Innehåll :

Transkript

1 Årsredovisning 2001 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING

2 Innehåll L ANDSTINGETS VERKSAMHETSIDÉ... 3 HALVVÄGS TILL MÅLET... 4 ETT ÅR FYLLT AV FÖRÄNDRING...5 L ANDSTINGETS DIVISIONER PRIMÄRVÅRD... 6 OPERERANDE SPECIALITETER... 7 MEDICINSKA SPECIALITETER... 8 VUXENPSYKIATRI... 9 DIAGNOSTIK FOLKTANDVÅRD KULTUR OCH UTBILDNING SERVICE REGIONAL UTVECKLING P ERSONAL EKONOMISK ÖVERSIKT SEX ÅR I SAMMANDRAG REDOVISNINGSPRINCIPER RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS BALANSRÄKNING DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING NOTER REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR BILAGA: STIFTELSER OCH BOLAG ORGANISATIONEN MED SKISSER

3 Landstingets verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård, folktandvård samt viss utbildning, verka för rättvis välfärd, fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling samt genom ekonomiskt och annat stöd till kultur, kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling skapa förutsättningar för en god livsmiljö. VERKSAMHETSIDÉ 3

4 Halvvägs till målet Att komma halvvägs till målet kanske inte låter så storslaget, jämfört med att spränga målsnöret. Men jag ser det inte på det sättet. Landstinget har kommit halvvägs mot målet att få ekonomin i balans, vilket visar att det finns den uthållighet, sammanhållning och kompetens i verksamheten som fordras för att orka hela sträckan ut. Vi har till och med åstadkommit mer än det vi satt upp som delmål inför Det bådar gott för framtiden. Men berömmet och framgångarna innebär inte att vi nu kan slappna av och sitta nöjda. Själv är jag övertygad om att den som skriver den här ledaren i nästa årsbokslut kan starta med rubriken Målet är nått!. VÄRDEFULLA SYNPUNKTER FRÅN NORRBOTTNINGARNA 2001 har för min egen del, och jag hoppas också för medarbetarna, varit givande och utmanande. För oss politiker har det inneburit att vi fått beträda nya, obanade stigar. Vi har sedan årsskiftet 2000/2001 en ny politisk organisation som är unik för landstingssverige. Politikerna i fullmäktiges nya beredningar har varit ute i länet och träffat norrbottningar, som gett sin syn på hur landstingets verksamheter fungerar. Intrycken och synpunkterna från norrbottningarna blir värdefulla när framtidens landstingspolitik formas. Den nya organisationen har goda förutsättningar att utveckla demokratin och medborgarinflytandet. Vi har också tagit ett viktigt steg för att utveckla en sammanhållen regional nivå. Tillsammans med kommunerna avser vi att fr o m år 2003 bilda ett samverkansorgan i form av ett kommunalförbund. SATSNINGAR PÅ ÖKAD TILLGÄNGLIGHET För vårt landsting har 2001 inneburit smärtsamma men nödvändiga strukturförändringar men även beslut om viktiga nysatsningar. Koncentrationen av BB/förlossning har genomförts och det har fungerat bra tack vare ett stort engagemang i organisationen. Det är också med tillfredsställelse jag konstaterar att Socialstyrelsen slagit fast att det är säkert att föda barn i Norrbotten. Den nationella satsningen på att korta köerna och öka tillgängligheten i vården kommer att ge tydliga resultat i Norrbotten. Landstinget får totalt 107 mkr under tre år för att öka tillgängligheten. Hjärtsjukvården ska utvecklas, habiliteringen förbättras, köerna kortas till operationer av gråstarr, framfall, inkontinens och knä-/höftleder m m. Det ska också gå snabbare att få en hörapparat utprovad och tillgängligheten till vårdcentralerna ska öka. Landstingsstyrelsen har pekat ut områden som är viktiga att utveckla vid sjukhusen i Kalix, Kiruna och Piteå vid sidan av basverksamheten. Frågorna om tillgänglighet och kompetensutveckling hänger intimt samman. Ett exempel är satsningen med dialysverksamhet i Kiruna, som ger många människor ett drägligare liv. Avslutningsvis vill jag på norrbottningarnas vägnar tacka alla medarbetare inom Norrbottens läns landsting för deras insatser under år Toivo Hofslagare Landstingsstyrelsens ordförande 4 LANDSTINGSRÅD TOIVO HOFSLAGARE

5 Ett år fyllt av förändring Införandet av den nya driftsorganisationen var en viktig hörnsten i landstingets förändringsarbete. Den nya organisationen har gett oss förutsättningar för att kunna använda landstingets resurser mer effektivt och i ett länsperspektiv. Under året har landstingets verksamheter arbetat intensivt för att föra in den nya organisationen i det dagliga arbetet. Resultatet har inte heller låtit vänta på sig. Nya länsövergripande arbetssätt håller på att införas, samverkan över klinik- och verksamhetsgränser har ökat och ekonomin har förbättrats. Vid årsskiftet kunde vi konstatera att vi nått mer än halvvägs mot målet att sänka landstingets bruttokostnader med 238 mkr. Fortfarande återstår en svår bit innan vi klarat det lagstadgade kravet på en ekonomi i balans under Men inriktningen och viljan är tydlig. Med gemensamma ansträngningar och samverkan ska vi under det kommande året klara landstingets återstående ekonomiska åtaganden. MYCKET HAR HÄNT Landstingets verksamheter befinner sig i ständig utveckling och förändring. Under året har städ- och köksverksamheten vid Sunderby sjukhus och Landstingshuset lagts ut på entreprenad. Inom vuxenpsykiatrin i framför allt Piteå har ett intensivt arbete pågått med att omstrukturera verksamheten i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut. De opererande verksamheterna har under 2001 utfört fler operationer än någonsin. Kapaciteten för hjärt- och kärlutredningar vid Sunderby sjukhus har ökat och antalet beräknas bli 600 under nästa år. Därmed kan allt fler norrbottningar få denna undersökning genomförd i länet. Rekryteringsfrågor har stått i fokus och nya grepp har prövats för att locka medarbetare till länet, bl a folktandvårdens framgångsrika rekryteringsarbete i Belgien och Tyskland. Under hösten har också en ny utbildning till röntgensjuksköterska startats vid Luleå tekniska universitet. Den är viktig för att landstinget ska klara den framtida bemanningen. Under året har konsultföretaget Ledningsbolaget granskat personaldimensionering och årsarbetstid vid länets sjukhus. Rapporterna bildar en viktig kunskapsbank inför det framtida arbetet och är ett unikt underlag för fortsatt dialog inom organisationen. FRAMTIDSTRO Under det kommande året ska underskottet på 98 mkr tas bort. Det kräver fortsatt disciplin och motivation från oss, var och en. Samtidigt ligger flera verksamheter i startgroparna för att under 2002 dra igång projekt med extra medel från regeringen för att öka tillgängligheten. Sammantaget kommer allt detta att skapa förutsättningar för framtida satsningar som kommer både anställda och norrbottningarna tillgodo. Anna-Stina Nordmark-Nilsson Landstingsdirektör LANDSTINGSDIREKTÖR ANNA-STINA NORDMARK-NILSSON 5

