Årsredovisning Prästlönetillgångarna i Skara stift

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Prästlönetillgångarna i Skara stift

2 Innehåll Stiftsreservat Inledning 3 Ordföranden har ordet 3 Ledningens kommentarer 4 Verksamhetsöversikt 5 Egendomen 5 Om förvaltningen 6 Jordbruket 8 Skogsbruket 9 Prästlönefonden 11 Förvaltningsberättelse 12 Miljö 13 Förslag till vinstdisposition 14 Flerårsöversikt 14 Resultaträkning 15 Balansräkning 16 Kassaflödesanalys 17 Noter 18 Utdelning 24 Revisionsberättelse 25 Kollage från Sydafrika 26 Egendomsförvaltningen Omslagsbild: Fröträdställning på Baltak 8:1. Foto: Jonas Zetterlund Produktion: Skara stift Layout: Animero Skara Tryckning: Tryckservice Skara Gårdsjösågen, Gårdsjö 2. Tjäderåsen, Torsö 3. Tallgranen, Torsö 4. Bredbergsmossen, Fåleberg 5. Undenäs furuskog 6. Forshems gammelskog 7. Oxhagen, Berg, Lerdala 8. Tibro gammelprästskog 9. Fågelås ekhage, Norra Fågelås 10. Fröjereds gammeltallskog 11. Gullängen, Broddetorp 12. Råda alskog 13. Skalunda hög 14. Bockarmen, Spårön, Kålland 15. Rådhusgrunden, Traneberg, Kållandsö 16. Spikens gammelskog, Kållandsö 17. Ursten, Fåglavik 18. Rammeldalen, Bredared 19. Bredareds ekhage 20. Mada gammelskog, Dalsjöfors 21. Mörtsjöåsen, Bottnaryd 22. Prostatallen, Bottnaryd 23. Sänkemossen, Valdshult 24. Spaafors, N Unnaryd 2

3 Inledning Prästlönetillgångarna utgörs av jord- och skogsfastigheter samt fondmedel. Egendomens ändamål är att ge ekonomiskt bidrag till kyrkans verksamhet. Av den årliga vinsten från förvaltningen går hälften till stiftet i särskild utjämningsavgift och återstoden utdelas till församlingarna inom stiftet efter fastställda andelstal. Egendomen förvaltas av stiftet genom dess egendomsnämnd och förvaltningsuppgiften utförs av anställd personal vid stiftskansliet och på två skogsdistrikt. Förvaltningsuppgiften har ett historiskt perspektiv. Skara stift är landets äldsta och i Husaby, där Olof Skötkonung döptes, finns fortfarande en prästlönefastighet! Egendomsnämnden vill emellertid ta ett aktivt ägaransvar för egendomen och det går inte att av historiska skäl hålla fast vid gamla ägostrukturer. Stora förändringar av egendomsinnehavet har skett på senare år i syfte att förbättra jordens och skogens arrondering. Strukturarbetet pågår ständigt, vilket betyder att försäljning och köp av jord och skog kommer att fortsätta, om än inte i samma höga takt som tidigare. Satsningar görs för att utveckla de fastigheter som långsiktigt skall finnas kvar i förvaltningen genom tillskottsköp av mark och genom att investera i ändamålsenliga byggnader, anläggningar och vägar. Ett långsiktigt perspektiv är givet i stiftets egendomsförvaltning och däri ligger att hänsyn till natur- och kulturmiljövård har särskild betydelse. Ordföranden har ordet Vill börja med att både uppmana och locka Dig till att läsa denna årsberättelse. Den berättar och beskriver förvaltningen av Prästlönetillgångarna (PLT) i Skara stift. Prästlönetillgångarna sträcker sig över hela landet men det är varje stift som förvaltar sin del av dessa tillgångar. Tillgångarna består av jord, skog och fond. Mängd och fördelning varierar från stift till stift Förvaltningen innebär att den skall ske på så sätt, att den ger bästa möjliga avkastning. Förvaltningen skall dessutom ske på ett etiskt försvarbart sätt och i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Det är ju lätt att skriva att man skall ha lönsamhet, men det är en annan sak att se till att det blir verklighet. I denna verklighet verkar Egendomsnämnden. Som ledamot i Egendomsnämnden blir man faktiskt insyltad i både Europas och världens ekonomier. Nu tycker Du kanske att ordföranden i Egendomsnämnden blåser upp sig och gör sig märkvärdig med att påstå att man sitter och hanterar och agerar med världens börser på sammanträdesbordet i Skara. Men det är så, att när stiftet säljer virket från skogen till sågverken, så är det efterfrågan som styr prisbilden och denna prisbild påverkas av efterfrågan ute i världen. Stor efterfrågan högre pris, och tvärt om. Det är ju med en viss spänning vi försöker att följa konjunkturens svängningar. Det gäller att sälja vid rätt tillfälle. Jordbruket och dess förvaltning är också inblandade i världsekonomin. Mjölkpriset kämpar med att hålla uppe sin prisnivå när världsmarknadens priser sjunker. Fläskoch nötkött från arrendegårdarna påverkas också av dessa krafter. Jord- och skogsfastigheter kan bättre stå emot konkurrensen om man siktar mot att ha större enheter. Det har varit så i flera årtionden att man i förvaltningen av PLT - vid lämpligt tillfälle - försöker föra samman mindre enheter till större. Förvaltningen av PLT innebär också kontakter och samverkan med kommuner och myndigheter. Samhället utvecklas och här påverkar olika marknadskrafter infrastrukturen och marknadskrafter påverkar byggnationer och exploateringar i området. PLT har sedan många hundra år haft mark som varit lämpade för jord- och skogsbruk. Här påverkar marknadskrafter och samhällsutveckling att denna mark nu blir intressant för någon form av bebyggelse. (Det beskrivs några sådana exempel längre fram i redovisningen). Det kan vara så att man planerar att använda marken till nya bostads- och fritidsområden, vandringsleder och naturreservat mm. Här kan PLT ibland avyttra delar av markinnehavet för att skaffa annan mark som Egendomsnämnden finner lämplig. I PLT s förvaltning kommer också miljöhänsyn in. Det innebär att vi är miljöcertifierade i skogsbruket och när det gäller jordbruk, djurhållning och växtodling så följs miljölagar och föreskrifter och där ligger arrendatorerna väl framme i teknik och utveckling. När det gäller kapitalförvaltningen så består den av aktie- och ränteplaceringar. Dessa placeringar har ett långsiktigt perspektiv och med samma förutsättningar etiskt och moraliskt som ovan. Vi har en placeringspolicy och dessutom samma etiska policy som Svenska kyrkan nationellt. Dessa regelverk anger inom vilka ramar fondförvaltarna kan agera. Hoppas nu att dessa ord inspirerat Dig till att läsa vidare om vad denna affärsverksamhet handlar om. Jag tror att du kommer att upptäcka en mycket intressant del av kyrkans verksamhet, som dessutom är svår men ack så viktig. Sätt Dig till rätta och läs vidare. Med hopp om en trevlig och berikande stund Uhlf Skoglund Egendomsnämndens ordförande 3

