Remissvar nya kursplaner för skolan 2010

Transkript

1 Institutionen för stad och land Centrum för naturvägledning Skolverket att: Niclas Westin Stockholm Remissvar nya kursplaner för skolan 2010 Presentation CNV Centrum för naturvägledning (CNV) finns sedan 2008 på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala genom överenskommelse mellan Naturvårdsverket och SLU. Naturvägledning innefattar alla slags aktiviteter som underlättar för människor att utveckla sin känsla för och kunskap om naturen. CNV fungerar som kompetensresurs, utvecklingsnav och mötesplats för Sveriges naturvägledare. Naturvägledarna finns hos företag, myndigheter, i ideella organisationer och inte minst i skolan när pedagoger arbetar med barn i naturen. Det samlade kollektivet av naturvägledare har lång erfarenhet av att möta grupper och bidrar med sin verksamhet till en ökad förståelse och känsla för naturen och kulturlandskapet. Sammanfattning Utomhuspedagogik är ett användbart arbetssätt och teoretisk didaktisk plattform inom alla skolans läroämnen, såväl skapande och kreativa samt mer teoretiska. När undervisning i vissa delar bedrivs utomhus använder eleverna alla sinnen och rör sig samtidigt som de lär sig. Ju fler sinnen som används i en inlärningssituation desto effektivare bli inlärningen (Boström 1998) Den sociala relationen mellan elever och lärare förändras också och blir mindre formell när undervisningen flyttar ut. Även elevgruppen påverkas - ofta får andra elever än de som dominerar i klassrummet en framträdande roll i gruppen vid utomhusaktiviteter. Samarbetet mellan lärare och elever ökar, skolklimatet samt stressnivåerna sjunker vilket gör att koncentrationsförmågan påverkas positivt en viktig faktor för allt lärande (Szczepanski 2008). CNV anser att utomhuspedagogiken som undervisningsform bör integreras i de nya kursplanerna. Utomhuspedagogik bör också bli ett obligatoriskt moment på lärarutbildningen. I nedanstående Kommentarer kring kursplaner ger vi konkreta förslag på tillägg som bör göras i kursplanerna. Postadress: Box 7012, UPPSALA Leveransadress: Ulls väg 31B, UPPSALA Telefon: Fax: E-post: cnv@slu.se p:\cnv\remisser\skolverket ny skollag \skolremiss slutvers.doc

2 Varför undervisning i naturen? Kreativ miljö De mer individuellt anpassade kursplanerna ställer krav på att elevers behov av olika inlärningsformer tillgodoses. Naturen är särskilt lämpad för att uppnå detta mål. Här finns kreativa miljöer där flera sinnen stimuleras samtidigt och naturmateriel kan användas för att genomföra undervisning. Utomhusmiljön står i kontrast till klassrummets tillrättalagda, intrycksfattiga miljöer. Utanför skolbyggnaden finns andra rum fyllda med rekvisita och rika på intryck för den som vistas där; ett rum som tillåter kroppen att röra på sig, som bryter upp eller åtminstone påverkar rollerna i gruppen, ett rum som inbjuder till ett kreativt och lekfullt lärande. Inlärningen är mycket beroende av den situation där inlärningen sker (Carlgren 1999, Szczepanski 2008) Ansvar för folkhälsan Många ungdomar ägnar sig i hög grad åt stillasittande fritidsaktiviteter. Idrottsämnet klarar inte att ensamt tillgodose elevernas rörelsebehov. Därför bör det ges utrymme för rörelse på skoltid inom ramen för andra ämnen. Detta är inte bara en fråga om att utnyttja naturen som en plats för lärande utan även en folkhälsofråga. Utevistelse stimulerar till vardagliga och naturliga motionsformer utan behov av dyr utrustning. Dessutom tror vi att elever som får utlopp för en del rörelseenergi under någon del av skoldagen har lättare att koncentrera sig i klassrummet. Genom att eleverna får utlopp för sin fysiska energi stimuleras även den intellektuella utvecklingen (Grindberg & Jagtøien 2000) Allemansrätten Kulturell och social bakgrund eller funktionshinder kan innebära hinder för elever att gå ut på sin fritid. Vissa elevers enda kontakt med naturen är organiserad av skolan. Därför är det viktigt att skolan ger dem kunskap om och trygghet i hur man vistas i naturen. Vi vill att alla elever ska få uppleva fördelarna av att leva i ett land där allemansrätten skapar fantastiska möjligheter till friluftsaktiviteter och berikande upplevelser i naturen. Naturvård och miljömål Förstahandsupplevelser i tätortsnära skogar och naturmiljöer skapar ett intresse för att värna och vårda dessa områden. Därmed har skolan en viktig roll i varje kommuns naturvårdsarbete samt uppfyllande av lokala och nationella miljömål. Miljömålens uppfyllande bör ges en tydligare plats i skolan. Klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna just nu och det bör avspeglas i den moderna skolans kursplaner. Brukandet av tätortsnära naturområden i undervisningen skapar också incitament för att bevara naturmiljöer i anslutning till skolorna och därmed också i anslutning till tätorten i stort. Närhet till natur skapar välbefinnande både hos vuxna och barn. Dessutom kan kännedom om närnaturen bidra till en ökad förståelse för bevarandeåtgärder och i ett vidare perspektiv också leda till ställningstagande i frågan om större miljöfrågor som klimatförändringar och bevarande av biologisk mångfald. Den moderna skolan bör ta sitt ansvar för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, i såväl förebyggande och långsiktigt som lokalt och aktuellt perspektiv. Fortbildning i utomhuspedagogik Att undervisa utomhus innebär annorlunda förutsättningar än att undervisa inomhus varför pedagoger inom skolan bör få fortbildning inom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik bör också bli ett obligatoriskt moment på alla landets lärarutbildningar. CNV anser att kunskap om naturen, dess kulturella, ekonomiska och historiska värden bör integreras i alla delar av skolans undervisning. Dessutom bör undervisning i fält uppmuntras på fler sätt än genom exkursioner och friluftsdagar även om dessa tillfällen till naturkontakt också är mycket viktiga. 2 (7)