6 Landstingets divisioner Division Primärvård Avvikelse mot Resultaträkning (mkr) Utfall Budget budget Intäkter 1 235, ,8 17,3 Varav landstingsbidrag 1 130, ,8 0,0 Varav övriga intäkter 104,3 87,0 17,3 Kostnader , ,8-27,0 Varav personalkostnader -531,1-544,3 13,2 Varav övriga kostnader -713,7-673,5-40,2 Resultat -9,7 0,0-9,7 År Primärvård Läkarbesök / Övriga besök / Utskrivna från sluten vård / Vårdplatser / - 0 Primärvård Det ekonomiska utfallet för divisionen uppvisar ett underskott mot budget på 9,7 mkr. Underskottet på kostnadssidan uppgår till totalt 27 mkr medan intäkterna redovisar ett överskott på 17,3 mkr. Av budgetunderskottet hänför sig 7 mkr till läkemedel i öppen vård, 4 mkr till privata vårdgivare samt 7 mkr till kostnader för tekniska hjälpmedel. Personalkostnaderna visar ett överskott på 13,2 mkr medan underskottet på anslaget för inhyrd sjukvårdspersonal uppgår till 23 mkr vilket innebär att det reella underskottet på personalsidan är 10 mkr. Underskottet beror i huvudsak på merkostnader för köp av tjänster via läkarbolag. Intäktsöverskott redovisas för sålda sjukvårdstjänster, ersättning för flyktingverksamhet, patientavgifter samt statsbidrag. Divisionen har även tillförts ytterligare budgetmedel på 4,5 mkr för genomförande av aktiviteter kopplade mot den lokala handlingsplanen. Under 2001 har 6 mkr frigjorts för riktade insatser inom den egna verksamheten. L OKAL HANDLINGSPLAN LÄGGER GRUNDEN Under 2001 har primärvården startat flera projekt och aktiviteter som ett led i förbättringsarbetet och för att följa intentionerna i den nationella handlingsplanen. Den lokala handlingsplanen lyfter fram vård och omsorg om äldre, psykiskt funktionshindrade, barn och ungdomar med psykisk ohälsa samt samverkan mellan landstingets verksamheter och mellan landstinget och kommunerna. Tre vårdcentraler deltar i projektet Fysisk aktivitet på recept tillsammans med Folkhälsoinstitutet. Receptskrivare förskriver motion istället för, eller i kombination med, läkemedel. Tillsammans med division Medicinska specialiteter har ett samverkansråd för barnhälsovårdsfrågor tillsatts för en jämlik barnhälsovård i länet. TILLGÄNGLIGHET OCH REKRYTERING En stor del av primärvårdens verksamhet fokuserar på att öka tillgängligheten. Projektet Genombrottet ger möjligheter att i mindre skala testa idéer för att öka tillgängligheten. Barnhabiliteringen har satsat på ökad samverkan mellan primärvård och habilitering/ LSS Råd- och stödteam. Uppdraget bedrivs i samarbete med division Medicinska specialiteter. Kiruna kommun har tagit emot 500 asylsökande flyktingar. Primärvården i Kiruna har sjösatt en organisation för att ta hand om dem som behöver hälso- och sjukvård. Jan-Erik Andersson Divisionschef I division Primärvård samlas Norrbottens 33 vårdcentraler. Divisionen ansvarar också för fem LSS Råd- och Stödteam, en rehabenhet och tre jourcentraler. Divisionen har cirka anställda. Divisionen har inlett ett arbete för att på lång sikt förbättra läkarförsörjningen. UTBLICK 2002 Divisionen kommer att intensifiera arbetet med att få ekonomin i balans. Telefontillgängligheten till vårdcentraler ska ökas genom införandet av ett talsvarsbaserat telefonbokningssystem. Vittangi vårdcentral kommer fr o m maj 2002 att drivas av Praktikertjänst AB på entreprenad. Därmed garanteras Vittangiborna god tillgänglighet och kontinuitet i vården. Rekrytering av ny divisionschef pågår. 6 LANDSTINGETS DIVISIONER

7 Opererande specialiteter Divisionens underskott slutar på 89,8 mkr. Intäkterna uppgår till 930,7 mkr och kostnaderna till mkr. Av kostnaderna utgör riks- och regionsjukvård 97 mkr. Av underskottet utgör personalkostnaderna 31 mkr (exkl omställningskostnader), inhyrd sjukvårdspersonal 24 mkr, riks- och regionsjukvård 10 mkr, kostnader för transportmedel, frakt och resor 7 mkr och kostnader för läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material 6 mkr samt kostnader för tekniska hjälpmedel 5 mkr. Av underskottet för personalkostnader på 36,8 mkr (inkl omställningskostnader) utgör 14 mkr övertid, fyllnadstid, jour och beredskap samt 19 mkr lön för ej arbetad tid såsom fortbildning, sjuklön, semester samt övrig frånvaro med lön. Underskottet för personalkostnader beror bl a på överanställningar inom vissa enheter, höga kostnader för sommaravtalet samt höga kostnader för jour och övertid. Vikariebrist inom vissa områden är en orsak till övertidskostnader. Av underskottet för transporter, frakt och resor på 7 mkr utgör 1 mkr sjuktransporter samt 2 mkr kostnader för resor för inhyrd personal och läkarvikarier. Underskottet för tekniska hjälpmedel avser i huvudsak ortopediska hjälpmedel samt hörapparater och tillbehör. Underskottet för läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material avser främst höft- och knäplastiker, operationsoch förlossningsmaterial samt läkemedel. NY ORGANISATION PRÄGLADE ARBETET I januari stängde BB/förlossning i Kiruna, i juni stängde Kalix och några dagar in på 2002 stängde Piteå. I länet utvecklades BB-vård i hemmet för normalförlösta kvinnor. En ny gynekologisk vårdavdelning började byggas vid Sunderby sjukhus. Rekryteringen lyckades bra och samtliga barnmorskebefattningar tillsattes. ÖKAD RÖRLIGHET BLAND ANSTÄLLDA OCH PATIENTER Arbetet med att skapa rörlighet i länet bland anställda och patienter inleddes för att optimera resurserna och minska väntetider och kostnader. Divisionen har inlett arbetet med gemensamma prioriteringar och väntelistor. Läkarrörligheten har kommit långt, t ex opererar kirurger från Sunderby sjukhus regelbundet i Kalix och öronläkare från Sunderbyn åker till Gällivare. Barnmorskor arbetar också på flera orter i länet. Patienter från kusten erbjuds operation av bråck och galla i exempelvis Gällivare och Kiruna. Sommarverksamheten fungerade väl. Under fem veckor utfördes inga operationer i Kalix under kvällar, nätter och helger. Endast ett fåtal patienter behövde transporteras som en följd av detta. Erfarenheterna från operationsuppehållet var goda. ÖKNING AV ANTALET OPERATIONER Andelen öppenvårdsoperationer fortsätter att öka inom samtliga verksamhetsområden. Inom ögonsjukvården har antalet operationer i öppenvård ökat med drygt 10 procent. Hela 72 procent av ingreppen inom allmänkirurgin sker i öppenvård. Operationsvolymerna vid Sunderby sjukhus har ökat och cirka hälften av länets operationer utförs där. Bemanningsläget har förbättrats men problem finns framförallt på läkarsidan inom gynekologi, ortopedi och anestesi. UTBLICK 2002 Divisionen ska fortsätta arbetet med att öka rörligheten av personal och patienter och anpassa jourstrukturen. Underskottet ska reduceras bl a genom att verksamheten anpassas till gällande ekonomisk ram. Tillgänglighetssatsningar ska genomföras i form av gråstarrs-, knä- och höftleds-, framfalls- och inkontinensoperationer samt utprovning av hörapparater. Division Opererande specialiteter Avvikelse mot Resultaträkning (mkr) Utfall Budget budget Intäkter 930,7 931,0-0,3 Varav landstingsbidrag 885,4 885,4 0,0 Varav övriga intäkter 45,3 45,6-0,3 Kostnader ,0-931,0-96,0 Varav personalkostnader -621,9-585,1-36,8 Varav övriga kostnader -405,1-345,9-59,2 Resultat inkl omställningskostnader -96,3 0,0-96,3 Omställningskostnader 6,5 6,5 Resultat -89,8 0,0-89,8 Hans Rönnqvist, Divisionschef Opererande År specialiteter Läkarbesök / Övriga besök / Operationstillfällen / Förlossningar / Utskrivna från sluten vård / Vårdplatser / - 0 Division Opererande specialiteter har det övergripande ansvaret för följande verksamhetsområden; Akutsjukvård, Allmänkirurgi/ Urologi, Kvinnosjukvård, Ortopedi och Ögon samt Öron/näsa/hals/ käkkirurgi. Divisionen har ca anställda. LANDSTINGETS DIVISIONER 7