4 2012 Ett år som alla andra? Nej det kan man inte säga. Det har varit många olika projekt på gång. Vinterns stormar fällde totalt c:a m 3 sk skog främst i hyggeskanter. Detta krävde ett visst mått av merarbete med att flytta runt maskinlag till olika ställen. För övrigt har arbetet i skogen gått enligt plan dock med en något högre ambition i avverkningsnivå. Tre nya vindkraftsverk har tagits i drift på Fålebergsfastigheten utanför Mariestad. Prästlönetillgångarna upplåter marken och får en viss del av produktionsintäkterna som arrende. I månadsskiftet februari mars gjorde tre av oss tjänstemän på förvaltningen en resa till vårt vänstift i Sydafrika (South Eastern Diocese, SED). Målet med resan var, att förmedla sådana erfarenheter och kunskaper från Skara stift till SED som ökar den egna kapaciteten och utvecklingen av markförvaltningen i SED kapacitetsförstärkning. Det var en fantastisk vecka där vi guidades runt i området och träffade företrädare för den evangelisk lutherska kyrkan på plats. Vi diskuterade och förklarade, gav råd och fick förståelse för deras problem och situation. Här finns mycket att göra för framtiden förutsättningarna finns i marken. Det gemensamma markförvaltningsprojektet har löpt vidare med en styrgrupp av förtroendevalda från de stift som valt att delta i detaljutredningen. Mot slutet av året har man kommit fram till en modell som verkar genomförbar. Det skall göras en riskanalys som skall arbetas in i utredningen och denna skall under våren 2013 sändas ut på remiss till stiftstyrelserna i de olika stiften. Det kanadensiska prospekteringsbolaget Continental Precious Minerals Inc. vill provborra efter uran i Billingen och några andra platåberg i Skaraborg. Prästlönetillgångarna har en fastighet på Billingen där två hål skall borras. Vi har ställt oss solidariska med andra markägare och kommuner i området och motarbetar provborrningarna så mycket vi kan. Vi har gemensamt överklagat provborrningsbesluten och försöker påverka riksdag och regering att ändra lagstiftningen. Skara stift jämte Lunds och Luleå stift fick under hösten besök av Skatteverket för att dess tjänstemän skulle bilda sig en uppfattning om hur vi marknadsvärdevärderat fastigheterna inför övergången till beskattning Vissa andra frågor ville man även ventilera med oss. Mötena gick mycket bra och vi fick klart godkänt, varför man inte såg sig behöva gå vidare med att besöka fler stift man såg att vi jobbade professionellt och hade bra kunskaper i förvaltning och redovisning. Under året har förvaltningen arbetat fram en skogsskötselpolicy som grundar sig på lagar, certifieringsbestämmelser och de naturgivna förutsättningarna att producera skog inom stiftet. En dokumentation av skyddsvärda vatten har tagits fram samt en förteckning över speciellt skyddsvärda höga naturvärden. En bränningsplan har tagits fram i linje med certifieringsbestämmelserna. Under vår - försommar 2013 avser vi att naturvårdsbränna ca 6 ha i Gårdsjötrakten om väder och vind blir tjänliga. Inom jordbruket har vi tillsatt två nya arrendatorer på Götlunda 4:1 och Åsen 7:1. Hösten var blöt och jobbig för de areella näringarna. De som fick skördat i tid fick dock bra skördar till goda priser. En ny stor spannmålsanläggning har byggts på Rydafastigheten utanför Vara. Denna är dimensionerad för att gården skall kunna växa. Ett speciellt projekt har startats för att söka Potentiella våtmarkslägen inom Skara stifts ägor. Det är i syfte att bromsa upp näringsläckaget från jordbruksmarken. Ett 10-tal objekt kvarstår efter sållning som intressanta att jobba vidare med. Fondinnehavet har screenats med avseende på etiken. Detta har medfört att ett innehav avyttrats och vi jobbar vidare med att se över placeringspolicyn och kommer förmodligen att upphandla nya förvaltare av fondmedlen. Alingsåsprojektet löper vidare och beslut om utställning av detaljplanen skall tas i samhällsbyggnadsnämnden den 26 mars Laxhallsprojektet går vidare med projektering för bl a vatten och avlopp och med att se på möjligheterna till byggande av fritids- och åretruntbebyggelse. Jag vill avslutningsvis tacka alla medarbetare, arrendatorer, entreprenörer och andra samarbetspartners som bidragit till ett gott resultat för Giraff vid sidan av vägen, bilden tagen i Hluhluwe Umfolozi Park, Sydafrika. Carl Dicander Egendomschef 4

