Innehåll. Kultur och utbildning 16. Verksamhetsidé 3. Fem år i sammandrag 24. Landstingsstyrelsens ordförande 4. Service 17. Redovisningsprinciper 25

Transkript

1 Årsredovisning 2002

2 Innehåll Verksamhetsidé 3 Landstingsstyrelsens ordförande 4 Landstingsdirektören 5 Hälso- och sjukvård i ett samlat perspektiv 6 9 Primärvård 10 Opererande specialiteter 11 Medicinska specialiteter 12 Vuxenpsykiatri 13 Diagnostik 14 Folktandvård 15 Kultur och utbildning 16 Service 17 Regional utveckling 18 Personal 19 Ekonomisk översikt Fem år i sammandrag 24 Redovisningsprinciper 25 Resultaträkning och finansieringsanalys 26 Balansräkning 27 Driftredovisning, översikt 28 Investeringsredovisning 30 Noter Revisionsberättelse 36 Stiftelser och bolag 37 Organisation 38

3 Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård, folktandvård samt viss utbildning, verka för rättvis välfärd, fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling samt genom ekonomiskt och annat stöd till kultur, kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling skapa förutsättningar för en god livsmiljö.

4 4 L A N D S T I N G S S T Y R E L S E N S O R D F Ö R A N D E Målet är nått >> I årsredovisningen 2001 skrev Toivo Hofslagare, som nu har slutat efter 17 år som landstingsråd i Norrbotten, att vi kommit halvvägs till målet att få en ekonomi i balans. Han skrev också att han var övertygad om att kommentaren till föreliggande årsredovisning skulle ha just rubriken Målet är nått. Nu är vi där och det känns skönt. Med en ekonomi i balans kan vi blicka framåt och bygga upp de reserver som behövs för nödvändiga nysatsningar. Vad landstinget i Norrbotten åstadkommit under de senaste två åren har med rätta uppmärksammats i landstingssverige. Vårt landsting är ett av två landsting i landet som mäktat med att arbeta bort ett underskott utan att höja skatten. Det sista är inte minst viktigt när det gäller att skapa förutsättningar för en bra utveckling i länet. Inte många verksamheter är så spännande och så föränderliga som hälso- och sjukvården och knappt någon verksamhet har så många kunniga och engagerade medarbetare. Därför är det ett stort privilegium att som politiker få arbeta och verka inom landstinget. De senaste årens förändringar inom landstingets politiska organisation har också inneburit en ny och aktivare roll för oss politiker, med många nya möten med medborgarna i länet. Det är en viktig grund att bygga vidare på. Hälso- och sjukvårdsberedningarna har ur medborgarens synvinkel arbetat med området psykisk ohälsa. Även programberedningen har i ett av sina två projekt belyst området, men då ur patienters och närståendes synvinkel. Det andra projektet handlade om ortopedi. Beredningarnas synpunkter har tydligt visat vad vi i styrelsen och verksamheten behöver förbättra för att norrbottningarna ska få en bra vård inom dessa områden. Regionala beredningen har i huvudsak arbetat med frågor som rör företagande och kultur. Utöver besök i länet genomfördes även en paneldebatt om Norrbottens framtid. Paneldebatten samlade både norrbottningar och länsaktörer i en givande dialog. Beredningens återföring till landstingsfullmäktige har lett till ett ökat intresse för regionala frågor. Under året har vi påbörjat viktiga insatser för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Under tre år satsas 107 miljoner kronor på att korta köerna till behandling och operation. Satsningen har redan börjat att ge resultat. Vårdcentralerna har också i snabb takt fått ett nytt telefonbokningssystem, så att det ska bli enklare att komma i kontakt med sin vårdcentral. Jag hoppas också att ambitionen att starta dialysverksamhet i Kiruna och Piteå kan förverkligas under Det ökade vårdvalet är en stor utmaning. Vid årsskiftet 2002/2003 utökades vårdvalet till att omfatta hela landet. För Norrbottens läns landsting innebär detta både en stor utmaning och en möjlighet till profilering. Under 2003 kommer landstingets hälso- och sjukvårdsberedningar att arbeta med äldrefrågor enligt intentionerna i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården. Sjukvårdsinsatserna för äldre ska förbättras genom ökad läkarmedverkan och förbättrad samverkan, samtidigt som man ska ta tillvara möjligheterna till förebyggande insatser och öka patienternas delaktighet och inflytande. De regionala frågorna får allt större tyngd i Europa och på det regionala planet i Norrbotten är landstinget en viktig aktör. Det är min förhoppning att vi inom en snar framtid också i Norrbotten kan enas och bilda det regionala samverkansorgan som landstingsfullmäktige har sagt ja till. Avslutningsvis vill jag på norrbottningarnas vägnar tacka alla medarbetare inom Norrbottens läns landsting för deras insatser under år YVONNE STÅLNACKE >>LANDSTINGSSTYRELSENS ORDFÖRANDE Vi satsar 107 miljoner kronor på att korta köerna till behandling och operation

5 L A N D S T I N G S D I R E K T Ö R E N 5 Idag har vi en ekonomi i balans, samarbetar bättre och använder vårdresurserna mer effektivt >> Under hela 2002 har landstinget arbetat intensivt för att få balans i ekonomin och därmed uppfylla det lagstadgade krav som regering och riksdag har ställt på kommuner och landsting. Men också för att klara det åtagande som landstinget har gjort med den statliga kommundelegationen. I bokslutet för 2002 får såväl medarbetare som norrbottningar ett kvitto på att vårt arbete har varit framgångsrikt. Landstinget redovisar inte bara en budget i balans utan också ett överskott på 206 mkr. Om bidraget från kommundelegationen på 180 mkr inte inräknas, uppgår överskottet till 26 mkr. Arbetet med att sanera ekonomin har inte varit enkelt och det har krävt insatser från alla medarbetare i landstinget. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte bara har skett för att klara lagstadgade krav. Utrymme för utveckling och framtidssatsningar. En ekonomi i balans är nödvändig för att skapa utrymme för utveckling och framtidssatsningar som kommer länets medborgare tillgodo. Landstingets nya organisation har etablerats under året och den har starkt bidragit till det ökade samarbete vi idag ser inom länet och därmed till en effektivare användning av landstingets samlade resurser. Norrbottningarna har märkt detta på flera sätt. Särskilda kökortningsinsatser inom områdena gråstarr, skelettröntgen, utprovning av hörapparater, ortopedi samt inkontinens- och framfallsoperationer är några exempel. Det har också blivit lättare att nå länets vårdcentraler i och med införandet av ett nytt databaserat telefonsystem. Den korta sjukfrånvaron sjunker. Under året har samtliga divisioner arbetat med att minska sjukfrånvaron inom landstinget. Detta är en av de högst prioriterade frågorna som landstinget ska arbeta med under kommande år. Redan nu kan vi också konstatera att arbetet har gett resultat och att den korta sjukfrånvaron i landstinget sjunker. Under de senaste två åren har landstinget analyserat verksamheterna vid Sunderby sjukhus, övriga sjukhus i länet och primärvården. Detta arbete har genomförts på uppdrag av landstingsstyrelsen. Analyserna utgör en viktig kunskapskälla att använda när landstinget ska planera framtida åtaganden till nytta för hela länet. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda för insatserna under året. Ert engagemang och arbete har bl a inneburit att fler norrbottningar har fått hjälp inom hälso- och sjukvården men också att landstinget har en ekonomi i balans. Med detta har alla varit med och lagt en viktig grund för framtiden. ANNA- STINA NORDMARK-NILSSON >> LANDSTINGSDIREKTÖR

