Ny metod för drogtestning: applikation av utandningsprov som alternativ till urin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny metod för drogtestning: applikation av utandningsprov som alternativ till urin"

Transkript

1 Ny metod för drogtestning: applikation av utandningsprov som alternativ till urin Utvecklingsenheten

2

3 Ny metod för drogtestning: applikation av utandningsprov som alternativ till urin Projektnummer 2011:199 Olof Beck

4 Layout: Jenny Botvidsson Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2013 Tryckning: Kriminalvården Ytterligare exemplar kan beställas från: Kriminalvården, Norrköping Beställningsnr: 7022 ISBN: Hemsida: www. kriminalvarden.se/publikationer

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...6 INTRODUKTION...7 SYFTET MED FÖRELIGGANDE STUDIE...8 METODER...9 DELPROJEKT 1. DROGTESTNING PÅ ANSTALT...9 PROVTAGNINGSPROCEDUR...9 ANALYSMETODIK...11 ETIKTILLSTÅND...11 DELPROJEKT 2: UTVECKLING AV BÄRBAR DETEKTOR...11 RESULTAT...12 DROGTESTNING PÅ KVA VÄSTERVIK...12 DROGTESTNING PÅ KVA FÄRINGSÖ...15 SLUTBEDÖMNING AV DETEKTERBARHET MED UTANDNINGSPROV JÄMFÖRT MED URIN...17 ENKÄTSVAR VÄSTERVIK...17 ENKÄTSVAR FÄRINGSÖ...18 FRIA KOMMENTARER FRÅN PERSONAL...18 BÄRBAR DETEKTOR...19 DISKUSSION...20 KRIMINALVÅRDSRELEVANS...22 REFERENSER...23 APPENDIX APPENDIX APPENDIX APPENDIX

6 SAMMANFATTNING Projektet har utförts med avsikt att utvärdera den praktiska möjligheten att utföra drogtestning med utandningsprov som alternativ till urinprov. Drogtestning med utandningsprov är en alldeles ny metod. Provtagning har skett parallellt på två anstalter. Resultatet visar att provtagning med utandningsprov har vissa klara fördelar i jämförelse med urinprov. Utandningsprovet innebär att provtagningen blir enklare, mer tillgänglig och mindre resurskrävande. Provresultatet kommer mer att avspegla intag i närtid. Nästan samtliga inblandade uppgav att de skulle föredra att lämna ett utandningsprov framför urinprov. Samstämmigheten i resultat mellan urin- och utandningsprov var mycket god. För cannabis är detekterbarheten i de fall där urinresultatet visar på ett sannolikt nyligt intag hög. Även för bensodiazepiner är resultaten lovande. För övriga studerade parametrar (amfetamin, kokain, heroin, buprenorfin) är resultaten över förväntan goda. Det är till och med så att fler fall upptäcktes med utandningsprovet. Projektet har även inneburit att själva analysmetodiken har kunnat vidareutvecklas och skärpas. Vartefter drogtestning med utandningsprov blir accepterat och använt kommer önskemål ställas om en detektor för omedelbart resultat. Våra resultat i denna del av projektet tyder på att detta är möjligt men att det kommer att kräva ytterligare resurser för att nå fram till målet. Svar på projektets specifika frågor: Kan drogtestning utföras med utandningsprov och vara ett alternativ till urinprov och andra prover som används för drogtestning? Vilka droger/substanser kan detekteras? Ja, resultaten tyder på det Det verkar inte finnas någon begränsning Hur jämför sig detekterbarhet med urinprov? Resultaten visar på en mycket god jämförbarhet Hur accepteras denna provtagning av patienter/klienter? Kan handburen teknik för drogtestning utvecklas? Den accepteras mycket väl. Ja, men det kommer att kräva tid och resurser Flera tack Jag vill rikta ett tack till mina samarbetskollegor inom kriminalvården Andreas Malmborg, Niklas Kärrman, Kristian Nilsson i Västervik och Annika Bergström i Färingsö, för ett utmärkt arbete och ett trevligt samarbete. Ett tack till alla intagna som ställt upp i studien. Ett tack till Kriminalvården för projektstödet. 6

7 INTRODUKTION Drogtestning har förekommit alltsedan 1970-talet och har många viktiga tillämpningar, t.ex. beroendevård, socialvård, företagshälsovård och kriminalvård (1,2). Drogtestning används för säker diagnostik, tidig upptäckt samt för kontroll av drogfrihet. En viktig anledning till drogtestningens betydelse och popularitet är att det inom detta område inte går att få tillförlitliga självrapporter (3). Forskning inom området missbruksdiagnostik visar att objektiv diagnostik baserad på provtagning är ett viktigt komplement till självrapport och intervjuinformation (3). Dock ska man vara medveten om att skillnader i tidsaspekter kan föreligga då ett prov bara täcker en given tidsperiod medan en självrapport saknar sådan begränsning. För närvarande pågår ett arbete världen över i syfte att hitta alternativa prov till urin och blod (t.ex. saliv, hår och svett) som bättre relaterar till påverkansgrad eller där provtagningen är mindre kränkande (pga. övervakning), eller inte ställer krav på särskilt utrymme (tex. speciell toalett) eller professionell kompetens (sjukvårdspersonal för blodprov) (4,5). Denna studie utgår från ett originalfynd som nyligen gjorts av vår forskargrupp, nämligen att drogintag kan detekteras med ett utandningsprov, vilket var världsunik upptäckt (6). Projektets mål är att utveckla detta till en ny metodik som gör drogtestningen enklare och mer tillgänglig jämfört med urin- och blodprov. Utandningsluft utgör en potentiell möjlighet för sjukdomsdiagnostik i allmänhet men området har ännu inte kunnat utvecklas till fullo på grund av tekniska komplikationer och svårigheter (7). Ingen kunskap har tidigare funnits om missbruksmedels eventuella förekomst i utandningsluften. Drogtestning i utandningsprov kan komma att kunna bli ett attraktivt alternativ och komplement till dagens drogtestning. Utvecklingsarbetet med drogtestning i utandningsprov har pågått sedan 2009 då originalfyndet gjordes och publicerades vetenskapligt Metodik för provtagning med filterteknik och analys med kombinerad vätskekromatografisk-masspektrometrisk teknik har utvecklats. Studierna har visat att utandningsluften innehåller mikroskopiska partiklar (aerosolpartiklar) som bär drogsubstanser ut från lungan (8-13). Dessa partiklar kan fångas på ett filter som sedan undersöks på förekomst av droger. Fyndet har patenterats och en kommersiell produkt har utvecklats av ett företag inom Karolinska Science Park. Denna kommersiella provtagare har använts i denna studie (se figur 1). Ett viktigt framsteg för denna nya metodik vore att utveckla en bärbar detektor för drogtestning med utandningsprov. Visionen är att göra drogtestningen lika enkel, och tillgänglig som alkoholtestning. Den analysteknik som nu används för laboratorieanalys, kombinerad vätskekromatografi-masspektrometri, kan inte utföras bärbart och är för närvarande mycket kompetenskrävande. Istället avser vi använda en alternativ spektroskopisk teknik kallad SERS (ytförstärkt ramanspektroskopi) som redan nu är bärbar. Initiala försök har varit lyckosamma och visat att tekniken kan detektera de mycket små mängder som förekommer i utandningsluften. Figur 1. En enkel kommersiell provtagare finns för provtagning av utandningsluft. Provtagningen tar ca 2 min. 7