5 Verksamhetsöversikt Förvaltningen i sammandrag Areal produktiv skogsmark, hektar Årsavverkning, m 3 sk Areal jordbruksmark, hektar Antal gårdsarrenden Antal sidoarrenden Antal övriga upplåtelser Omsättning, Mkr. (exkl. reavinst fastigheter) 102,4 107,1 Förvaltningsresultat före bokslutsdisp., Mkr. 53,4 59,2 Vinstmarginal, procent 57,7 59,8 Direktavkastning, procent 2,5 3,0 Totalavkastning, procent 2,7 17,1 Marknadsvärden, tkr. (tax.värdet x 1,33) Jord (inkl. alla byggn.) Skog (inkl. impediment) Fond Övrigt Summa Egendomen Egendomen har sitt ursprung ända från medeltiden. Vid lokalkyrkans tillkomst fick sockenborna bygga bostad åt prästen och sätta av jord för kyrkans underhåll och prästens uppehälle. Det var en förutsättning för att man skulle få en präst förordnad dit och att biskopen skulle komma och inviga kyrkan. På grund av egendomens långa historia har de flesta fastigheterna inte haft lagfart. Fr o m år 2000 är ägandet reglerat så att prästlönetillgångarna äger sig själva som en stiftelseliknande egendomsmassa och med stöd av en särskild lagfartslag för Svenska kyrkan har prästlönefastigheterna därefter kunnat bli lagfarna. Markinnehavet Totalt uppgår Svenska kyrkans jord- och skogsegendom till ca hektar mark (år 2010), varav hektar skog, hektar jordbruksmark samt hektar övrig mark. Marknadsvärden i % Fond 5,2% Övrigt 0,3% Jord (inkl. alla byggn.) 26,6% Skog 67,9% Förvaltad areal i Skara stift Taxeringsvärden hektar Mkr Prod. skogsmark Skog 1 208,9 Impediment Impediment 4,8 Inägomark Jord 348,1 Övrig mark Bost. och ek.byggn. inkl. tomt 120,2 Landareal, totalt Hyres- och fritidshus inkl. tomt 9,4 Vatten Övrigt 5,5 Total areal Totalt 1 696,9 5

6 Förvaltningsstrategi Stiftets förvaltningsstrategi går ut på att arealen produktiv jordbruks- och skogsmark i princip skall behållas, men genom strukturrationalisering skall antalet skogsskiften och arrendeenheter minskas ytterligare. Prästlönefondens värde skall ökas bl a genom mervärden från fastighetsförsäljning. Vad gäller egendomens direktavkastning ligger målsättningen på 3,5 procent av marknadsvärdet. Församlingarna har intresse av att få en hög och jämn utdelning från förvaltningen, vilket också är egendomsnämndens målsättning. En fortsatt bevakning av fastighetsmarknaden är nödvändig för att ha möjlighet att förstärka innehavet på strategiskt bra platser. Strategin för skogen går ut på att skapa större sammanhängande skiften vilket innebär en mer kostnadseffektiv förvaltning samt att orientera innehavet mot nordväst och sydost. Transportavståndet kan därigenom begränsas till industrin och vi tjänar mer pengar och sparar samtidigt miljön. För jordbruket är strategin ungefär densamma, nämligen att förstärka de fastigheter som anses bärkraftiga eller utvecklingsbara och att delta i investeringar på gårdarna i samverkan med arrendatorerna. Andelstal Församlingarna - eller samfälligheterna när flera församlingar ingår i ett pastorat - har andelar i den samlade förvaltningen av prästlönefastigheter och prästlönefond enligt andelstal som fastställts av egendomsnämnden per 1 januari Andelarna förändras inte genom försäljning eller köp av fastigheter men vid ändring av pastoratsindelningen kan berörda församlingars andelstal behöva omräknas. Förvaltningsorganisation Egendomen förvaltas som självständiga förmögenheter enligt 9 lagen om Svenska kyrkan. Bestämmelser om förvaltningen finns i 46 kap. kyrkoordningen. Stiftet förvaltar egendomen enligt kyrkomötets beslut och stiftsfullmäktige i Skara stift har uppdragit förvaltningen åt stiftets egendomsnämnd. Egendomsnämnden består av sju ledamöter som väljs för fyra år. Förvaltningsuppgifterna utförs av personal på 8,5 tjänster vid stiftskansliet. På fältet förvaltas fastigheterna av skoglig personal på två distrikt med kontor i Mariestad och Jönköping. Fältorganisationen för skogsbruket utgörs av två stiftsskogvaktare och sex skogsarbetare. I stort sett all skogsavverkning utförs genom entreprenadföretag. Verksamheten bedrivs uppdelad på tre rörelsegrenar: jord, skog och fond. Egendomsförvaltningen skall enligt kyrkoordningen bära kostnaderna för förvaltningen av prästlönetillgångarna. Av de totala kostnaderna för nämnden och administrationen i Skara betalar förvaltningen 90 procent till stiftet. Egendomsnämnden Egendomsnämnden har under 2012 bestått av Uhlf Skoglund, ordförande, Gudrun Carlsson, vice ordförande och ledamöterna Anita Ahl, Britt Hallgren, Jörgen Åkesson, Sture Kjell och Rune Skogsberg. Under året har nämnden haft 7 sammanträden och 55 protokollförda beslutsärenden. Sammanträdet den 29 maj hölls i samband med en exkursion till Ryda och den nya spannmålsanläggningen samt Alingsås där en information gavs på plats för det planerade bostadsprojektet på den centralt belägna tomten. Arkitekt Magnus Silferhielm och Klas Eriksson, AIX Arkitekter deltog och föredrog skisser och tankar runt projektet. Projektet planeras innehålla bostäder, verksamhetslokaler, parkeringsgarage och en förskola. Projekteringen utförs i samråd med Alingsås pastorat och planavdelningen på Alingsås kommun. Underlag för detaljplaneändringar beräknas läggas fram för samhällsbyggnadsnämnden under våren Egendomsnämndens sommarresa gick i år till Halland. Derome Sågverk utanför Varberg, Wapnö gods i Halmstad, Södra Odlarnas plantskola i Falkenberg samt vårt egna Limmareds skogar besöktes under två dagar Nämnden har en väl utvecklad ordning för delegation av löpande förvaltningsärenden till ordförande, förvaltningschef m.fl. tjänstemän, vilket bidrar till att nämndsammanträdena kan ägnas åt att avhandla ärenden av större vikt eller principiell betydelse samt överläggning och information om verksamheten. Uhlf Skoglund har för 2012 även varit ledamot i egendomsnämndernas samarbetsorgan (ENSO). Bland ENSO:s uppgifter under 2012 kan nämnas, remissvar ang. Tomträttsavgäld och friköp, Högre ersättning vid mastupplåtelser samt Hyres- och arrendetvister i framtiden. Lund stifts jordbruksförvaltare Per Andersson deltar som sakkunnig i en statlig utredning om arrenderättsliga frågor. Samverkansprojekt mellan stiften har varit högt prioriterat. Vidare har förberedelser inför samråd med kyrkostyrelsen skett. För att kunna möta upp i debatterna och förslagen till kyrkomötet inbjöds Jonas Cedergren, som är sakkunnig i ämnesområdet till ENSOs möte 23/8 för att föreläsa om skogsskötselmetoder och särskilt om trakthyggesfria metoder. Till samrådsmötet med kyrkostyrelsen och kyrkokansliet inbjöds Lars Lundqvist - docent från SLU - för att informera och föreläsa om samma frågor. Som information och underlag till kyrkomötesdelegaterna togs ett PM fram - om Det hyggesfria skogsbrukets historia och dess för- och nackdelar - som sändes till kyrkomötesdelegaterna. 6

