Årsredovisning Prästlönetillgångarna i Skara stift

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Prästlönetillgångarna i Skara stift

2 Innehåll Stiftsreservat Inledning 3 Ordföranden har ordet 3 Ledningens kommentarer 4 Carl Dicander om Verksamhetsöversikt 6 Egendomen 6 Om förvaltningen 7 Jordbruket 9 Skogsbruket 10 Prästlönefonden 12 Förvaltningsberättelse 13 Miljö 14 Förslag till vinstdisposition 15 Flerårsöversikt 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Kassaflödesanalys 18 Noter 19 Utdelning 25 Revisionsberättelse 26 Egendomsförvaltningen Omslagsbild: Fritidshus på Spårön (Tåsen 1). Foto. Kim Wennberg Produktion: Skara stift Layout: Animero Skara Tryckning: Tryckservice Skara Gårdsjösågen, Gårdsjö 2. Tjäderåsen, Torsö 3. Tallgranen, Torsö 4. Bredbergsmossen, Fåleberg 5. Undenäs furuskog 6. Forshems gammelskog 7. Oxhagen, Berg, Lerdala 8. Tibro gammelprästskog 9. Fågelås ekhage, Norra Fågelås 10. Fröjereds gammeltallskog 11. Gullängen, Broddetorp 12. Råda alskog 13. Skalunda hög 14. Bockarmen, Spårön, Kålland 15. Rådhusgrunden, Traneberg, Kållandsö 16. Spikens gammelskog, Kållandsö 17. Ursten, Fåglavik 18. Rammeldalen, Bredared 19. Bredareds ekhage 20. Mada gammelskog, Dalsjöfors 21. Mörtsjöåsen, Bottnaryd 22. Prostatallen, Bottnaryd 23. Sänkemossen, Valdshult 24. Spaafors, N Unnaryd 2

3 Inledning Prästlönetillgångarna utgörs av jord- och skogsfastigheter samt fondmedel. Egendomens ändamål är att ge ekonomiskt bidrag till kyrkans verksamhet. Av den årliga vinsten från förvaltningen går hälften till stiftet i särskild utjämningsavgift och återstoden utdelas till församlingarna inom stiftet efter fastställda andelstal. Egendomen förvaltas av stiftet genom dess egendomsnämnd och förvaltningsuppgiften utförs av anställd personal vid stiftskansliet och på två skogsdistrikt. Förvaltningsuppgiften har ett historiskt perspektiv. Skara stift är landets äldsta och i Husaby, där Olof Skötkonung döptes, finns fortfarande en prästlönefastighet! Egendomsnämnden vill emellertid ta ett aktivt ägaransvar för egendomen och det går inte att av historiska skäl hålla fast vid gamla ägostrukturer. Stora förändringar av egendomsinnehavet har skett på senare år i syfte att förbättra jordens och skogens arrondering. Strukturarbetet pågår ständigt, vilket betyder att försäljning och köp av jord och skog kommer att fortsätta, om än inte i samma höga takt som tidigare. Satsningar görs för att utveckla de fastigheter som långsiktigt skall finnas kvar i förvaltningen genom tillskottsköp av mark och genom att investera i ändamålsenliga byggnader, anläggningar och vägar. Ett långsiktigt perspektiv är givet i stiftets egendomsförvaltning och däri ligger att hänsyn till natur-, kulturoch kulturmiljövård har särskild betydelse. Ordföranden har ordet När Du har denna årsredovisning i handen så har 2013 passerat. Likaså har en mandatperiod på fyra år avverkats. Tittar vi på året 2013 så började detta för oss i Egendomsnämnden med ett bra vinterväder med frusen mark. En gynnsam förutsättning för att köra i skogen. Vid årets slut hade vi däremot inte fått den vinter som skogsbruket behövde. Börsen var i början av året inte stabil, men visade en uppåtgående trend. Denna trend höll i sig under året och var stadigt uppåtgående. I slutet av året blev det lockande att titta på vad en avyttring av aktiefonderna skulle innebära för det ekonomiska resultatet och förändring har skett under Jordbruksverksamheten hade en kall vår, men detta hämtades igen av en fin sommar, som gav skördar man kan glädjas åt. Under året har en ny förvaltningschef rekryterats. Ett rekryteringsarbete som gjordes under några vårmånader och som mynnade ut i att vår nya förvaltningschef, Gert Adolfson, kunde tillträda under hösten. I planeringen ingick att Gert, som introduktion, kunde jobba parallellt med Carl Dicander under några månader. Carl nådde under året fram till den födelsedag som angav gräns för när arbetslivet kunde avslutas och pensionstiden kunde inledas. Skara Stift har i egendomsförvaltningen haft en av Prästlönetillgångarnas duktigaste förvaltningschefer. Som ordförande kan man inte tacka Carl tillräckligt. Carl har gjort enastående insatser och ett mycket gediget arbete i förvaltningen av Prästlönetillgångarna i Skara Stift. Ett kvitto på att vi i Skara har haft en suverän förvaltningschef är den höga och jämna avkastning som Skara Prästlönetillgångar haft under Carls tid som chef. Han har lyckats med att få ut ett bra pris i virkes- och skogsförvaltningen, och samtidigt ha nöjda och återkommande köpare. Carl har även utvecklat tankar och idéer på hur Prästlönetillgångarna kan använda mark inom stadsbebyggelse. Denna mark lämpar sig inte för varken jord- eller skogsbruk. Marken i detta fall är i centrum Alingsås. Förslaget, som är i planeringsstadiet, är att använda och utveckla denna markbit för att bygga bostäder. Carl Dicander Ett Stort Tack för Dina insatser. Svenska kyrkan står inför utmaningar där det gäller att förvalta det kristna budskapet. Så är det även med Prästlönetillgångarna. Samhället och dess struktur innebär att dessa tillgångar och förvaltning måste ses över. Vi har i förvaltningen under året slutfört ett nationellt utredningsarbete som hade till syfte att hitta nya sätt för egendomsförvaltningarna att öka avkastningen och även att hitta ett gemensamt arbetssätt. Fortsättningen på detta arbete tar kyrkokansliet med sig i sina kontakter med staten i utvecklingen av relationerna mellan kyrka och stat. Vill även tacka Egendomsnämnden och tjänstemännen för verksamhetsåret 2013, och för att Ni bidragit till ett bra resultat och härligt sammanträdesklimat, bra diskussioner som har lett till bra och kloka beslut. Avlutar med att önska nya ordföranden och nya förvaltningschefen lycka till i arbetet under det kommande året och mandatperioden. Uhlf Skoglund Egendomsnämndens f.d. ordförande 3