8 SYFTET MED FÖRELIGGANDE STUDIE Det fanns ett flertal frågeställningar för arbetet: 1. Kan drogtestning utföras med utandningsprov och vara ett alternativ till urinprov och andra prover som används för drogtestning? 2. Vilka droger/substanser kan detekteras? 3. Hur jämför sig detekterbarhet med urinprov? 4. Hur accepteras denna provtagning av patienter/klienter? 5. Kan handburen teknik för drogtestning utvecklas? 8

9 METODER Arbetet har utförts i två separata delar. Delprojekt 1. Drogtestning på anstalt Provsamling utfördes under perioden december 2012 till februari 2013 och utfördes på två anstalter KVA Västervik (manliga intagna) och KVA Färingsö (kvinnliga intagna). Projektet blev försenat på grund av att förberedelsearbetet på laboratoriet tog längre tid än planerat. För detta projekt användes den kommersiella provtagaren (SensAbues) vilket medförde behov av en viss metodanpassning, samt ett nytt högkänsligt instrument som också medförde en del metodarbete och försening (försenad leverans). På KVA Västervik var målsättningen att utföra all provtagning under studieperioden med urin och utandningsprov. Det innebar att ett flertal personal (ca 25) blev involverade i provtagningen och att samtliga intagna (ca 200) omfattades. Utandningsprovet analyserades med avseende på: amfetamin, metamfetamin, kokain, bensoylekgonin (kokainmetabolit, THC (cannabis), morfin, 6-acetylmorfin (heroinmetabolit), diazepam, oxazepam, buprenorfin. På KVA Färingsö var målsättningen att utföra parallell testning på intagna vid ankomst och vid särskild misstanke. All provtagning utfördes av en person. Utandningsprovet analyserades med avseende på: amfetamin, metamfetamin, kokain, bensoylekgonin (kokainmetabolit, THC (cannabis), morfin, 6-acetylmorfin (heroinmetabolit), diazepam, oxazepam. Ett särskilt formulär utarbetades för administration av resultaten (appendix 1). Karolinska rapporterade fortlöpande resultat av utandningsprovet till anstalten. Kontaktpersonen sammanförde därefter resultatet med det som rapporterats från RMV för urinprovet. Både personal och intagna fick lämna synpunkter om drogtestningen på två formulär (appendix 2 och 3). Provtagningsprocedur Delprojekt 1 utfördes med en utvecklad produkt som tillverkas i Sverige. Den finns tillgänglig för vem som helst. Provtagaren kallas SensAbues och är resultatet av en exploatering av gruppens innovation som patenterats och utvecklats med stöd innovationsmyndigheten Vinnova. Denna kommersiella del drivs i bolagsform inom Karolinska Science Park. Iden blev vinnande i innovationstävlingen Venture Cup år Provtagningen som tar cirka 2 minuter går till på följande sätt: Använd SensAbues provtagare (DrugTrap ). Packa upp och montera delarna enligt medföljande instruktion. Be provlämnaren blåsa utandningsluften genom munstycket tills påsen är fylld. 9

10 Det går att ta korta pauser Andas endast ut genom munstycket Andas normalt Forcerad andning behövs inte Påsen behöver bara se fylld ut inte sprängfylld Ta bort och kasta munstycket och påsen Plugga filterhållaren med medföljande pluggar Märk filterhållaren Skicka för analys Kontrollera att märkningen på beställningsblankett och filterhållare stämmer 10

11 Analysmetodik På laboratoriet utförs analys av droger på följande sätt med en högkänslig och säker teknik kallad masspektrometri. Masspektrometri används för att få rättssäkra analysresultat och används normalt inom drogtestning vid s.k. verifikation. I detta sammanhang används masspektrometri redan vid första analys (screening). Resultaten i studien rapporterades från denna första analys. Filterhållaren som skickas till laboratoriet innehåller ett partikelfilter som fångar de partiklar som bär eventuella droger i utandningsluften. De eventuella drogerna fångas genom att filtret sköljs med lösningsmedel som löser upp dessa substanser från filterytan. Provet analyseras därefter med kombinerad vätskekromatografi masspektrometri. Med vätskekromatografi utförs en kromatografisk separation där varje kemisk substans separeras. Vid efterföljande masspektrometrisk undersökning ger varje kemisk substans unika signaler som kan användas för identifikation och kvantifiering (haltbestämning). Tekniken kallas på fackspråk för selected reaction monitoring och ger en säker identifikation enligt gällande vetenskapliga och rättsliga riktlinjer. Etiktillstånd Etiktillstånd för detta projekt har erhållits från Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm ärende nr. 2008/ En komplettering för testning inom kriminalvården är utförd. Delprojekt 2: Utveckling av bärbar detektor Denna del utfördes i samarbete med Fil. Dr Per-Ola Andersson på FOI i Umeå. Arbetet har varit ett grundläggande tekniskt arbete som fokuserat på två substanser: amfetamin och metadon. Se separat rapport i bilaga 4 för detaljer. 11