7 Fastighetsförändringar 2012 Verksamheten med köp och försäljning har under året kommit upp i normalnivå. Utbudet av intressanta fastigheter för stiftets vidkommande har varit relativt lågt. Antalet fastighetsköp med tillträde under verksamhetsåret uppgick till sju och antalet försäljningar till 24 st. Totalt köptes 185 hektar mark för tkr och såldes 54 hektar för tkr. (I vissa fastighetsaffärer har ingått byggnader.) Det största inköpet var Långarum 1:15 som omfattar 137,2 ha varav 132 ha skog som läggs till Valgårdafastigheten som ligger gräns i gräns. De 24 försäljningarna är mindre områden som sålts som tomter eller mindre justeringar av gränser. Prästlönetillgångarna har tillträtt den restaurangfastighet vid Brommösund på Torsö som nämndes i förra årets årsredovisning. Såld och köpt mark 2012 Försäljningar Köp Areal, ha Köpeskilling, tkr Areal, ha Köpeskilling, tkr Åker Bete Skog/impediment Tomt/övrigt Byggnader Totalt Platschefen på Södras plantskola, Jan Andersson visar en granstickling som tas fram här. Den har c:a 30 % bättre tillväxt än nuvarande plantor. Foto: Kerstin Larsson. Ny skog dras upp på Södra Odlarnas plantskola i Falkenberg. Här står de små plantorna och härdas utomhus i sina transporthäckar. I Falkenberg produceras 28 milj. plantor om året. Foto: Kerstin Larsson. 7

8 Jordbruket Stiftet bedriver ingen egen jordbruksverksamhet utan upplåter hela innehavet på arrende. Upplåtelseformen innebär enligt arrendelagen rätt för arrendatorn att med nästan oinskränkt besittningsskydd sköta egendomen utan direkt inblandning av jordägaren. I praktiken måste många frågor ändå lösas gemensamt. Förvaltningsarbetet präglas av dagliga kontakter i frågor rörande investeringar och underhållsåtgärder, arrendeförhandlingar, syner och besiktningar, upphandlingsarbete, köp- och försäljningsaktiviteter, fastighetstaxering, fastighetsskatt, försäkringsfrågor med mera. Förvaltningsstruktur Strukturarbetet har under året resulterat i inköp av två fastigheter med ca 30 ha åkermark i området runt Ryda (Vara kommun). Förvaltningen består idag av 61 gårdsoch 109 sidojordsarrenden. Gårdarna är fördelade på 15 mjölkgårdar, 4 svingårdar samt 1 äggproducent övriga är spannmålsproducerande företag. Storleksrationaliseringen som pågår inom svenskt jordbruk går allt fortare. Att nå upp till egendomsnämndens målsättning om att ha en stomme av bärkraftiga självverksamma familjejordbruk blir allt svårare när ett modernt växtodlingsjordbruk kräver arealer på 300 till 400 ha. Utvecklingen mot större enheter i olika samverkansformer och med hög kapitalbildning bör bli styrande för den framtida utvecklingen där ägandet och brukandet skiljer sig åt allt mer. Här kan kyrkan i framtiden stärka sin roll såsom en stabil och långsiktig upplåtare av mark. Marknadsutblick Utbudet av jordbruksfastigheter har under året varit begränsat. De fastigheter som varit ute till försäljning, har legat ute under en längre tid och osäkerheten på marknaden har varit stor. Ser man på de fastighetsaffärer som gjorts, är det uteslutande lantbrukare som köper mark för att bli större. Resultatet för lantbruksföretag har under 2012 varit relativt positivt. Mjölkproducenterna har dock dragits med låga avräkningspriser på mjölk samtidigt som foderkostnaderna har varit höga p g a höga spannmålspriser. Troligtvis kommer spannmålspriserna fortsätta på en nivå nära två kronor, vilket bör ge spannmålsodlarna en bra lönsamhet framåt. Priset på fläskkött ser ut att kunna hålla i sig, vilket bör ge fläskproducenterna en bra lönsamhet de närmaste åren. Störst problem har idag mjölkproducenterna där kostnaderna inte täcks av intäkterna. Under året har vi bytt arrendator på två gårdar. Detta har skett genom anbudsförfarande på gårdsarrendena med en angiven prisnivå. Detta resulterade i många seriösa svar vilket tyder på att vi är eftertraktade jordägare att arrendera mark av. Framtidsutsikterna för svenskt lantbruk tycks vara goda då den odlingsbara marken i världen ständigt minskar samtidigt som efterfrågan på livsmedel ökar i takt med jordens befolkning. Vi kommer dock att få erfara att svängningarna mellan åren även fortsättningsvis kommer att vara stora. Här lever vi verkligen numera i en global värld. Investeringar Jordbruksförvaltningens totala investeringsvolym uppgick under året till tkr. Investeringarna fördelar sig på byggnader, byggnadsinventarier och markanläggningar. Årets största investering är en ny spannmålsanläggning på Ryda 8:1. Investeringar i täckdikning och modernisering av ett flertal bostäder har även gjorts. Taket lyfts på den nya torkanläggningen på Ryda 8:1. Foto: Kerstin Larsson. Resultat Det samlade resultatet uppgick till tkr (föreg.år tkr). Årets resultat har belastats med tkr i kundförluster (arrenden). 8