4 2013 En spännande avslutning och en intressant början Årsredovisningen 2013 för Prästlönetillgångarna i Skara Stift utgör redogörelse för ett helt års verksamhet varav jag fick medverka de sista månaderna, from oktober tom december kopplat till att jag tillträdde under hösten min tjänst som egendomschef och stiftjägmästare. När dessa rader skrivs har det förflutit några månader ytterligare in på 2014 vilket givit goda förutsättningar och tid för att dels fördjupa sig i verksamheten och dels tid för att börja bygga upp egen kompetens och förnya nätverk med kunder, leverantörer, personal samt olika intressenter såväl inom som utanför stiftet. Som nytillträdd egendomschef så är det inledningsvis mycket att sätta sig och lära sig avseende förvaltning, drift och utveckling av Prästlönetillgångarna. Bredden på verksamheten är omfattande, komplex och utmanande då förvaltningsuppdraget omfattar såväl jord- och skogsfastigheter samt kapitalplaceringar som utgör stora ekonomiska, biologiska och sociala värden. Att vara egendomschef vid Skara stift egendomsförvaltning är stimulerande, utvecklande och fantastiskt roligt kan jag konstatera redan efter några få månaders intensivt arbete. Ett antal viktiga framtidsprojekt är igångsatta tex när det gäller byggnation av bostäder inne i Alingsås. Utvecklingsprojekt som egendomsförvaltningen har initierat men där vi troligen kommer att få någon typ av genombrott under året. Det är en välskött egendomsförvaltning med stabil ekonomi och en stark marknadsposition som jag har tagit över ansvaret för vilket naturligtvis förpliktigar. Pågående strukturomvandling inom såväl jord- och skogsbruk kommer dock innebära såväl nya möjligheter såväl som nya risker som egendomsförvaltningen under min ledning skall möta på ett effektivt, professionellt och proaktivt sätt. För mig som nytillrädd egendomschef är det därmed mycket viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med att utveckla verksamhet och personal genom ständiga och uthålliga förbättringar och därmed såväl förvalta som förnya en välskött egendomsförvaltning med en 1000-årig historik. Vill därmed på detta sätt rikta ett stort tack till Carl Dicander (f.d. egendomschef) och till Uhlf Skoglund (f.d. ordförande) för en mycket god arbetsinsats under sina aktiva år inom egendomsförvaltningen. Egendomsförvaltningens praktiserade strategi att aktivt bruka men inte förbruka är uthålligt, tidlöst och framtidsorienterat! Gert Adolfson Egendomschef / stiftjägmästare Vägen fram. Foto: Kerstin Larsson. 4

5 2013 Ett år fyllt av minnen Carl Dicander. Foto: Catharina Sundqvist. År 2013 började bra för skogens vidkommande. Vi hade en fin vinter med kallt väder och relativt lite snö, vilket var positivt för drivningen i skogen. Vi fick fram mycket virke utan att köra sönder mark och vägar och kunde till och med avverka blötare partier som normalt är svåra att komma åt. Skogsvårdssäsongen flöt också på mycket bra med lämpliga doser av vatten för att de nysatta skogsplantorna skulle må väl. Vad gäller jordbruket var det lika positivt med ett bra vårbruk, som behövdes efter den besvärliga hösten Fonden har gått mycket bra under året - så bra att nämnden valde att avyttra 1/3-del av innehavet i slutet av maj för att ta hem en vinst om drygt 8 Mkr. Sista halvåret har flutit på med stigande efterfrågan på virke och därmed höjda priser på framför allt sågtimmer. Det är positivt att konjunkturen nu synes ha bottnat och att man vågar börja bygga igen. På massan ser vi även ljuset i tunneln. Kina har mer än fördubblat sin import från Sverige och SÖDRA vill fördubbla sin tillverkningskapacitet i Värö. Detta är något som på sikt kommer att vara positivt för Skara stift har under den sista hälften även gett mig personligen anledning till att summera de 25 åren som jag arbetat inom Skara stifts organisation anställdes jag av dåvarande stiftsjägmästare Ejvind Fjellander. Man behövde en skogvaktare på central nivå som skulle ansvara för att skogsbruksplanerna datoriserades. Med min bakgrund som skogslärare och ansvarig för datautbildning på gymnasienivå, blev detta en utmaning att bita i. Upphandling av programvara och utbildning av de andra fem skogvaktarna inledde året. Detta var också det år som skogsförvaltningen skildes från statens inblandning och stiftsnämnden upplöstes till förmån för en egendomsnämnd. Inom stiftens fem distrikt fanns ungefär 40 skogsarbetare som aktivt jobbade med manuell avverkning av skogen. På den tiden nyttjade man inte så mycket mekaniserad avverkning. Det var bara skotningen (uttransporten av virke ur skogen) som skedde med maskiner. En hel del jobb gick åt för att sköta skyddsverksamheten (skyddsronder), upphandling av kläder och tvätt av dessa anställdes också den förste jordbruksförvaltaren. Han skulle jobba som konsult ut mot pastoraten som fortfarande hade huvudmannaskapet för detta. Det var en god tanke med vetskap om hur det blev 1995 då stiftet fick ta hand om hela prästlönetillgångarna (jord, skog och fonderat kapital). Jag fick med hjälp av mina datakunskaper förtroendet att sammanställa alla pastorats tillgångar och räkna fram de andelstal, som än idag gäller för fördelningen av den vinst som görs varje år. Sista december 1994 uppgick det totala värdet av prästlönetillgångarna till 965,6 miljoner kr. I dag är det värdet mer än 3,6 miljarder kronor. Det har alltså varit en god värdeutveckling på fastighetsinnehavet under dessa knappa 20 år. Från 1995 har alltså stiftet haft hela det samlade ansvaret för prästlönetillgångarna i Skara stift. Detta har på många sätt underlättat och snabbat på många processer. Under tidigt 90-tal och tidigare fick stiftsjägmästaren ansöka hos varje enskilt pastorat om pengar för att investera i en lite större fastighet. Man fick också begära tillstånd hos Kammarkollegiet för att få rätt att köpa och sälja fastigheter. Det var mycket tungrott med mycket byråkrati. Nu kan vi göra strukturaffärer som vilken fastighetsägare som helst, vi har dock förvärvslagstiftningen att förhålla oss till som juridisk person. Mycket har också skett inom fastighetsinnehavet de sista 20 åren. Fastighetsantalet har halverats, antalet skiften har mer än halverats. Gårdsarrendena har minskat från 250 st till 61 allt med oförändrad areal. Jag måste här framhålla egendomsnämndernas framsynthet att följa med i den snabba utveckling vi upplevt mot allt större enheter. Jag tror att det är därför som Skara stift har stått sig bra resultatmässigt i jämförelser med de andra stiften. Ja nu lämnar jag slutligen uppdraget, som egendomschef för det äldsta stiftet i Sverige. Det är givetvis med blandade känslor, men också med stolthet som jag ser tillbaka på 25 år med ett otroligt intressant arbete för en långsiktig och välskött organisation, som nu i år firar sitt 1000-årsjubileum. Jag önskar min efterträdare Gert Adolfson - all lycka med det fortsatta arbetet som chef för prästlönetillgångarna i Skara stift. Jag vill även tacka alla medarbetare, arrendatorer, entreprenörer och andra samarbetsparter för en fin tid och goda resultat. Carl Dicander f.d. egendomschef 5