12 RESULTAT Drogtestning på KVA Västervik Målsättningen var att utföra all drogtestning under studieperioden med urin- och utandningsprov. Detta lyckades med undantaget att det var en startfas på några veckor innan alla enheter var i funktion. Det tog helt enkelt tid att få alla inblandade informerade och utbildade. Under jul- och nyårshelgen togs få utandningsprover på grund av tidsbrist. Inget systematiskt bortfall eller vägran förekom. I slutet av studieperioden fick vissa intagna som redan lämnat prover ett flertal gånger slippa. Totalt samlades 215 prover i studien och det uppskattas vara cirka 80 % av all möjlig provtagning under studieperioden. Borfallet berodde delvis på administrativa problem, t.ex. att resultat för urinprovet inte erhållits. Endast 10 intagna lämnade fler än ett prov, som mest var det tre. Åldersintervallet på provlämnarna var år med två tredjedelar mellan 20 och 39 år och 7 st över 50 år. Den stora delen prover var negativa både i urin- och utandningsprov. Totalt var det 189 prover som var negativa för droger i båda proverna. I de övriga positiva 26 proverna erhölls följande resultat: Tabell 1. Resultat från Västervik Urin Antal positiva prover Utandning Antal positiva prover THC metabolit 10 THC 1 Kokain (metabolit) 0 Kokain/metabolit 1 Bensodiazepiner 3 Diazepam/oxazepam 1 Buprenorfin 1 Buprenorfin 0 Morfin/opiater 1 Morfin/6-AM 2 Amfetamin/ metamfetamin 0 Amfetamin/ metamfetamin 8 Tramadol 1 Metylfenidat 6 Pregabalin 1 Cannabis. Tio urinprover var positiva för THC-syra medan endast ett utandningsprov rapporterades positivt. Det är välkänt att THC-syra kan detekteras i låga halter lång tid efter senaste intag. Fyra av de 10 kan bedömas som sannolikt vara ett resultat av tidigare intag och inte ett aktuellt då nivåerna i urinen var relativt låga (<100 ng/ml). Av de 6 proverna som hade hög nivå i urinen (>100 ng/ml) var det ett som rapporterats positivt också i utandningsprovet. Efterkontroll av analysresultaten från resterande 5 utandningsprov gav som resultat att inget prov var blankt med avseende på THC. Som exempel ges en illustration i figur 2. Ett prov har en kromatografisk interferens som gör att ingen slutsats kan dras. Ett prov har interferens men THC finns detekterat, medan 3 prover har analysdata som gör att THC borde ha rapporterats som positivt. Endast två av de fyra proverna som klassats som låga med avseende på urinresultatet var helt blanka för THC. 12

13 Kokain. Inget urinprov var positivt för kokainmetaboliten bensoylekgonin. Ett utandningsprov innehöll kokain och bensoylekgonin. Analytiskt var resultatet utan anmärkning vid efterkontrollen (figur 3). Att både kokain och metaboliten påvisas styrker riktigheten i resultatet. Provet kom från en intagen som var positiv för flera droger. Bensodiazepiner. Tre urinprover var positiva för bensodiazepiner. Alla tre hade resultat som visade på intag av diazepam. Ett av dessa hade rapporterat innehåll av diazepam i utandningsprovet. Efterkontroll av analysdata visade att ett av dessa två prov var blankt med avseende på diazepam och oxazepam medan det andra borde ha rapporterats positivt för diazepam. Figur 2. Figuren visar resultat från den masspektrometriska analysen. För varje substans registreras två kanaler (sk. kromatogram) som är selektiva för den substans som analyseras. I figur del A visas kromatogrammen som visar att THC finns i provet (blå markering). Provet borde ha rapporterats som positivt. I figur del B visas kromatogrammen från ett prov som bedömts negativt för THC. Som framgår förekommer en del störande signaler som gör att metodiken behöver vidareutvecklas. 13

14 Figur 3. Figuren visar resultat från den masspektrometriska analysen av kokain (till vänster och bensoylekgonin (till höger). För varje substans registreras två kanaler (kromatogram) som är selektiva för den substans som analyseras. I figuren visas kromatogram som visar att båda substanserna finns i provet (blåa markeringar). Provet rapporterades positivt för kokain och metaboliten bensoylekgonin. Urinen var negativ. Buprenorfin. Ett urinprov var positivt för buprenorfin men var rapporterat negativt i utandningsprovet. Efterkontrollen visade att buprenorfin fanns i provet och borde rapporterats som positivt. Anledningen var ett missförstånd. Morfin/heroin. Ett urinprov var positivt för kodein medan inget morfin eller 6-acetylmorfin detekterades vare sig i urin- eller utandningsprovet. Ett utandningsprov innehöll 6-acetylmorfin, vilket efterkontrollerades och befanns vara korrekt (figur 4.). Urinen var negativ. Ett utandningsprov hade rapporterats positivt för kodein vilket var ett misstag eftersom substansen inte ingick i analysmenyn. Analysresultatet var dock korrekt. Amfetamin(er). Inga urinprover rapporterades positiva med amfetamin/metamfetamin. Fyra prover var rapporterade positiva för metamfetamin. Alla fyra kom från samma analysomgång och berodde på ett misstag från laboratoriet. Efterkontroll visade att metamfetamin inte förekom i provet. Fyra prover rapporterades positiva för amfetamin medan urinproverna var negativa. Av dessa fyra var analysresultatet korrekt vid efterkontroll. Ett av dessa innehöll bara spårmängder mycket nära den lägsta rapporteringsgränsen. 14