9 Skogsbruket Anställda och entreprenörer inom skogen drillas under en kursdag i hur man tar hänsyn till vattnet i skogen. Kursen hölls av Skogsstyrelsen s Arne Jansson. Foto: Joakim Källman. I skogen har under året arbetet pågått i något högre m 3 sk omfattning än normalt. Året inleddes med vissa snöproblem, men våren blev ganska normal. Under hösten tillstötte en del problem p.g.a. det ymniga regnandet vilket innebar omprioriteringar av avverkningstrakter och ganska mycket oförutsedda vägreparationer Marknaden och dess efterfrågan har varit stor speciellt på sågtimmer vilket har kunnat säljas till goda priser. Massavedspriset har under året sänkts kraftigt och ligger nu historiskt Ved, vindfällen m.m lågt. Totalt har m 3 sk avverkats varav I denna post ingår Gallring bl a ungskogsröjning 491 ha som m 3 sk i föryngringsavverkning, m 3 sk i gallring och röjts under 2012 Slutavverkning samt markberedning 298 ha och plan m 3 sk Resultat i övrig avverkning. Resultat Resultat Resultat Skogsvården -95 har präglats -97 av fortsatta -99 krafttag -01 vad gäller dikesrensning, som är mycket viktig med tanke på det allt mer humida klimatet m har rensats och arbetet fortskrider. 491 ha ungskog har röjts och Resultat ha har planterats m rågångar har röjts och märkts upp och meter ny skogsväg har anlagts till en kostnad av 78 kr/m. Nya skogsbruksplaner har gjorts på norra distriktet för 900 tkr Resultat Försäljningsintäkterna uppgick totalt till 70,9 Mkr (-3,2% jmf. med 2011) och avverkningskostnaderna till 16,9 Mkr. Skogsvårdskostnaderna uppgick till 6,3 Mkr. tering Resultat av 286 ha. Skogsvården främst röjningen - har begränsats -05 av den snörika vintern. Fastighetskostnader, d.v.s. i huvudsak vägar, skogsbruksplanläggning samt naturvård och rågångsarbeten mm. uppgick till totalt 3,9 Mkr. Administrationskost- Avverkningens volym (m 3 sk ) och fördelning över åren m 3 sk "Långsiktigt" uthållig nivå Ved, vindfällen m.m. Gallring Slutavverkning 9

10 naderna uppgick till 5,5 Mkr och avskrivningar till 780 tkr. Intäkterna för jakt och fiske inbringade 2,5 Mkr. Till följd av en något lägre areal slutavverkning under 2012 har skogsvårdsskulden minskat med 70 tkr. Denna uppgår nu till 9,45 Mkr och varierar med den areal som avverkats varje år för att ersättas med ny skog. Årsresultatet uppgår till 37.2 Mkr vilket får anses som gott med tanke på all oro i världens ekonomier och ett historiskt lågt byggande i Europa. Utsikter på kort och längre sikt Konjunkturen för massa har under året sjunkit p.g.a. vikande efterfrågan från världsmarknaden. Detta har inneburit att skogsindustrin omstrukturerar kraftigt. Under beräknas ton grafiskt papper försvinna från den svenska produktionskapaciteten. Detta kan för vår del innebära en kraftig minskning i konkurrensen om barrmassaved bl a beroende på import från Norge. Trävarukonjunkturen har varit relativt god hela året men även här har märkts en nedåtgående trend. Jämfört med toppåret 2007 har sågverken producerat 15 % lägre volymer under Samma sänkningar kan ses hos våra andra europeiska konkurrentländer. Det har inneburit att utbudet har balanserat den låga efterfrågan i Europa. Lagernivåerna är också ovanligt låga. Orderläget börjar dock förbättras vilket kan innebära prishöjningar framåt sommaren -13. Dessa kan dessvärre komma att ätas upp av den starka kronan. På längre sikt ser det lite ljusare ut. Byggandet i USA har börjat återhämta sig vilket medfört att trävarupriserna där gått upp med 60% under Kina är ett omättligt land vad gäller virke. Man har börjat lära sig att bygga i trä även här, vilket kan innebära en stor efterfrågan på sikt. Delar av egendomsnämnd och anställda guidas runt på Derome sågverk av Rolf Larsson. Deromegruppen är Sveriges största familjeägda träindustri. Foto: Kerstin Larsson. Fikadags för egendomsnämnd och anställda vid Stoms Kvarn ett fint iordningställt kulturminne på Limmareds skogar. Foto: Kerstin Larsson. 10