3 Naturskolorna och Nationellt centrum för utomhuspedagogik Sveriges naturskolor är en resurs för skolan i arbetet med att utveckla utomhuspedagogiken. Naturskolorna tar varje dag emot tusentals elever på skoldagar utomhus och bedriver fortbildning för pedagoger i utomhuspedagogik. Naturskolornas kunskaper har samlats i Att lära in ute -serien. Böckerna tar upp hur man arbetar med matematik, NO, engelska och teknik ute, en bok i svenska är under produktion. En annan viktig resurs i sammanhanget är Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik (NCU) vid Linköpings Universitet. NCU är en resurs och kompetenspool för forskar- och magisterutbildningen i utomhuspedagogik, grundläggande lärarutbildningar och kompetensutveckling för verksamma inom fritid, rekreation och turism (FRT-sektorn) samt fortbildning inom skola och barnomsorg. NCU verkar även för ökat nordiskt och internationellt utbyte bland lärare och studenter. Kommentarer kring kursplaner Biologi Biologiämnet ska visa på ekologiska samband men också ge en inblick i detaljer som artkunskap, organismers livscykler och människans betydelse som biologisk varelse i ett ekosystem. Om naturen lär man sig ofta bäst i naturen varför fältundervisningen är en viktig del av biologiämnet. Fältstudier i närmiljön leder till lokalkännedom och kan därigenom locka till vistelse i naturen för rekreation eller friluftsaktiviteter. Förtrogenhet med begreppet hållbar utveckling kan uppnås då praktiska moment läggs till de teoretiska och eleverna får praktiska exempel på vad miljöarbete kan innebära. Allemansrättens grunder bör finnas med även under biologiavsnittet. Det ligger idag under idrott och hälsa och ges därför en mer tillbakadragen position än i tidigare kursplaner. För att eleverna ska förstå betydelsen av vår allemansrätt bör den tas upp både teoretiskt och praktiskt. Det är därför nödvändigt att den finns med även i biologiavsnittet. Kunskap om allemansrätten krävs för att genomföra fältstudier i till exempel biologi och för att på ett bra sätt kunna genomföra utomhusaktiviteter inom skolans och kunskapsmålens ramar. Att kunna benämna sin omvärld och det man ser i den med dess riktiga namn kan skapa en känsla av trygghet. I förlängningen kan kunskap om arter leda till intresse att bevara närnaturen. En viktig del av artkunskapen är att lära känna arterna i deras naturliga miljö. Men hjälp av omgivningen kan man lära sig att avslöja vilket träd eller vilken mossa som växer i vilka miljöer. Att se arten i sin växtmiljö skapar en förståelse för dess behov och förutsättningar, det ger också eleven en känsla för ekologiska samband. Fältstudier är därför viktiga inom alla åldersgrupper. Förslag till komplettering av kursplanen för Biologi Under Syfte: Fältstudier ska ingå i varje årskurs i biologi Årskurserna 1-3. under Metoder och arbetssätt: Allemansrättens grunder Fysik Energianvändning och energiproduktion är centrala frågor i vårt samhälle. Vår el kommer delvis från vattenkraft, sol - och vindkraft. Genom fältstudier kan elproduktionen göras begriplig och eleverna får en relation till hur mycket vatten, sol eller vind som går åt för att producera en liten mängd el. Medvetenhet hos eleverna skapas kring den egna konsumtionen av elektricitet. De praktiska övningarna gör ofta ett stort intryck på eleverna och det blir lättare att fortsätta diskussioner om individens roll i miljöfrågorna. 3 (7)

