätter barn: 1. Den vuxne som direkt bevittnar en kränkande behandling eller någon form av trakasserier ingriper omedelbart till skydd för barnet. 2. Dokumentationen startar i och med att Incidentrapport upprättas. 3. Ansvarig chef kontaktas omedelbart. 4. Vårdnadshavarna kontaktas och informeras om händelsen. 5. Incidentrapporten diarieförs och händelsen rapporteras till Bildningsförvaltningen. Förtydligande av definitioner Kännedom: Det kan hända att vuxna i förskolan får kännedom om att en kränkning eller diskriminering har ägt rum, utan att direkt ha bevittnat händelsen. Samma ärendegång som den ovan, gäller också i dessa fall. Utredning: I samtliga fall ansvarar förskolchefen för att händelsen utreds och att omständigheterna klarläggs. Åtgärder: Beroende av vad utredningen i ärendet visar, vidtar förskolechef de åtgärder som skäligen kan behövs för att förhindra att kränkande behandlig eller trakasserier uppstår i framtiden. 15

17 Dokumentation: Incidentrapport upprättas av den pedagog som uppmärksammar händelsen. All utredning, de eventuella åtgärder som vidtas samt uppföljningen/ar bildar tillsammans med incidentrapporten ett dokumenterat ärende. Diarieföring: All dokumentation diarieförs. Allmän handling: Hela ärendet är offentligt, både under pågående arbete och som avslutat ärende. Sekretess: Vid begäran om att få ut en allmän handling rörande diskriminering eller kränkning, ska en sekretessprövning göras på hela eller delar av handlingen. Kvalitetssäkring av Likabehandling och Årlig plan mot kränkande behandling: Alla ska aktivt arbeta för att Likabehandlingsplanen och Årlig plan mot kränkande behandling följs. Vikarier, nyanställda och VFU-studenter ska informeras om att planerna finns och att de ska följas. Planerna ska finnas tillgängliga för vårdnadshavare. Alla vårdnadshavare vars barn börjar i förskolan ska informeras om Planerna. Vid förändringar av lagar eller råd ska kontroll av innehåll och arbetssätt samt ansvar och skyldigheter i Planerna kontrolleras. 16

18 Incidentrapport och utredning Utredningen avser misstänkt diskriminering: kön etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning könsöverskridande identitet trakasserier: kön etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning könsöverskridande identitet annan kränkande behandling Barnets namn:....födelsenr:..... Datum för anmälan:... Plats för händelsen:.. Anmälan gjord av vem:.... Anmälan gjord till vem:... Ansvariga för utredningen:... Beskrivning av händelsen:

19 Analys:.. Åtgärder och ansvartilldelning:. Föräldrar har informerats datum:. 18

20 Uppföljningsmöte för utvärdering Närvarande:... Utvärdering av de vidtagna åtgärderna: Fortsatta åtgärder Förändrade åtgärder Ärendet avslutas Datum: Ansvarig chef:... 19