6 Verksamhetsöversikt Förvaltningen i sammandrag Areal produktiv skogsmark, hektar Årsavverkning, m 3 sk Areal jordbruksmark, hektar Antal gårdsarrenden Antal sidoarrenden Antal övriga upplåtelser Omsättning, Mkr. (exkl. reavinst fastigheter) 105,5 102,4 Förvaltningsresultat före bokslutsdisp., Mkr. 54,8 53,4 Vinstmarginal, procent 52,6 57,7 Direktavkastning, procent 2,1 2,5 Totalavkastning, procent 2,6 2,7 Marknadsvärden, tkr. (tax.värdet x 1,33) Jord (inkl. alla byggn.) Skog (inkl. impediment) Fond Övrigt Summa Egendomen Egendomen har sitt ursprung ända från medeltiden. Vid lokalkyrkans tillkomst fick sockenborna bygga bostad åt prästen och sätta av jord för kyrkans underhåll och prästens uppehälle. Det var en förutsättning för att man skulle få en präst förordnad dit och att biskopen skulle komma och inviga kyrkan. På grund av egendomens långa historia har de flesta fastigheterna inte haft lagfart. Fr.o.m. år 2000 är ägandet reglerat så att prästlönetillgångarna äger sig själva som en stiftelseliknande egendomsmassa och med stöd av en särskild lagfartslag för Svenska kyrkan har prästlönefastigheterna därefter kunnat bli lagfarna. Markinnehavet Totalt uppgår Svenska kyrkans jord- och skogsegendom till ca hektar mark (år 2010), varav hektar skog, hektar jordbruksmark samt hektar övrig mark. Marknadsvärden i % Fond 5,2% Övrigt 0,2% Jord (inkl. alla byggn.) 26,5% Skog 68,1% Förvaltad areal i Skara stift Taxeringsvärden hektar Prod. skogsmark Skog 1 211,0 Impediment Impediment 4,8 Inägomark Jord 349,7 Övrig mark Bost. och ek.byggn. inkl. tomt 115,5 Landareal, totalt Hyres- och fritidshus inkl. tomt 7,6 Vatten Övrigt 5,8 Total areal Totalt 1 694,4 Mkr 6