4 Fenomen som friktion och hur krafter verkar går lätt att åskådliggöra i naturen. Att använda sig av utomhuspedagogik är ett sätt att använda teoretisk kunskap i verkligheten. Undervisning i naturen gör teorin djupare och greppbar och fungerar som ett bra komplement till den teoretiska undervisningen. Mycket kan illustreras med laborationer inomhus men djupare förståelse för naturliga fenomen uppnås starkast genom egna upplevelser på plats i naturen. Förslag till komplettering av kursplanen för Fysik Under Syfte: I varje årskurs ska utbildning om naturliga fysiska fenomen genomföras på plats i naturen Geografi Att studera spår av istiden eller upptäcka vattnets sätt att ta sig fram genom landskapet borde i större utsträckning ske på plats i naturen. Att uppleva geografin utomhus leder ofta till frågor och intresse för att lära sig mer om platsen. Arbetet för hållbar utveckling och förankrade etiska ställningstaganden underlättas av förstahandsupplevelser av landskapet, dess historia och former. Förslag till komplettering av kursplanen i Geografi Årskurserna 1-3 under Att leva i närområdet: Studier av landskapet ska ske på plats i natur- och kulturlandskapet Hem- och konsumentkunskap Våra ekologiska avtryck till exempel genom matproduktionens påverkan på jorden bör vara en central fråga inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Att varje individs val spelar roll i fråga om konsumtion av både varor, resor och livsmedel måste på ett tydligt sätt kommuniceras. Undervisningen inom hem- och konsumentkunskap bör stärka individen i livsstilsfrågorna och tydliggöra ansvaret för vår gemensamma framtid. Tillagning av livsmedel på ett modernt sätt tas upp men här borde även traditionella tillagningssätt som kokgrop och matlagning över öppen eld behandlas. Att laga mat ute är en del av vår kultur som håller på att försvinna. Att endast kunna tillaga en måltid om man har tillgång till el ser vi som en brist i våra ungas utbildning. Därför bör skolan visa på den mångfald av matlagningsmetoder som använts historiskt. Dessutom bör användande av lokala resurser i form av odling i köksträdgård och att tillvarata skogens bär och svamp uppmuntras. Förslag till komplettering i kursplanen för Hem- och konsumentkunskap Årskurserna 4-6, under Måltidens verktyg: Matlagning utomhus, över öppen eld och med andra historiska metoder Historia Undervisning har genom alla tider bedrivits utomhus. Kunskapen har förts vidare från generation till generation på plats i naturen. Många spår av vår historia finns i naturen i form av runstenar, gamla vägsträckningar och spår av istiden. Att få förstahandsupplevelser och egna bilder av det man sedan läser om i böcker gör att undervisningen blir mer sammansatt genom att fler sinnen är påkopplade. Att befinna sig på den plats där ett fältslag ägt rum eller där en kung är begraven gör historien mer levande och närvarande. Förslag till komplettering i kursplanen för Historia Årskurserna 1-3, under Att undersöka verkligheten: Undervisning om hembygdens historia ska ske på plats, utomhus i natur- och kulturlandskapet 4 (7)