6 6 H Ä L S O - O C H S J U K V Å R D Vi har ökat tillgängligheten... >> Landstinget har för åren fått särskilda resurser från staten med ca 36 mkr per år för att öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Landstinget har beslutat om följande utvecklingsinsatser och projekt för att öka tillgängligheten: Införande av Genombrottstekniken för ett systematiskt förbättringsarbete. Införande av automatiska telefonisystem vid mottagningar. Digitalisering av radiologin. Utveckling av hjärtsjukvården i syfte att öka kapaciteten i länet. Utveckling och förbättring av vårdkedjan för patienter med stroke. Insatser för att öka tillgängligheten till barnhabilitering. Utveckling av reumatologin i Malmfälten. Etablering av dialysverksamhet vid sjukhuset i Kiruna. Remisshantering inom barn- och ungdomspsykiatrin. De flesta utvecklingsprojekten sträcker sig över perioden och i vissa fall längre. Redan under 2002 har konkreta resultat redovisats bl a genom införande av nytt telefonisystem på 13 vårdcentraler i länet. Det underlättar för patienterna att komma i kontakt med mottagningar och förbättrar arbetsmiljön för personalen. Även mottagningsverksamhet för reumatologi har etablerats på ett positivt sätt i Kiruna. Utbildning av personal pågår för att i slutet av 2003 börja utföra ballongvidgningar av hjärtats kranskärl vid Sunderby sjukhus. Under 2003 ska också dialysverksamheten i Sunderbyn utökas och start av dialys vid Piteå älvdals sjukhus utredas....kortat köerna... Resurser har också avsatts till konkreta kökortningsinsatser. Sådana aktiviteter har genomförts och påbörjats inom följande områden: Operation av höft- och knäleder. 100 extra operationer genomförda av totalt 300 planerade. Operation av framfall och inkontinens. 100 extra operationer genomförda av totalt 300 planerade. Operation av gråstarr. 600 extra operationer genomförda av totalt planerade. Utprovning av hörapparater. 360 extra utprovningar genomförda av totalt 792 planerade.

7 H Ä L S O - O C H S J U K V Å R D 7 Radiologi (röntgen). 328 skelettröntgenundersökningar genomförda av totalt 1000 extra planerade. Sjukgymnastik. 845 extra sjukgymnastbesök har genomförts i Kiruna och väntetiderna har därmed sjunkit från 12 till 8 månader. Om 1 1/2 år ska väntetiderna till sjukgymnastiska åtgärder i Kiruna vara högst två veckor. och analyserat väntelistor. För att undersöka om patienter som finns på väntelistor till länets sjukhus är aktuella för vård och behandling har väntelistorna vid länets sjukhus kartlagts. En mätning har gjorts den 15 maj Då fanns patienter på olika väntelistor. Av dessa fanns 95 procent på listor till läkarbesök, behandling eller sjukvårdande behandling. Resterande fem procent var patienter som remitterats till olika undersökningar t ex röntgen. Kartläggningen av väntelistorna till läkarbesök visade att 25 procent, eller , av patienterna väntade på nybesök och 75 procent, eller , patienter på planerat återbesök. Till behandling väntade patienter, eller 35 procent, på behandling till sluten vård och patienter, eller 65 procent, till behandling inom dagkirurgi eller dagsjukvård. Detta var genomgående inom alla divisioner och specialiteter förutom inom ortopedi där de flesta väntade på behandling till sluten vård. För analys av väntelistorna har patienter kontaktats. Av dessa svarade patienter dvs en svarsfrekvens på 85 procent. Totalt har 891 patienter strukits. De flesta av dessa, 504 patienter, fanns på väntelistor till läkare. Under 2003 kommer ytterligare åtgärder att vidtas för att göra väntelistorna mer aktuella. Verksamhetsstatistik, antal Läkarbesök Primärvård Specialiserad somatisk vård Vuxenpsykiatri Privata läkare Övriga besök Primärvård Specialiserad somatisk vård Vuxenpsykiatri Privata sjukgymnaster Vårdtillfällen Primärvård Specialiserad somatisk vård Vuxenpsykiatri Operationstillfällen öppen vård Operationstillfällen sluten vård Fastställda vårdplatser Primärvård Specialiserad somatisk vård Vuxenpsykiatri Anm: Specialiserad somatisk vård inkluderar barnpsykiatri

8 8 H Ä L S O - O C H S J U K V Å R D Betyg besökt akutmottagning Norrbotten Övriga landsting 1. Lägsta betyg 3 % 4 % 2. 4 % 7 % % 19 % % 31 % 5. Högsta betyg 53 % 38 % Betyg besökt Vårdcentral Norrbotten Övriga landsting 1. Lägsta betyg 2 % 3 % 2. 4 % 6 % % 16 % % 30 % 5. Högsta betyg 46 % 45 %