8 Landstingets divisioner Division Medicinska specialiteter Avvikelse mot Resultaträkning (mkr) Utfall Budget budget Intäkter 1 065, ,1 9,7 Varav landstingsbidrag 960,5 960,5 0,0 Varav övriga intäkter 105,3 95,6 9, Kostnader , ,1-81,5 Varav personalkostnader -644,5-619,4-25,1 Varav övriga kostnader -493,1-436,7-56,4 Resultat -71,8 0,0-71,8 Medicinska År specialiteter Läkarbesök / Övriga besök / Operationstillfällen / Utskrivna från sluten vård / Vårdplatser / - 0 Medicinska specialiteter Divisionens underskott slutar på 71,8 mkr. Riks- och regionsjukvården svarar för det enskilt största underskottet; 26 mkr. Divisionen arbetar intensivt med att reducera kostnaderna för riks- och regionsjukvården bl a genom ökad hemtagning och ökad kontroll av remissflöden. Personalkostnaderna visar ett underskott på 25,1 mkr. Samtliga vårdområden vid Sunderby sjukhus har stora överskridanden mot budget. Den bemanning som planerats för att verksamheten bl a ska svara för vissa länsfunktioner skiljer sig från budgetramarna. Läkemedel visar ett underskott på 13 mkr. För att skapa en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning pågår ett arbete för att övergå till likvärdiga men betydligt billigare läkemedel. Övriga poster som visar underskott är bl a kostnader för inhyrd sjukvårdspersonal 6 mkr och patientavgifter 2 mkr. Privata vårdgivare svarar för ett överskott på 3 mkr. En överenskommelse om hur avtalet kring finansiering av vårdplatser för kvalificerad rehabilitering ska tillämpas har träffats mellan medicin- och rehabiliteringskliniken vid Piteå älvdals sjukhus och kommunerna i Piteå älvdal. ÖKAD RÖRLIGHET BLAND PERSONALEN Väl fungerande ledningsfunktioner och samarbete för ökad rörlighet inom divisionen har skapats. Specialistläkare inom barnmedicin, internmedicin och geriatrik har stöttat verksamheten i Kiruna, Kalix och Piteå. Divisionens läkemedelsarbete samordnas via egen konsultfunktion för att minska kostnaderna och öka följsamheten mot läkemedelskommitténs rekommendationer. Remissflöden inom specialistvården styrs mot länsfunktionerna för att minimera behovet av riks- och regionvård. HÖG FORSKNINGSAKTIVITET Forskning pågår främst inom diabetes- och hjärtområdena. I Kalix utvecklas utredningar av kärlkramp med spiraldatortomografi. Paramedicinska enheten vid Kalix sjukhus har visat positiva resultat av sjukgymnastbehandling och träning vid hjärtsvikt. Demensutredningarna vid Gällivare och Piteå älvdals sjukhus har polikliniserats. En särskild examination av personal inom strokevården vid Sunderby sjukhus har genomförts. Strukturförändringarna inom kvinnosjukvården har minskat vårdplatsbehovet i Kalix och Kiruna. Barnmedicin vid Sunderby och Gällivare sjukhus har fått ökat ansvar till följd av fler förlossningar. Kjell Larsson Divisionschef Division Medicinska specialiteter arbetar inom verksamhetsområdena; Medicin, Rehabilitering och Reumatologi samt Barnsjukvård. Divisionen har ca anställda. SAMLAD ENHET FÖR HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR I samarbete med division Diagnostik drivs ett projekt för en samlad enhet vid Sunderby sjukhus med kompetens och resurser att utreda och behandla merparten av hjärt- och kärlsjukdomarna hos länets befolkning. I samarbete med division Primärvård förbättrar divisionen förutsättningarna för att ge funktionshindrade personer större möjligheter till habilitering i eller nära hemmet. Vården för strokepatienter förbättras. De ska erbjudas bättre stöd för att minimera bestående handikapp och minska vårdbehoven. Divisionen arbetar också för att öka tillgängligheten till vård för reumatiker i Kiruna. UTBLICK 2002 Divisionen kommer under 2002 att arbeta aktivt med tillgänglighetssatsningar bl a inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, habilitering, reumatologi, barnpsykiatri, sjukgymnastik och sömnstörningar. Genom aktiv rekrytering ska verksamheten förbättras och stabiliseras med egen bemanning. Verksamheten vid Sandträsk rehabiliteringscenter flyttas till Boden. Forskning och utveckling ska stimuleras. Förutsättningen för detta är att divisionen har ekonomin i balans. 8 LANDSTINGETS DIVISIONER

