Att förstå psykisk ohälsa mot bakgrund av varje individs sociala och kulturella bakgrund
|
|
- Gerd Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att förstå psykisk ohälsa mot bakgrund av varje individs sociala och kulturella bakgrund Maria Sundvall Psykiater, Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting Göteborg,
2 Upplägg Att förstå psykisk ohälsa mot bakgrund av varje individs sociala och kulturella bakgrund men också Vad säger forskningen om psykisk ohälsa bland migranter? Lite om forskning Mer om individ, social bakgrund, kulturell bakgrund med exempel från rapport om syrier. Och ett fokus på att förstå
3 Migranter och psykisk ohälsa Internationella studier: migranter i allmänhet färre psykiska besvär, ökar över tid. Kirmayer, Narasiah et al, 2011 Ökad risk för psykos i många invandrargrupper. Cantor-Graae & Selten, 2005 Ökad risk för självmordsbeteende för flertalet invandrargrupper i Europa jämfört både med hemland och inhemsk befolkning i nytt land. Bursztein Lipsicas et al, 2012
4 Litteraturstudie om psykisk hälsa för invandrare i Sverige ( ) Ökad risk för depression och andra vanliga psykiska störningar Ökad risk för psykos (Jf Socialstyrelsens rapport 2013) Ökad risk för suicid (födda i Finland) minskad risk för suicid (födda i Mellanöstern, Sydeuropa) Få studier om barns psykiska besvär, t ex ADHD, ätstörningar Stora variationer: födelseland, kön Flesta studier självrapporterad hälsa eller slutenvård Gilliver et al, 2014; Socialstyrelsen, 2013
5 Flyktingar och asylsökande Flyktingar mer sårbar grupp. Sämre psykisk hälsa än inhemskt födda. Hollander, 2013 Ökad psykisk ohälsa med depression, ångest, PTSD. Fazel, Wheeler & Danesh, 2005 Mycket högre risk insjukna i icke-affektiv psykos än ickeflyktingar från samma land och inhemskt födda svenskar. Hollander m fl, 2016 Asylsökande få studier. Vanligt med psykiska och psykosomatiska besvär. Laban et al, 2005; Kirmayer, Narasiah et al, Ökad risk för suicid och suicidförsök i några studier. Goosen et al, 2011; Staehr & Munk-Andersen, 2006; Cohen, 2008
6 Vad kan ökad risk för insjuknande i till exempel psykos bero på? Särskilda riskfaktorer Ökad mängd av allmänna riskfaktorer Faktorer som påverkar patientens hjälpsökandebeteende Faktorer som påverkar behandlarens förmåga att förstå patienten, ställa diagnos och få en behandlingsallians. Ex feltolkning Argument för vikten av utforskandet av hur det är för varje individ, inklusive socialt och kulturellt sammanhang
7 DET SOCIALA SAMMANHANGET MED EXEMPEL FRÅN SYRIER
8 UNHCR-rapport Hassan, Kirmayer, Mekki-Berrrada m fl Culture, context and the mental health and psychosocial wellbeing of Syrians
9 Syriska flyktingars situation och behov Halva befolkningen på flykt, mer än hälften av dessa barn Mer än döda och skadade. Förväntad livslängd från 75,9 år till 55,7 år. Massiva erfarenheter av våld och övergrepp. Fattigdom ökat, arbetslöshet, brist på mat, vatten, avlopp, sjukvård, utbildning. Flyktingar förlorat mycket, nätverk underminerade. Många resurser men tas inte till vara.
10 Exempel på sårbara grupper bland syriska flyktingar Hushåll som leds av kvinnor - ändrade familjeroller, ökad börda. Också empowerment. Ökat sexuellt våld stigma. Våld i nära relationer. Tonåringar fler tidiga äktenskap, stress för unga flickor. Barn emotionella och beteendeproblem. Äldre Personer med tidigare funktionshinder el ohälsa De som utsatts för våld särskilt tortyr. Många olika symtom, suicidalitet. HBTQ olagligt, diskriminerade. Ökade risker under kriget.