9 H Ä L S O - O C H S J U K V Å R D 9 Många norrbottningar är nöjda med vården. >> Sedan 2001 genomför Landstingsförbundet tillsammans med 17 landsting/ regioner en rullande mätning av svenska folkets inställning till hälso- och sjukvård. Undersökningen kallas Vårdbarometern och har utvecklats av Landstingsförbundet/regioner/landsting och Eureka marknadsfakta. För landstingets i Norrbotten del intervjuas varje kvartal 250 slumpvis utvalda länsinvånare över 18 år. Vid årsskiftet 2002/2003 hade norrbottningar deltagit i undersökningen. Vårdbarometern ger en unik kunskap om hur människor ser på hälso- och sjukvården och den vård, respekt och det bemötande de får när de besöker vårdcentraler och sjukhus. Den är också ett viktigt instrument när det gäller att identifiera områden som måste förbättras. Ett genomgående resultat av undersökningen är att människor är mycket nöjda med både den vård som ges och hur de bemötts av läkare och sjuksköterskor. Som exempel på detta ger 80 procent av norrbottningarna akutsjukvården en fyra eller en femma som ett sammanfattande betyg på en femgradig skala. Det är den högsta siffran i landet. Vårdbarometern visar också att 82 procent av dem som besöker sjukhusmottagningar och kliniker och 76 procent av dem som besöker vårdcentraler är på samma sätt nöjda med sitt besök. Läkemedel kostar 532 miljoner kronor. De nationella kostnaderna för läkemedelsförmånen blev drygt 18,5 miljarder kronor för år En kostnadsökning med 8,9 procent jämfört med föregående år. De nationella kostnaderna överstiger därmed landstingens statsbidrag för läkemedel med 4,1 procent eller 763 mkr. Kostnaderna för läkemedelsförmånen blev för landstinget drygt 532 mkr. En kostnadsökning med 2,8 procent jämfört med föregående år. En bidragande orsak till den begränsade kostnadsökningen är införandet av solidarisk finansiering av läkemedel för sjukdomen Morbus Gaucher. Om denna förändring exkluderas blir kostnadsökningen för landstinget 7,8 procent. Trots att kostnadsökningen är lägre än för riket översteg kostnaderna statsbidraget med 2,5 procent eller 13 mkr. Avtalet med staten om statsbidrag för läkemedel innehåller en kontrollstation under 2003 där parterna kan påtala felaktigheter eller behov av kompletteringar i nuvarande avtalsförutsättningar. Landstinget kommer i det sammanhanget att uppmärksamma staten på att höjningar gjorda i efterhand av den s k distributionsmarginalen för Apoteket AB starkt har bidragit till kostnadsökningar för landstinget som överstiger erhållet statsbidrag. Riks- och regionsjukvården kostar 310 miljoner kronor. Kostnaderna för rikssjukvården uppgick till 68 mkr för år Det är en ökning med en procent jämfört med föregående år. Kostnaderna för regionsjukvården vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS) uppgick till 242 mkr år 2002, vilket är en ökning med 3,8 procent jämfört med föregående år. Sammantaget har antalet vårdtillfällen i slutenvården minskat med tre procent och antalet vårddagar med sex procent. Landstinget har dock haft dyrare och fler vårdtillfällen inom hjärtsjukvård, barn, neurorehablitering, reumatologi och inom rättspsykiatrin.

10 10 D I V I S I O N P R I M Ä R V Å R D Dyra läkemedel ger underskott. >> Divisionen redovisar en avvikelse mot budget på 8,6 mkr. Verksamhetens intäkter redovisar ett överskott på 25,0 mkr och kostnaderna ett underskott på 33,6 mkr. Överskottet på intäktssidan beror främst på engångsintäkter från flyktingverksamheten, projektbidrag samt moms. Av underskottet på kostnadssidan hänför sig 14,8 mkr till läkemedel i öppenvård och 7,8 mkr till tekniska hjälpmedel. Kostnaderna för öppenvårdsläkemedel har ökat med 30,0 mkr, eller 7,4 procent, jämfört med föregående år. Personalkostnaderna visar ett överskott på 27,7 mkr, medan underskottet för inhyrd personal uppgår till 26,0 mkr. Detta innebär att personalsidan visar ett nettoöverskott på 1,7 mkr. Överskottet beror på vakanta läkartjänster som ersatts med inhyrd personal, vakanser inom LSS-verksamheten samt på en stor återhållsamhet med avsatta utvecklingsmedel. Kostnaden för inhyrd personal har dock minskat med 2,5 mkr jämfört med år Även den privata vården redovisar ett överskott mot budget beroende på en snävare vikariatsbedömning och på att vissa etableringstillstånd inte längre nyttjas. Privat vårdcentral i Vittangi. Sedan maj 2002 drivs Vittangi vårdcentral av privat entreprenör. Ambitionsnivån är höjd och omfattar nu bl a diabetesvård och sjukgymnastik. Därmed garanteras Vittangiborna god tillgänglighet och kontinuitet i vården. LSS-verksamheten har samlats i en egen basenhet inom divisionen. Även primärvårdens hjälpmedelskonsulenter är sedan september samlade i en länsenhet som leds av en länssamordnare. Verksamhetsstatistik, antal Utfall Utfall Förändr föreg år Läkarbesök primärvård Besök hos sjukgymnast Besök hos sjuksköterska Besök MVC Besök BVC Besök övr kateg primärvård Vårdtillfällen primärvård Medelvårdtid primärvård 5,5 5,8 0 Fastställda vårdplatser Besök privat läkare Besök privat sjukgymnast P R I M Ä R V Å R D I division Primärvård samlas Norrbottens 33 vårdcentraler. Divisionen ansvarar också för LSS-verksamheten i länet, en rehabenhet och sex jourcentraler. Divisionen har cirka anställda. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot lutfal budget 2001 Intäkter 1 297, ,4 25, ,1 Varav landstingsbidrag 1 187, ,6 0, ,8 Varav övriga intäkter 109,8 84,8 25,0 104,3 Kostnader , ,4-33, ,8 Varav personalkostnader -548,0-575,7 27,7-531,1 Varav övriga kostnader -758,0-696,7-61,3-713,7 Resultat -8,6 0,0-8,6-9,7