9 Vuxenpsykiatri Divisionen redovisar ett överskott på 10,4 mkr. Intäkterna är 5,1 mkr högre än budgeterade. Av detta är 3 mkr intäkter för projekt där motsvarande kostnader finns. Patientintäkterna är 2 mkr högre än budgeterat. Detta innefattar bl a intäkter från andra landsting och kommuner på ca 1 mkr. Överskottet på personalkostnaderna, 15,2 mkr, beror till hälften på att organisationsförändringen i Piteå har börjat ge effekt redan i år. Den andra hälften beror på vakanta tjänster samt stor återhållsamhet med att ta in vikarier vid den ordinarie personalens frånvaro. Underskottet på omkostnaderna 9,9 mkr, består av 4 mkr för köp av tjänster bl a läkare, terapeuter och tolkar samt kostnader för projekt 3 mkr. Resterande fördelas på hyreskostnader, kostnader för flyttning och övriga kostnader för fastigheter. ÖPPNA ARBETSFORMER Den psykiatriska vården ska i enlighet med psykiatrireformen bedrivas i öppna former och göras mer lättillgänglig och tydlig. Vård och andra insatser ska erbjudas i patienternas närmiljö, i direkt samarbete med anhöriga och vårdgrannar. Syftet är att alla, oavsett bostadsort, vid behov ska ha tillgång till rätt vård. Den nya organisationen har gjort det möjligt att samordna resurserna i länet. Psykiatrins möjligheter att nå ut lokalt har förbättras eftersom resurserna nu finns samlade och förutsättningarna för gemensamma prioriteringar har ökat. Vid Malmfältens psykiatri låstes den slutna avdelningen upp fr o m 1 oktober under dagtid såvida inte någon patient varit i behov av låst dörr. Det är ett led i att vården ska bedrivas i så öppna vårdformer som möjligt. Division Vuxenpsykiatri Avvikelse mot Resultaträkning (mkr) Utfall Budget budget Intäkter 261,8 256,7 5,1 Varav landstingsbidrag 246,5 246,5 0,0 Varav övriga intäkter 15,3 10,2 5,1 Kostnader -251,4-256,7 5,3 Varav personalkostnader -203,7-218,9 15,2 Varav övriga kostnader -47,7-37,8-9,9 Resultat 10,4 0,0 10,4 Vuxen psykiatrin Läkarbesök / - 63 Övriga besök / Utskrivna från sluten vård / Vårdplatser / År SAMORDNING AV JOURVERKSAMHET Stängningen av en slutenvårdsavdelning i Piteå som genomfördes den 1 juni föregicks av omfattande kontakter med primärvård och berörda kommuner. För att stärka den öppna vården och tillgängligheten har vuxenpsykiatrins jourverksamhet vid Piteå älvdals och Sunderby sjukhus samordnats. Erfarenheterna av denna samordning är mycket goda. Vid Sunderby sjukhus inrättades den 1 juni tre observationsplatser för att snabbt kunna utreda vårdbehov och resurser hos akut inkomna patienter utan att inläggning behöver göras. Erfarenheterna är positiva och mer än hälften av patienterna får sina vårdbehov tillgodosedda i sin närmiljö istället för att behöva läggas in. Platserna inom den psykiatriska rehabiliteringen i Öjebyn har under året halverats. Detta arbete har genomförts på ett smidigt sätt tack vare nära samverkan med kommunerna för att utveckla lämpliga stödformer. UTBLICK 2002 Under 2002 avvecklas den psykiatriska rehabiliteringen och i samverkan med kommunerna utvecklas andra stödformer. Ett omfattande arbete påbörjas kring programöverenskommelser för psykisk ohälsa. Arbetet ska bedrivas tillsammans med divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter och i nära samarbete med kommunerna. Anpassningen av de nationella riktlinjerna till en lokal handlingsplan förutsätter att samarbetet utvecklas mellan divisionerna och med kommunerna. Inriktningen är att förbättra övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin samt att utveckla rutiner så att psykiskt funktionshindrade får sina somatiska och psykiatriska vårdbehov tillgodosedda. Annika Stenman Divisionschef Division Vuxenpsykiatri ansvarar för akut- och baspsykiatri. Verksamheten är indelad i tre geografiska enheter samt en länsövergripande enhet. Divisionen har drygt 600 anställda. LANDSTINGETS DIVISIONER 9

10 Landstingets divisioner Division Diagnostik Avvikelse mot Resultaträkning (mkr) Utfall Budget budget Intäkter 257,1 258,0-0,9 Varav landstingsbidrag 230,7 230,7 0,0 Varav övriga intäkter 26,4 27,3-0,9 Kostnader -268,1-258,0-10,1 Varav personalkostnader -172,8-171,2-1,6 Varav övriga kostnader -95,3-86,8-8,5 Resultat -11,0 0,0-11,0 Diagnostik Division Diagnostik redovisar ett underskott på 11 mkr. Underskottet ligger i huvudsak på laboratoriemedicin i Sunderbyn, ca 9 mkr. Orsaker är bl a ökade kostnader för hemtagning av laboratorieanalyser, utökad gynekologisk hälsokontroll, merkostnad för stafettläkaravtal för patologi, merkostnader för övergång till helblodsfiltrering, merkostnad för ackreditering (kvalitetssäkring) och uppdatering av labdatasystemet. Därutöver redovisar Radiologi i Sunderbyn ett underskott på ca 2 mkr avseende kökortningsprojekt. ÖKAT SAMARBETE Under hösten har divisionen kontinuerligt följt upp väntetiderna inom radiologin. Det gör att divisionen kan vidta lämpliga åtgärder och nyttja möjligheterna som den nya organisationen ger och använda resurserna i länet optimalt. De radiologiska kliniker som har kortare väntetider kan avlasta de som har längre. Patienter som väntar på MRundersökning vid Sunderby sjukhus kan erbjudas undersökning i Gällivare betydligt snabbare. På samma sätt kan patienter som väntar på skelettröntgen hänvisas till Kalix. Det förekommer också att röntgenpersonal från övriga sjukhus i länet arbetar vid Sunderby sjukhus. För att underlätta de ökade patientströmmarna mellan sjukhusen måste bildhanteringen digitaliseras. Bilderna ska vara tillgängliga via landstingets datanät från alla sjukhus i länet. Ett projekt har påbörjats för att genomföra detta och finansieras delvis med statliga medel för ökad tillgänglighet. Radiologin har haft problem med långa väntetider. Den stora bristen på röntgensjuksköterskor är en bidragande orsak till detta. Den nya röntgensjuksköterskeutbildningen vid Luleå tekniska universitet är därför av stor vikt för radiologiverksamheten. Företrädare för länets radiologi är engagerade i utbildningens innehåll samt i undervisning och planering av praktikplatser. Målet är att så många studenter som möjligt ska stanna kvar i länet efter avslutad utbildning. INVESTERINGAR Den nya organisationen har gett möjlighet att ta ett samlat grepp på investeringsbehovet i radiologisk och laboratoriemedicinsk teknik. Genom att företrädare för enheterna i länet tillsammans går igenom befintlig utrustning och nya behov har divisionen dels kunnat få ett bättre utnyttjande av den utrustning som redan finns tillgänglig, dels kunnat samordna upphandling av ny utrustning i betydligt högre utsträckning än tidigare. Mona Wilsson Divisionschef Division Diagnostik omfattar den radiologiska och laboratoriemedicinska verksamheten vid länets fem sjukhus och även ett funktionellt ansvar för motsvarande verksamheter i primärvården. Divisionen har dessutom ansvar för smittskyddsverksamheten. Divisionen har ca 450 anställda. SMITTSKYDD Tuberkulosfallen har fortsatt att minska i länet medan HIV har ökat. Klamydiafallen i Norrbotten har ökat med 38 procent, jämfört med 16 procent i riket. En del av ökningen beror på att 66 procent fler män har testats för klamydia, jämfört med UTBLICK 2002 Den laboratoriemedicinska verksamheten kommer från halvårsskiftet 2002 att drivas som resultatenheter. Målet är en tydligare organisation med klarare rollfördelning mellan beställare och producent, där ekonomiska förutsättningar och efterfrågan fokuseras på ett annat sätt än i en anslagsfinansierad verksamhet. 10 LANDSTINGETS DIVISIONER