11 Socialt sammanhang i Sverige för flyktingar och hälsorisker Ovisshet, lång asyltid, tillfälliga uppehållstillstånd Boende, socioekonomi Brist sysselsättning Oro för familjen, familjeåterförening Våld och hot Diskriminering, alienation
12 VAD VET MAN OM SYRIERS PSYKISKA HÄLSA IDAG?
13 Psykiska och psykosociala besvär för syrier Emotionella problem: ledsenhet, sorg, rädsla, frustration, ångest, ilska, förtvivlan. Kognitiva problem: kontrollförlust, hjälplöshet, oro, grubbel, leda, hopplöshet. Fysiska symtom: trötthet, sömnsvårigheter, aptitförlust, oförklarade kroppsliga symtom. Sociala och beteendeproblem: tillbakadragande, aggressivitet, interpersonella svårigheter
14 Psykiska besvär och psykiska störningar för syrier Prevalens psykisk störning sannolikt ökat men statistik saknas. Kan bero på försämring av tidigare sjuklighet, våld, villkor under och efter flykt. Ökad risk för depression, förlängd sorg, PTSD och olika former av ångestsyndrom men överdiagnostisera inte, särskilt inte i situation av fortsatt stress. Icke-kliniska interventioner kan betyda mer för läkning än vård. Sannolikt ökad prevalens psykos pga riskfaktorer. Ökad alkohol- och droganvändning. Överdiagnostisera inte i perioder av stress.
15
16 VAD BETYDER KULTURELLT SAMMANHANG FÖR SYRIER?
17 Vad är kultur? System av kunskap, begrepp, regler och handlingar. Inlärda, överförs mellan generationer. Språk, religion och andlighet, familj, faser i livscykeln, ritualer, vanor, moraliska och juridiska system. Öppna, dynamiska system, ändras ständigt. Flesta möter många kulturer i sin vardag, använder dem för att skapa sina egna identiteter och skapa mening ur upplevelser. Avgörande att vi inte övergeneraliserar kulturell information eller skapar stereotypier om olika grupper. DSM-5, American Psychiatric Association, 2013
18 Kultur och självreflektion Som fiskens vatten synligt först när det bryts mot något annat
19 Syrien ett mångkulturellt samhälle Genom århundraden många olika etniska och religiösa bakgrunder, flyktingar kommit till landet. Flertal anses vara araber (baserat på språk) 9-10 % kurder. Assyrier, tjerkesser, armenier, dom, greker, perser, albaner, bosniaker. Många arabiserats. Även beduinstammar. När statsstruktur försvagats har stamstruktur fått ökad betydelse. Arabiska officiellt språk, ej erkända minoritetsspråkrättigheter i konstitution förbjöds publikationer på kurdiska. Kurdiska språket ökar nu i offentligheten på flera håll.
20 Syrien religiös mångfald Före kriget, sunni cirka 3/4 av befolkningen Andra muslimska grupper cirka 13 % Kristna cirka 10 % olika ortodoxa och katolska kyrkor Druser 3 % Liten yezidisk grupp Liten grupp protestanter
21 Vad är en individ? The concept of the person En vanlig syn på individen i Syrien präglad av islam: Sociocentrisk kollektivistisk, grupporienterad Kosmocentrisk varje individ samband med alla varelser som gud har skapat, även andar och änglar Individen har dubbla dimensioner: - Universell dimension styrs av guds vilja - Social dimension styrs av sociala regler för samexistens Föreställningar om ödet inte fatalism, snarare att överlämna sig, värde i att ha tålamod inför motgångar som sjukdom och förluster. Men obs variation, olika traditioner, olika individuella sätt att förhålla sig till traditioner.