11 D I V I S I O N O P E R E R A N D E S P E C I A L I T E T E R 11 >> Divisionen redovisar ett underskott på 76,3 mkr. Det är en negativ avvikelse mot budget med 42,3 mkr. Resultatet har förbättrats med 13,5 mkr jämfört med Intäkterna uppgår till 958,6 mkr och kostnaderna till 1 034,9 mkr. Av övriga intäkter utgör patientavgifter 25,1 mkr, försäljning av hälso- och sjukvård 10,9 mkr samt diverse övriga intäkter 13,5 mkr. Av övriga kostnader utgör riks- och regionsjukvård 90,5 mkr, läkemedel 56 mkr, sjukvårdsartiklar och medicinskt material 49 mkr, tekniska hjälpmedel 32,5 mkr, sjuktransporter 32,1 mkr, inhyrd personal 23,7 mkr samt diverse övriga kostnader 115,3 mkr. Divisionens negativa resultat beror framför allt på kostnader för egen och inhyrd personal med 50,1 mkr, vilket är 10,8 mkr bättre än Sjuktransportkostnaderna drar ner resultatet med 7,6 mkr, vilket är en försämring jämfört med 2001 med 6,2 mkr. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel och läkemedel försämrar resultatet med 7,6 mkr. Däremot har kostnaderna för riks- och regionsjukvård minskat med 8,4 mkr jämfört med Bättre samverkan över hela länet. För att öka tillgängligheten för patienterna och tillvarata länets resurser på bästa sätt har divisionens läkare utfört över arbetsdagar på andra mottagningar i länet än den egna arbetsplatsen. Kvinnosjukvårdens läkare i Sunderbyn har t ex arbetat i Kalix och Piteå. Barnmorskor från bl a Kalix och Kiruna har arbetat i Sunderbyn respektive Gällivare. Patienter med behov av operation har i i ökande utsträckning erbjudits operation på andra sjukhus än hemsjukhuset för att väntetiden ska minska. Utvecklingen av länstanken fortsätter. Kvinnosjukvården har från årsskiftet 2002/2003 organiserats i en sammanhållen kustklinik, där många resurs- och planeringsförutsättningar kommer att utgå från Sunderbyn. Läkarbemanningen i Piteå och Kalix kommer bl a att tryggas med läkare från Sunderbyn. Verksamhetsstatistik, antal Förändr föreg år Läkarbesök Övriga besök Operationtillfällen Förlossningar Antal vårdtillfällen, slutenvård Vårdplatser O P E R E R A N D E S P E C I A L I T E T E R Division Opererande specialiteter har det övergripande ansvaret för följande verksamhetsområden: Akutsjukvård, Allmänkirurgi/Urologi, Kvinnosjukvård, Ortopedi, Ögon samt Öron/ näsa/hals/käkkirurgi. Divisionen har cirka anställda. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall budget 2001 Intäkter 958,6 953,6 5,0 930,7 Varav landstingsbidrag 909,1 909,1 0,0 885,4 Varav övriga intäkter 49,5 44,5 5,0 45,3 Kostnader ,9-987,6-47, ,0 Varav personalkostnader -635,8-638,0 2,2-621,9 Varav övriga kostnader -399,1-349,6-49,5-405,1 Resultat inkl omställningskostnader -76,3-34,0-42,3-96,3 Omställningskostnader 0,0 6,5 Resultat -76,3-34,0-42,3-89,8

12 12 D I V I S I O N M E D I C I N S K A S P E C I A L I T E T E R >> Divisionen redovisar ett underskott på 91,2 mkr. Resultatet har försämrats med 19,4 mkr jämfört med Underskottet beror på kostnader för egen och inhyrd personal 41,5 mkr, vilket är 10,2 mkr sämre än Brist på ordinarie personal inom vissa verksamheter medför ökade kostnader för övertid och vikarier samt ökat behov av inhyrd personal. Kostnaderna för riks- och regionsjukvård påverkar resultat negativt med 36,6 mkr, vilket är 10,3 mkr mer än Läkemedelskostnaderna påverkar resultatet liksom 2001 negativt med 13 mkr. Piteå älvdals sjukhus bäst i landet. En kvalitetsjämförelse mellan sjukhus i landet visade att Piteå älvdals sjukhus är bäst på att ställa in rätt dosering av blodförtunnande medel. Medicin/rehab vid Piteå älvdals sjukhus uppmärksammades även för sin noggranna rapportering av läkemedelsbiverkningar. Under året har antalet kranskärlsundersökningar ökat vid Sunderby sjukhus. Tre läkare finns nu tillgängliga för detta. Webben ökar informationssäkerheten. Ett nytt system för överföring av information har införts mellan Sunderby sjukhus, vårdcentralerna och kommunerna i Luleå och Boden. Genom att använda webbteknik istället för fax hanteras patientärenden på ett mer tillförlitligt sätt. Avsikten är att det nya systemet ska införas i hela länet. Förlossningsvårdens koncentration har inneburit en ökad insats för neonatalvården och möjlighet att snabbare kunna ta hand om barn i oförutsedda förlossningskomplikationer. Ett akut omhändertagande med nödvändigt teamarbete har inneburit en utveckling för säkrare vård av sjuka nyfödda. Verksamhetsstatistik, antal Utfall Utfall Förändr föreg år Läkarbesök privata vårdgivare Läkarbesök somatisk vård Operationstillfällen Övriga besök Vårdtillfällen somatisk vård Medeltal inneliggande per dag Vårdplatser 605 (+33) (+33) 1 2 1) Sandträsk har 33 vårdplatser M E D I C I N S K A S P E C I A L I T E T E R Division Medicinska specialiteter arbetar inom verksamhetsområdena: Medicin, Rehabilitering och Reumatologi samt Barnsjukvård. Divisionen har cirka anställda. Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Budget Avv mot budget 2001 Intäkter 1 084, ,8 14, ,8 Varav landstingsbidrag 970,0 970,0 0,0 960,5 Varav övriga intäkter 114,8 100,8 14,0 105,3 Kostnader , ,8-105, ,6 Varav personalkostnader -672,5-645,0-27,5-644,5 Varav övriga kostnader -503,5-425,8-77,7-493,1 Resultat -91,2 0,0-91,2-71,8