7 Förvaltningsstrategi Stiftets förvaltningsstrategi går ut på att arealen produktiv jordbruks- och skogsmark i princip skall behållas, men genom strukturrationalisering skall antalet skogsskiften och arrendeenheter minskas ytterligare. Prästlönefondens värde skall ökas bl.a. genom mervärden från fastighetsförsäljning. Vad gäller egendomens direktavkastning ligger målsättningen på 3,5 procent av marknadsvärdet. Församlingarna har intresse av att få en hög och jämn utdelning från förvaltningen, vilket också är egendomsnämndens målsättning. En fortsatt bevakning av fastighetsmarknaden är nödvändig för att ha möjlighet att förstärka innehavet på strategiskt bra platser. Strategin för skogen går ut på att skapa större sammanhängande skiften vilket innebär en mer kostnadseffektiv förvaltning samt att orientera innehavet mot nordväst och sydost. Transportavståndet kan därigenom begränsas till industrin och vi tjänar mer pengar och sparar samtidigt miljön. För jordbruket är strategin ungefär densamma, nämligen att förstärka de fastigheter som anses bärkraftiga eller utvecklingsbara och att delta i investeringar på gårdarna i samverkan med arrendatorerna. Andelstal Församlingarna - eller samfälligheterna när flera församlingar ingår i ett pastorat - har andelar i den samlade förvaltningen av prästlönefastigheter och prästlönefond enligt andelstal som fastställts av egendomsnämnden per 1 januari Andelarna förändras inte genom försäljning eller köp av fastigheter men vid ändring av pastoratsindelningen kan berörda församlingars andelstal behöva omräknas. Förvaltningsorganisation Egendomen förvaltas som självständiga förmögenheter enligt 9 lagen om Svenska kyrkan. Bestämmelser om förvaltningen finns i 46 kap. kyrkoordningen. Stiftet förvaltar egendomen enligt kyrkomötets beslut och stiftsfullmäktige i Skara stift har uppdragit förvaltningen åt stiftets egendomsnämnd. Egendomsnämnden består av sju ledamöter som väljs för fyra år. Förvaltningsuppgifterna utförs av personal på 8,5 tjänster vid stiftskansliet. På fältet förvaltas fastigheterna av skoglig personal på två distrikt med kontor i Mariestad och Jönköping. Fältorganisationen för skogsbruket utgörs av två stiftsskogvaktare och sex skogsarbetare. I stort sett all skogsavverkning utförs genom entreprenadföretag. Verksamheten bedrivs uppdelad på tre rörelsegrenar: jord, skog och fond. Egendomsförvaltningen skall enligt kyrkoordningen bära kostnaderna för förvaltningen av prästlönetillgångarna. Av de totala kostnaderna för nämnden och administrationen i Skara betalar förvaltningen 90 procent till stiftet. Egendomsnämnden Egendomsnämnden har under 2013 bestått av Uhlf Skoglund, ordförande, Gudrun Carlsson, vice ordförande och ledamöterna Anita Ahl, Britt Hallgren, Jörgen Åkesson, Sture Kjell och Rune Skogsberg. Under året har nämnden haft 7 sammanträden och 62 protokollförda beslutsärenden. Sammanträdet den 29 maj hölls i samband med en exkursion till Laxhall på Torsö och den pågående projekteringen för ny avloppslösning. Representanter från Mariestads kommun och Seaport Laxhall informerade om förutsättningar för utveckling av området. Nämnden besökte en pågående slutavverkning och fick se en modern skördare i aktion. Besök på Fågelö gård gjordes även där information om gården och dess drift gavs. Nämnden har en väl utvecklad ordning för delegation av löpande förvaltningsärenden till ordförande, förvaltningschef m.fl. tjänstemän, vilket bidrar till att nämndsammanträdena kan ägnas åt att avhandla ärenden av större vikt eller principiell betydelse samt överläggning och information om verksamheten. Uhlf Skoglund har för 2013 varit ledamot i egendomsnämndernas samarbetsorgan (ENSO). Bland ENSO:s uppgifter under 2013 kan nämnas remissvar ang. Miljömålsberedningens betänkande, EU:s direktiv om utbyggnad av bredbandsnätet samt Tomträttsavgäld och friköp. Lund stift s jordbruksförvaltare Per Andersson deltar som sakkunnig i en statlig utredning om arrenderättsliga frågor. Samverkansprojekt mellan stiften har varit högt prioriterat. Vidare har förberedelser inför samråd med kyrkostyrelsen skett. Man har haft dialog med kyrkokansliet och fått till stånd en bättre kommunikation om inbjudningar till samråd i olika frågor knutna till jord- och skogsinnehav, samt angående remisshantering i samma frågor. Förberedelser inför utbildning av förtroendevalda efter årsskiftet har påbörjats. Till samrådsmötet med kyrkostyrelsen och kyrkokansliet inbjöds Roger Tiefensee, Miljöutskottet för att informera och miljömålsberedningens arbete. Svante Claesson, Skogsstyrelsen informerade om Dialogprojektet. Hushållningssällskapet i Blekinge informerade om ekonomin i och runt ekologiskt jordbruk. 7

8 Fastighetsförändringar 2013 Verksamheten med köp och försäljning har under året kommit upp i normalnivå. Utbudet av intressanta fastigheter för stiftets vidkommande har varit relativt stort. Antalet fastighetsköp med tillträde under verksamhetsåret uppgick till fem och antalet försäljningar till 16 st. Totalt köptes 151 hektar mark för tkr och såldes 15 hektar för tkr. (I vissa fastighetsaffärer har ingått byggnader.) Det största inköpet var Ryda 3:11, 3:13 som omfattar 32 ha prima åkermark gräns i gräns med Ryda 8:1. De 16 försäljningarna är mindre områden som sålts som tomter eller mindre justeringar av gränser. Såld och köpt mark 2013 Försäljningar Köp Areal, ha Köpeskilling, tkr Areal, ha Köpeskilling, tkr Åker Bete Skog/impediment Tomt/övrigt Byggnader Totalt Egendomsnämnden-exkursion på Torsö med sammanträde på Laxhall. Foto: Kerstin Larsson. 8

9 Jordbruket Stiftet bedriver ingen egen jordbruksverksamhet utan upplåter hela innehavet på arrende. Upplåtelseformen innebär enligt arrendelagen rätt för arrendatorn att med nästan oinskränkt besittningsskydd sköta egendomen utan direkt inblandning av jordägaren. I praktiken måste många frågor ändå lösas gemensamt. Förvaltningsarbetet präglas av dagliga kontakter i frågor rörande investeringar och underhållsåtgärder, arrendeförhandlingar, syner och besiktningar, upphandlingsarbete, köp- och försäljningsaktiviteter, fastighetstaxering, fastighetsskatt, försäkringsfrågor med mera. Förvaltningsstruktur Strukturarbetet har under året resulterat i inköp av tre fastigheter med ca 75 ha åkermark. Förvaltningen består idag av 61 gårds- och 111 sidojordsarrenden. Fördelat på 13 mjölkbesättningar, 4 svinbesättningar samt 1 äggproducent, för övrigt spannmålsproducerande företag. Storleksrationaliseringen som pågår inom svenskt jordbruk går allt fortare. Att nå upp till egendomsnämndens målsättning om att ha en stomme av bärkraftiga självverksamma familjejordbruk blir allt svårare att uppnå när ett modernt växtodlingsjordbruk kräver arealer på 300 till 400 ha. Utvecklingen mot större enheter i olika samverkansformer och med hög kapitalbildning bör bli styrande för den framtida utvecklingen där ägandet och brukandet skiljer sig åt allt mer. Här kan kyrkan i framtiden stärka sin roll såsom en stabil och långsiktig upplåtare av mark. Marknadsutblick Utbudet av jordbruksfastigheter har under året varit begränsat, de fastigheter som varit ute på marknaden har legat ute under en längre tid och osäkerheten på marknaden har varit stor. Tittar man på de fastighetsaffärer som gjorts är det mestadels tillköp för att bilda större enheter. De riktigt höga priserna på lantbruksfastigheter är nu borta. Resultatet för lantbruksföretag har under 2013 varit relativt negativa med låga avräkningspriser på spannmål. Detta har dock gjort att mjölkproduktionen har hämtat sig till en nu accepterbar nivå. Osäkerheten inför framtiden på våra arrendegårdar är nu stor då det pågår en översyn av arealstödens utformning och ingen riktigt vet vad lönsamheten blir inför framtiden. Under året har tillsättning av ny arrendator på prästlönefastigheten Husaby Prästbol 1:1 gjorts. Detta har skett genom anbudsförfarande på gårdsarrende med prisnivå. Detta resulterade i många seriösa svar vilket tyder på att Skara stift är en eftertraktad jordägare att arrendera mark av. Framtidsutsikterna för svenskt lantbruk tycks vara goda då den odlingsbara marken i världen ständigt minskar samtidigt som efterfrågan på livsmedel ökar i takt med jordens befolkning. Egendomsförvaltningen kommer dock att få erfara att svängningarna mellan åren även fortsättningsvis kommer att vara stora. Investeringar Förvaltningens totala investeringsvolym uppgick under året till tkr. Investeringarna fördelades på byggnader, byggnadsinventarier och markanläggningar. Den största delen ligger på markanläggningar, då höstens vackra väder gjorde det mycket gynnsamt att täckdika. Även ett flertal bostäder har moderniserats. Resultat Det samlade resultatet uppgick till tkr (föreg. år tkr). Årets resultat visar på en fortsatt stabil verksamhet med successiv lönsamhetsförbättring vilket till stor del är en följd av det aktiva strukturarbetet. Kalvarna på Sävare 6:1 njuter och växer i solskenet. Foto: Kerstin Larsson. 9