22 VAD SPELAR KULTUREN FÖR ROLL I MÖTET MED VÅRDEN?
23 Upplevelse eller uttryck? Variationer i uttryck för depression. Oftare somatiskt uttryck kanske också fråga om vad man talar om först. Att höra röster inte alltid uttryck för psykos allmän psykisk plåga. PTSD kan misstas för ångesttillstånd. American Psychiatric Association, 2013 Anorexi i Hongkong hade inte samma symtom som i DSM innan den västerländska definitionen blev känd Watters, Crazy like us, 2010
24 Språk och kommunikation God kontakt vad är det? Finns ord? Vilken laddning? Olika kommunikationsstilar
25 Kulturella lidandebegrepp i DSM-5 Kulturella syndrom kulturellt färgade lokala begrepp, symtombildningar, benämningar närmast lokalt formade sjukdomskategorier. Kulturellt färgat lidandespråk kulturellt och socialt delade sätt att tala om besvär utan att det rör sig om tydliga sjukdomstillstånd. Ex kufungisisa att tänka för mycket, från delar av Afrika. Kulturella förklaringsmodeller kulturellt färgade orsaksförklaringar
26 Ataque de nervios Exempel på kulturellt syndrom, hos personer med latinamerikansk bakgrund Intensiv emotionell upprördhet, akut ångest, attacker, ibland aggressiv Ibland dissociativa upplevelser, krampliknande tillstånd Ofta direkt stressutlöst
27 Kulturellt färgat lidandespråk Psykisk allmän plåga exempel syrier Min själ är trött = ospecificerade symtom på oro och depression, trötthet, utmattning Ofta uttryck knutna till kroppsliga förnimmelser Smärta eller tungt i bröstet, kramp i tarmar, domnade kroppsdelar, myror kryper under huden etc Ångest, rädsla Ofta kroppsliga uttryck relaterade till hjärtat Houbout el qalb hjärtat faller ned = att uppleva plötslig rädsla Kamatni qalbi mitt hjärta kläms åt = ängslan eller oro inför något som ska komma
28 Vad finns det för svenskt lidandespråk?
29 Vad finns det för svenskt lidandespråk? Problem med nerverna Hon har gått in i väggen Du har fått en chock -Man får nog säga att jag mådde skit. Jag var rätt traumatiserad och hann inte känna efter. David Lagercrantz om sin reaktion på dåliga recensioner, DN 19 april
30 Kulturella förklaringsmodeller Termen explanatory models formulerades av Arthur Kleinman (1988): - Vad kallar du det här problemet? - Vad tror du är orsaken till problemet? - Vilket förlopp väntar du dig? Hur allvarligt är det? - Vad tror du problemet gör i din kropp? Hur påverkar det din kropp och ditt sinne? - Vad är du mest rädd för när det gäller ditt tillstånd? - Vad är du mest rädd för när det gäller behandlingen?
31 Kleinmans egen kritik av explanatory models Används mycket vid läkarutbildning i USA. Ses som ett mått, som att ta Hb. Används för att avsluta snarare än att inleda samtalet. Den mänskliga upplevelsen går förlorad. Borde istället användas för att öppna upp kommunikationen, behandlaren lägger sin expertkunskap åt sidan. Kleinman & Benson, The problem of cultural competency and how to fix it, 2006
32 Mer kritik av förklaringsmodeller Flesta har inte bara en förklaring. Mer fragmenterat. I en intervjustudie tyckte patienterna inte att det var deras sak att ha någon förklaring, det var läkarens.
33 Kulturella förklaringsmodeller hos syrier Har förändrats under de senaste årtiondena. Särskilt i städer ökad medvetenhet om psykisk ohälsa. Flesta förklarar med social situation: våld, förluster, dagliga sociala och ekonomiska problem. Förekommer även religiösa och övernaturliga förklaringar. T ex en prövning från Gud
34 Hur ska vi förhålla oss till patientens UNHCR: kulturella förklaringar? Kliniker i psykiatrin bör inse att deras egna professionella förklaringsmodeller för psykiska problem kanske inte delas av deras patienter. Att tvinga på patienterna dem kan fjärma dem från behandlaren och skada relationen till dem. Hur skulle ni kunna göra i era patientmöten?