15 Figur 4. Figuren visar resultat från den masspektrometriska analysen av morfin (till vänster och 6- acetylmorfin (till höger). För varje substans registreras två kanaler (kromatogram) som är selektiva för den substans som analyseras. I figuren visas kromatogram som visar att båda substanserna finns i provet (blåa markeringar). Provet rapporterades positivt för 6-acetylmorfin (metabolit till heroin). Urinen var negativ. Övrigt. Sju urinprover innehöll tramadol, pregabalin och metylfenidat vilket inte ingick i analysundersökningen för utandningsprov. I de 6 fallen med metylfenidat kommer att utandningsprovet efteranalyseras med avseende på metylfenidat i utandningsproverna. Metod för det finns. Sammanfattningsvis, kan konstateras att utandningsprovtagningen fungerat bra ur ett praktiskt perspektiv. De flesta skillnader i analysresultat mellan urin och utandning berodde på osäkerhet och misstag i utvärdering av analysresultatet. Drogtestning på KVA Färingsö Målsättningen var att utföra drogtestning på alla nyintagna under studieperioden med urin- och utandningsprov. Studien startades efter nyåret. Totalt samlades 15 prover i studietiden vilket var all möjlig provtagning under studieperioden. Åldersintervallet på provlämnarna var med 80 % i intervallet år. 15

16 Endast fyra av de 15 proverna var helt negativa. För övriga prover erhölls följande resultat: Tabell 2. Resultat från Färingsö Urin Antal positiva prover Utandning THC metabolit 4 THC 1 Bensodiazepiner 1 Diazepam/oxazepam 0 Buprenorfin 1 Buprenorfin 1 Antal positiva prover Amfetamin/ metamfetamin 5 Amfetamin/ metamfetamin 8 Amfetamin(er). I alla sex fall där urinproverna innehöll amfetamin detekterades detta även i utandningsprovet. I två fall detekterades amfetamin endast i utandningsprovet. Analysresultaten i dessa prover var övertygande och bedömdes korrekt vid efterkontrollen. Eftersom proven var negativa med urinsticka utfördes ingen kontrollanalys av RMV. I ett prov detekterades metamfetamin tillsammans med amfetamin. Detta var i överensstämmelse med resultatet från RMV. Cannabis. Fem urinprover var positiva för THC-syra men endast ett av utandningsproven. Det är välkänt att THC-syra kan detekteras i låga halter lång tid efter senaste intag. Endast ett prov av de negativa bedömdes (>100 ng/ml) kunna vara ett aktuellt intag. Vid eftergranskningen var provet positivt även i utandningsprovet. Bensodiazepiner. Ett urinprov var positivt för bensodiazepiner. Det blev inte verifierat av RMV. Övrigt. Ett prov var positivt för buprenorfin i urinen. Detta blev inte verifierat av RMV. Buprenorfin analyserades inte i utandningsprovet. I fall 10 utfördes dock analys för buprenorfin i utandningsprovet och detta stämde då med urinresultatet. 16

17 Slutbedömning av detekterbarhet med utandningsprov jämfört med urin Substans Detekterbarhet Kommentar Cannabis 7 av 8 (87%) Avser urinprover med THCCOOH > 100 ng/ml. Amfetamin(er) 6 av 6 (100%) Fler fall upptäckta med utandningsprov. I ett fall med metamfetamin stämde urin- och utandningsprov. Bensodiazepiner 2 av 3 (66%) Diazepam Morfin/heroin Ett fall med utandning Kokain Ett fall med utandning Buprenorfin 2 av 2 (100%) Enkätsvar Västervik Antal svar intagna: 70, antal svar personal: 25 Fråga 2: Hur uppfattar du drogtestning i allmänhet? Oacceptabelt Acceptabelt Klienter 2-3, Personal 3-4 Fråga 3: Hur upplever du urinprovtagning? Ok Besvärande Klienter 4-5, Personal 2-3 Fråga 4. Frågan om man lyckats fuska med urinprov vill ingen svara på! Fråga 5: Hur upplever du provtagning med utandningsprov? Ok Besvärande Klienter 1-2, Personal 1-2 Fråga 6: Skulle det gå att fuska med utandningsprov? Fråga 7: Hur upplevde du provtagningstiden för utandningsprov? Kort Lång Klienter 2-3, Personal 2-3 Fråga 8: Vilket prov skulle du helst lämna? Samtliga svarar utandningsprov 17

18 Enkätsvar Färingsö Antal svar intagna: 10, antal svar personal: 0 Fråga 2: Hur uppfattar du drogtestning i allmänhet? Oacceptabelt Acceptabelt Klienter 1-5, median 4 Fråga 3: Hur upplever du urinprovtagning? Ok Besvärande Klienter 1-5, median 3 Fråga 4. Frågan om man lyckats fuska med urinprov svarar 2 Ja Fråga 5: Hur upplever du provtagning med utandningsprov? Ok Besvärande Klienter 1-5, median 2 Fråga 6: Skulle det gå att fuska med utandningsprov? 10 Nej Fråga 7: Hur upplevde du provtagningstiden för utandningsprov? Kort Lång Klienter 1-5, median 3 Fråga 8: Vilket prov skulle du helst lämna? 6 svarar utandningsprov Fria kommentarer från personal Sammanställt av Andreas Malmborg, KVA Västervik: En del av personalen upplever att det är lite svårt att ta utandningsprover. Vad det då handlar om är att det kan vara svårt att göra hål i påsen till hylsan. Även att de piggar som sitter på hylsan i påsen kan göra hål så att inte påsen kan fyllas. Det sistnämnda är ju redan fixat med de nya hylsorna. Annars är det en positiv inställning från både klienter och personal. Klienterna tycker att det är mindre kränkande samt att de slipper sitta avskiljda i väntan på att kunna lämna urinprov. Personalen tycker det är bra med utandningsprover då de slipper slussa iväg klienter till urinprovsrum för att ta prov. Detta sparar både personal och tid. Något annat som upplevs som positivt är att kvinnliga vårdare kan ta prover i samma utsträckning som manliga vårdare. Urinprovstagning är en situation som ofta leder till konflikter, rapportskrivning och misskötsamheter. Med utandningsprover tar man bort stora delar av det som utlöser konflikterna. 18