13 D I V I S I O N V U X E N P S Y K I A T R I 13 >> Divisionen redovisar ett överskott på 17,1 mkr. Intäkterna är 5,7 mkr högre än budgeterat och består av intäkter för flyktingar och ersättningar för utomlänspatienter och utskrivningsklara patienter. Verksamhetens kostnader visar en positiv avvikelse mot budget på 11,4 mkr. Det består av överskott på personalkostnaderna med 16,7 mkr. Överskottet har uppstått p g a att den nya organisationen i Piteå inte kommit igång som planerat samt att den psykiatriska rehabiliteringen i Piteå avvecklats tidigare än beräknat (februari istället för juni). Dessutom finns vakanta tjänster, ett flertal av dessa är läkartjänster som inte tillsatts och långtidssjukskrivningar som inte ersatts av vikarier. Övriga kostnader visar ett underskott på 5,3 mkr. Underskottet beror på köp av riks- och regionsjukvård samt köp av tjänster, bl a läkartjänster och terapeuttjänster. Allt fler öppenvårdsinsatser. Divisionen har under året arbetat för att möjliggöra insatser i öppna vårdformer, i enlighet med psykiatrireformens intentioner. Det innebär ett ökat medansvar för framför allt primärvård och kommuner. Antalet platser inom slutenvården har under året minskat med tio procent, eller från 155 till 139. Tack vare ett nära samarbete med den sektoriserade psykiatrin och berörda kommuner så har avvecklingen av den psykiatriska rehabiliteringen genomförts. Inom närpsykiatrin i Boden har slutenvårdsplatserna övergått till förstärkt dagsjukvård med övernattningsplatser som kan bemannas vid behov. Vuxenpsykiatrin har tillsammans med divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter deltagit i ett omfattande kartläggningsarbete inom programarbetet psykisk ohälsa. Trots ett utvecklat samarbete med de flyktingmedicinska enheterna i länet noteras ett omfattande hjälpbehov från asylsökande flyktingar, bl a i samband med avvisningsbeslut. Stora satsningar på arbetsmiljön. Under året har ett betydande arbete bedrivits för att förbättra arbetsmiljön i Piteå. En grundlig kartläggning av arbetsmiljön har genomförts av externa konsulter. För att stödja långtidssjukskriven personal har divisionen intensifierat arbetet med rehabiliteringsplaner för att med aktiva insatser möjliggöra återgång till arbete Jan Inneliggande patienter per månad Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec V U X E N P S Y K I AT R I Division Vuxenpsykiatri ansvarar för akut- och baspsykiatri. Verksamheten är indelad i tre geografiska enheter samt en länsövergripande enhet. Divisionen har drygt 600 anställda. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall budget 2001 Intäkter 260,9 255,2 5,7 261,8 Varav landstingsbidrag 245,2 245,2 0,0 246,5 Varav övriga intäkter 15,7 10,0 5,7 15,3 Kostnader -243,8-255,2 11,4-251,4 Varav personalkostnader -200,9-217,6 16,7-203,7 Varav övriga kostnader -42,9-37,6-5,3-47,7 Resultat 17,1 0,0 17,1 10,4

14 14 D I V I S I O N D I A G N O S T I K Kraftig förbättring av resultatet. >> Division Diagnostik redovisar ett överskott på 0,1 mkr. Det är en kraftig förbättring jämfört med föregående år och en följd av arbetet med att sanera divisionens ekonomi. Resultatet har påverkats i positiv riktning av att flera läkar- och sjukskötersketjänster har varit vakanta under en stor del av året. Den ökade efterfrågan på laboratoriemedicinska undersökningar har medfört ökade kostnader och därmed dragit ner resultatet. Inom laboratoriemedicin har det gångna året ägnats åt förberedelser för övergången till drift som resultatenheter. Förberedelserna har bestått av att ta fram underlag för prissättning av analyser och servicenivåer, rutiner för kunddialog samt att åstadkomma budgetbalans inför förändringen. Minskade väntetider för röntgen. Den radiologiska verksamheten har framför allt koncentrerat sig på att minska väntetiderna. Detta har bl a skett genom att väntande patienter erbjudits undersökning vid något annat sjukhus i länet än det närmaste. Ett annat viktigt led i detta arbete är digitaliseringen av länets radiologi, ett projekt som kommer att fortsätta även under 2003 och Stora ansträngningar har gjorts vid samtliga blodcentraler för att rekrytera nya blodgivare. Bland annat har 150 studenter vid Luleå tekniska universitet anmält sitt intresse. Länsgemensamma utvecklingsgrupper för laboratoriemedicin har bildats inom områdena teknik och blodcentralsverksamhet. Syftet är att bättre samordna verksamheten och stärka vikänslan. Verksamhetsstatistik, antal Förändr föreg år Konventionella röntgenundersökningar Coronarangiografier Dentala röntgenundersökningar Datortomografiundersökningar MR-undersökningar Ultraljudsundersökningar Laboratorieundersökningar klinisk kemi Laboratorieundersökningar mikrobiologi Laboratorieundersökningar patologi/cytologi Blodtappningar Blodtransfusioner D I A G N O S T I K Division Diagnostik omfattar den radiologiska och laboratoriemedicinska verksamheten vid länets fem sjukhus och även ett funktionellt ansvar för motsvarande verksamheter i primärvården. Divisionen har även ansvar för smittskyddsverksamheten. Divisionen har 435 anställda. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall budget 2001 Intäkter 266,3 265,2 1,1 257,1 Varav landstingsbidrag 238,1 238,1 0,0 230,7 Varav övriga intäkter 28,2 27,1 1,1 26,4 Kostnader -266,2-265,2-0,9-268,1 Varav personalkostnader -168,9-175,8 6,9-172,8 Varav övriga kostnader -97,3-89,4-7,9-95,3 Resultat 0,1 0,0 0,1-11,0

15 D I V I S I O N F O L K T A N D V Å R D 15 >> Divisionen visar ett överskott på 0,2 mkr. Verksamheten under året har varit volymmässigt mindre än budgeterat. Detta återspeglas i betydligt lägre intäkter och personalkostnader. Vid årets ingång fanns flera vakanta tandläkarbefattningar vilka till stor del har tillsatts under årets senare del genom extra rekryteringsåtgärder. Antalet arbetade tandläkartimmar under året understiger föregående års nivå med ca timmar p g a att tillsättning och introduktion av nyanställda inte kunnat ske i samma takt som föregående år samt att sjukfrånvaro och föräldraledighet bland personalen varit större. Under andra halvåret reducerades antalet utbildningar och mötesverksamheter, vilket innebar att andelen patientarbete för personalen ökades samt att utbildnings- och resekostnader minskades. Bättre samverkan för modern tandvård. Folktandvården har under året påbörjat utvecklingen mot en mer modern tandvård. De olika yrkeskategorierna ska samverka för att ta tillvara alla medarbetares kompetens så att vården kan ges på bästa effektiva omhändertagandenivå. En lyckad informationskampanj har genomförts för att minska uteblivandet från klinikerna. Samtidigt har en avgift införts för besök som inte avbokats. Lyckade rekryteringar i utlandet. Satsningen på rekrytering har gett resultat. Den långsiktiga rekryteringen på landets tandläkarhögskolor och hygienistutbildningar har förstärkts. Rekryteringsgruppen har bl a skapat kontakter med samtliga studerande med norrbottnisk härkomst. Under 2002 har fyra nyutexaminerade anställts. Den kortsiktiga rekryteringen i utlandet har varit lyckad och den mest akuta tandläkarbristen har hävts. På plats på våra kliniker finns nu tio tyska, tre belgiska, tre portugisiska och två grekiska tandläkare. Veksamhetsstatistik Allmäntandvård, antal Förändr föreg år Tandläkartimmar Behandlingar barn Behandlingar vuxna F O L K TA N D V Å R D Division Folktandvård bedriver verksamhet på 31 allmäntandvårdskliniker inklusive 13 annex, nio kliniker för specialisttandvård och sju tandteknikerlab. Divisionen har cirka 560 anställda. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall budget 2001 Intäkter 252,2 271,1-18,9 253,0 Varav landstingsbidrag 119,3 119,3 0,0 124,5 Varav övriga intäkter 132,9 151,8-18,9 128,5 Kostnader -246,2-265,2 19,0-246,2 Varav personalkostnader -184,9-208,1 23,2-178,4 Varav övriga kostnader -61,3-57,1-4,2-67,8 Resultat före avskrivningar 6,0 5,9 0,1 6,8 Avskrivningar -5,8-5,9 0,1-6,0 Resultat 0,2 0,0 0,2 0,8