11 Prästlönefonden God blå-gul tillväxt under Foto Kerstin Larsson. Prästlönefonden består huvudsakligen av medel från försålda fastigheter och till en mindre del av ersättningar från upplåtelse av naturtillgångar. Särskilda föreskrifter finns om fondens placering och det finns en placeringspolicy, beslutad av Egendomsnämnden. Fondkapitalet får även användas till inköp av ny fast egendom och till finansiering av värdebeständig rationalisering på fastigheterna. Placering Sedan början av 2005 är den största delen av fondkapitalet placerat i Robur Ethica Sverige MEGA samt Robur Ethica Global MEGA. Vid utgången av 2012 utgjorde aktiefondsandelen ca 95 % av värdepapperens totala marknadsvärde 123,3 Mkr. Utveckling Prästlönefondens hela kapital vid årets utgång var 153,8 Mkr, en sänkning med 13,6 Mkr jmf. med Utfallet för Robur Ethica Global var 9,5 %, att jämföra med MSCI World Net-indexet som omräknat till svenska kronor gav 9,9 %. Motsvarande för Robur Ethica Sverige var 17,9 % jmf. med SIX Portfolio Return Index som gav 16,7 %. Förvaltningsavgiften (totalkostnad) till Robur år 2012 uppgick till 336 tkr. Till värdebeständiga investeringar inom jordbruket och skogen har använts tkr av fondmedel. Värdesäkring Egendomskapitalet har en låg riskexponering där aktiefondsdelen utgör ca 97 % av de totala prästlönefondsmedlen men inte mer än ca 5 % av prästlönetillgångarnas beräknade totala marknadsvärde. Enligt föreskrift skall det bundna fondkapitalet värdesäkras genom att av den årliga avkastningen avsätts ett belopp som motsvarar årets inflation. Värdesäkringen uppgår totalt till 0 tkr (föreg. år tkr) Värdesäkringen är beräknad efter KPI:s förändring under perioden december 2011-december 2012 vilken uppgick till -0,1 % dvs. deflation. Resultat Prästlönefondens resultat efter avskrivningar uppgick till tkr (före finansiella intäkter tkr), vilket är en förbättring med 746 tkr jämfört med

12 Förvaltningsberättelse Skara stift, egendomsnämnden avger härmed följande årsredovisning för förvaltningen av prästlönetillgångarna i Skara stift ( ) för räkenskapsåret Förvaltningsuppdraget Egendomens ändamål är att bidra till finansieringen av Svenska kyrkans verksamhet. Förvaltningsmålet är angivet i kyrkoordningen. Prästlönetillgångarna skall förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga totalavkastning. Tillgångarna skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Skälig hänsyn skall tas till naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen. Vinsten från förvaltningen utbetalas med hälften till församlingarna och hälften som särskild utjämningsavgift till stiftet. Det är bara avkastningen som får användas för ändamålet. Förvaltad areal Vid utgången av 2012 uppgick den förvaltade arealen till totalt hektar mark, varav hektar skogsmark, hektar jordbruksmark samt hektar övrig mark. Taxeringsvärdet var totalt 1.696,8 Mkr varav skog 1.213,7 Mkr och jordbruk inkl. byggnader 477,7 Mkr samt övrigt 5,4 Mkr. Väsentliga händelser under året En dom från november 2010 i Högsta domstolen ang. fastigheten Näs annex 1:1 på Gotland som församlingen ansett vara deras egendom har avgjorts. Detta innebär att alla prästlönefastigheter bedöms vara enskilda juridiska personer (c:a över landet). Domen kommer att föra med sig en mängd komplikationer i gällande regelverk, och Svenska kyrkans nationella nivå har under året samrått med stift och uppvaktat berörda departement i ämnet för att om möjligt få till stånd en ändring av reglerna. Avsikten är att trossamfundet Svenska kyrkan skall bli egen ägare till samtliga prästlönefastigheter. Processen tar tid och avgörande i frågan är mycket svår att förutsäga. Förvaltarna av prästlönetillgångarna arbetar gemensamt med ett projekt i syfte att få till stånd ett större samarbete över stiftsgränserna. Förslag att bilda ett gemensamt skogsförvaltningsföretag har modifierats efter samråd bland stiften till att gälla all markförvaltning. Information till förtroendevalda har skett löpande och i december 2011 valdes en styrgrupp bestående av förtroendevalda att under våren 2012 styra en detaljutredning. Utredningen har gått på halvfart under året med hänsyn tagen till äganderättsutredningen. Dock kommer stiften att via ett remissförfarande få lämna synpunkter på förslaget under försommaren Tanken är att alla beslut angående skötsel, avverkningsnivåer mm. skall ligga kvar på stiftsnivå, medan det operativa arbetet ute i skogen och mark sker i ett av stiften gemensamt ägt företag. På så sätt skulle Svenska kyrkan bli den stora part i Skogssverige som man i verkligheten är (5:e största skogsägaren och största upplåtare av jordbruksmark). I dagsläget betraktas Svenska kyrkans innehav som 13 olika juridiska personer - något som de stora virkesköpande organisationerna utnyttjar. Virkespriserna har under året successivt sänkts som en spegling av världsmarknadens efterfrågan, men har ändå legat för oss på en bra nivå. Inom jordbruket är det främst mjölkproducenterna som haft det jobbigt med sänkta mjölkpriser. Inköpet av en restaurangfastighet på Torsö innebär att Prästlönetillgångarna övertog ansvaret för att delta i utvecklandet av detaljplan för området. Detta arbete slutfördes efter många turer och kommunfullmäktige antog detaljplanen den 19:e december. Förstudier och diskussioner ang. möjligheter att utveckla en befintlig tomt i centrala Alingsås har under året utvecklats. Kommunen är positiv till att detaljplanera för byggandet av bostäder, butikslokaler, en parkeringsanläggning, verksamhetslokaler samt en förskola. Alingsås pastorat är positiv till projektet, som även berör del av deras tomt och deltar aktivt i planeringsarbetet. Torpet Backen på Tokebo utanför Bottnaryd gås igenom och förbereds inför försäljning av mäklare Robert Fredriksson, Swedbank fastighetsbyrå och Kim Wennberg. Foto Kerstin Larsson. 12