19 Annika Bergström, KVA Färingsö rapporterade att provtagningen av utandningsprovet endast innebar ett mindre merjobb. Vidare var reaktionen från provlämnarna att det tar lite tid att fylla provpåsen. Detta kan enligt Annika delvis bero på ovana då ingen av personerna kände till denna provtagningsmetod på förhand. Bärbar detektor FOI har skrivit en separat rapport som bifogas som bilaga 4. 19

20 DISKUSSION Denna studie representerar den första applikationen av drogtestning med utandningsluft i praktisk drift och startades efter att en rad forskningsprojekt, utveckling och utprovningar genomförts. Metoden för analys av utandningsproven på laboratoriet med masspektrometri var nyutvecklad med ett nytt instrument och innebar en ny nivå av känslighet. Det är därför relevant att framhålla de osäkerheter som fanns vid starten av detta projekt nämligen: 1. hur analysmetoden skulle fungera i drift med stor mängd okända prover och löpande rapportering 2. hur resultat från utandningsprov skulle jämföra sig med urinprov, pga. olika förväntade detektionstider 3. hur provtagningsproceduren skulle fungera och upplevas i praktiken Provtagningsproceduren för utandningsprovet är relativt enkel och utfördes av ett 25-tal olika personer. Dessa hade inte fått någon särskild träning eller utbildning för detta. En instruktion finns med i paketet med provtagningsutrustningen och den förefaller vara tillräcklig. Provtagningen får därför bedömas ha fungerat bra ur ett praktiskt perspektiv och de enkätsvar som erhållits från personal och intagna var påfallande positiva. De rutiner som behövs för att ta ett utandningsprov är betydligt enklare och mindre resurskrävande än ett urinprov. Oron för fusk är mindre med ett utandningsprov. Dock bör man fortfarande utföra provtagningen under kontrollerade omständigheter, t.ex. i ett särskilt utrymme. En stor mängd prover var negativa i både urin- och utandningsproverna vilket var en tillfredställande samstämmighet. Analysresultaten för de 37 positiva proverna uppvisade vid en första anblick en hel del skillnader mellan urin- och utandningsprov. Vid efterkontrollen av analysresultaten för utandningsproverna kunde dock en rad felaktigheter upptäckas och korrigeras. Detta får ses som en del av utvecklingen av analysmetoden och nödvändiga korrigeringar har kunnat göras. Masspektrometri är en teknologi som ger absolut säkra resultat när en substans detekteras och identifieras. De fyra fallen med falska positiva rapporter för metamfetamin berodde på ett misstag av operatören och var inte ett analysfel. De flera fall där analysresultatet påvisade förekomst men inte rapporterades berodde på försiktighet. Dock har rutiner för hur datorprogrammet presenterar data för operatören vid utvärderingen ändrats för att minska risken för denna typ av fel. Vi har även dragit erfarenheten att principen för två analysteg, screening och verifikation, måste bibehållas även då screeningen utförs med säker metod. Samstämmigheten mellan urin- och utandningsprov var mycket god efter genomgången av analysdata. För cannabis är detekterbarheten i de fall där urinresultatet visar på sannolikt nyligt intag hög. Även för bensodiazepinsubstansen diazepam är resultaten lovande. I tidigare publicerad studie var det dessa två parametrar som gav sämst resultat (11). Dock är en uppföljande studie under publicering som utnyttjar den nya provtagningen och analysmetoden, och som bekräftar en hög detekterbarhet även för cannabis och diazepam (egen studie som är under publicering). För övriga parametrar är resultaten över förväntan goda. Det är till och med så att fler fall upptäcktes med utandningsprov. Det var ett oväntat resultat. De intagnas ovilja att rapportera förekomsten av fusk med urinprov kan tolkas som att det förekommer, vilket skulle kunna förklara observationen. Trots detta måste man vara medveten om att utandningsprov mest sannolikt har en kortare detektionstid. Drogtestning med utandningsprov är en helt ny företeelse. Det är känt att tre andra forskningsgrupper nu arbetar i fältet och har bekräftat att det fungerar med den provtagare som utvecklats och använts i denna studie. Även om drogtestning med utandningsprov är nytt finns en god vetenskaplig grund att stå på. Min forskargrupp har visat att 19 olika missbrukssubstanser kan detekteras med utandningsprov. Metoden verkar vara generell och fångar alla aktuella medel även de nya sk. Internetdrogerna. 20

21 För att bedöma tillförlitligheten i drogtestning med utandningsprov är inte bara analysteknik och analyssäkerhet av intresse. Vad är det för prover som samlas och analyseras? Vad representerar ett positivt resultat? Vår egen forskning har visat att missbruksmedlen i utandningen bärs av aerosolpartiklar (10). Forskning som utförts av kollegor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset under ledning av professor Anna-Carin Olin har visat att dessa partiklar bildas djupt nere i lungan av den skyddande lungvätskan som ett resultat av den normala andningsprocessen (14-16). Denna lungvätska omsätts och bildas av celler som står i förbindelse med blodet. Man kan därför vetenskapligt dra slutsatsen att innehållet i partiklarna som samlas i filtret för analys speglar något som lämnat provlämnarens kropp. Ett fynd av ett missbruksmedel i utandningsprovet måste betyda att personen har medlet i sin kropp. Utandningsprovet kan ur denna aspekt komma att visa sig vara lika säkert som ett blodprov. Vartefter drogtestning med utandningsprov blir accepterat och använt kommer önskemål ställas om en detektor för omedelbart resultat. Våra resultat tyder på att detta är möjligt men att det kommer att kräva ytterligare resurser för att nå fram till målet. Svar på projektets specifika frågor. Kan drogtestning utföras med utandningsprov och vara ett alternativ till urinprov och andra prover som används för drogtestning? Vilka droger/substanser kan detekteras? Ja, resultaten tyder på det Det verkar inte finnas någon begränsning Hur jämför sig detekterbarhet med urinprov? Resultaten visar på en mycket god jämförbarhet Hur accepteras denna provtagning av patienter/klienter? Kan handburen teknik för drogtestning utvecklas? Den accepteras mycket väl. Ja, men det kommer att kräva tid och resurser 21