10 Skogsbruket I skogen har under året arbetet pågått i något högre omfattning än normalt. Året inleddes med fina förhållanden och våren blev också bra med fina planteringsförhållanden. Hösten har också inneburit fina drivningsförhållanden. Marknaden och dess efterfrågan har varit stor speciellt på sågtimmer vilket har kunnat säljas till höjda priser jämfört med tidigare. Massavedspriset har dock legat kvar på en historiskt låg nivå. Totalt har m 3 sk avverkats varav m 3 sk i föryngringsavverkning, m 3 sk i gallring och m 3 sk i övrig avverkning. Skogsvården har präglats av fortsatt krafttag vad gäller dikesrensning, som är mycket viktig med tanke på det allt mer humida klimatet m har rensats och fortsättning följer. 467 ha ungskog har röjts och 350 ha har planterats m rågångar har röjts och märkts upp och meter ny skogsväg har anlagts. Nya skogsbruksplaner har gjorts på norra distriktet för 600 tkr. Jakt och fiske har under året inbringat tkr. Skogsbruket är dubbelcertifierat, vilket ställer krav som vi inte är vana vid sedan tidigare. Exempelvis ligger m 3 sk det på vårt ansvar att bränna en viss areal skog inom en årsperiod för att efterlikna gamla tiders skogsbränder. Detta för att ge möjlighet för vissa arter av växter och insekter att kunna fortleva och ha ett habitat att leva i Den 150 första 000 naturvårdsbränningen skedde alltså i slutet av juli på fastigheten Gårdsjö 1:13 i Gullspångs k:n. Med hjälp av en erfaren entreprenör genomfördes bränningen helt enligt plan, och nu kan förvaltningen i lugn och ro planera inför nästa femårsperiod Resultat -95 Resultat -97 Resultat -99 Resultat -01 Resultat Resultat Ved, vindfällen m.m Stiftets skogsarbetare Peter Gallring Andersson in action på Kinnekulle Foto: Kim Wennberg. Slutavverkning Avverkningens volym (m 3 sk ) och fördelning över åren m 3 sk "Långsiktigt" uthållig nivå Ved, vindfällen m.m. Gallring Slutavverkning 10

11 Resultat Försäljningsintäkterna uppgick totalt till 66,5 Mkr. (-6,2% jmf. med 2012) och avverkningskostnaderna till 16,3 Mkr. Skogsvårdskostnaderna uppgick till 6,7 Mkr. I denna post ingår bl.a. ungskogsröjning 467 ha som röjts under 2013 samt markberedning 360 ha och plantering av 350 ha. Fastighetskostnader, d.v.s. i huvudsak vägar, skogsbruksplanläggning samt naturvård och rågångsarbeten mm. uppgick till totalt 3,8 Mkr. Administrationskostnaderna uppgick till 6,5 Mkr och avskrivningar till 783 tkr. Under 2013 har skogsvårdsskulden minskat med 262 tkr. Denna uppgår nu till 9,2 Mkr. och varierar med den areal som avverkats varje år för att ersättas med ny skog. Årsresultatet uppgår till tkr vilket får anses som mycket bra med tanke på all oro i världens ekonomier och ett historiskt lågt byggande i Europa. Utsikter på kort och längre sikt Konjunkturen för trävaror har under året stigit i takt med industrins efterfrågan. Det ser alltså ljusare ut för den svenska skogsindustrin. Marknader som Storbritannien, Tyskland, USA och Kina visar styrka och uthållighet. Massaindustrin verkar vilja hämta hem tidigare dåliga tider genom att inte höja massavedspriset. Man har under andra halvan av 2013 och fortsatt kunnat höja utpriset för barrsulfatmassan man tillverkar, så en prishöjning på råvaran borde komma under Den grafiska massan går dock så dåligt att fyra pappersmaskiner stängts ner i Sverige. På längre sikt ser det ljust ut för den nordiska långa fibern. Användningen av förpackningar, mjukpapper och specialpapper ökar i världen och den billiga kortfibriga massan från exempelvis eukalyptus passar inte in i denna produkt. Nya innovationer kommer också att stärka den nordiska fibern som outstanding. Ett exempel är disolvingmassan som används till framställning av viskostyg. SÖDRA skogsägarna har lämnat in ansökan om att fördubbla sin kapacitet och produktion vid massabruket i Värö. Det är givetvis mycket positivt för Skara stift, att på så nära håll ha tre stycken massavedslukande industrier såsom Kristinehamn och Bäckhammars Bruk, Askersund med Aspa bruk samt Väröbacka med Värö bruk. Dessutom ligger en stor virkesterminal i Falköping där virke lastas på järnvägsvagnar för vidare transport till industrin. Framtiden för Skara stifts skogsinnehav och avsättning till goda priser kan inte se annat än positiv ut. Naturvårdsbränning Långtjärn, Gårdsjö. Foto: Joakim Kjällman. 11