13 Väsentliga händelser efter årets utgång Konjunkturen för träbaserade produkter står och väger. Skogsindustrin måste ha råvara och betalar bra för råvaran. Vi som stor leverantör har här en fördel gentemot alla mindre skogsägare. Prästlönetillgångarna fick under 2012 planbesked från Lidköpings kommun för att kunna göra en detaljplan på fastigheten Traneberg 1:12 för att utveckla två småbåtshamnar. Detta arbete går trögt och kommunen är inte särskilt samarbetsvillig. Detaljplanen för Alingsåsprojektet är färdigställd och beslut i frågan kommer att tas av samhällsbyggnadsnämnden den 26:e mars. Förberedelser för projektet pågår med bl a informationsmöten. Detaljplanen för Laxhall på Torsö har vunnit laga kraft och nu vidtar planering och projektering av bl a vatten och avloppslösningen samt framtagande av en plan hur man skulle kunna utnyttja området för bebyggelse på ett attraktivt sätt. Resultat och ställning Resultatet före skatt och före avsättning till periodiseringsfond för verksamhetsåret 2012 blev en vinst på (f. år ) tkr exkl. reavinster på avyttrade fastigheter. Härav har skogsbruket bidragit med (45.360) tkr, jordbruket med (15.480) tkr och fonden med (3.120) tkr. Till periodiseringsfond avsättes tkr. Utdelningen till församlingarna föreslås bli tkr. Lika mycket utgår som särskild utjämningsavgift till stiftet. Från förvaltningen finns sedan föregående år avsatt tkr. Avsättningarna motiveras med att vinstbalansering behövs för att kunna hålla en jämn utdelningsnivå över åren - speciellt nu efter att prästlönetillgångarna blivit beskattade. Finansiella instrument Mål för prästlönefondens förvaltning, bestämmelser om tillgångsfördelning, tillåtna instrument, etiska restriktioner och riskkontroll finns angivna i särskild placeringspolicy som är liktydig med den på Svenska kyrkans centrala nivå. Placeringar sker huvudsakligen i utvalda värdepappersfonder enligt placeringspolicyn och placeringsinriktningen är i normalläge 50 procent i svenska aktier, 35 procent i globala aktier, 10 procent i räntebärande värdepapper och 5 procent i likvida medel. Börsutvecklingen har under 2012 präglats av världens ekonomiska problem vilket inneburit en mycket turbulent börs. På helårsbasis steg de svenska fondplaceringarna med 17,9 procent och de globala med 9,5 procent inklusive utdelningar. Vid årets slut var fördelningen 55 procent i svenska fondandelar, 36 procent i utländska fondandelar samt 9 procent i likvida medel. Miljö Ingen verksamhet bedrivs som kräver tillstånd utöver vad som krävs enligt miljöbalken. Skogsbruket är dubbel certifierat. Verksamheten bedrivs med inriktning på att kombinera kraven på god ekonomi med god miljö- och naturvård. Inom jordbruket där varje enskild arrendator ansvarar för gårdens totala verksamhet gör egendomsförvaltningen årliga insatser på information till arrendatorerna i miljöfrågor. Under året har initierats ett projekt att söka möjliga platser för att anlägga våtmarker i jordbrukslandskapet. Ett 10-tal objekt är framtagna för vidare projektering. Tanken med dessa är att bromsa läckaget av växtnäringsämnen vidare ut i vattendragen. Förvaltningen arbetar målmedvetet med att upplåta mark för vindkraft, vilket på sikt kommer att ge ett bra tillskott i kassan. Fortsatt utveckling av biogas för att knyta samman fler producenter och därigenom kunna få en bas för framställning av fordonsbränsle stöds av egendomsförvaltningen. Denna satsning är dock beroende av ett bidrag från staten för att nå lönsamhet och ligger för närvarande på is. Framtida utveckling Ett fortsatt aktivt strukturarbete bedrivs med syftet att fastighetsbeståndet skall minska men med bibehållande av den totala arealen jord- och skogsmark. Omstruktureringen av stiftets jord- och skogsbruk sker målmedvetet och följer en allmän utveckling. Rationell jordbruksdrift kräver i dag allt större enheter nästan oavsett produktionsform. Arrendegårdarna blir mer koncentrerade till slättbygderna inom stiftet. Skogsinnehavet koncentreras till stiftets sydöstra delar och mot norr. Tyvärr kommer regelverket kring beskattningen på sikt att bromsa upp stiftets ambitioner till omstrukturering för att anpassa verksamheten till omvärlden. Närhet till industri får allt större betydelse när transportkostnaderna tar en ökad andel av industriernas kostnader för råvaran. Stiftet har fördel av att köparna ofta premierar stora och planerade leveranser. Den höga andelen gallringsskog med tyngdpunkt på förstagallringar ger även under de kommande åren ett lägre leveransvärde på virket men på sikt kan större andel föryngringsavverkning bidra till ökade vinster i stiftets skogsbruk. Alingsåsprojektet är spännande och kan komma att bli en ny lönsam affär för prästlönetillgångarna. Avkastningen av prästlönetillgångarna kan förväntas få större betydelse för kyrkan allt eftersom intäkterna från medlemsavgifter sjunker med minskande kyrkotillhörighetstal. För prästlönetillgångarna gällde frihet från inkomstbeskattning fram till