22 KRIMINALVÅRDSRELEVANS Deltagarna i projektet från kriminalvården har uttryckt intresse för en fortsättning. Vi kommer därför att fortsätta provsamlingen ytterligare en tid för att få ett bättre underlag för den kommande vetenskapliga publikationen (dvs. fler positiva fall). Metoden med drogtestning med utandningsprov har den potentialen att provtagningen blir enklare, mer tillgänglig och mindre resurskrävande. Provresultatet kommer mer att avspegla intag i närtid. Om detta är intressant för kriminalvården finns anledning att diskutera en ytterligare fortsättning. Farmakologiska laboratoriet vid Karolinska Universitetssjukhuset avser att snart sätta drogtestning med utandningsprov i rutin. Metoden ska granskas av SWEDAC för ackreditering. Laboratoriet kommer därför snart kunna ta emot prover för rutindrogtestning. Dock bör man ta ett ytterligare steg försiktigt, göra det under kontroll och med möjlighet till utvärdering. Resultaten från utandningsproven har i denna studie inte använts som beslutsunderlag i det dagliga arbetet. Det kommer inte finnas några problem med att i framtiden överföra tekniken till RMV:s laboratorium om det är önskvärt. 22

23 REFERENSER 1. Hermansson U, Beck O, Westregård A, Brunes M. Drug abuse tests important part of preventive measures against narcotics. With testing drug abuse can be identified early in the workplace. Läkartidningen. 107; : Beck O, Villén T. Drugs of abuse testing safer and safer and more complete. Läkartidningen. 108; : Jones S, Sullivan C, Caudy M, Mieczkowski T. Exploring the utility of an estimation procedure to reveal drug use among arrestees: implications for service delivery. J Behav Health Serv Res. 37; : Allen KR. Screening for drugs of abuse: which matrix, oral fluid or urine? Ann. Clin. Biochem. 48; : Gallardo E, Queiroz JA. The role of alternative specimens in toxicological analysis. Biomedical Chromatography. 22; : Beck O, Leine K, Palmskog G, Franck J. Amphetamines detected in exhaled breath from drug addicts: a new possible method for drugs-of-abuse testing. Journal of Analytical Toxicology. 34; 233-7: Montuschi P. Analysis of exhaled breath condensate in respiratory medicine: methodological aspects and potential clinical applications. Therapeutic Advances in Respiratory Disease. 1; 5-23: Beck O, Sandqvist S, Eriksen P, Franck J, Palmskog G. Method for determination of methadone in exhaled breath collected from subjects undergoing methadone maintenance treatment. Journal of Chromatography B. 878; : Beck O, Sandqvist S, Dubbelboer I, Franck J. Detection of THC in exhaled breath collected from cannabis users. Journal of Analytical Toxicology Beck O, Sandqvist S, Franck J. Demonstration that methadone is being present in the exhaled breath aerosol fraction. Journal of Pharmaceutical and Biomedical Analysis : Beck O, Stephanson N, Sandqvist S, Franck J. Detection of drugs of abuse in exhaled breath from users following recovery from intoxication. J. Anal. Toxicol. 35; : Beck O, Sandqvist S, Eriksen P, Franck J, Palmskog G. Determination of methadone in exhaled breath condensate by liquid chromatography-tandem mass spectrometry. J Anal Toxicol. 35; : Beck O, Sandqvist S, Böttcher M, Eriksen P, Franck J, Palmskog G. Study on the sampling of methadone from exhaled breath. J Anal Toxicol. 35; : Almstrand AC, Josefson M, Bredberg A, Lausmaa J, Sjövall P, Larsson P, Olin AC. TOF-SIMS analysis of exhaled particles from patients with asthma and healthy controls. European Respiratory Journal. 39; 59-66: Bredberg A, Gobom J, Almstrand AC, Larsson P, Blennow K, Olin AC, Mirgorodskaya E. Exhaled Endogenous Particles Contain Lung Proteins. Clinical Chemistry 58; : Almstrand AC, Bake B, Ljungström E, Larsson P, Bredberg A, Mirgorodskaya E, Olin AC. Effect of airway opening on production of exhaled particles. Journal of Applied Physiology. 108; 584-8:

24 APPENDIX 1 Beställningsblankett för studieprov som ska skickas till: Farmakologiska laboratoriet, Provmottagningen C2:71, Karolinska Univ. Sjh., Stockholm Försök med utandningsprov för drogtestning 2012, KVA Västervik På alla utandningsprover analyseras: amfetamin, metamfetamin, kokain (och metabolit), 6- AM (heroinmetabolit), morfin, cannabis, bensodiazepiner (diazepam, oxazepam), buprenorfin Provdatum: Beställarkombika L02 Provtagare (signatur): Svarsmottagare: Intagningsnummer: Resultat utandningsprov Ärendenummer: Ålder: Märketikett (utan extension) provnr: Noteringar: Resultat på urinprov: 24

25 APPENDIX 2 Frågeformulär drogtestning Fråga 1. Är du: Intagen Personal Fråga 2. Hur uppfattar du drogtestning i allmänhet? (sätt ett kryss eller cirkel) Oacceptabelt Acceptabelt Fråga 3. Hur upplever du urinprovtagning? Ok Besvärande Fråga 4. Har du någonsin lyckats fuska med urinprov? Ja Nej Fråga 5. Hur upplever du provtagning med utandningsprov? Ok Besvärande Fråga 6. Skulle det gå att fuska med utandningsprov? Ja Nej Fråga 7. Hur upplevde du provtagningstiden för utandningsprov? Kort Lång Fråga 8. Vilket prov skulle du helst lämna? Utandningsprov Urinprov Tack för din medverkan! 25