16 16 D I V I S I O N K U L T U R O C H U T B I L D N I N G >> Divisionens överskott på 2,6 mkr beror på projektintäkter, återhållsamhet med kostnader samt lägre avskrivningskostnader än budgeterat p g a en lägre investeringstakt. Naturbruksskolornas nettokostnader ska enligt avtal täckas av kommunerna. Divisionens fyra basenheter har arbetat med totalt 21,7 mkr i extern finansiering av projekt. Kulturbidrag till många. Landstingets kulturbidrag på 57,6 mkr har fördelats till fyra länskulturinstitutioner, 59 organisationer och verksamheter inom idrott, kultur, folkbildning och pensionärsverksamhet samt i form av 173 projektbidrag på totalt 286 ansökningar. Vid fördelning av de senare har samverkansprojekt med regional betydelse samt målgruppen barn och ungdom prioriterats. Länskulturinstitutionerna Norrbottens museum och Norrbottensmusiken har arbetat i länets samtliga kommuner med program och konserter, projekt och skolverksamhet. Båda har statliga uppdrag för sitt länsarbete. Lador, film, musik m m. De stora länsprojekten för Norrbottens museum har varit restaurering av ladlandskapet i Norrbottens kustland med stöd av EU:s Mål 1 och inventering av icke-fiktiv film i länet samt inventering av kulturlämningar i skogsmark, de båda senare med statliga projektmedel. Norrbottensmusiken har också drivit flera länsprojekt med stöd av externa projektmedel, t ex ungdomsmusikprojekten AYJO och Norrbottens Ungdomssymfoniker. Naturbruksskolorna ökar elevantalet. Naturbruksskolornas verksamhet sker i samverkan med länets näringar och på uppdrag av kommunerna. Under vårterminen har Grans Naturbruksskola haft 201 gymnasieelever och 230 elever under höstterminen från samtliga länets kommuner. Motsvarande siffror för Kalix naturbruksgymnasium är 96 elever vårterminen och 114 elever höstterminen från 12 av länets kommuner. Totalt har elevantalet ökat med 14,5 procent jämfört med höstterminen Grans Naturbruksskola har haft filialer i Pajala och Övertorneå med verksamhet inom utbildning och ungdomsaktiviteter samt nätverksbyggande inom lantbruk och trädgårdsskötsel. Länskonstnärer och länskonsulenter. Landstinget har avtal med länskonstnärer inom områdena konst, litteratur och dans, den sistnämnda i samverkan med Piteå kommun samt avtal med Luleå kommun kring Stiftelsen Norrbottensteatern och Norrbottens länsbibliotek. För konst- och danskonsulenterna utgår statliga bidrag. Verksamhet har utförts i hela länet. Norrbottensmusiken har inom sina bidragsramar arbetat med en ungdomsmusikkonsulent för pop och rock, Norrbottens museum har genomfört motsvarande uppdrag för en barnkulturkonsulent och Norrbottensteatern inom länsregissörsområdet. Antal besökare/brukare i Norrbotten 2002 Barn/ Vuxna ungdom Totalt Norrbottens museum Norrbottensmusiken Norrbottensteatern K U LT U R O C H U T B I L D N I N G Division Kultur och utbildning svarar för driften av länsinstitutionerna Norrbottens museum och Norrbottensmusiken samt av Grans och Kalix naturbruksskolor. Divisionen verkställer fördelningen av bidrag till organisationer, folkbildning, föreningar, länskonstnärer och enskilda projekt. Under året har länskonstnärer funnits för konst, litteratur och dans. Divisionen har drygt 200 anställda. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall budget 2001 Intäkter 181,8 179,4 2,4 235,9 Varav landstingsbidrag 68,3 68,3 0,0 118,6 Varav övriga intäkter 113,5 111,1 2,4 117,3 Kostnader -175,9-173,9-2,0-230,1 Varav personalkostnader -79,6-78,5-1,1-77,5 Varav övriga kostnader -96,3-95,4-0,9-152,6 Resultat före avskrivningar 5,9 5,5 0,4 5,8 Avskrivningar -3,3-5,5 2,2-4,4 Resultat 2,6 0,0 2,6 1,4

17 D I V I S I O N S E R V I C E 17 >> Årets resultat för divisionen är 26,4 mkr. Intäkterna uppgår till 970,6 mkr, vilket är 51,9 mkr mer än budget. Inom divisionen svarar Fastigheter, Logistik och Upphandling och Länsteknik för överskotten. Underskotten finns inom Fastighetsservice, Gemensam service och Administrativ service. Underskotten härrör i huvudsak från tidsförskjutna åtgärder inom kost, städ och vaktmästeri/transport. Neddragningar på 23 mkr inom kost, städ och vaktmästeri/ transport har varit årets stora arbetsinsats. Ny bemanning har tagits fram tillsammans med arbetsplatserna, genomförandet når full effekt under Vi har investerat 70 miljoner på Garnis... Landstinget har investerat ca 70 mkr i utveckling av det fd sjukhusområdet Garnis i Boden. Där verkar bl a Institutionen för hälsovetenskap och företag som bedriver avancerad FoU. Garnis är ett bra exempel på hur ett område kan utvecklas bl a genom ett nära samarbete mellan landstinget och Bodens kommun. Nästa år kommer närmare personer att vara verksamma i området och landstingets årliga hyresintäkterna blir ca 19 mkr. Gamla huvudbyggnaden vid Bodens sjukhus har rivits på ett miljöanpassat sätt. Betong- och tegelresterna har använts till utfyllnad inom området....och 46 miljoner på nya Luleå vårdcentral. Totalt har 88 byggprojekt färdigställts under året. Den totala projektvolymen uppgår till 115 mkr. Av detta utgör investeringar i ny- och tillbyggnader 84 mkr. Divisionerna har beställt lokalanpassningar för 20 mkr och det planerade underhållet har uppgått till 9 mkr. Exempel på byggprojekt är Luleå vårdcentral vid Landstingshuset till en kostnad av 46 mkr, ombyggnad för Apoteksbolaget i Boden och äldreboende på Pajala vårdcentral 17 mkr. Elektronisk fakturahantering har införts för samtliga divisioner under året. Ett system för källrapportering av löneuppgifter introducerades under 2002 och har för närvarande användare. Mängden farligt sjukvårdsavfall minskar och utbytet av ozonskiktsskadande freoner sker i den takt lagstiftningen föreskriver. Minskningen av värmeförbrukningen vid Sunderby sjukhus till hälften i jämförelse med de avvecklade sjukhusen i Luleå och Boden består. Värmeförbrukning sjukhus (MWh) Gällivare sjukhus Luleå sjukhus Bodens sjukhus Piteå älvdals sjukhus Kalix sjukhus Kiruna sjukhus Sunderby sjukhus Summa S E R V I C E Division Service ansvarar för följande verksamhetsområden: Fastigheter, Fastighetsservice, Gemensam service, Administrativ service, Logistik och upphandling, Länsteknik. Divisionen har ca 700 anställda. Resultaträkning (mkr) Utfall Budget Avv mot Utfall budget 2001 Intäkter 970,6 918,7 51, ,9 Varav landstingsbidrag 246,1 246,1 0,0 235,3 Varav övriga intäkter 724,5 672,6 51,9 823,6 Kostnader -805,4-771,6-33,8-884,5 Varav personalkostnader -208,9-194,8-14,1-200,0 Varav övriga kostnader -596,5-576,8-19,7-684,5 Resultat före avskrivningar 165,2 147,1 18,1 174,4 Avskrivningar -138,8-132,1-6,7-150,2 Resultat inkl omställningskostnader 26,4 15,0 11,4 24,2 Omställningskostnader 3,2 Resultat 26,4 15,0 11,4 27,4