14 Förslag till vinstdisposition Balanserade vinstmedel från föregående år Årets resultat Disponering av vinstmedlen Till församlingarna utdelas Till stiftet som särskild utjämningsavgift Återstående medel överförs i ny räkning Flerårsöversikt Flerårsöversikt ( Rörelsens intäkter, Mkr 111,0 109,6 107,1 141,3 86,7 varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, Mkr 8,6 2,5 4,8 16,9 25,2 Årets resultat, Mkr 57,0 61,8 60,8 102,9 49,4 Förslag till utdelning, Mkr 45,0 60,0 60,0 45,0 40,0 Balansomslutning per bokslutsdag, Mkr 1 153, , , , ,5 Nyckeltal per rörelsegren Vinstmarginal, skog, % 52,4 57,6 60,3 46,2 46,2 Vinstmarginal, jord, % 60,0 65,4 57,1 64,2 67,1 Vinstmarginal, fond, % 71,6 69,8 54,7 96,9-106,7 Vinstmarginal förvaltade tillgångar 57,7 59,8 59,4 67,1 34,1 Direktavkastning, skog, % 2,3 3,1 3,5 2,1 2,6 Direktavkastning, jord, % 2,3 2,7 2,8 2,7 3,0 Direktavkastning, fond, % 3,3 2,4 1,1 32,9-13,5 Direktavkastning förvaltade tillgångar 2,5 3,0 3,1 4,3 1,3 Totalavkastning, skog, % 1,9 20,2 2,8 2,9 28,8 Totalavkastning, jord, % 2,7 16,3 1,6 2,2 16,3 Totalavkastning, fond, % 13,2-13,1 12,2 32,4-13,5 Totalavkastning förvaltade tillgångar 2,7 17,1 3,2 4,7 21,6 Marknadsvärden förvaltade tillgångar, Mkr (1 Skog Jord Fond Summa marknadsvärde, Mkr Realiserade vinster på fastighetsförsäljningar ingår ej i nyckeltalsberäkningarna. Vinstmarginal är lika med rörelseresultatet i förhållande till omsättningen. Direktavkastning är lika med rörelseresultatet i förhållande till genomsnittliga marknadsvärden för de förvaltade tillgångarna. Totalavkastningen beräknas som direktavkastningen med det tillägget att den orealiserade tillväxten under året läggs till rörelseresultatet. 1) Marknadsvärdet för skog, jord och övriga fastigheter är för åren lika med taxeringsvärdet uppräknat med 1,33. 2) Under 2011 har omtaxeringar skett av ett stort antal fastigheter. Marknadsvärden för skog och jord baserad på utförd värdering under 2010 uppgår till totalt Mkr varav skog utgör Mkr och jord Mkr. 14

15 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Not Rörelsens intäkter 2, 3 Intäkter prästlönefastigheter Intäkter prästlönefond Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter Övriga rörelseintäkter Förändring av lager Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Kostnader för inhyrd personal Övriga externa kostnader 5, Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner: Avsatt till periodiseringsfond Skatt Årets vinst Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning skall kapitalisering ske enligt nedan. Se även not 14. Årets resultat enligt resultaträkningen Värdesäkring enligt KO 46: Omföring av realisationsvinst resp. förlust fastigheter i förhållande till ansk.värde Omföring av övriga icke utdelningsbara intäkter avs. fastigheter Disponibelt för utdelning

16 Balansräkning Balansräkning (tkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter Inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefondsmedel Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Virkeslager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 14 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital Prästlönefondskapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Obeskattade reserver Periodiseringsfond Avsättningar Avsatt till skogsvård Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser

17 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar, realisationsresultat mm Betald inkomstskatt avseende näringsverksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av varulager Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från prästlönetillgångar Kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/samfälligheter och Skara stift Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar Belopp vid årets slut I kassa och bank är även prästlönefondens bankmedel inräknade med tkr (f. år tkr) 17

18 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd samt i vissa avseenden med stöd av Kyrkoordningen (KO). Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7- Redovisning av kassaflöden. Med undantag för redovisningen av nyckeltalen tillämpas även den branschanpassning som utarbetats av Svenska kyrkans redovisningskommitté. Om inte annat framgår, är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och ev. rabatter. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avser Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker Intäkter avs. utvinning från täkter: redovisas fr o m 2011 i resultaträkningen istället för direkt mot kapitalet. Intäkter s.k. intrångsersättningar: redovisas fr o m 2011 i resultaträkningen istället för direkt mot kapitalet. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömning görs enligt de skatteregler som hittills är uttalade av Skatteverket att gälla för prästlönetillgångarna inom Svenska kyrkan, dock pågår en dialog kring skattskyldighetens omfattning och tillämpning. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Datorer 3 år Inventarier (exkl. byggnadsd:o) 5 år Byggnadsinventarier 10 år Markanläggningar 40 år Byggnader 50 år Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat i väsentlig grad och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret avser avverkat, ej inmätt virke i skog och vid väg. Lagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller tidpunkt då de skall infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den betalning som krävs för att reglera åtagandet. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten. 18

19 Not 2 Intäkternas fördelning Intäkter skog Rotposter Leveransvirke Jakt/fiskearrenden Utvinning från täkter Upplösning skogsvårdsskuld 70 - Resultat avyttring prästlönefastigheter Korrigeringar avs Försäkringsersättning 36 - Övriga intäkter Summa Intäkter jord Jordbruksarrenden (inkl markarrenden) Hyror Resultat avyttring prästlönefastigheter Korrigeringar avs Övriga intäkter Summa Intäkter prästlönefond Utdelningar Ränta på bankmedel Försäljningsintäkter Erhållna rabatter värdepapper Realisationsförlust vid avyttring av fondandelar Summa Totala intäkter Not 3 Rörelsens intäkter och resultat per rörelsegren Skog Jord Fond Totalt Rörelsens intäkter Rörelseresultat Not 4 Kostnader för inhyrd personal Av Skara Stift inlånad personal har varit engagerad i verksamheten med en arbetsinsats motsvarande 16,5 heltidstjänster vid årets utgång varav 4 personer är kvinnor (16,5 resp 4 personer föregående år). Skogspersonal i fält utgörs av 8 personer, samtliga män (8 personer föregående år). Not 5 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Kvalificerade revisorer PWC AB Revisionsuppdrag Skatterådgivning Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag

20 Not 6 Övriga externa kostnader Reparation/underhåll fastigheter Försäkringspremier Administrativa kostnader Skara stift Fastighetsskatt Lokalhyror Egendomsnämnd Datakostnader Skogsbruksplaner Konsultarvoden Kundförluster arrenden Övrigt Summa Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelningar Räntor Realisationsresultat vid försäljningar Summa Not 8 Prästlönefastigheter (inkl byggnadsinventarier) Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Försäljningar och utrangeringar Korrigeringar avs. år Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Korrigeringar avs. år Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Prästlönefastigheter-taxeringsvärden Byggnader Mark Övrig fast egendom