12 Prästlönefonden En ros utsprungen på den äldsta prästlönefastigheten Husaby Prästbol 1:1. Foto: Kerstin Larsson. Prästlönefonden består huvudsakligen av medel från försålda fastigheter och till en mindre del av ersättningar från upplåtelse av naturtillgångar. Särskilda föreskrifter finns om fondens placering och det finns en placeringspolicy, beslutad av Egendomsnämnden. Fondkapitalet får även användas till inköp av ny fast egendom och till finansiering av värdebeständig rationalisering på fastigheterna. Placering Sedan början av 2005 är den största delen av fondkapitalet placerat i Robur Ethica Sverige MEGA samt Robur Ethica Global MEGA. Under 2013 har en ny placeringspolicy framtagits som följer samma etiska krav som nationella nivån tillämpar. Under våren 2013 avyttrades 1/3 av innehaven vilket genererade en bokföringsmässig vinst å 8,1 Mkr. Det då frigjorda fondkapitalet (36,9 Mkr) har, i avvaktan på den nya placeringspolicyn samt ny fondupphandling, ännu inte återinvesterats. Den nya placeringspolicyn och därmed sammanhängande ny fondupphandling kommer att innebära stora förändringar av innehaven under Vid utgången av 2013 utgjorde aktiefondsandelen 98,7 procent av värdepapperens totala marknadsvärde 97,4 Mkr. till svenska kronor gav 24,8 %. Motsvarande för Robur Ethica Sverige var 23,9 % jmf. med SIX Portfolio Return Index som gav 28,0 %. Förvaltningsavgiften (totalkostnad) till Robur år 2013 uppgick till 272 tkr. Till värdebeständiga investeringar inom jordbruket och skogen har använts tkr av fondmedel. Värdesäkring Egendomskapitalet har en låg riskexponering där aktiefondsdelen utgör ca 79 % av de totala prästlönefondsmedlen men inte mer än ca 4 % av prästlönetillgångarnas beräknade totala marknadsvärde. Enligt föreskrift skall det bundna fondkapitalet värdesäkras genom att av den årliga avkastningen avsätts ett belopp som motsvarar årets inflation. Värdesäkringen uppgår totalt till 150 tkr (föreg. år 0 tkr) Värdesäkringen är beräknad efter KPI:s förändring under perioden december 2012-december 2013 vilken uppgick till 0,1 %. Resultat Prästlönefondens resultat efter avskrivningar uppgick till tkr (inkl. vinst vid avyttring av fondandelar), vilket är en förbättring med tkr jämfört med Utveckling Prästlönefondens hela kapital vid årets utgång var 145,1 Mkr, en sänkning med 8,7 Mkr jmf. med Utfallet för Robur Ethica Global var 26,3 %, att jämföra med MSCI World Net-indexet som omräknat 12

13 Förvaltningsberättelse Skara stift, egendomsnämnden avger härmed följande årsredovisning för förvaltningen av prästlönetillgångarna i Skara stift ( ) för räkenskapsåret Förvaltningsuppdraget Egendomens ändamål är att bidra till finansieringen av Svenska kyrkans verksamhet. Förvaltningsmålet är angivet i kyrkoordningen. Prästlönetillgångarna skall förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga total avkastning. Tillgångarna skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Skälig hänsyn skall tas till naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen. Vinsten från förvaltningen utbetalas med hälften till församlingarna och hälften som särskild utjämningsavgift till stiftet. Det är bara avkastningen som får användas för ändamålet. Förvaltad areal Vid utgången av 2013 uppgick den förvaltade arealen till totalt hektar mark, varav hektar skogsmark, hektar jordbruksmark samt hektar övrig mark. Taxeringsvärdet var totalt 1.694,4 Mkr varav skog 1.215,8 Mkr och jordbruk inkl. byggnader 472,8 Mkr samt övrigt 5,8 Mkr. Väsentliga händelser under året En dom från november 2010 i Högsta domstolen ang. fastigheten Näs annex 1:1 på Gotland som församlingen ansett vara deras egendom har avgjorts. Detta innebär att alla prästlönefastigheter bedöms vara enskilda juridiska personer (c:a över landet). Domen kommer att föra med sig en mängd komplikationer i gällande regelverk, och Svenska kyrkans nationella nivå har under året samrått med stift och uppvaktat socialdepartementet som handlägger frågan för att om möjligt få till stånd en ändring av reglerna. Avsikten är att trossamfundet Svenska kyrkan skall bli egen ägare till samtliga prästlönefastigheter. Departementet jobbar med frågan, men processen tar tid och ett avgörande är mycket svårt att förutsäga i tid. Förvaltarna av prästlönetillgångarna har arbetat gemensamt med ett projekt i syfte att få till stånd ett större samarbete över stiftsgränserna. Förslag har tagits fram för att bilda ett gemensamt markförvaltningsföretag. Utredningen har gått på halvfart under året med hänsyn tagen till äganderättsutredningen. Stiften har via ett remissförfarande fått lämna synpunkter på förslaget under försommaren Tanken var att alla beslut angående skötsel, avverkningsnivåer mm. skulle ligga kvar på stiftsnivå, medan det operativa arbetet ute i skog och mark skulle ske i ett av stiften gemensamt ägt företag. På så sätt kunde Svenska kyrkan bli den stora part i Sverige som man i verkligheten är (5:e största skogsägaren och största upplåtare av jordbruksmark). I dagsläget betraktas Svenska kyrkans innehav som 13 olika juridiska personer - något som de stora virkesköpande organisationerna utnyttjar. Denna utredning är för tillfället vilande. Virkespriserna har under året successivt börjat stärkas speciellt på timmersidan som en spegling av världsmarknadens efterfrågan. Massavedspriset har dock fortsatt varit lågt historiskt sett. Inom jordbruket har priserna börjat röra sig positivt uppåt förutom spannmålspriset som gått ner från en hög nivå under Detta beror på goda skördar globalt vilket då påverkar prisbilden nationellt. Inköpet av en restaurangfastighet på Torsö innebar att Prästlönetillgångarna övertog ansvaret för att delta i utvecklandet av detaljplan för området. Detta arbete slutfördes efter många turer och kommunfullmäktige antog detaljplanen den 19:e december Under året har en ny avloppsanläggning anlagts för att på miljömässig sätt kunna ta hand om spillvatten från kommande och befintliga fastigheter i området. En gemensam lösning av vattenförsörjningen pågår. Förstudier och diskussioner ang. möjligheter att utveckla en befintlig tomt i centrala Alingsås har under året utvecklats vidare. Kommunen är positiv och har tagit fram förslag till detaljplan för byggandet av bostäder, butikslokaler, en parkeringsanläggning, verksamhetslokaler samt en förskola. Detaljplanen är i början av 2014 föremål för granskning och kan i bästa fall vara klar under första halvåret Planen kan därefter överklagas till Länsstyrelsen och vidare, varför vi får vänta på att lämna in ansökan om bygglov till dess detaljplanen vunnit laga kraft. Väsentliga händelser efter årets utgång Konjunkturen för träbaserade produkter ser försiktigt positiv ut. Skogsindustrin är i behov av råvara och betalar bra för speciellt timmer. Stiftet som stor leverantör har här en fördel gentemot alla mindre skogsägare. Besked har lämnats att Prästlönetillgångama liksom andra ideella stiftelseliknande föreningar nu är inskränkt skattskyldiga. Detta innebär att kapitalinkomster från fondverksamhet och eventuella realisationsvinster vid försäljning av fastigheter i fortsättningen är skattebefriade. Detta är mycket positivt för framtiden och kan innebära flera miljoner i lägre skatt varje år. Arbetet med att flytta vårt fondinnehav till beslutad ny planeringspolicy och till nya förvaltare har påbörjats och beräknas vara slutfört under mars månad. Alla våra fondandelar är sålda och upphandling av nytt förvaltarmandat pågår. Resultat och ställning Resultatet före skatt för verksamhetsåret 2013 blev en vinst på (f. år ) tkr exkl. reavinster på avyttrade fastigheter. Härav har skogsbruket bidragit med (37.190) tkr, jordbruket med (14.137) tkr och fonden med (7.711) tkr. Utdelningen till församlingarna föreslås bli tkr. 13