18 18 R E G I O N A L U T V E C K L I N G >> Flertalet län i Sverige avser att bilda samverkansorgan för den regionala utvecklingen med start från 2003 eller Norrbottens läns landsting har tillsammans med 11 av länets 14 kommuner uttalat sig för att bilda samverkansorgan för Norrbottens län med start 1 januari Eftersom förutsättningen är att alla kommuner ansluter sig har inget samverkansorgan bildats. 1,5 miljoner kronor till turismen. Landstinget har anslagit 1,5 miljoner kr, fördelat på tre år, till den nya branschorganisationen för turism Norrbotten/Lappland ekonomisk förening. Konsortialavtalet med Almi Företagspartner AB är uppsagt och löper fram till och med utgången av I betänkandet Företagsutveckling på regional nivå förordar utredaren att statens uppdrag till de regionala Almibolagen förändras. Förhandlingar om Almi Företagspartner Norrbotten AB:s verksamhet och finansiering inleds i början av Filmpool Nord har under 2002 fyllt tio år. Sedan 2001 har sju långfilmer spelats in i länet, varav två haft premiär under året. Barents väg blir verklighet. Länstrafiken har tillsammans med länstrafikbolagen i Västerbotten och Västernorrland samt Rikstrafiken upphandlat ny trafik på E4:an, sträckan Haparanda Luleå Umeå Sundsvall. Trafikutbudet har utökats och blivit billigare. Ägardirektiven har kompletterats med uppdrag till Länstrafiken att med kort varsel etablera nödvändig taxitrafik i en kommun. Gränsövergången vid Salla öppnades för internationell trafik hösten Det innebär att Barents väg, med reguljär bussförbindelse mellan Bodö Luleå Rovaniemi Murmansk, kan bli verklighet. Landstinget har under året blivit medlem i föreningen Norrtåg. North Sweden utvärderas. Projektet North Sweden European Office, Norrbottens och Västerbottens gemensamma Brysselkontor, är ett projekt som avslutas vid 2003 års utgång. En utvärdering har inletts för att ge underlag till beslut om verksamhetens utformning från 1 januari Europaforum Norra Sverige är en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, vars positionsdokument landstinget har ställt sig bakom. Tillväxtberedningen har bildat Norrbottens internationella råd, ett nätverk med internationellt engagerade politiker. Rådets uppgift är att stimulera internationellt erfarenhetsutbyte och lägga grunden för en gemensam norrbottnisk position i internationella frågor.

19 P E R S O N A L 19 Det finns gott om jobb i landstinget. >> Under den närmaste tioårsperioden kommer landstingets rekryteringsbehov att öka som en följd av ökad rörlighet på arbetsmarknaden och stora pensionsavgångar. Bemanningsläget under 2002 visar att det är brist på vissa specialistläkare, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Under 2002 har bl a ett rekryteringsprojekt genomförts tillsammans med de fyra norrlandstingen och Kalmena AB med syftet att rekrytera distriktsläkare från Polen. Flera marknadsföringsinsatser har även genomförts för att profilera landstinget som arbetsgivare och därmed locka unga, välutbildade medarbetare till vårdyrken. Landstinget har också deltagit i en rekryteringsträff för tyska läkare i Köln. Folktandvården har besökt samtliga tandläkar- och tandhygienistutbildningar. Rekryteringsinsatser har även gjorts utomlands, främst i Tyskland och Belgien. 8 av 10 anställda är kvinnor. Den 31 december 2002 hade landstinget anställda. Föregående år var motsvarande siffra 7 877, en minskning med 2,2 procent. Minskningen återfinns främst inom den administrativa organisationen och division Service. Andelen kvinnliga medarbetare utgjorde 80,6 procent. Motsvarande siffra för år 2001 vara 81,1 procent. Landstinget har som mål att öka antalet heltider. Under 1999 och 2000 var 76 procent heltidsanställda. Under 2001 var andelen 77 procent och 2002 var andelen 78 procent. Medelsysselsättningsgraden för såväl 2002 som 2001 var 93 procent. Kostnaden för inhyrd personal sjönk under år 2002 med 2,6 mkr till 76 mkr som en följd av framgångsrik rekrytering. Kostnaden för läkare är störst, och står för 83 procent av den totala kostnaden. Korttidssjukfrånvaro (1 14 dagar) Andel av bruttoarbetstid Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Korta sjukfrånvaron sjunker. Den korta sjukfrånvaron har sjunkit något under året, från 2,0 procentenheter till 1,8 procentenheter. Den totala sjukfrånvaron har under 2002 ökat med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. För åren 2001 och 2002 uppgick den totala sjukfrånvaron till 9,4 procent respektive 10,0 procent av bruttoarbetstiden. I början av 2001 bildades en partssammansatt arbetsgrupp för att ta fram underlag för arbetet med att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron (FAMS-gruppen). Gruppen har gjort en generell översyn av sjukfrånvaro och orsaker inom organisationen samt studerat andra offentliga verksamheter och privata företag inom och utom länet. FAMS-gruppen har levererat en rapport från kartläggningsarbetet, Förbättrad arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro, i början av december. Syftet är att rapporten ska kunna utgöra underlag för att fortsatt aktivt arbete med att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron Antal anställda per huvudgrupp och kön 2001 och Huvudgrupper Kvinnor Män Totalt Ant anst Läkare Sjuksköterskor* Undersköterskor m fl Medicinteknisk personal* Paramedicinsk personal* Tandvårdspersonal Kultur och utbildning Driftservice Administration** Övr adm (läksekr, enhetschefer)** Totalt * Landstingsförbundets klassificering av huvudgrupper har ändrats och innebär en förändrad fördelning mellan bl a sjuksköterskor, medicinteknisk personal och paramedicinsk personal när man jämför åren 2001 och ** Ingen uppdelning 2001 Chefsförordnanden. Arton tillsvidareanställda chefer har tidsbegränsade chefsförordnanden med särskilt lönetillägg under förordnandetiden. Landstingsdirektören har rätt till avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner vid egen uppsägning. Maximal kostnad 0,6 mkr. Fyra av cheferna har rätt att avgå med särskild ålderspension vid års ålder. Sammanlagd kostnad i 2002 års läge är 9,8 mkr. En chef har särskilt visstidsförordnande, tidsbegränsad anställning i sexårsperioder. Efter två perioder, sammanhängande anställning i tolv år utgår pension. Den anställde arbetar vidare inom landstinget och har inte utnyttjat det gällande avtalet.