26 APPENDIX 3 Enkät till personal Vad upplever du för utmaningar att lösa gällande drogtestning? Lämna dina erfarenheter och definiera vad som borde förbättras. 26

27 APPENDIX 4 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33

34 Norrköping Telefon Fax

Utvärdering av möjligheten att utföra drogtestning med utandningsprov

Utvärdering av möjligheten att utföra drogtestning med utandningsprov Utvärdering av möjligheten att utföra drogtestning med utandningsprov Utvecklingsenheten Utvärdering av möjligheten att utföra drogtestning med utandningsprov Projektnummer: 2010_164 Olof Beck Layout:

Läs mer

Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare

Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare Utvecklingsenheten Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare Projektnummer:

Läs mer

Narkotikafri gymnasieskola. Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv & Mats Ohlson

Narkotikafri gymnasieskola. Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv & Mats Ohlson Narkotikafri gymnasieskola Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv 2018-12-03 & 2018-12-04 Mats Ohlson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Introduktion Val av

Läs mer

Nationell Narkotikaharmonisering. Therese Hansson Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte mars 2018

Nationell Narkotikaharmonisering. Therese Hansson Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte mars 2018 Nationell Narkotikaharmonisering Therese Hansson Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte 22-23 mars 2018 Expertgruppsarbete U-Kreatinin Gränsvärden Nationell harmonisering inom alkohol- och

Läs mer

Narkotikaharmonisering - Uppföljning

Narkotikaharmonisering - Uppföljning Narkotikaharmonisering - Uppföljning Expertgruppen Läkemedel och toxikologi Användarmöte 23-24 mars 2017 Expertgruppsarbete HARMONISERINGAR Nationell harmonisering inom alkohol- och drogtestningsområdet,

Läs mer

Missbruksanalyser. Missbruksanalyser. Inledning

Missbruksanalyser. Missbruksanalyser. Inledning LABORATORIEMEDICIN Missbruksanalyser Missbruksanalyser Inledning Vi vill med denna översikt redovisa vilka missbruksmedel som analyseras vid Laboratoriemedicin, NUS och ge en bild av de vanligaste problemen

Läs mer

Harmonisering av narkotikaanalyser i urinprov

Harmonisering av narkotikaanalyser i urinprov Harmonisering av narkotikaanalyser i urinprov Equalis expertgrupp Läkemedel / Toxikologi Therese Hansson Användarmöte 23 april 2015 Expertgruppsarbete HARMONISERINGAR Nationell harmonisering av metoder

Läs mer

Harmonisering av missbruksanalyser i urin

Harmonisering av missbruksanalyser i urin Harmonisering av missbruksanalyser i urin EQUALIS användarmöte för läkemedel/toxikologi 24 november 2011 Stockholm Harmonisering av missbruksanalyser i urin 1) Harmonisering av U-Kreatinins nedre gränsvärde

Läs mer

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-25 Meddelande 4/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall fr.o.m. 2016-06-08 Referensintervallet ändras till

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Nationell Harmonisering av Missbruksanalyser i Urin

Nationell Harmonisering av Missbruksanalyser i Urin Nationell Harmonisering av Missbruksanalyser i Urin Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi Therese Hansson & Robert Kronstrand EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 24-25 Mars 2014 Knivsta Harmoniseringar

Läs mer

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

Nya provmatriser för framtidens missbruksanalyser

Nya provmatriser för framtidens missbruksanalyser Nya provmatriser för framtidens missbruksanalyser En litteraturstudie Rosan Tekin Examensarbete, 15 hp Receptarieprogrammet, 180 hp Rapporten godkänd: VT 2019 Handledare: Patrik Appelblad, Examinator:

Läs mer

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Enhetliga analyser av narkotika i urin krävs för rättssäkerheten

Enhetliga analyser av narkotika i urin krävs för rättssäkerheten Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DLHH Enhetliga analyser av narkotika i urin krävs för rättssäkerheten THERESE HANSSON, tekn dr, kemist, Region Skåne; Medicinsk service, Labmedicin, Klinisk kemi, Lund

Läs mer

Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000

Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000 Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000 Vad skiljer olika alkomätare åt? Dräger kommenterar aldrig konkurrenters produkter. Som riktlinje för dig som konsument finns det dock ett antal saker som brukar

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter.

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Diabact UBT 50 mg tabletter. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller 13 C-urea 50 mg, anrikad stabil isotop. För fullständig förteckning över

Läs mer

DROGSCREENING MED MULTITEST 12 PÅ HC Marianne Andersson, distriktssköterska, Oxtorgets hälsocentral Doktorama AB

DROGSCREENING MED MULTITEST 12 PÅ HC Marianne Andersson, distriktssköterska, Oxtorgets hälsocentral Doktorama AB DROGSCREENING MED MULTITEST 12 PÅ HC 20181114 Marianne Andersson, distriktssköterska, Oxtorgets hälsocentral Doktorama AB BAKGRUND Blandmissbruk allt vanligare i befolkningen och särskilt i den grupp som

Läs mer

Harmonisering av Missbruksanalyser i urin

Harmonisering av Missbruksanalyser i urin Harmonisering av Missbruksanalyser i urin Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 21-22 Mars 2013 Stockholm Harmoniseringar 1) Harmonisering av U-Kreatinins nedre

Läs mer

Information till forskningsperson

Information till forskningsperson Information till forskningsperson En dosundersökande studie i två delar utförd på friska forskningspersoner med syfte att utvärdera säkerhet, tolerabilitet och effekter med LMW-DS infusionslösning efter

Läs mer

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker

Läs mer

Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott.

Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott. Kosttillskott studien dag för dag Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott. Kosttillskottet består av en kostfiber kallad beta-glukan

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Dopingkontroll dina rättigheter och skyldigheter

Dopingkontroll dina rättigheter och skyldigheter Dopingkontroll dina rättigheter och skyldigheter Vem har rätt att kontrollera och hur ska det gå till? Frågorna är berättigade. Till din hjälp har vi gjort denna folder för att du ska känna till dina rättigheter

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Marknadsöversikt utvärdering

Marknadsöversikt utvärdering Rapport 2012:8 2012-05-28 201 Marknadsöversikt utvärdering Med förslag till arbetsgång och finansiering vid framtida uppdatering Ida Sylwan, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda

Läs mer

Meddelandeblad. Narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården

Meddelandeblad. Narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Hälso- och sjukvårdspersonal Personal inom socialtjänsten Laboratorier Januari 2004 Narkotikatester av urin inom hälso- och sjukvården Inledning Upptäckt av narkotikamissbruk

Läs mer

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28 Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -

Läs mer

Drogtestning i urin - Rutin för hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Drogtestning i urin - Rutin för hälso- och sjukvård Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-261680 Fastställandedatum: 2018-12-17 Giltigt t.o.m.: 2019-12-17 Upprättare: Robert H Frieberg Fastställare: Janne Raappana Drogtestning i urin - Rutin

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08

7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-23 Meddelande 7/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall Referensintervallet ändras till 8-14 µmol/l vilket

Läs mer

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.

Läs mer

Miljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER

Miljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER Projektet utfördes under våren 2015 av livsmedelsinspektörerna: Ulrika Andersson, Giovanna Sanchez,

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden

Läs mer

Standard, handlggare

Standard, handlggare Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Bruksanvisning för. Triplog AlcoTrue. Alkomätare. For everyone s. safety

Bruksanvisning för. Triplog AlcoTrue. Alkomätare. For everyone s. safety Bruksanvisning för Triplog AlcoTrue Alkomätare For everyone s safety Introduktion Tack för att du har köpt Triplog AlcoTrue alkoholmätare från Opus Prodox AB. AlcoTrue använder samma typ av mätteknik som

Läs mer

Screening för tjock- och ändtarmscancer

Screening för tjock- och ändtarmscancer Screening för tjock- och ändtarmscancer Indikatorer SCREENING FÖR TJOCK- OCH ÄNDTARMSCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

2012-11-26 DRUGLINE. med Drugle. Karolic

2012-11-26 DRUGLINE. med Drugle. Karolic 2012-11-26 DRUGLINE med Drugle Karolic Bakgrund Drugline är en evidensbaserad databas som innehåller frågor och svar handlagda på de regionala läkemedelsinformationscentralerna i Sverige samt i Odense

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning Bilaga Skåne Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 46 53 % Kvinnor 35 41 % Okänt 5 6 % Alla 86 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män

Läs mer

Is i livsmedelsanläggningar

Is i livsmedelsanläggningar Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på

Läs mer

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik Bilaga Göteborg Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 18 38 % Kvinnor 25 53 % Okänt 4 9 % Alla 47 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008 projekt R A P P O R T maj 2008 M I L J Ö K O N T O R E T Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008 Maria Mattsson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140707 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205

Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205 Bilaga Stockholm Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 150 73 % Kvinnor 53 26 % Okänt 2 1 % Alla 205 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover

Läs mer

Försökspersonsinformation och Samtycke

Försökspersonsinformation och Samtycke Försökspersonsinformation och Samtycke Titel BUP1502: En öppen studie som har för avsikt att bekräfta att farmakokinetiken av plåster innehållandes buprenorfin är liknande hos äldre och yngre personer.

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet

Läs mer

Några minuter idag. Många liv i morgon.

Några minuter idag. Många liv i morgon. Broschyr Karma Kamera Studiefas 20141208.docx Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset.

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2014-03-19. Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-28

Kvalitetsindex. Rapport 2014-03-19. Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-28 Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2014-03-1 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-2 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Egentillsyn. med haccp

Egentillsyn. med haccp Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.

Läs mer

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Version Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är ett levande dokument som revideras

Läs mer

LARO-utredning Capio Maria

LARO-utredning Capio Maria LARO-utredning Capio Maria Väntan för patienten kan bli lång under ett utredningsskede. Capio Maria önskar förkorta tiden det tar att genomföra en LARO-utredning så långt det är möjligt. En utredning består

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE ARBETSPLATSER

ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE ARBETSPLATSER SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Telefon: 08-16 20 00 ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ MINDRE

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 2013027 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Spirometri 19 okt. 2015. Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå

Spirometri 19 okt. 2015. Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå Spirometri 19 okt. 2015 Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå Spirometri är som en kedja av delmoment som alla behöver vara väl kontrollerade och tillförlitliga för att ett tolkbart

Läs mer

UTBILDNINGSJOURNAL. . är elev på Hantverksprogrammet med inriktning förberedande utbildning i frisöryrket och går nu i åk..

UTBILDNINGSJOURNAL. . är elev på Hantverksprogrammet med inriktning förberedande utbildning i frisöryrket och går nu i åk.. UTBILDNINGSJOURNAL. är elev på Hantverksprogrammet med inriktning förberedande utbildning i frisöryrket och går nu i åk.. Elevens ansvariga lärare under denna termin är I skolan har vi olika steg i utbildningen

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket. Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger

ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket. Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger Dnr: 6.5.2-2015-032734 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Långa ögonfransar snygg till vilket pris? Rapport om ögonfransserum

Långa ögonfransar snygg till vilket pris? Rapport om ögonfransserum Långa ögonfransar snygg till vilket pris? Rapport om ögonfransserum 2013-09-27 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Projektbeskrivning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Avgränsningar... 4 2. Målsättning...

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

LifeAssays en sammanfattning fram till idag. LifeAssays bolagsstämma 2014-04-10

LifeAssays en sammanfattning fram till idag. LifeAssays bolagsstämma 2014-04-10 LifeAssays en sammanfattning fram till idag LifeAssays bolagsstämma 2014-04-10 2014-04-09 1 Presentation 1 LifeAssays är något så unikt som ett svenskt företag inom veterinär diagnostik. Baserat på egenutvecklad

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola Upplands-Bro kommun Västra Bro förskolor Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Norrgrindens förskola Inledning: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer