Starta naturskola Vägar till mer utomhuspedagogisk verksamhet i din kommun

Transkript

1 Starta naturskola Vägar till mer utomhuspedagogisk verksamhet i din kommun Foto: Torbjörn Wrange

2 Förord De flesta barn tillbringar en stor del av sin dag i skolan. Det innebär att skolans sätt att undervisa spelar en viktig roll för barnens hälsa och förmåga till lärande. Att flytta undervisningen utomhus ger barnen möjlighet att använda hela kroppen och alla sina sinnen. Den första naturskolan startades i Söderåsen i Skåne Sedan dess har metoden att lära in ute spritt sig i Sverige och utomhuspedagogiken används nu som ett komplement till inomhusundervisningen. Idag finns cirka 90 naturskolor runt om i landet. Naturskolan är inte en plats utan är ofta en central resurs i kommunen som hjälper alla skolor och förskolor att bedriva undervisning utomhus. Genom att använda naturen som lärmiljö och inspirera till ett lustfyllt lärande med alla sinnen bidrar naturskolan till att styrdokumentens mål uppnås. Studier visar att barn som vistas regelbundet i naturen ofta är friskare och mindre stressade samtidigt som de får möjlighet att lära känna sin närmiljö. Detta kan i sin tur skapa ett intresse för att vistas i naturen och även en förståelse för natur- och miljöfrågor i ett större sammanhang. För många elever är den ökade variationen i undervisningen som utelektionerna bidrar med också positiv för både lärandet och lusten att lära påbörjades ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen genom satsningen Skogen som klassrum. Syftet är att: fler barn ska få kunskaper om och intresse för att vistas i skogen, samt därmed en positiv känsla för naturen och viljan att värna den. fler pedagoger ska få möjlighet att utveckla sin kompetens att använda skogen i skolundervisningen, som ett komplement till undervisning inomhus. fler kommuner ska arbeta för att tillgängliggöra skog för barn nära skolor och bostäder. uppmärksamma och sprida kunskaper om närnaturens och utomhuspedagogikens alla värden (biologiska, sociala, kulturella och pedagogiska). Skogen som klassrum har sedan 2008 fortbildat över pedagoger i över 80 kommuner, och därmed bidragit till att fler elever får uppleva utomhusdagar i sin närnatur. I vissa kommuner har i princip samtliga pedagoger i årskurs f-9 fortbildats och där har kommunen en bra bas att bygga på i den fortsatta utvecklingen av undervisningen. Naturskyddsföreningens lokala kretsar har haft en viktig roll i projektet med sin lokalkännedom och möjlighet till fortsatt samarbete med skolan. Olika aktiviteter har genomförts för att lyfta värdet av att bevara natur nära skolor och förskolor, bland annat den populära Lunch i det gröna där hundratals politiker och tjänstemän runt om i landet bjudits på lunch lagad över öppen eld och föredrag om utomhuspedagogikens och närnaturens värden. Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen vill med detta dokument ge en bild av hur det utomhuspedagogiska arbetet kan stärkas och utvecklas genom start av en naturskola. Det visar på vägar till fortsatt arbete med utomhuspedagogik som en permanent del av skolans och förskolans arbete, tätt sammankopplad med skolans styrdokument. Här finns både tips på finansiering och olika sätt att bedriva naturskola. Lycka till med att lära in ute! Stina Lindblad, ordförande i Naturskoleföreningen Märta Berg, sakkunnig skogens sociala värden, Naturskyddsföreningen Februari

3 Innehåll Vad är utomhuspedagogik?... 4 Vad är en naturskola?... 4 Naturskolornas målgrupp... 4 Olika sätt att bedriva naturskoleverksamhet... 4 Naturskolepedagog - vem är det?... 5 Varför starta naturskola?... 5 Skolors och kommuners ansvar för hållbar utveckling... 5 Lärande för hållbar utveckling och utomhuspedagogik... 5 Förutsättningar för barns vistelse i naturen... 6 Naturskolan som marknadsföring och del av miljöarbetet... 6 Stöd för utomhuspedagogik i läroplanen... 7 Utomhuspedagogiken och läroplanerna... 7 Stöd för utomhuspedagogik i forskningen... 8 Positiv påverkan på lärandet... 8 Bättre hälsa och mindre stress... 9 Kan bidra till en hållbar utveckling Olika typer av naturskoleverksamhet Uppsökande naturskoleverksamhet Bussburen naturskola Naturskola i stadsmiljö Naturskola kring en natur- eller kulturmiljö Ekonomi Huvudman? Olika sätt att driva naturskola Utrustning och inköp Exempel på olika naturskolors årliga ekonomi (exempel från 2012) Handlingsplan för att starta naturskola Praktiska tips för en ny naturskoleverksamhet Naturskyddsföreningens och Naturskoleföreningens arbete Läromedel och skolaktiviteter Vidare läsning

4 Vad är utomhuspedagogik? Utomhuspedagogik är en undervisningsform där upplevelsen står i centrum och alla sinnen stimuleras. Utifrån skolans uppsatta kunskapsmål kompletteras undervisningen inomhus med utomhuspedagogiska övningar i exempelvis språk, matematik, geografi, historia och naturorienterande ämnen. Enligt Nationellt centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet är utomhuspedagogik ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik innebär: - att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap, - att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas, - att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Vad är en naturskola? Den första naturskolan i Sverige startade 1982 i Söderåsen i Skåne. Idag finns cirka 90 naturskolor i landet och tusentals elever deltar varje vecka i utomhuspedagogiska aktiviteter. Naturskolan är ingen plats utan ett arbetssätt: Att lära in ute! Lustfylld undervisning och lek i naturen, utomhuspedagogik, leder till upplevelser, upptäckter och förståelse. En naturskola består ofta av en eller ett par pedagoger anställda på kommunen som fungerar som en resurs för alla kommunens skolor. Naturskolans arbetssätt är undersökande, det ger eleverna möjlighet att själva ta initiativ och frihet att på eget sätt genomföra uppgifter de presenteras för. Naturskolans teman är nästan alltid längre än en lektionstimme, ofta en halv eller en hel dag. Gruppens ordinarie pedagog deltar och har ansvar för eleverna medan naturskolepedagogen har ansvar för genomförandet av temat och för säkerheten. Eleverna har egen matsäck eller har mat med från skolan som ibland tillagas ute som en del av temat. Arbetet sker ofta i mindre grupper där alla deltagare får plats och spelar en viktig roll i genomförandet av uppgifterna. Detta arbetssätt passar väl in i det entreprenöriella lärande som är en av delarna i läroplanen, Lgr 11. Utöver hel- eller halvdagar med elever har många naturskolor fortbildning för pedagoger och studenter för att utveckla deras förmåga att arbeta självständigt utomhus med den egna gruppen. Naturskolornas målgrupp elevbesök av barn och elever från 1 till 19 år anordnas årligen på naturskolor runt om i landet och pedagoger deltar i naturskolornas fortbildningstillfällen. Deltagarna är pedagoger från förskola, fritids och skola, studenter och skolledare. Eleverna kommer oftast i förskolans, skolans eller fritidshemmets regi tillsammans med sin ordinarie pedagog. Den mest frekventa gruppen naturskolorna möter är elever i åldrarna 6-12 år. Vissa av naturskolorna har också besökare på lov och helger. Då kommer barnen tillsammans med sina föräldrar eller deltar i olika lägeraktiviteter. Olika sätt att bedriva naturskoleverksamhet De flesta av landets naturskolor drivs som kommunal skolverksamhet för att komplettera den ordinarie undervisningen. Ett fåtal drivs av stiftelser eller av privata aktörer. Inga elever går permanent på naturskolan, utan verksamheten ska fördjupa förståelsen för undervisningen inomhus. Det finns många sätt att bedriva naturskola på. Naturskolan kan drivas i form av en buss som tar med eleverna ut till många olika platser i naturen som i Karlstad eller Botkyrka. Den kan drivas som ett museijordbruk, som i Falun eller på ett friluftsmuseum som i Helsingborg. Naturskola kan också bedrivas enbart ute på skolorna med kontor och förråd som enda lokal, som i Umeå och Malmö. 4

5 Naturskolan kan naturligtvis också vara en byggnad specialbyggd för naturskolan i ett friluftsområde, som i Uppsala, eller i en gammal skola som i Nynäshamn. Vissa naturskolor bedriver lägerskoleverksamhet, som till exempel Hörjelgården i Sjöbo. Fokus på aktiviteterna varierar utifrån kommunens behov och förutsättningar. Asköviken i Västerås har fokus på fåglar eftersom de mest håller till i den våtmark de restaurerat medan Sundsvall ägnar sig mycket åt vinter- och sommarfriluftsliv tack vare sina fantastiska möjligheter till det på och omkring Södra berget. Oavsett inriktning bygger naturskolans verksamhet på Lgr 11 och de måldokument som finns i skolan. Läs mer längre fram om olika typer av naturskoleverksamhet. Naturskolepedagog - vem är det? De som arbetar på landets naturskolor har en mängd olika bakgrunder. Ungefär hälften är pedagogiskt utbildade och den andra hälften är naturvetare. Vem som blir naturskolepedagog beror ofta på eget engagemang i natur- och miljöfrågor och lust att arbeta inom skolan på ett alternativt sätt men ändå med betydelse för barns och ungas utveckling. På vissa universitet och högskolor ingår utomhuspedagogik i grundutbildningen för lärare, på många platser finns valbara kurser. En masterutbildning i utomhuspedagogik finns på Nationellt centrum för utomhuspedagogik vid Linköpings universitet. Varför starta naturskola? Skolors och kommuners ansvar för hållbar utveckling Kunskap om naturen och naturliga fenomen får man bäst i naturen och lärandet stimuleras i samband med fysisk aktivitet och när flera sinnen används. 1 Skolan har en nyckelroll för att eleverna ska få möjlighet att upptäcka vad som finns i utemiljön runt omkring dem. Alla barn får inte möjlighet att komma ut i naturen på fritiden. Forskning visar också att socioekonomiska och kulturella faktorer spelar roll för barns naturkontakt. Skolan kan därmed fungera som en utjämnande kraft av skillnaderna i barns naturkontakt. 2 Om fler kommuner satsar på organiserad utomhuspedagogisk verksamhet i form av exempelvis en naturskola får fler elever möjlighet att delta i undervisning utomhus. Lärande för hållbar utveckling och utomhuspedagogik Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra det svenska skolväsendet enligt skollag och läroplaner utsågs av FN till decenniet för lärandet för hållbar utveckling, vilket skulle synliggöras i alla skolformer världen över. Naturskyddsföreningens rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj visar emellertid att lärande för hållbar utveckling ännu inte genomsyrar undervisningen och att en bidragande orsak till det kan vara att många lärare varken har en relevant utbildning eller får fortbildning för detta. 3 Riksdagen har också antagit ett antal friluftslivsmål, varav målet Ett rikt friluftsliv i skolan innebär att förskolor, förskoleklasser, grundskolor och motsvarande bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om en god miljö och hållbar utveckling enligt styrande dokument. 4 Undervisning om hållbar utveckling kan se ut på många olika sätt. Det handlar om såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet. Viktiga delar i detta är kunskap och förståelse för 1 Dahlgren, L. O. & Szczepanski, A., 2011: Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift, 20(1), Sandberg, M., 2012: De är inte ute så mycket Den bostadsnära naturkontaktens betydelse och utrymme i storstadsbarns vardagsliv. PhD diss. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografi. 3 Naturskyddsföreningen, 2014: Hållbar utveckling i skolan var god dröj. En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner. 4 Regeringens skrivelse 2012/13:51. Mål för friluftslivspolitiken. 5

6 ekosystemen och dess tjänster, klimatproblematiken och människans påverkan på sin omgivning. Utomhuspedagogiken bygger på tanken att positiva upplevelser i naturen innebär förbättrade möjligheter att förklara ekologiska samband och för att förstå miljöfrågor. Utomhuspedagogiken kan därigenom vara en av flera metoder som används i lärandet för hållbar utveckling och ett komplement till den traditionella pedagogiken. Utomhuspedagogiken betonar att upplevelser i den miljö som omger oss är en bra bas för inlärning. Utomhusmiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla som ger ett rikt material för såväl historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden. Utgångspunkten för lärandet är att verklighetsanknytningen och utomhusmiljön kan vara av varierande slag; hembygden, staden, skogen mm. 5 Förutsättningar för barns vistelse i naturen Trots alla dessa fördelar är förutsättningarna för barns vistelse i naturen begränsade på många håll i landet. Det finns studier som tyder på att barn vistas utomhus allt mindre. 6 Tillgången till natur skiljer sig mellan olika bostadsområden och den utnyttjas i olika utsträckning av olika grupper i samhället. Även den totala tillgången på naturområden i och nära våra tätorter minskar. 7 Runt om i landet sker en förtätning av bebyggelsen som innebär att grönområden ständigt naggas i kanten. Små skogsdungar och naturområden som kan verka oansenliga vid en första anblick är värdefulla gröna platser för barn och ungdomar. Försvinner dessa platser till förmån för vägar, bostäder och nya köpcenter försvinner också viktiga förutsättningar för barns lek och verksamhet i skolan. För att barn ska trivas och tycka att det är roligt att vara i naturen är det viktigt att den är variationsrik. Det bör finnas klätterträd, utsiktspunkter och vatten. Gärna täta snår att gömma sig i och massor av grenar, pinnar och ris att bygga kojor av. Trygghet är också en viktig parameter. Det gäller att skapa balans mellan spänning och trygghet. Men viktigast av allt är närheten och tillgängligheten. För att barn ska komma ut i naturen bör den inte ligga längre bort än meter från skolan eller bostaden. 8 Och tillgängligheten får inte begränsas av trafikerade vägar och stängsel. Fysisk planering utan helhetssyn, otillräcklig lagstiftning och bristande resurser gör att kvaliteten på barns utomhusmiljö idag inte kan garanteras av samhället. Men alla barn går i skolan i Sverige och skolverksamheten kan därmed medverka till att utjämna de klyftor och olikheter som finns. Det är emellertid endast cirka 90 kommuner som uppmuntrar och ger stöd till utomhuspedagogisk undervisning trots de fördelar sådana satsningar kan ge. Få kommuner har gjort heltäckande kartläggningar över vilka skogsområden som kommunens skolor och barn har behov av och hur de bör förvaltas. 9 En majoritet av Sveriges kommuner saknar därmed tillräckliga underlag när de ska fatta beslut om exploatering eller skötsel av skog nära skolor och förskolor. Naturskolan som marknadsföring och del av miljöarbetet Genom att undervisning bedrivs i tätortsnära naturmiljöer och på andra intressanta platser i kommunen ökar möjligheten att dessa miljöer tas till vara och marknadsförs på ett positivt och resurseffektivt sätt. En attraktiv närmiljö till skolor och förskolor bidrar inte bara till en variationsrik pedagogisk verksamhet utan kan också användas för rekreation och friluftsliv av allmänheten. För att de tätortsnära miljöerna ska bevaras behöver de skötas på ett för ändamålet lämpligt sätt och utpekas som platser för pedagogisk verksamhet i olika planeringsdokument. Andra praktiska detaljer kan behövas, som exempelvis ett nytt övergångsställe, för att eleverna ska kunna 5 Nationellt centrum för utomhuspedagogik, 2012: Hämtat Kardell, L., 2008: Friluftsutnyttjande av tre stadsnära skogar kring Uppsala Institutionen för skoglig landskapsvård, Sveriges lantbruksuniversitet. 7 Statistiska centralbyrån, 2010: Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter. 8 Boverket, 2007: Bostadsnära natur. Inspiration och vägledning. 9 Naturskyddsföreningen, 2014: Rapport Sveriges bästa naturvårdskommun. En granskning av kommunernas naturvårdsarbete. 6

7 ta sig säkert till sitt naturområde. Naturskolan tar på många platser en viss del av ansvaret för barns och ungas miljöfostran genom att genomföra naturvårdsåtgärder i kommunen som ängsslåtter och genom att arbeta praktiskt med lärande för hållbar utveckling. Naturskolans aktiviteter blir då en del av det kommunala miljömålsarbetet. Stöd för utomhuspedagogik i läroplanen Utomhuspedagogiken och läroplanerna I juli 2011 togs en ny läroplan i bruk, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Ett utomhuspedagogiskt arbetssätt passar väl in i Lgr 11 både inom många ämnens syfte och centrala innehåll. Här nedan följer några exempel: I inledningen till läroplanen, kopplat till skolans värdegrund och uppdrag, står att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Dessa båda mål är en självklar och naturlig del av en naturskoledag. Genom aktiviteter och lekar i utomhusmiljö blir den fysiska aktiviteten lustfylld och otvungen. Arbetet sker ofta i små grupper som får uppgifter att lösa självständigt, något som bidrar till elevernas entreprenörskap. 10 Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. 11 Det står även att alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. 12 Naturskolan hjälper lärarna att praktiskt arbeta med en hållbar utveckling genom övningar med teman som energi, odling och återbruk. I de praktiska övningarna blir flera sinnen involverade om olika kunskapsformer används. Skolans arbete ska ge utrymme för olika kunskapsformer och skapa ett lärande där dessa balanseras och blir till en helhet. Naturskolan bidrar till att bredda och utöka lärmiljöerna som stämmer väl överens med läroplanens intentioner. I de olika ämnenas syfte och centrala innehåll finns många argument för ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. I ämnen såsom historia, samhällskunskap, matematik, idrott och hälsa, fysik och kemi finns delar som är kopplade till naturmiljöer. Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna inspireras till intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen 13. Dessutom ska de lära sig att genomföra och planera friluftsaktiviteter efter rådande förhållanden och hantera nödsituationer. Här kan naturskolorna vara till stor hjälp både i planering och genomförande av friluftsaktiviteter anpassade till elevernas ålder och förmåga. Formulera och lösa problem med hjälp av matematik 14 är något som kommer till nytta när eleverna på naturskolan ska mäta höjden på ett träd eller fundera över geometriska figurer i naturen. Hur kommer det sig till exempel att cellerna i ett getingbo är sexkantiga? På så vis utvecklas den nyfikenhet och det intresse för naturen 15 som undervisningen ska leda till. Inom NO-ämnena och särskilt i ämnet biologi ska just fältstudier och observationer i närmiljön 16 genomföras som en del 10 Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolans värdegrund och uppdrag, s 9 11 Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolans värdegrund och uppdrag, s 9 12 Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Övergripande mål och riktlinjer, s Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Idrott och hälsa, s Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Matematik, s Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Biologi, s Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Biologi, s

8 av undervisningen genom elevernas hela grundskoletid. Även i geografi ska fältstudier göras för att undersöka natur- och kulturlandskap. 17 Att få laga mat och äta ute är en sinnlig upplevelse som det går att hitta stöd för i kursplanen för hem- och konsumentkunskap. 18 Stöd för utomhuspedagogik i forskningen Positiv påverkan på lärandet Det är snarare variation och inte repetition som är all kunskaps moder. Genom att använda kroppen, sina känslor och olika sinnen ökar chansen att nya kunskaper, förmågor och färdigheter ska fastna. När fler sinnen aktiveras ökar minneskapaciteten, eftersom varje sinne har ett eget arbetsminne för att lagra sina intryck. 19 Hyperaktiva barn med uppmärksamhetsstörning (ADHD) har visat sig fungera bättre efter vistelse, lek och promenader i naturen. Ju mer naturlik lekmiljö, desto lindrigare blev graden av uppmärksamhetsstörning. Naturen kan därmed ha en lugnande inverkan på barn som är hyperaktiva. 20 John Hattie konstaterar i sin genomgång av över 800 metaanalyser av vilka evidensbaserade metoder som är gynnsamma för lärandet att det finns stora positiva effekter av program innehållande utomhus- och äventyrsaktiviteter. 21 Forskning om utomhuspedagogik på högstadiet konstaterar att eleverna blev mer engagerade och att både lärare och elever tyckte att alla deltog på ett annat sätt ute än inomhus. Lektionerna blev roligare och det sociala klimatet förbättrades. Dessutom lärde sig eleverna lika mycket eller mer i matematik än kontrollklasserna som endast hade undervisning inomhus. 22 Naturens mångfald ger många tillfällen för barnen att utöka sitt begreppsförråd. De erfarenheter och upplevelser som barn får under sin vistelse i naturen ger möjligheter till en språkutvecklande dialog. Barn och vuxna är med om gemensamma upplevelser som man sedan kan beskriva och samtala om. Abstrakta begrepp kan göras konkreta och en djupare kunskap kan byggas upp. Språket utvecklas och blir mer nyanserat. 23 Utomhus luckras invanda roller av exempelvis mer eller mindre duktiga barn upp och fler barn kan komma till tals. Studier visar att elever vågar prata mer och känner sig tryggare ute än i klassrummet. Kommunikationen i ämnet ökade, framförallt i matematik och språk. 24 För att förstå hur ett ekosystem fungerar och förändras behöver man lära sig att läsa naturen. Därför behöver undervisningen åtminstone delvis bedrivas i naturen. Forskare Ola Magntorn konstaterade i sin avhandling att om skolan ska klara av att leva upp till målen i kursplanen i biologi så måste en del av undervisningen bedrivas i naturen Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Geografi, s Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Hem- och konsumentkunskap, s Gärdenfors, P., 2010: Lusten att förstå Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. 20 Faber Taylor, A. m fl, 2006: Is contact with nature important for healthy child development? State of the evidence, I Spencer, C & Blades, M (red.), Children and their environments (pp ) Cambridge, UK, Cambridge University Press. 21 Hattie, J., 2009: Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routledge. 22 Fägerstam, E., 2012: Space and Place. Perspectives on Outdoor Teaching and Learning. PhD diss. Linköping Studies in Behavioural Science No 167. Linköpings universitet. 23 Lundegård, I. m fl, 2004: Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. 24 Fägerstam, E., 2012: Space and Place. Perspectives on Outdoor Teaching and Learning. PhD diss. Linköping Studies in Behavioural Science No 167. Linköpings universitet. 25 Magntorn, O., 2007: Reading Nature Developing ecological literacy through teaching. PhD diss. Linköping University: Studies in Science and Technology Education No 6. 8

9 Bättre hälsa och mindre stress 26 Att röra sig fysiskt är en viktig friskfaktor. Att vara fysiskt aktiv varje dag rekommenderas både till barn och vuxna. Naturen erbjuder ytor och barn som är mycket utomhus rör sig också mer. 27 I många länder, även i Sverige, rör sig barnen som bor på landet mindre än de som bor i staden och fler barn på landet är också överviktiga. 28 En av orsakerna är att barnen på landsbygden skjutsas både till skola och till aktiviteter, medan barnen i staden oftare kan gå eller cykla till sina aktiviteter. Långa pendelavstånd ger ingen tid över för utomhuslek efter skolan, framför allt inte under den kalla årstiden. Förskolor med en naturlik utomhusmiljö med kullar, träd, buskar och annan växtlighet som binder ihop lekytorna leder också till att barnen blir mer fysiskt aktiva. I dessa förskolor tar barnen fler steg per minut än sina jämnåriga som finns på förskolor som har ensartade utomhusmiljöer. 29 Det är miljön som stimulerar barns lek och rörelse och inte bara det att de är utomhus. Om man rör sig mycket som barn rör man sig också mer i ungdomsåren med mindre övervikt som följd. 30 Det kan vara stressande, särskilt för barn, att sitta still i ett klassrum hela dagarna. Stressen har negativa effekter inte bara på hälsan, utan också på koncentrationsförmågan och minnet. Det normala vid långvarigt stillasittande i ett klassrum är att energin lagras som fettsyror och socker i kroppen. Detta kan vara en del av förklaringen till att andelen överviktiga barn har ökat de senaste decennierna och nu ligger på cirka 20 procent. 31 Nationellt centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet har genomfört studier som visar att mängden stresshormoner i saliven minskar markant hos både elever och lärare som använder utemiljön mycket. 32 En medicinsk förklaring kan vara att barn som rör sig utomhus förbrukar den energi som frisätts under stress. Naturen minskar också antalet intryck och gör oss lugnare samtidigt som ljudnivån ofta blir lägre. 33 När barn rör sig mycket och använder både stora och små rörelser anstränger och tröttar de ut kroppens alla muskler. På så vis skapas förutsättningar för att utveckla koncentrationsförmågan och även förmågan att kunna sitta still. 34 Genom att gå i ojämn terräng tränas balansen hos människor i alla åldrar. Att vara utomhus har även andra hälsofrämjande effekter. Utevistelsen hjälper till att reglera den biologiska klockan och ger bättre nattsömn. 35 Dessutom har solljuset effekt på D- vitaminproduktionen i huden, en effekt som solen kan ge från mars till oktober på våra breddgrader. D-vitamin interagerar med flera andra system i kroppen, som exempelvis immunsystemet, vilket försvarar kroppen mot infektionssjukdomar. 36 Enligt Socialstyrelsen är utomhusmiljön ( ) alltid 26 Naturvårdsverket, 2006: Naturen som kraftkälla - om hur och varför naturen påverkar hälsan. 27 Faskunger, J., 2009: Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Statens folkhälsoinstitut, R 2008: Mårtensson, F. m fl, 2011: Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket rapport Mårtensson, F., 2004: Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården. Institutionen för landskapsplanering, Alnarp. Även Boldemann, C. m fl, 2006: Impact of preeschool environment upon children s physical activity and sun exposure. Preventive Medicine 42, ss Moore, L. m fl, 2003: Does early physical activity predict body fat change throughout childhood? Preventive Medicine 2003, 37, Löndahl, C., 2007: Fetma vår nya folksjukdom? Populärvetenskaplig kunskapsöversikt, nr 2/2007. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS. 32 Szczepanski, A. m fl, 2003: Forskningsstudie Hälsa och utomhuspedagogik. Opublicerat. 33 Naturvårdsverket, 2006: Naturen som kraftkälla - om hur och varför naturen påverkar hälsan. 34 Granberg, A., 2000: Småbarns utevistelse. Stockholm: Liber AB. 35 Mårtensson, F. m fl, 2011: Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket rapport Mårtensson, F. m fl, 2011: Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket rapport

10 bättre än inomhusmiljön för att minska smittspridning. 37 I en svensk studie av förskolebarn som lekte på gröna förskolegårdar med goda möjligheter till varierad lek var barnen både lugnare och friskare än jämförelsegruppen som lekte på en enformig och naturfattig förskolegård. 38 Kan bidra till en hållbar utveckling Om elever får vistas i naturen får de möjlighet att lära känna dess växter och djur och ekologiska samspel. De utvecklar känslomässiga band till naturen och till platser och kan bli mer positiva till naturen och till att bedriva friluftsaktiviteter. Detta kan i sin tur skapa ett intresse för naturen i ett större sammanhang och därmed också för samhällets hållbara utveckling. Barn har en förmåga att knyta starka band till platser i sin omgivning detta skulle kunna vara en nyckelprocess för att bättre förstå människans möjligheter att finna sig till rätta i sitt ekologiska sammanhang, och därmed för hållbar utveckling, menar forskare. 39 Det finns forskning som visar på samband mellan utevistelse, naturkontakt och framtida miljöengagemang. 40 Det rör sig emellertid om mycket komplexa orsakssamband och det finns annan forskning som inte visar på sådana samband. 41 Utflykter i naturen som barn är en viktig förutsättning för att människor ska söka upp naturplatser som vuxna, visar en brittisk undersökning. 42 Positiva minnen från naturkontakt och föräldrar och andra närstående som förebilder spelade en nyckelroll. Positiva naturminnen var också avgörande för om naturen uppfattades som en plats för återhämtning. Barns naturkontakt kan med andra ord vara en förutsättning för att de som vuxna ska ha tillgång till naturens hälsofrämjande effekter. Olika typer av naturskoleverksamhet I detta avsnitt följer beskrivningar av olika typer av naturskoleverksamhet. Kontaktuppgifter till naturskolorna och mer information finns på Naturskola från en fast plats Många av landets naturskolor arbetar med en fast plats som bas, ett gammalt skolhus, ett friluftsområde eller ett torp. Många fördelar finns med att ha en bas som verksamheten utgår ifrån. Då kan större fasta anläggningar byggas, till exempel skidlek eller större vindskydd och övernattningsplatser. Det är också möjligt att bedriva materialkrävande aktiviteter med kanoter och båtar eller vinterfriluftsliv på is och snö vilket kan vara en fördel för skolor och förskolor som inte alltid har möjlighet att själva ordna den typen av aktiviteter. Kollektiva transportmedel bör finnas till och från platsen, om den inte ligger så stadsnära att eleverna kan ta sig dit själva. Naturskola från en fast plats bedrivs exempelvis av naturskolan Kom ut! i Sundsvall. 37 Socialstyrelsen, 2008: Smitta i förskolan. En kunskapsöversikt. 38 Mårtensson, F. m fl, 2009: Outdoor environmental assessment of attention promoting outdoor settings for preschool children. Health and place (15) Även Grahn, P. m fl, 1997: Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Alnarp: Stad & Land nr Chawla, L., 2006: Learning to love the natural world enough to protect it, Barn 2, 57-78, Norsk senter for barneforskning. 40 Mårtensson, F. m fl, 2011: Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket rapport Även Place, G, 2004: Youth recreation leads to adult conservation: outdoor playtime integral during childhood development - Research Update. National Recreation and Park Association. 41 Mårtensson, F. m fl, 2011: Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket rapport Ward-Thompson, C.W. m fl, 2008: The childhood factor: Adults visits to green places and the significance of childhood experience, Environment and Behavior, 1 (40)

11 Uppsökande naturskoleverksamhet Istället för att bedrivas från en fast plats kan verksamheten vara helt uppsökande. Naturskolepedagogen åker då runt till de olika skol- och förskoleenheterna och tar ut elever och pedagoger i deras närmiljö. Kring vissa skolor och förskolor finns natur tillgänglig medan andra får börja med en promenad eller busstur till lämplig natur. Om en uppsökande verksamhet ska bedrivas så ställer det ett extra stort krav på hur naturen kring skolor och förskolor sköts. En stor fördel med den uppsökande verksamheten är att pedagogerna på kommunens skolor får se hur de kan använda sin egen närmiljö på ett pedagogiskt sätt och det kan leda till ökad utomhusundervisning även utan ledning av naturskolepedagogen. Det som är viktigt att tänka på om uppsökande verksamhet bedrivs är att det måste finnas ett förråd där utrustning kan lagras, torkas och tvättas vid behov. Dessutom krävs någon form av kontor till naturskolepedagogen för att denne ska kunna hålla kontakten med sina besökare och övriga i kommunen. Uppsökande verksamhet bedrivs av exempelvis Umeå naturskola. Bussburen naturskola Istället för en fast plats har några kommuner valt att använda sig av en buss att transportera eleverna och utrustningen i. På så vis får verksamheten en frihet att välja vilka naturområden man vill använda sig av. Många naturområden, inom och utom den egna kommunen, kan uppmärksammas och användas för olika teman under olika årstider. Bussen är ofta utrustad med laborationsmaterial och annan nödvändig utrustning och har också plats för enkla laborationer. Busschauffören kan vara naturskolepedagogen själv eller en busschaufför som under dagen fungerar som en extra pedagogisk resurs. Bussburen naturskola finns hos exempelvis Karlstad naturskola. Naturskola i stadsmiljö I en storstad är det parkmiljön och mindre skogsområden som är mest aktuella att bedriva naturskola i. Många teman kan genomföras i stadsparker med eller utan naturskolans personal, tillgängligheten i denna form av naturskola blir stor om handledningar som pedagogerna kan använda själva utvecklas för de olika miljöerna, till exempel en damm i stadsparken. Sådana handledningar kan innehålla tips på både övningar och materiel som passar just på den aktuella platsen. Naturskolor i stadsmiljö arbetar också ofta mycket med skol- och förskolegårdars utveckling och användbarhet för utomhusundervisning. Naturskola i stadsmiljö bedrivs av exempelvis naturskolan i Lund. Naturskola kring en natur- eller kulturmiljö Naturskolans verksamhet är i vissa fall helt uppbyggd kring till exempel ett fågelskyddsområde, naturreservat, en bondgård eller en kulturmiljö som Falu koppargruva. Mycket av naturskolans verksamhet bygger på och utgår från att uppmärksamma det aktuella området. I och med det har också många av dessa naturskolor, förutom skoltidsbunden verksamhet, öppet på både helger och lov för allmänhetens besök. Naturskolan blir en plats för natur- och kulturupplevelser hela året. Naturskola i naturmiljö bedrivs av exempelvis Askövikens naturskola i Västerås. Naturskola i kulturmiljö bedrivs av exempelvis Falu naturskola. 11

12 Ekonomi Huvudman? Olika sätt att driva naturskola Stiftelse, företag eller kommun är naturskolans huvudmän. Den allra vanligaste formen är den kommunala där naturskoleverksamheten är en del av kommunens pedagogiska utveckling och arbetet med att höja elevernas kunskap i skolan. Inom kommunen kan naturskolan vara organiserad på olika sätt. Det är ofta motsvarande barn- och utbildningsnämnden som är huvudansvarig men ibland är flera nämnder gemensamt ansvariga. Motsvarande kultur- eller fritidsnämnden och byggeller miljönämnden är ofta med och delfinansierar. De kommunala naturskolorna organiseras ofta som en egen enhet direkt under skolchefen. På så vis får barn och elever i en kommun lika stor tillgång till verksamheten kostnadsfritt och den blir mindre känslig för förändringar i elevantal eller annat som kan påverka verksamheten ute på de olika skolenheterna. Vissa naturskolor är själva ansvariga för ekonomi och budget medan andra sköts centralt av kommunen. Några få naturskolor drivs som enskilda firmor eller handelsbolag. De tar betalt av besökarna för klassbesök och fortbildningar. Eftersom skolor som regel har begränsad budget för att köpa in extern kompetens är det emellertid ofta svårt att överleva för de naturskolor som måste ta betalt. Personalkostnader är den stora delen av en naturskolas budget, samt eventuell lokal eller buss. Kostnaden för lokalerna kan variera mycket beroende på läge och standard. Kostnaderna kan minskas genom exempelvis samarbete med en ideell förening som får disponera lokalen på kvällar och helger. Se nedan budgetexempel från etablerade naturskolor. Läs mer om möjligheten att söka pengar för att starta naturskola genom den så kallade Lokala naturvårdssatsningen (LONA) på Naturvårdsverkets hemsida och eller på länsstyrelsens hemsida. 43 Det kan också finnas fonder och stiftelser, ibland på lokal nivå, som är möjliga att söka medel från. Utrustning och inköp Naturskolematerial behöver inte vara dyrt. Ett startpaket med enkel friluftsutrustning, naturundersökningsmateriel och bestämningslitteratur samt lite rep, laminerade kort och några korgar att bära i är en bra grund. Konservburkar, plastaskar, dunkar och äggkartonger är användbart returmaterial som är helt gratis. Mer avancerad utrustning som kanoter, tält, avancerad laborationsutrustning, kikare och fiskeutrustning kan vid behov köpas in i ett senare skede. 43 I följande rapporter från Naturvårdsverket finns goda exempel: Lärande i lokala naturvårdsprojekt, rapport 5811, och Natur och friluftsliv - resurs för skolor Sverige runt, 12

13 Exempel på olika naturskolors årliga ekonomi (exempel från 2012) Antal tjänster Sundsvall 2x 100% Umeå 4x 100% Karlstad 1,5x 100% Lund 3x 100% Västerås 3,5x 100% Falun 3x 100% Naturskola Budgetstorlek Övriga utgifter 1 Mkr kr i förbrukningsmaterial 1, 9 Mkr kr i förbrukningsmaterial, kr fortbildning kr kr för Solbussen (4700 kr /dag ink chaufför) 1,53 Mkr kr för lokal och drift, kr förbrukning och utbildning 1,7 Mkr kr från bidrag, sponsorer och egna intäkter Drift kr, lokalen gratis, byggd av sponsorer kr till läromedel och material 1,37 Mkr kr för lokal, kr till förbrukningsmaterial och böcker, kr fortbildning Huvudman Invånare i kommunen Kultur- och fritidsnämnden och Barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Barn- och utbildningsn ämnden Barn- och ungdomsnämnden Skolnämnden Typ av naturskola Fast plats Ambulerande Bussburen Stadsmiljö Naturmiljö Kulturmiljö *Med förbrukning avses exempelvis slipning av verktyg, inköp av förbrukningsmaterial som lera, garn, papper och ved samt komplettering av enklare laboratorie- och naturundersökningsmaterial. Handlingsplan för att starta naturskola Om intresse finns för att starta en naturskola i kommunen kan följande handlingsplan vara till hjälp. 1. Samla personer som är intresserade av att starta en naturskola 2. Formulera vilka behov och förutsättningar som finns lokalt 3. Formulera målsättningar för verksamheten 4. Undersök finansieringsmöjligheter 5. Gör en verksamhetsplan och förankra hos målgruppen 6. Börja med praktisk verksamhet direkt 13

14 1. Samla personer som är intresserade av att starta en naturskola En intressegrupp för att starta naturskola bör innehålla både beslutsfattare, tjänstemän, personer som är aktiva i den pedagogiska verksamheten och personer som så småningom blir besökare och användare av naturskolan. På så vis blir förankringen i den kommunala organisationen gedigen och kommunen arbetar mot ett gemensamt mål, nämligen att utveckla den pedagogiska verksamheten. Tänk på att naturskolan kan vara ett gemensamt intresse för flera nämnder och förvaltningar. Den lokala förankringen är viktig för att naturskolan ska bli en långsiktig satsning. Det finns stor hjälp att hämta i fråga om lokalkännedom, personliga kontakter och kunskap om närnatur hos lokala föreningar. De kan ibland låna ut både arbetskraft, lokaler och materiel och kan bli en framtida samarbetspartner till naturskolan. Kontakta gärna en naturskola i annan kommun för att få stöd, tips och idéer. 2. Formulera vilka behov och förutsättningar som finns lokalt Vilken typ av verksamhet finns det behov av i kommunen? Undersök vilka förutsättningar som finns i fråga om lämpliga lokaler eller tätortsnära skogar eller naturområden nära skolor och förskolor. Vilka behov finns hos pedagogerna och kanske viktigast, vilket intresse? Finns det redan någon person som skulle vilja driva verksamheten eller behöver man anställa någon ny? Observera att ointresse också kan innebära okunskap om vad naturskoleverksamhet innebär. 3. Formulera målsättningar för verksamheten Målen för verksamheten kan vara att stödja och stimulera NO-undervisningen, lärande för hållbar utveckling, öka måluppfyllelsen i till exempel matematik och att ge möjlighet för en pedagogisk bredd och större variation i skolornas undervisning. Verksamheten bör ha tydlig koppling till skolans och förskolans läroplaner. 4. Undersök finansieringsmöjligheter Kommunen kan välja att stå för hela kostnaden för den nya verksamheten eller söka bidrag för delar av den. Naturvårdsverket erbjuder genom länsstyrelsen möjlighet att söka pengar för utvecklingsprojekt inom naturvård och friluftsliv i den Lokala Naturvårdssatsningen (LONA). 50 procents egeninsats krävs från kommunen men den kan räknas i form av arbetstimmar. Om samarbete med lokal ideell förening upprättas finns möjlighet att räkna även föreningens ideellt arbetade timmar som kommunens egeninsats. Det finns goda exempel från kommuner som genom bidrag från LONA kunnat starta naturskola, se Naturvårdsverkets hemsida. Lokala eller regionala stiftelser med inriktning på naturvård eller friluftsliv kan vara andra vägar till finansiering. Se dock redan från början till att planera hur finansieringen av naturskolan ska skötas när projektmedlen är slut. 5. Gör en verksamhetsplan och förankra hos målgruppen Gör en verksamhetsplan som motsvarar de behov och förutsättningar som finns. Beskriv på vilket sätt skolans lokala mål och läroplansmål kan nås genom verksamheten, hur den kan bidra till att lokala och nationella miljömål uppnås och vilka målgrupper som är aktuella för verksamheten. Naturskolan kan förutom skolan ha allmänheten som målgrupp både för att stärka kommunens miljöarbete och främja ett aktivt friluftsliv. 6. Börja med praktisk verksamhet direkt Bästa sättet att marknadsföra naturskolan är att låta målgruppen uppleva den. Boka in elevdagar redan från början för att många snabbt ska få en uppfattning om vad naturskolan är och kan bidra med. Förutom att boka in elevdagar kan även öppet hus anordnas under lov för att nå allmänheten. Informera på skolornas lärar- och rektorsträffar, på alla nämnders möten och förvaltningar. Bjud ut deltagarna i naturen för ett litet prova-på-pass och bjud gärna på något att äta. Bröd bakat över 14

15 öppen eld är ett fint sätt att visa hur man kan arbeta ute med alla sinnen genom att känna värme och höra knastret från elden, se veden brinna och känna lukten av rök och smaka det nybakta brödet. Ofta är naturskolan vid start en form av projekt som löper under begränsad tid. Därför är det viktigt att hinna med så mycket praktiskt jobb som möjligt innan det är dags att fatta nya beslut om verksamheten. Praktiska tips för en ny naturskoleverksamhet Inriktning Inriktning på verksamheten bestäms helt av lokala förutsättningar både vad gäller personal, val av sätt att bedriva naturskola och geografiska möjligheter. Idéer på teman och övningar finns på många av de befintliga naturskolornas hemsidor som nås via Utomhuspedagogiska övningar kopplade till Lgr 11 finns i de böcker Naturskoleföreningen utgivit i Att lära in ute-serien. Böckerna är kopplade till olika skolämnen med övningar både för förskola och skolår f-9 (se under Vidare läsning). Planering av verksamheten Bestäm vem som ska få ta del av naturskolans tjänster och på vilket sätt. Olika åldersgrupper kan erbjudas olika teman eller dagar vid olika tidpunkter på året. Om upptagningsområdet är stort kan det vara bra att begränsa genom att ta emot alla inom en viss åldersgrupp eller arbeta intensivt med ett skolområde eller en skola i taget. Se också till att möta elevernas behov utifrån vad klassen arbetar med just nu eller vad medföljande lärare vill ha hjälp med. Men det är bra att ha ett par teman på förslag för varje årstid. En långsiktig verksamhet kräver en hållbar planering. Tänk på att förutom tid för klassbesök och fortbildning behövs tid för utveckling av teman, administrativt arbete samt skapande och lagning av materiel. Fortbildning Många lärare saknar både lärande för hållbar utveckling och utomhuspedagogik i sin utbildning, så utbildningsbehovet är ofta stort och den här typen av praktiska fortbildningar är generellt mycket uppskattade av pedagogerna. Anpassa efter vad lärarna vill ha för fortbildning och samordna om möjligt med kommunens studiedagar. En kortare introduktionsträff med pedagoger som senare träffar naturskolan med sin klass skapar möjlighet för klassen till för- och efterarbete av naturskoledagen och fördjupar kunskapen. På så vis blir naturskolan ett bra komplement till den ordinarie undervisningen. Läs gärna mer om Naturskoleföreningens och Naturskyddsföreningens fortbildning Skogen som klassrum (se under Vidare läsning). Framgångsfaktorer Hållbar verksamhet Hållbar och långsiktig naturskoleverksamhet bygger på att det finns tydliga mål och mer än en person som är ansvarig för aktiviteterna. Det gäller även om verksamheten bedrivs i så liten skala som 50 procent. Att vara ensam ansvarig för en i kommunen ovanlig och speciell verksamhet dränerar den största entusiast! Variation i naturmiljöer Platsen har betydelse för lärandet, det är en av utomhuspedagogikens grundstenar. Därför är det av stor betydelse var i naturen undervisningen sker. Om flera olika biotoper används möjliggör det också olika teman och slitaget minskar. Naturskolan bör bedrivas utan negativa spår i naturen för att visa på ett hållbart nyttjande av närnaturen såväl som jordens resurser. 15

16 Allemansrätten Allemansrätten är en fantastisk möjlighet men den är begränsad vad gäller organiserad verksamhet. Kommunägda platser är att föredra om de ska användas mycket. Avtal med privata markägare kan också upprättas. Verksamhetens innehåll För att naturskolan ska bli förankrad i skolan krävs en tydlig koppling till läroplanerna. All aktivitet som planeras bör utgå från den och de lokala behov av stöd i läroplansarbetet som finns hos pedagogerna. Materiel Materiel till verksamheten kan vara allt ifrån små saker som laminerade kort till mer skrymmande som håvar och presenningar. Ett materielförråd med plats att torka saker behövs efter en dag i regn och snö eller vid strandkanten. Uppfinn inte hjulet Naturskolor har funnits i Sverige sedan Många är de övningar som testats, utvecklats och förkastats. Den erfarenheten finns på landets naturskolor och i de utomhuspedagogiska metodböckerna i Att lära in ute-serien. Kurser och möten ordnas regelbundet av och för naturskolepedagoger som delar med sig av sina erfarenheter. Naturskyddsföreningens och Naturskoleföreningens arbete Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen arbetar med olika aktiviteter för att uppmärksamma behovet av att tillgängliggöra och bevara natur för barn. Syftet är att fler barn ska få möjlighet att vistas i naturen och utveckla ett intresse för växter, djur och samspelet i naturen. Föreningarna har bland annat genomfört gemensamma fortbildningar i utomhuspedagogik (Skogen som klassrum) samt olika aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå för att uppmärksamma behovet av natur för barn. Föreningarna vill: att kommunerna kartlägger den natur som används av barn och utvecklar planer för skydd och skötsel. att kommunerna undantar all natur av särskild vikt för barn samt för verksamheten i skolor och förskolor från exploatering. att varje kommun har en naturskola. att kommunerna ger stöd till fortbildning i utomhuspedagogik för lärare. att utomhuspedagogik införs som en obligatorisk del i landets lärarutbildningar. att konsekvensanalyser för barns utomhusmiljö genomförs när planläggning eller lovgivning påverkar barns tillgång till närnatur. att kommunerna återställer eller restaurerar natur i områden med få grönområden. 16

17 Läromedel och skolaktiviteter På Naturskoleföreningens webb kan du läsa mer om olika naturskolors verksamheter i Sverige och beställa böcker ur serien Att lära in ute, se På Naturskyddsföreningens webb kan du läsa mer om olika skolaktiviteter och hitta läromedel om exempelvis energi och klimat, ekosystemtjänster och skog, se Vidare läsning Centrum för naturvägledning, SLU. Har bland annat kartlagt områdena barn och naturvägledning samt hälsa och natur. Dahlgren, L. m fl, 2007: Utomhuspedagogik som kunskapskälla närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. Ekvall, H., 2012: Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? En forskningssammanställning kring utomhuspedagogik. Göteborgs botaniska trädgård. Louv, R., 2010: Last child in the woods: Saving our children from nature-deficit disorder. 2 uppl. London: Atlantic books. Lundegård, I. m fl, 2004: Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Magntorn, O., 2007: Reading Nature: Developing ecological literacy through teaching. Linköping University. Mårtensson, F. m fl, 2011: Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket rapport Naturvårdsverket, 2006: Naturen som kraftkälla - om hur och varför naturen påverkar hälsan. Naturskyddsföreningen, 2013: Skogen som klassrum: Argument för utomhuspedagogik och bevarande av skog för barn. Naturskyddsföreningen, 2012: Skogen som klassrum: Utvärdering av Naturskoleföreningens och Naturskyddsföreningens samarbetsprojekt Naturskyddsföreningen, 2010: Skydda tätortsnära skogar. Handledning. Studieförbundet Vuxenskolan, Flow learning. Häfte med övningar, beställs direkt från SV. Sveriges lantbruksuniversitet. Ett myller av liv. Läromedel om biologisk mångfald. Szczepanski, A., 2013: Platsens betydelse för lärande och undervisning - ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordina 9(1),