35 Hur kulturen påverkar (efter Ghayda Hassan) Kultur och religiösa värderingar Lidandespråk Förklaringsmodeller Översätts för individen till Upplevelse av plåga Förklaring till sjukdom Förväntningar och copingstrategier Hjälpsökandebeteende
36 Olika förklaringar olika stigma Skiljer sig stigma mellan kulturer? Ja, t ex om sjukdomstolkningen är negativ. T ex att sjukdomen är guds straff. Eller dåligt blod hos familjen. Eller djinner. Men risk att vi övertolkar: Det kan också handla om okunskap och om språk. Dessutom motsägelsefullt: Stigma finns också i svensk kultur. Industrialiseringen ökat stigma. I låginkomstländer lättare delta i samhället.
37 Stigma påverkar även lidandespråk Ex suicidalitet hos syrier En del aspekter av sharialagar finns i Syriens nationella lager självmordsförsök ett brott. Använder indirekta uttryckssätt: Jag skulle vilja somna och aldrig vakna upp. Jag önskar att Gud skulle ta mitt liv. Viktigt att fråga taktfullt, börja med måendet, har det hänt att?
38 Förklaringsmodeller påverkar var man söker hjälp Traditionella behandlare, religiösa företrädare eller bara familjen som får hjälpa till? Vet familjen vart den ska vända sig? Familje/individorienterad kultur. Vi kan uppfatta familjen som inkonsekvent. Både vill och vill inte ha hjälp. Bland syriska flyktingar söker många hjälp i vården. Förekommer också att man söker sig till religiösa företrädare eller ritualer eller till healers.
39 HUR SKA VI FÖRSTÅ INDIVIDEN MED DENNES KULTURELLA OCH SOCIALA SAMMANHANG?
40 Är kulturkompetens idealet? Kan man vara kulturkompetent? Behöver man vara det? Kultursensitivitet Fantasin prövas ( ) av att patientens berättelser innehåller livsomständigheter utanför klinikerns egna erfarenheter. För att få berättelser att gå ihop behövs fantasi. Laurence Kirmayer, 2010
41 Missförstånd om KFI Inte bara kultur Intervju om det subjektiva Det vi eftersträvar är en narrativ Jämför personcentrerad vård
42 En chans att utforska patientens Coping Ex syriska flyktingar Bön, umgänge, dra sig tillbaka, musik, droger Resiliens Förmåga att gå igenom svåra händelser och utvecklas vidare Nätverket är en viktig del av det som stärker resiliens resurser
43 En syrisk psykiaters erfarenheter från arbete i flyktingläger Vikten av att den drabbade personen engagerar sig själv. Vikten av att återupprätta rutiner. Motion. Utbildning i grupper om trauma och dess effekter. Utmana sin egen känsla av hjälplöshet och negativa tankar. Överlevande kan inte få kontroll över krigshändelserna, men över saker i dagliga livet. Att försöka knyta an till det nya samhället. Att delta i sociala aktiviteter, att tala med andra. Almoshmosh, 2016
44
Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil och trauma,
Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil och trauma, 180312 Upplägg Vad är kultur? Kultur och psykiatri Hur kommer kultur in i vårdmötet?
Läs merNär världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum
När världen kommer till vårdcentralen Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum Bakgrund och syfte Transkulturellt centrum Stockholmsläns
Läs merKulturella aspekter av äldre migranters möte med vården Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum
Kulturella aspekter av äldre migranters möte med vården Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Upplägg Vad är en äldre invandrare? Är ämnet viktigt? Migration och kultur Finns det verktyg som
Läs merKULTURELLA ASPEKTER AV MÖTET MED ÄLDRE MIGRANTER I PRIMÄRVÅRDEN. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum
KULTURELLA ASPEKTER AV MÖTET MED ÄLDRE MIGRANTER I PRIMÄRVÅRDEN Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum 170124 Upplägg Vad är en äldre invandrare? Är ämnet viktigt? Migration och kultur Finns
Läs merTranskulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil, trauma
Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil, trauma 181114 Kultur och migration Ett fall Verktyg för att förstå kulturella aspekter
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merDifferentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Läs merAtt förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund
Att möta nyanlända flyktingar Göteborg 29.1.16 Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Vad säger forskningen om psykisk
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merTranskulturellt Centrum
Transkulturellt Centrum Stockholms läns landstings kunskapscentrum i transkulturell psykiatri asylsjukvård och munhälsa nyanlända flyktingars hälsa hälsokommunikation Lika eller olika? Vad kan ha betydelse
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merFlyktingsituation i världen
Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merNormkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas)
Sandra Dahlén Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas) Diskriminering vanligare än väntat Sammantaget
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merPsykisk hälsa och social situation under graviditet
Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merPsykiatrin i praktiken
Psykiatrin i praktiken Transkulturell psykiatri och betydelsen av kulturkänslig diagnostik och behandling Sofie Bäärnhielm Överläkare, sektionschef Transkulturellt Centrum Docent Karolinska Institutet