11 Folktandvård Divisionen visar ett överskott på 0,8 mkr. Intäkterna från patienter och försäkringskassa når inte upp till ställda förväntningar. Patientavgifterna har minskat med 0,5 mkr jämfört med fjolåret. Intäkten från försäkringskassan har dock ökat med 2,8 mkr jämfört med fjolåret. Ökningen beror främst på höjd ersättning för proteser. Personalkostnaderna är 15,8 mkr lägre än väntat p g a vakanta tandläkartjänster. Resor, transporter, kost och logi för personalen samt obetalda patientavgifter har medfört extra kostnader under året. ÖVERSYN AV FOLKTANDVÅRDEN I början av året presenterades en översyn av folktandvårdens framtida uppgifter och resursbehov. I utredningen konstateras att folktandvården tar sitt ansvar för barn- och ungdomstandvård och har höga krav på klinikerna. Medelbehandlingstiden anses dock vara hög per färdigbehandlat barn. Specialisttandvården fungerar bra. Utredningen pekar dock på att det finns möjligheter att sänka landstingets totala kostnader för folktandvården. Abonnemangstandvård har införts igen för att ge individuellt anpassad och förebyggande vård och behandling i en långsiktig patientrelation. Målet är att minst vuxna ska ingå i systemet inom fem år. Division Folktandvård Avvikelse mot Resultaträkning (mkr) Utfall Budget budget Intäkter 253,0 261,5-8,5 Varav landstingsbidrag 124,5 124,5 0,0 Varav övriga intäkter 128,5 137,0-8,5 Kostnader -246,2-255,6 9,4 Varav personalkostnader -178,4-194,2 15,8 Varav övriga kostnader -67,8-61,4-6,4 Resultat före avskrivningar och internränta 6,8 5,9 0,9 Avskrivningar och internränta -6,0-5,9-0,1 Resultat 0,8 0,0 0,8 Klas Tunbrå Divisionschef Division Folktandvård bedriver verksamhet på 43 allmäntandvårdskliniker inklusive nio annex, nio specialistkliniker och sju tandteknikerlab. Divisionen har cirka 550 anställda. TIDIGA INSATSER OCH BRED KARTLÄGGNING En utbildning i Munksundsmodellen inom barn- och ungdomstandvården har erbjudits klinikerna. Modellen bygger bl a på tidiga insatser och har medfört att tandhälsan hos barnen i Munksund utvecklats betydligt bättre än i övriga landet. Under året har EPI-norrundersökningen inletts för att kartlägga norrbottningarnas tandhälsa och tandvårdsbehov. En tandsköterskeutbildning i länet har initierats av divisionen. Förändringen av ledningsorganisationen har fortsatt. SATSNING PÅ REKRYTERING En rekryteringsgrupp har etablerats. Kontakter har knutits med samtliga landets utbildningsanstalter för tandläkare och hygienister. I Belgien och Tyskland har kontakter etablerats med arbetsförmedlingarna och i Belgien har två universitet besökts och samarbete har inletts med studentorganisationerna. Fyra belgiska nyexaminerade tandläkare har också provat att arbeta i länet. UTBLICK 2002 Personalförsörjningen kommer att stå i fokus. Insatserna för att rekrytera tandläkare utomlands ökar och fler hygienister ska utbildas på distans. Under 2002 fortsätter arbetet med att införa ett modernt arbetssätt med arbetsfördelning och delegering. LANDSTINGETS DIVISIONER 11

12 Landstingets divisioner Kultur och utbildning Division Kultur och utbildning Avvikelse mot Resultaträkning (mkr) Utfall Budget budget Intäkter 235,9 239,6-3,7 Varav landstingsbidrag 118,6 118,6 0,0 Varav övriga intäkter 117,3 121,0-3,7 Kostnader -230,1-235,8 5,7 Varav personalkostnader -77,5-72,3-5,2 Varav övriga kostnader -152,6-163,5 10,9 Resultat före avskrivningar och internränta 5,8 3,8 2,0 Avskrivningar och internränta -4,4-3,8-0,6 Resultat 1,4 0,0 1,4 Divisionens överskott på 1,4 mkr har i huvudsak uppkommit genom att alla verksamheter visat stor kostnadsmedvetenhet och vidtagit åtgärder med anledning av minskade intäkter. Divisionens intäkter är 3,7 mkr lägre än budget. Trots minskat elevantal har naturbruksskolorna åstadkommit goda resultat, Grans naturbruksskola med överskott och Kalix naturbruksgymnasium med en tydlig resultatförbättning jämfört med föregående år. Sammanlagt har divisionens fyra basenheter haft 8,7 mkr i extern finansiering av projekt, bl a från EU:s strukturfonder, staten och andra uppdragsgivare. MÅNGA PROJEKT I LÄNET Division Kultur och utbildning har under året drivit eller bidragit till 267 projekt i länet. Vid bidragsfördelningen har samverkansprojekt med regional betydelse samt sådana riktade till barn och ungdom prioriterats. Norrbottens museum har arbetat i alla kommuner med program, projekt och skolverksamhet samt med uppdrag inom kulturmiljövården. Stora projekt har varit restaurering av ladlandskap i kustlandet och pedagogisk metodutveckling för industriarvet. Samråd med kommunerna sker kontinuerligt. Graden av självfinansiering har varit 46 procent. Norrbottensmusiken verkar i alla kommuner och skolverksamheten har varit omfattande. Projekt för ungdomsmusik har varit bl a Arctic Youth Jazz Orchestra, Music Teacher s Big Band, Norrbottens ungdomssymfoniker och Musik direkt. Norrbotten Big Band har rönt stor uppmärksamhet även utanför länet. Självfinansieringsgraden för Norrbottensmusiken var 33 procent. BARN OCH UNGDOMAR STÅR I FOKUS Minst hälften av resurserna till den utåtriktade verksamheten ska gå till barn och ungdomar. Divisionens basenheter inom kulturområdet har nått detta mål; Norrbottens museum med 57 procent och Norrbottensmusiken med 66 procent. Av totalt 531 program och konserter från länsmusiken har 82 procent riktats till denna målgrupp. Motsvarande siffror för museet är 714 program och utställningar där 75 procent riktats till barn och ungdom. Grans naturbruksskola har inriktningarna jordbruk, hästhållning, djur special och djurvård inom gymnasieskolans naturprogram. Totalt har 215 elever gått vid gymnasieskolans naturbruksprogram. Tjugo kurser har hållits i åtta kommuner och EU-projektet Granparken har startats. Majlis Granström Divisionschef Division Kultur och utbildning svarar för driften av länsinstitutionerna Norrbottens museum och Norrbottensmusiken, av Grans naturbruksskola och Kalix naturbruksgymnasium, samt verkställer fördelning av bidrag till organisationer, folkbildning, föreningar, länskonstnärer samt enskilda projekt i enlighet med kulturutskottets beslut. Under året har länskonstnärer funnits för konst, litteratur och dans. Divisionen har drygt 200 anställda. Vid Kalix naturbruksgymnasium har 96 elever gått inom gymnasieskolans naturbruksprogram. Nyantagningen ökade med drygt 43 procent. Inriktningarna har varit skog, såg, vattenbruk, jaktvilt-vårdturism och naturbruk special. Nya maskiner för skogsbruksutbildningen har införskaffats. ÖVRIGA KULTURINSTITUTIONER Landstinget har avtal med Luleå kommun för Norrbottensteatern och Länsbiblioteket. Norrbottensteatern har gett 345 föreställningar i 13 kommuner och 54 procent av utbudet har riktats till barn och ungdom. Länsbiblioteket har verkat i länets alla kommuner och 55 procent av de utåtriktade resurserna har gått till barn och ungdom. 12 LANDSTINGETS DIVISIONER