14 Lika mycket utgår som särskild utjämningsavgift till stiftet. Från förvaltningen finns sedan föregående år avsatt tkr. Avsättningarna motiveras med att vinstbalansering behövs för att kunna hålla en jämn utdelningsnivå över åren speciellt efter det att prästlönetillgångarna blev beskattade from Finansiella instrument Mål för prästlönefondens förvaltning, bestämmelser om tillgångsfördelning, tillåtna instrument, etiska restriktioner och riskkontroll finns angivna i särskild placeringspolicy, där de etiska restriktionerna är liktydig med den på Svenska kyrkans centrala nivå. Placeringar sker huvudsakligen i utvalda värdepappersfonder enligt placeringspolicyn och placeringsinriktningen var i normalläget 50 procent i svenska aktier, 35 procent i globala aktier, 10 procent i räntebärande värdepapper och 5 procent i likvida medel. Ny placeringspolicy togs av stiftsfullmäktige i slutet av november och kommer att föranleda en ny upphandling av fondförvaltare och genomförandet även omplacering av kapitalet under 2014 utifrån ny placeringspolicy. Börsutvecklingen har under 2013 präglats av världens ekonomiska problem vilket inneburit en mycket turbulent men ändå stigande börs. På helårsbasis steg de svenska fondplaceringarna med 23,9 procent och de globala med 26,3 procent inklusive utdelningar. Vid årets slut var fördelningen 39,7 procent i svenska fondandelar, 27,3 procent i utländska fondandelar samt 33,0 procent i likvida medel. Miljö Ingen verksamhet bedrivs som kräver tillstånd utöver vad som krävs enligt miljöbalken. Skogsbruket är dubbe1certifierat enligt PEFC och FSC. Verksamheten bedrivs med inriktning på att kombinera kraven på god ekonomi med god miljö- och naturvård. Inom jordbruket där varje enskild arrendator ansvarar för gårdens totala verksamhet gör egendomsförvaltningen årliga insatser på information till arrendatorerna i miljöfrågor. Under året har anläggande av flera våtmarker inletts i jordbrukslandskapet. Ett 10-tal objekt är framtagna för vidare projektering och anläggning under Tanken med dessa är att bromsa läckaget av växtnäringsämnen vidare ut i vattendragen. En våtmark är anlagd i Örslösa. Förvaltningen arbetar målmedvetet med att upplåta mark för vindkraft, vilket på sikt kan komma att ge ett bra tillskott i kassan. Fortsatt utveckling av biogas för att knyta samman fler producenter och därigenom kunna få en bas för framställning av fordonsbränsle stöds av egendomsförvaltningen. Denna satsning är dock beroende av ett bidrag från staten för att nå lönsamhet och ligger får närvarande på is. Här har dock meddelats att staten kommer att bidra med en summa, men hur fördelningen skall ske över landet av dessa begränsade medel är ännu ej klargjord. Framtida utveckling Ett fortsatt aktivt strukturarbete bedrivs med syfte att antalet fastigheter skall minska men med bibehållande av den totala arealen jord- och skogsmark. Omstruktureringen av stiftets jord- och skogsbruk sker målmedvetet och följer en allmän utveckling mot större och rationellare driftsenheter. Rationell jordbruksdrift kräver i dag allt större enheter nästan oavsett produktionsform. Arrendegårdarna blir mer koncentrerade till slättbygderna inom stiftet. Skogsinnehavet koncentreras till stiftets sydöstra delar och mot norr. Närhet till industri får allt större betydelse då transportkostnaderna utgör en stor andel av industriernas totala råvarukostnad. Stiftet har fördel av att köparna ofta premierar stora och planerade leveranser med god precision avseende leveranstid, -volym och -kvalité. En hög andel gallringsskog med tyngdpunkt på förstagallringar ger även under de kommande åren ett lägre leveransvärde på virket. På sikt kan dock en större andel föryngringsavverkning bidra till ökade vinster i stiftets skogsbruk. Alingsåsprojektet utvecklas vidare och vår bedömning är att det på sikt kan bli en ekonomisk fördelaktig affär för prästlönetillgångarna. Den inskränkta skattskyldigheten skapar förbättrade förutsättningar för arbetet med att strategiskt omstrukturera fastighetsinnehavet. Avkastningen av prästlönetillgångarna kan förväntas få större betydelse för kyrkan allt eftersom intäkterna från medlemsavgifter sjunker med minskande kyrkotillhörighetstal. För prästlönetillgångarna gällde frihet från inkomstbeskattning fram till Publiceringslicensnummer: FSC-C

15 Förslag till vinstdisposition Till stiftfullmäktiges förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel från föregående år Årets resultat Disponering av vinstmedlen Till församlingarna utdelas Till stiftet som särskild utjämningsavgift Återstående medel överförs i ny räkning Flerårsöversikt Flerårsöversikt ( Rörelsens intäkter, Mkr 115,4 111,0 109,6 107,1 141,3 varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, Mkr 9,9 8,6 2,5 4,8 16,9 Årets resultat, Mkr 64,6 57,0 61,8 60,8 102,9 Förslag till utdelning, Mkr 50,0 45,0 60,0 60,0 45,0 Balansomslutning per bokslutsdag, Mkr 1 176, , , , ,1 Nyckeltal per rörelsegren Vinstmarginal, skog, % 48,4 52,4 57,6 60,3 46,2 Vinstmarginal, jord, % 63,5 60,0 65,4 57,1 64,2 Vinstmarginal, fond, % 55,3 71,6 69,8 54,7 96,9 Vinstmarginal förvaltade tillgångar 52,6 57,7 59,8 59,4 67,1 Direktavkastning, skog, % 2,0 2,3 3,1 3,5 2,1 Direktavkastning, jord, % 2,6 2,3 2,7 2,8 2,7 Direktavkastning, fond, % 1,5 3,3 2,4 1,1 32,9 Direktavkastning förvaltade tillgångar 2,1 2,5 3,0 3,1 4,3 Totalavkastning, skog, % 1,8 1,9 20,2 2,8 2,9 Totalavkastning, jord, % 1,9 2,7 16,3 1,6 2,2 Totalavkastning, fond, % 15,8 13,2-13,1 12,2 32,4 Totalavkastning förvaltade tillgångar 2,6 2,7 17,1 3,2 4,7 Marknadsvärden förvaltade tillgångar, Mkr (1 Skog Jord Fond Summa marknadsvärde, Mkr Realiserade vinster på fastighetsförsäljningar ingår ej i nyckeltalsberäkningarna. Vinstmarginal är lika med rörelseresultatet i förhållande till omsättningen. Direktavkastning är lika med rörelseresultatet i förhållande till genomsnittliga marknadsvärden för de förvaltade tillgångarna. Totalavkastningen beräknas som direktavkastningen med det tillägget att den orealiserade tillväxten under året läggs till rörelseresultatet. 1) Marknadsvärdet för skog, jord och övriga fastigheter är för åren lika med taxeringsvärdet uppräknat med 1,33. 2) Under 2011 har omtaxeringar skett av ett stort antal fastigheter. Marknadsvärden för skog och jord baserad på utförd värdering under 2010 uppgår till totalt Mkr varav skog utgör Mkr och jord Mkr. 15

16 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Not Rörelsens intäkter 2, 3 Intäkter prästlönefastigheter Intäkter prästlönefond Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter Övriga rörelseintäkter Förändring av lager Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Kostnader för inhyrd personal Övriga externa kostnader 5, Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner: Avsatt till periodiseringsfond Skatt Årets vinst Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning skall kapitalisering ske enligt nedan. Se även not 14. Årets resultat enligt resultaträkningen Värdesäkring enligt KO 46: Omföring av realisationsvinst resp. förlust fastigheter i förhållande till ansk.värde Omföring av övriga icke utdelningsbara intäkter avs. fastigheter Disponibelt för utdelning

17 Balansräkning Balansräkning (tkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter Inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefondsmedel Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Virkeslager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 14 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital Prästlönefondskapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond Avsättningar Avsatt till skogsvård Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser

18 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar, realisationsresultat mm Betald inkomstskatt avseende näringsverksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Minskning av varulager Ökning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 36 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från prästlönetillgångar Kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/samfälligheter och Skara stift Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Belopp vid årets slut I kassa och bank är även prästlönefondens bankmedel inräknade med tkr (f. år tkr) 18

19 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd samt i vissa avseenden med stöd av Kyrkoordningen (KO). Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7- Redovisning av kassaflöden. Med undantag för redovisningen av nyckeltalen tillämpas även den branschanpassning som utarbetats av Svenska kyrkans redovisningskommitté. Om inte annat framgår, är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och ev. rabatter. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avser Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker Intäkter avs. utvinning från täkter: redovisas fr o m 2011 i resultaträkningen istället för direkt mot kapitalet. Intäkter s.k. intrångsersättningar: redovisas fr o m 2011 i resultaträkningen istället för direkt mot kapitalet. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömning görs enligt de skatteregler som hittills är uttalade av Skatteverket att gälla för prästlönetillgångarna inom Svenska kyrkan, dock pågår en dialog kring skattskyldighetens omfattning och tillämpning. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Datorer 3 år Inventarier (exkl. byggnadsd:o) 5 år Byggnadsinventarier 10 resp. 20 år Markanläggningar 40 år Byggnader 50 år Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat i väsentlig grad och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret avser avverkat, ej inmätt virke i skog och vid väg. Lagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller tidpunkt då de skall infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den betalning som krävs för att reglera åtagandet. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten. 19