Läs merIntroduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Introduktionsutbildning 160928 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Innehåll Bakgrund till mitt intresse Påverkan av hur
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merAtt uppmärksamma psykisk ohälsa under en hälsoundersökning. Maria Sundvall Webbinarium MIG-projektet
Att uppmärksamma psykisk ohälsa under en hälsoundersökning Maria Sundvall Webbinarium MIG-projektet 140205 Upplägg Vad vet vi om psykisk ohälsa hos asylsökande och andra migranter? - Delvis repetition
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merImplementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige
Fagkonferense om helsetjensten till asylsøkkere Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Sofie Bäärnhielm, MD, PhD Upplägg av presentation Kort information om KFI Bakgrund
Läs merÖjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merUnga asylsökande och suicid
Unga asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater, TC Flykt, exil och trauma 180419 Gilda Perna Upplägg Mustafa och Faheme Utmaningar att bedöma i migrationssituationen Vad mer finns det att fånga
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merAsylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma
Asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma 170505 Mustafa, 18 år Mustafa, 18 år, kommer till psykakuten en kväll i sällskap med Lillian, som arbetar på Mustafas boende. Under
Läs merHälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef
Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merTäby kommuns anhörigstöd Program våren 2014
Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo i Täby
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa Ett område som under lång tid ansetts vara ett eftersatt område både ur ett äldreperspektiv och ett perspektiv. Det behövs ökad kompetens, tillgång till
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merAtt möta nyanlända flyktingar
Att möta nyanlända flyktingar Dokumentation av en konferens den 29 januari 2016 som arrangerades av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Västra Götalandsregionen och Närhälsan 1 Jobbet i kommunerna
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs mer- risker och konsekvenser
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär
Läs merTrollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 6 Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal som arbetar på Trollskogen
Läs merPatientskola introduktion och manual
Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merEtt sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer
Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merHÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV
HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen
Läs merSer patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.
Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras. En föreläsning om sjukdomens mening Varför har Lisa ont i huvudet Varför har Pelle ont i magen? Nostalgia Det betyder smärtsam (sjuklig)
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merNyanlända och specialistpsykiatri
Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merSjälvskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merasa.hornsten@nurs.umu.se
Olika perspektiv på sjukdom eller Att vara sjuk - att vårda sjuka Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad asa.hornsten@nurs.umu.se Illness och disease Illness Illness handlar om hur
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merAsylprocessens påverkan på hälsan. Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Våren 2018
Asylprocessens påverkan på hälsan Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Våren 2018 Asylsökande som siffror 17 % av världens flyktingar finns i Europa, majoriteten i världens utvecklingsländer
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merNu är det jul igen...
Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merFörskolans plan mot kränkande behandling och
Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merResurser för dig som är anhörig
Resurser för dig som är anhörig Aleforsstiftelsen Aleforsstiftelsens behandlingshem Första Långgatan 21 Aleforshemmet 413 27 Göteborg 441 39 Alingsås Tel: 031-14 20 92 Tel: 0322-66 56 80 E-post: info@aleforsstiftelsen.com
Läs merNär livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS
När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood
Läs merSkolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merHälsa enligt WHO (1945)
Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Änglagårdens förskola Vi på Änglagårdens förskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Datum
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merProjekt Migration. Refleklera - & Agera
Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge
PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014 Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merÖga för öga, Tand för tand
Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen av den Engelska titeln Eye for an Eye. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merInformation om EREKTIONSPROBLEM
11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan
HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar
Läs merFör en stor del av Sveriges befolkning
Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men
Läs mer