13 Service Årets resultat för divisionen är 21,6 mkr bättre än budget. Intäkterna uppgår till 1 058,9 mkr, vilket är 30,3 mkr mer än budget. Samtliga verksamheter med undantag för Länsteknik uppvisar överskott jämfört med budget. Inom divisionen svarar Logistik och upphandling, Fastigheter och Gemensam service, för de största överskotten. Överskotten härrör främst från volymökning av uthyrda hjälpmedel samt merförsäljning av förråds- och inkontinensartiklar, minskade driftskostnader inom fastighetsområdet och minskat fastighetsunderhåll. STORA FÖRÄNDRINGAR En gemensam administrativ serviceenhet med placering i Boden och en mindre filial i Gällivare har bildats. Enheten byggs upp successivt och förses med nyutvecklade ITsystem för stöd till hela landstinget. Ett system för elektronisk fakturahantering infördes strax före årsskiftet. Matlagning och städning vid Sunderby sjukhus och Landstingshuset övertogs i april av företaget Sodexho. Entreprenadupphandlingen visade att landstingets kostnader minskar med ca 12 mkr per år. Avtalet löper på fem år. RIVNINGAR OCH BYGGNATIONER Under året har rivningar påbörjats i Boden av centralbyggnaden, patienthotellet och vuxenpsykiatrin. Delar av Öjeby sjukhem har sålts liksom en skogsfastighet, mark på Bergnäset och i Kalix samt panncentral och ställverksbyggnader i Boden. Det totala försäljningsvärdet är ca 4 mkr. Totalt har ca 90 byggprojekt färdigställts. Den totala projektvolymen uppgår till 106 mkr. Av detta belopp utgör investeringar i ny- och tillbyggnader 52 mkr. Divisionerna har beställt lokalanpassningar för 29 mkr och det planerade underhållet har uppgått till 14 mkr. Exempel på byggprojekt är; nybyggnad av ett vattenbrukshus på naturbruksskolan i Kalix till en investeringskostnad av totalt 8 mkr, ombyggnad för vuxenpsykiatri i Boden för 9 mkr, ombyggnad för externa hyresgäster i Boden för 13 mkr och ombyggnad för egen administration i Boden för 4 mkr. AKTIVT MILJÖARBETE Miljöutredningar har genomförts vid samtliga sjukhus. Förekomsten av PCB i landstingets fastigheter har kartlagts för att kunna sanera på ett riktigt sätt vid ombyggnationer. Utbytet av de ozonskiktsskadade freonerna sker i den takt lagstiftningen föreskriver. Avvikelse Division Service mot Resultaträkning (mkr) Utfall Budget budget Intäkter 1 058, ,6 30,3 Varav landstingsbidrag 235,3 235,3 0,0 Varav övriga intäkter 823,6 793,3 30,3 Kostnader -884,5-880,0-4,5 Varav personalkostnader -200,0-205,6 5,6 Varav övriga kostnader -684,5-674,4-10,1 Resultat före avskrivningar och internränta 174,4 148,6 25,8 Avskrivningar och internränta -150,2-142,8-7,4 Resultat inkl omställningskostnader 24,2 5,8 18,4 Omställningskostnader 3,2 3,2 Resultat före koncernbidrag 27,4 5,8 21,6 Koncernbidrag -24,1-24,1 0,0 Resultat 3,3-18,3 21,6 Värmeförbrukning Göran Wallo Divisionschef Division Service ansvarar för följande verksamhetsområden;fastigheter, Fastighetsservice, Gemensam service, Administrativ service, Logistik och upphandling, Länsteknik. Divisionen har drygt 700 anställda. Minskningen av värmeförbrukningen vid Sunderby sjukhus till en tredjedel i jämförelse med de avvecklade sjukhusen i Luleå och Boden består. Även elförbrukningen har minskat bl a genom att ny elektrisk utrustning är mer energisnål. UTBLICK 2002 En stor uppgift för divisionen är att få ett länsperspektiv på servicefrågorna. Under 2002 fullföljs översynen av städ, kost och vaktmästeri/transport för att sänka kostnaderna. Förändringar för att minska externa hyreskostnader och driftskostnader blir en stor del av arbetet för att uppnå en ekonomi i balans. Administrativ service beräknar att vara i full drift med elektronisk fakturahantering under våren. Under 2002 introduceras också ett system för källrapportering av löner. Sunderbyn sjukhus Luleå-Boden sjukhus Kiruna sjukhus Kalix sjukhus Piteå Älvdals sjukhus Boden Luleå Gällivare sjukhus LANDSTINGETS DIVISIONER 13

14 Regional utveckling Regional utveckling Under året har landstinget tillsammans med länets kommuner ställt sig bakom en ansökan till regeringen om att få bedriva försöksverksamhet där det regionala utvecklings - ansvaret samlas hos ett direktvalt självstyrelseorgan från 1 januari Därefter har regeringen presenterat propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning som gör det möjligt att från år 2003 bilda ett samverkansorgan för den regionala utvecklingen. Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting har efter samråd med de politiska partierna gett den tidigare utredningsorganisationen i uppdrag att utreda förutsättningarna för bildandet av ett sådant samverkansorgan för Norrbottens län med start 1 januari NÄRINGSPOLITIK Regeringen har tillsatt en särskild utredare som under 2002 ska lämna förslag till inriktning, effektivisering och organisering av statens insatser för företagsutveckling på regional nivå. Utredaren ska också lämna förslag om förhållandet mellan den regionala organisationen och det nationella kompetenscentrum för företagsutveckling som utgörs av Verket för Näringslivsutveckling (NUTEK) och ALMI Företagspartner AB. Filmpool Nord AB har spelat in fyra långfilmer i länet under hösten 2001 med premiär under En filmstudio har startats i Luleå med Filmpool Nord som delägare tillsammans med tre privata bolag. IT Norrbotten AB har kommunernas uppdrag att driva bredbandsutbyggnad i hela Norrbotten. Bolaget har under 2001 också drivit projektet Bredbandstjänster för att skapa förutsättningar för lokala företag och organisationer att producera och leverera bredbandstjänster till en lokal marknad. Verksamheten i Norrbottens Turistråd AB har avvecklats under året och bolaget bedriver ingen verksamhet fr o m 1 januari Under hösten har ett nytt turistbranschråd med namnet Norrbotten/Lappland ekonomiska förening bildats. Målet är att genom ett nerifrån- och upperspektiv skapa möjligheter för en hållbar utveckling och tillväxt för turistnäringen. KOMMUNIKATIONER Länstrafiken visar ett överskott på 10 mkr, vilket är 7 mkr bättre än budget. Bolagsstämmans uppdrag att föreslå hur ägarnas bruttokostnader ska reduceras med 10 mkr, resulterade i en konsekvensbeskrivning av alternativa trafikutbud, men redovisade även möjligheter till ökade intäkter och samordningsvinster. Ägarna tar ställning till förslagen INTERNATIONELLT ARBETE Återkopplingen från North Sweden European Office i Bryssel har under året blivit bättre. Framtida prioriteringar bör utgå från tillväxtavtalet, fokusera på utbildning för politiker och tjänstemän kopplat till europeiska nätverk, stödja beredningen av nya styrformer inom EU - Vitboken samt stödja beredningen av EU:s framtida regionalpolitik - Sammanhållningsrapporten. 14 REGIONAL UTVECKLING

15 Personal Under de närmaste tio åren ökar landstingets rekryteringsbehov som en följd av ökad rörlighet på arbetsmarknaden och stora pensionsavgångar. Bristyrken är exempelvis distriktsläkare, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor, bl a psykiatri- och röntgensjuksköterskor. Under 2001 inledde landstinget ett samarbete med Luleå tekniska universitet som resulterade i en utbildning till röntgensjuksköterska, 120 poäng, med 24 platser. Flera aktiviteter har genomförts för att rekrytera personal utanför Sverige. Rekrytering av finska sjuksköterskor har fortsatt. Landstinget har rekryterat läkare vid en rekryteringsträff i Berlin, samt en underläkarmässa i Mannheim. Under 2001 har åtta tyska läkare anställts i länet. Intresset är stort bland tyska läkare för att göra AT eller praktik under utbildningen i Sverige. Folktandvården har haft ett utbyte med universitetet i Gent. Det utvecklas nu när ett antal belgiska tandläkare anställs i länet. I samverkan med övriga norrlandsting har landstinget i december ansökt om dispens från reglerna om arbets- och uppehållstillstånd inför planerad rekrytering av polska läkare. Ansökan behandlas av Arbetsmarknadsstyrelsen i början av Flera marknadsföringsinsatser har genomförts för att profilera landstinget som arbetsgivare och locka unga, välutbildade medarbetare till vårdyrken. Landstinget har deltagit på informationsdagar vid universitet för rekrytering av läkare och tandläkare, mässan Utbildning & Framtid på Nolia, Tandläkarstämman och Luleå tekniska universitets arbetsmarknadsdagar CESAR samt anordnat studiebesök och praktik vid länets arbetsplatser. Ett nytt rekryteringsmaterial har producerats och kommer att vidareutvecklas under Antal anställda 31 december Huvudgrupper Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor m fl Medicinteknisk personal Paramedicinsk personal Tandvårdspersonal Kultur och utbildning Driftservice Administration Totalt landstinget Antal anställda 31 december 2001 Huvudgrupper Kvinnor Män Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor m fl Medicinteknisk personal Paramedicinsk personal Tandvårdspersonal Kultur och utbildning Driftservicepersonal Administrativ personal Totalt landstinget OMSTRUKTURERING I den särskilda organisationen vid Sunderby sjukhus fanns 125 personer vid årets början. I december 2001 hade organisationen minskat till 57 personer. Dessa har överförts till divisionerna fr o m januari Landstinget har genomfört omfattande översyner av verksamheterna med omstruktureringar som följd. Den totala bemanningen har därför minskat inom områdena administration, laboratorieverksamhet, psykiatri och kvinnosjukvård. BEMANNINGSTATISTIK Totala antalet anställda var den 31 december Föregående år var motsvarande siffra 8 225, en minskning med 4,2 procent. Minskningen återfinns främst inom den administrativa organisationen och inom division Service där entreprenadlösningar införts. Andelen kvinnliga medarbetare utgjorde 81,1 procent. Motsvarande siffra 2000 var 80,5 procent. Landstinget har som mål att öka antalet heltider. Under 1999 och 2000 var 76 procent heltidsanställda. Andelen heltider under 2001 var 77 procent. Medelsysselsättningsgraden för 2001 var 93 procent, samma som år PERSONAL 15

16 Personal Under 2001 har landstinget deltagit i HELA-projektet (heltider i arbetslivet) med Kommunförbundet och de fackliga organisationerna, initierat av länsarbetsnämnden. Målet är att halvera deltidsarbetslösheten i vård- och omsorgsyrken. Lokala projekt pågår i kommunerna. Kostnaden för inhyrd personal ökade under 2001 med 2 mkr till 79 mkr. Kostnaderna ökar inte som tidigare. Det beror till stor del på framgångsrika rekryteringskampanjer. Fortfarande är kostnaden för inhyrda läkare störst, och den står för 86 procent av den totala kostnaden eller 68 mkr. Kostnader för inhyrda sjuksköterskor har dock minskat med 11 mkr till 10 mkr. Division Primärvård har de största kostnaderna, drygt 40 procent av totalkostnaden. Genomsnittligt antal sjukfrånvarotimmar per anställd Huvudgrupper Förändring i % Läkare ,0 Sjuksköterskor ,0 Undersköterskor m fl ,0 SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron ökade under året med 1 procentenhet jämfört med Det motsvarar 20 tim/anställd. Ökningstakten har dämpats jämfört med tidigare år. Största procentuella ökningen svarar gruppen läkare för. Ökningen för de stora personalgrupperna, sjuksköterskor och undersköterskor, ligger över genomsnittet. Gruppen driftservicepersonal är den enda som minskat sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Landstinget har på olika sätt arbetat för att minska sjukfrånvaron. Bland de projekt som genomförts kan nämnas kvinnliga nätverk inom folktandvården, HAKuL-projekt i Sunderbyn och åtgärder mot utbrändhet på Mjölkuddens vårdcentral. En arbetsgrupp har föreslagit åtgärder för hållbar arbetshälsa. Förslagen omfattar bl a systematiskt arbetsmiljöarbete med IT-stöd, ledarskap som främjar arbetshälsa för äldre medarbetare och åtgärder mot sjukfrånvaro hos läkare. För att minska sjukfrånvaron samverkar landstinget även med försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, länsarbetsnämnden och Kommunförbundet i projektet Hälsa i arbetslivet. Samverkan har även inletts med norrlandstingen. CHEFSFÖRORDNANDEN Sexton tillsvidareanställda chefer har tidsbegränsade chefsförordnanden med särskilt lönetillägg under förordnandetiden. Landstingsdirektören har rätt till avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner vid egen uppsägning och tjugofyra månadslöner vid uppsägning från arbetsgivaren. Maximal kostnad för avgångsvederlaget är 2,2 mkr i 2001 års löneläge. Fem av cheferna har rätt att avgå med särskild ålderspension vid års ålder. Sammanlagd kostnad i 2001 års löneläge är 10 mkr. En chef har särskilt visstidsförordnande, tidsbegränsad anställning i sexårsperioder. Efter två perioder, sammanhängande anställning i tolv år, utgår pension. Den anställde arbetar vidare inom landstinget och har inte utnyttjat det gällande avtalet. 16 PERSONAL

17 Ekonomisk översikt ÅRETS RESULTAT Landstinget redovisar ett negativt resultat på 98 mkr, vilket är 22 mkr bättre än budget. Resultatet för landstinget inklusive bolag och stiftelser blev ett underskott på 95 mkr. Verksamhetens intäkter har ökat med 30 mkr eller 3 procent jämfört med år Verksamhetens kostnader har ökat med 54 mkr eller 1 procent. Divisionerna Opererande specialiteter, Medicinska specialiteter, Diagnostik och Primärvård visar tillsammans en negativ budgetavvikelse på 182 mkr medan divisionerna Service, Folktandvård, Kultur och utbildning och Vuxenpsykiatri visar en positiv budgetavvikelse på tillsammans 34 mkr. Finansnettot är negativt med 16 mkr, vilket är 56 mkr sämre än budget. Börsutvecklingen under 2001 har medfört att avkastningen på landstingets långsiktiga sparande blivit betydligt sämre än beräknat. INVESTERINGAR OCH LÅNESKULD Landstingets investeringar har under de senaste fem åren uppgått till totalt mkr. Den höga investeringsnivån beror främst på byggandet av Sunderby sjukhus. Noteras bör att byggnationen finansierades helt utan extern upplåning. En normal investeringsvolym för landstinget långsiktigt torde vara i storleksordningen mkr per år. För att klara en investeringsvolym i den storleksordningen samt framtida pensionsutbetalningar utan extern upplåning krävs ett resultat på ca 250 mkr. Under 2001 har landstinget investerat totalt 118 mkr varav 52 mkr i fastigheter, 33 mkr i inventarier och 33 mkr i hjälpmedel. Landstinget saknar i stort sett långfristiga låneskulder (exklusive pensionsskuld) med undantag av inteckningslån på fastighet på 5 mkr. LIKVIDITET Likvida medel, d v s banktillgodohavanden exklusive pensionsfond och bolag, uppgick per den 31 december till 95 mkr. Landstingsfullmäktige har beslutat att 10 procent av landstingets omslutning ska finnas i form av likvida medel. Detta motsvarar ca 400 mkr. Landstingets likviditet kan betraktas ur två perspektiv, ett långt och ett kort. Det korta perspektivet handlar om betalningsberedskap för att kunna betala löner, leverantörer m m. Landstinget har under 2001 ökat sitt s k medelsaldo i koncernkontosystemet med närmare 180 mkr och saldot uppgår vid årsskiftet till 84 mkr. Detta har påverkat kassaflödet positivt. I det långa perspektivet talar vi om vilken betalningsberedskap landstinget har för att möta åtaganden i framtiden t ex pensionsutbetalningar. Landstinget har ett långsiktigt sparande för att klara bl a framtida pensionsförpliktelser. Detta sparande uppgick per den 31 december 2001 till 912 mkr. Resultatutveckling, mkr mkr Investeringar och avskrivningar investeringar, mkr avskrivningar, mkr Likvida medel, mkr EKONOMI 17

18 Ekonomisk översikt % Nettokostnadsandel av skatteintäkter NETTOKOSTNADSANDEL AV SKATTEINTÄKTER Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av de totala skatteintäkterna och statsbidragen som används för att finansiera verksamheten. Om nyckeltalet överskrider 100 procent innebär det att skatteintäkter och statsbidrag inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten och finansnettot. Under 2001 använde landstinget 102 procent av skatteintäkter och statsbidrag för att finansiera den löpande verksamheten inklusive avskrivningar. SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Många faktorer påverkar skatteintäkterna; befolkningsförändringar, sysselsättningsnivå och lönenivå. Mellan inkomståret 1999 och 2000 ökade skatteunderlaget med 7,5 procent i riket och med 4,7 procent i länet. Skatteunderlaget i riket blev högre än vad som låg till grund för den preliminära utbetalningen I systemet för inkomstutjämning garanteras landstinget en nivå som, i princip, är lika med den i riket. För 2001 innebär detta att landstinget beräknas få 58 mkr mer i skatteintäkter jämfört med preliminärt utbetalt mkr. Systemet för skatteutjämning har utretts i flera omgångar. I december 2001 fick landshövdingen i Västerbotten, Lorenz Andersson, regeringens uppdrag att leda ytterligare en utredning om skatteutjämningen. Direktiven pekar på en inriktning i linje med den s k förenklingsutredningen, vilket innebär starkt negativa effekter för landstinget. Införandetillägget, den s k falluckan, och kallortstillägget föreslås av förenklingsutredningen försvinna, vilket skulle innebära ett årligt intäktsbortfall för landstinget på ca 363 mkr. Utredningen ska lämna ett betänkande under år Nuvarande system gäller fram t o m år TILLGÄNGLIGHETSMEDEL Regeringen har tilldelat extra medel till landstingen för att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. För landstingets del innebär detta ett ökat åtagande för vilket landstinget får ett tillskott på 35,7 mkr per år under perioden Totalt tilldelas landstinget 107,1 mkr för tillgänglighetssatsningar under den avsedda perioden. Kostnader Finansiering Övriga kostnader Avskrivningar Bidrag Personalkostnader Avgifter & ersättningar Skatter Övriga material & tjänster Övriga statsbidrag Köp av vård undersökningar personal m m Läkemedel & sjukvårdsmaterial Statsbidrag läkemedel öppen vård Generella statsbidrag Bidrag 18 EKONOMI

19 Ekonomisk översikt SOLIDITET Den långfristiga betalningsberedskapen, eller den finansiella styrkan, kan bedömas genom att man studerar soliditeten, d v s eget kapital i förhållande till totala tillgångar, och dess utveckling över tiden. När det gäller bedömning av soliditet är trenden viktigare än att betrakta ett enskilt år. Pensionsskulden redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade fr o m 1 januari 1998 har redovisats som avsättning i balansräkningen, medan pensionsåtaganden intjänade fram t o m sista december 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta innebär att soliditeten fr o m 1998 har förbättrats avsevärt p g a att hela pensionsskulden intjänad t o m 1997 har lyfts ur balansräkningen. Ekonomi i balans Soliditet Landstinget ska under 2002 uppnå en ekonomi i balans, d v s ett resultat bättre än noll. Landstinget ska också sänka sina bruttokostnader med 238 mkr jämfört med 1999 enligt det avtal som landstinget slutit med Kommundelegationen. Om landstinget uppfyller dessa krav erhålls ett bidrag på 180 mkr från staten. Redan i april år 2002 erhålls 45 mkr om regeringen bedömer att landstinget uppfyller kraven under I resultatet för år 2001 finns kostnader på 126 mkr för omstrukturering av fastighetsbeståndet, teknikområdet samt personal inom administration och övriga områden som måste förändras p g a den nya organisationen eller andra strukturbeslut. Av dessa 126 mkr är 93 mkr upplägg av nya reserver. Åtgärderna kommer på sikt att leda till sänkta driftskostnader, varför dessa kostnader hänförs till synnerliga skäl och justerar resultatet. Nedskrivningen av aktier och räntebärande papper med 7 mkr har skett p g a att anskaffningsvärdet är högre än marknadsvärdet. Detta är en orealiserad förlust och hänförs också till synnerliga skäl och justerar resultatet. Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr Årets resultat enligt resultaträkningen -98 Avgår samtliga realisationsvinster -2 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap Justerat resultat 33 EKONOMI 19

20 Ekonomisk översikt Pensioner Pensionsskulden var vid årets slut mkr, vilket är en ökning med 196 mkr sedan Total pensionsskuld intjänad t o m redovisas som en ansvarsförbindelse och intjänade pensioner fr o m 1998 som avsättning. Den individuella delen som är 3,5-4,5 procent av lön under 7,5 basbelopp, d v s 78 mkr kommer för år 2001 att utbetalas i mars 2002 och förvaltas enligt personalens individuella val. För att klara investeringar och framtida pensionsutbetalningar utan extern upplåning krävs ett långsiktigt resultat på ca 250 mkr. Landstinget avsatte 1997 ett långsiktigt sparande på 650 mkr, främst avsett att finansiera landstingets framtida pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet för dessa placeringar var vid årsskiftet 912 mkr. Övriga likvida medel, avsedda för landstingets löpande betalningar, uppgick vid årsskiftet till 95 mkr. Bokförda räntor, realisationsvinster och förluster avseende det långsiktiga sparandet uppgick till 2 mkr under året. Avkastningen beräknad på genomsnittligt bokfört värde blev 0,2 procent Beräknad som förändring av marknadsvärdet blev avkastningen en minskning med 2,4 procent, att jämföra med index som minskat med 0,7 procent. 20 EKONOMI