5 Idrott och hälsa Friluftsdagar bör innehålla friluftsaktiviteter utomhus året runt. Eleverna bör få förutsättningar och kunskap för att uppleva vistelse i skog och mark som något positivt. Att vistas i naturen har ett värde för folkhälsan både tack vare den rörelser och motion som krävs och genom att man bland många positiva hälsoeffekter visat att till exempel stresshormoner kan minskas av utevistelse. Förslag till komplettering i kursplanen för Idrott och hälsa Årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9 under Utevistelser, naturupplevelser och säkerhet: Friluftsaktiviteter utomhus under alla årstider Kemi Kemiämnet kan göras begripligt i många delar om det tas med utanför laborationssalens väggar. Kemin spelar en central roll i många biologiska förlopp, till exempel kvävets väg genom en våtmark eller kolets kretslopp. Om eleverna får undersöka våtmarken på plats istället för att bara läsa om den finns förutsättningar för att kunskaperna fördjupas och stannar kvar längre än om kunskapen inte kopplats till en egen upplevelse. Förslag på komplettering av kursplanen i Kemi Årskurserna 4-6 under Kemins metoder och arbetssätt: Undervisning om kemiska förlopp i naturen ska även ske på plats ute i naturen Årskurserna 7-9 under Kemins metoder och arbetssätt: Undervisning om kemiska förlopp i naturen ska även ske på plats ute i naturen Matematik Utrymme krävs för att illustrera skala. Inomhus är vi begränsade till en liten skala. Utrymme behövs även för att förstå relationer och proportioner. Men det är mer än utrymme som gör att matematiken tjänar på att flytta utanför klassrummet. Begrepp som symmetri, jämvikt och mönster visas enkelt och konkret med hjälp av naturföremål och den egna kroppen. Att räkna blir en naturlig del av praktiska uppgifter ute så som att bygga en hinderbana eller räkna ut höjden på ett träd. Låsningar kring det teoretiska matematikämnet kan släppa när eleverna får tänka annorlunda kring räkning i utomhusmiljö. Ett sätt att komma tillrätta med elevers svagt utvecklade uppfattning om matematiska begrepp är att jobba mer laborativt, undersökande och flytta ut delar av matematikundervisningen (Englund & Lahti 1998) Förslag på komplettering av kursplanen i Matematik Årskurserna 1-3 under Geometri: Praktisera användandet av geometriska begrepp genom övningar utanför klassrummet Årskurserna 4-6 under Geometri: Enkla geometrilaborationer inomhus och utomhus Slöjd, bild och musik Kreativa ämnen tjänar på att utövas i en kreativ miljö. Naturen har ofta inspirerat till konstnärliga uttryck av olika slag. Naturens skönhetsvärden får inte glömmas bort inom de estetiska ämnena. I naturen finns en rikedom av olika materiel och former som kan användas i undervisningen. Därför bör kursplanerna uppmuntra till att även de estetiska ämnena utövas utomhus. Kreativitet är en central kvalitet i all kunskaps- och färdighetsutveckling (Lundegård, Wickman & Wohlin 2004) Förslag på komplettering av kursplanen i Slöjd Under Syfte: Slöjdande med naturmaterial som hämtats på plats i naturen 5 (7)

6 Förslag på komplettering av kursplanen i Bild Under Syfte: Bildframställning med utgångspunkt i naturupplevelser Förslag på komplettering av kursplanen i Musik Under Syfte: Använda naturen som inspiration till musikutövande Samhällskunskap Demokratiska processer övas genom samarbete. Praktiska uppgifter i naturen kan användas för att öva eleverna i ett konstruktivt sätt att samarbeta. Utomhusmiljön ger möjligheter att arbeta med praktiska moment till exempel gruppstärkande övningar som tar stor plats och inte kan bedrivas i skolans vanliga klassrum. Lärande sker i ett socialt samspel (Lendahl & Runesson 1995) Förslag på komplettering av kursplanen i Samhällskunskap Årskurserna 1-3 under Att leva tillsammans: Praktiska demokratiövningar inom och utanför klassrummet Årskurserna 4-6 under Rättigheter och rättsskipning: Praktiska demokratiövningar inom och utanför klassrummet Svenska och engelska I uterummet finns det fullt med föremål, platser och företeelser som kan benämnas, beskrivas och som man kan förundras och fascineras av. I naturen finns möjlighet att använda och utveckla språk och ordförråd, både det verbala, det kroppsliga och det emotionella. Naturen har genom alla tider fungerat som inspiration inom litteraturen. Utomhuspedagogiken kan berika den skapande och kreativa delen av språkundervisningen. Förslag på komplettering av kursplanen i Svenska Under Syfte: Känna till naturen som inspirations roll inom litteraturen Förslag på komplettering av kursplanen i Engelska Årskurserna 1-3 och 4-6 under Produktion och interaktion: Muntlig beskrivning av närnaturen, på plats utomhus Teknik Teknik är ett nyckelämne för att lösa framtidens energibehov. Många tekniska fenomen illustreras enkelt i experiment utomhus, det gör tekniken begriplig och användbar. Även elever som på förhand säger sig vara ointresserade av teknikämnet får en insikt om att teknik finns med i många vardagliga delar av livet. På så vis kan ämnet bli intressant för fler elever. Förslag på komplettering av kursplanen i Teknik Årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9 under Teknisk problemlösning och kommunikation: Laborationer inom- och utomhus Referenser Boström, Lena (1998) Från undervisning till lärande. Falun: AiT Scandbook AB Carlgren, Ingrid (Red.). (1999) Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur. Englund, Tor & Lahti, Uno (1998) Nämnaren - tidskrift för matematikundervisning, UTmatematik.(nr 2 s ) Göteborg: Institutionen för ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet 6 (7)

7 Grindberg, Tora & Jagtøien, Greta Langlo (2000) Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Lendahl Birgit & Runesson Ulla (Red) (1995), Vägar till elevers lärande, Lund: Studentlitteratur Lundegård, Ian & Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004) Utomhusdidaktik, Lund: Studentlitteratur Szczepanski, A. (2008) Handlingsburen kunskap Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö, Lic avhandling Linköping: Linköpings universitet Utbildningsvetenskap. Vänliga hälsningar Sven G Hultman, ordförande i styrgruppen för CNV 7 (7)