20 20 Ekonomisk översikt Årets resultat. Landstinget redovisar ett positivt resultat på 206 mkr, vilket är 145 mkr bättre än budget. Resultatet för landstinget inklusive bolag och stiftelser blev ett överskott på 203 mkr. I landstingets resultat ingår 180 mkr i bidrag från staten avseende avtalet med Kommundelegationen, varav 135 mkr inte budgeterats. Verksamhetens intäkter har ökat med 173 mkr inklusive bidraget från staten jämfört med år Exkluderas bidraget har intäkterna minskat med 7 mkr, eller en procent. Verksamhetens kostnader har minskat med 65 mkr, eller en procent, jämfört med år 2001 i löpande priser. Verksamhetens nettokostnader har minskat med sex procent jämfört med år Om bidraget på 180 mkr exkluderas är minskningen två procent. Finansnettot är negativt med 102 mkr, vilket också är avvikelsen mot budget. Den negativa börsutvecklingen under år 2002 har medfört att marknadsvärdet för aktierna understiger inköpsvärdet, varför en bokföringsmässig nedskrivning har gjorts med 83 mkr. Under året har även omstruktureringar gjorts i portföljerna vilket medfört realiserade förluster på 36 mkr. Landstingsfullmäktige har angett 250 mkr som ett långsiktigt resultatmål. Resultatutveckling , mkr Investeringar och låneskuld. Landstingets investeringar har under de senaste fem åren uppgått till mkr. Av dessa avser 716 mkr Sunderby sjukhus, som byggdes åren , till ett värde av mkr. Dessa investeringarna har gjorts utan extern upplåning. En normal investeringsvolym för landstinget torde vara i storleksordningen mkr per år. Under år 2002 har landstinget investerat totalt 163 mkr, varav 84 mkr i fastigheter, 45 mkr i inventarier och 34 mkr i tekniska hjälpmedel. Investeringar/avskrivningar, mkr Investeringar Avskrivningar Landstinget saknar i stort sett långfristiga låneskulder (exkl pensionsskuld) med undantag av inteckningslån i fastigheter på 5 mkr

21 21 Ekonomisk översikt Likviditet. Likvida medel, d v s banktillgodohavanden inklusive handkassor men exklusive pensionsfond och bolag, uppgick per den 31 december 2002 till 293 mkr. För att ha tillräcklig finansiell styrka att klara svängningar i ekonomin har landstingsfullmäktige fastställt som likviditetsmål att en likviditetsreserv på lägst 10 procent av landstingets nettokostnader bör finnas. Det motsvarar ca 400 mkr. Landstingets likviditet kan betraktas ur två perspektiv, ett långt och ett kort. Det korta perspektivet handlar om betalningsberedskap för att kunna betala löner, leverantörer m m. Landstinget har under 2002 ökat sitt s k medelsaldo i koncernkontosystemet med 173 mkr och saldot uppgår vid årsskiftet till 295 mkr. I det långa perspektivet handlar det om vilken betalningsberedskap landstinget har för att möta åtaganden i framtiden, t ex pensionsutbetalningar. Landstinget har ett långsiktigt sparande för att klara framtida pensionsförpliktelser. Detta sparande uppgick per den 31 december 2002 till 829 mkr. Likvida medel exklusive pensionsfond , mkr Skatteintäkter och statsbidrag. Storleken på skatteintäkterna respektive år påverkas av befolkningsförändringar, sysselsättningsnivå och lönenivå. Mellan inkomståren 2000 och 2001 ökade skatteunderlaget med 6,4 procent i riket och med 4,1 procent i länet. Skatteunderlaget i riket ökade dock mer än vad som låg till grund för den preliminära utbetalningen 2001 och prognosen som gjordes vid bokslutet för år Detta innebär en ökad intäkt på 27 mkr år I systemet för inkomstutjämning garanteras landstinget en nivå som, i princip, är lika med den i riket. För år 2002 innebär det att landstinget beräknas få 27 mkr mer i skatteintäkter jämfört med preliminärt utbetalt mkr. En ny utredning om skatteutjämningen pågår. Kritiska faktorer Nettokostnadsandel av skatteintäkter. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag för landstinget i utjämningssystemet är införandetillägget, den s k falluckan, och kallortstillägget. Försvinner dessa innebär det ett årligt intäktsbortfall för landstinget på ca 363 mkr. Utredningen ska lämna ett betänkande senast i oktober Nuvarande system gäller t o m år visar hur stor del av de totala skatteintäkterna och statsbidragen som används för att finansiera verksamheten. Under år 2002 använde landstinget 97 procent av skatteintäkter och statsbidrag för att finansiera den löpande verksamheten inklusive avskrivningar, när bidraget från staten avseende Kommundelegationen exkluderas. För att långsiktigt ha en god ekonomisk hushållning bör högst 95 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag användas för att finansiera den löpande verksamheten. Detta är också ett av landstingsfullmäktige fastställt mål Nettokostnadsandel av skatteintäkter , procent