Staten och turistnäringen i samverkan

Transkript

1 2006:14 Staten och turistnäringen i samverkan En utvärdering av Framtidsprogrammet

2 MISSIV DATUM DIARIENR /106-5 ERT DATUM ER BETECKNING N2006/3404/ RUT Regeringen Näringsdepartementet STOCKHOLM Uppdrag att utvärdera Framtidsprogrammet Strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin Regeringen gav den 27 april 2006 Statskontoret i uppdrag att analysera och bedöma vilken betydelse Framtidsprogrammet har haft för att utveckla den svenska turistnäringen. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Staten och turistnäringen i samverkan En utvärdering av Framtidsprogrammet (2006:14). Generaldirektör Anders L Johansson har beslutat i detta ärende. Avdelningsdirektör Eric Gandy, avdelningsdirektör Karolina Larfors och avdelningsdirektör Erik Nyberg, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Erik Nyberg POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX: statskontoret@statskontoret.se

3 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Statskontorets uppdrag Framtidsprogrammet och berörda aktörer Uppdragets genomförande Begrepp och definitioner Rapportens disposition 18 2 Framtidsprogrammets tillkomst, innehåll och genomförande På väg mot Framtidsprogrammet Framtagandet av programmet Framtidsprogrammets innehåll Samordning och ansvarsfördelning Sammanfattande slutsatser 34 3 Framtidsprogrammets genomslag, effekter och betydelse Programmets innebörd Kommunikation och påverkan Projekt och åtgärder inom programmet Budget och resursfördelning Uppföljning och måluppfyllelse Sammanfattande slutsatser 57 4 Samverkan, partnerskap och regional utveckling Samverkan mellan det offentliga och det privata Samverkan och strategier i andra länder Regional utvecklings- och tillväxtpolitik i Sverige Regional förankring i det fortsatta arbetet Sammanfattande slutsatser 80 5

4 5 Statskontorets slutsatser och förslag Ett avstannat samarbete Flera skäl till att Framtidsprogrammet inte har fått större betydelse Lärdomar för framtiden Förslag inför det fortsatta arbetet 91 Bilagor 1 Statskontorets uppdrag 97 2 Telefonintervju med samordningsgruppen Exempel på åtgärdsenkät Regional enkät Källförteckning 115 6

5 Sammanfattning I juni 2001 överlämnades Framtidsprogrammet - strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin, till regeringen och företrädare för den svenska rese- och turistindustrin. Framtidsprogrammet omfattar många prioriteringar som syftar till att skapa tillväxt inom svenska turistnäringen. Detta ska ske genom att det initieras projekt och aktiviteter som ligger i linje med programmets utpekade prioriteringar och ambitioner. Programmet ska också påverka olika aktörer som verkar inom och gentemot den svenska turistnäringen. Framtidsprogrammet utarbetades av representanter för bland annat Näringsdepartementet, Turistdelegationen, Sveriges Rese- och turistråd AB (nu Visit Sweden AB), bransch- och samverkansorganisationer samt företag som verkar inom den svenska rese- och turistindustrin. Samarbetet mellan parterna är frivilligt och ansvaret för att förverkliga Framtidsprogrammets ambitioner delas av staten och rese- och turistindustrin. Statskontorets uppdrag Den 27 april 2006 fick Statskontoret regeringens uppdrag att utvärdera Framtidsprogrammet. Enligt uppdraget ska Statskontoret analysera och bedöma vilken betydelse Framtidsprogrammet har haft för att utveckla den svenska turistnäringen. I uppdraget ingår även att bedöma programmets aktualitet och status. Statskontoret ska också överväga om det finns anledning att förändra nuvarande arbets- och samverkansformer. Därutöver ska Statskontoret pröva hur samordningen mellan Framtidsprogrammet och länens regionala tillväxtarbete kan stärkas. Statskontorets iakttagelser och slutsatser Framtidsprogrammets betydelse är begränsad Många av dem som verkar inom och gentemot den svenska turistnäringen är nöjda med att Framtidsprogrammet har tagits fram. Bland annat anser de att framtagandet av programmet har bidragit till att synliggöra rese- och turistindustrins möjligheter och behov. I utvärderingen konstaterar dock Statskontoret att Framtidsprogrammets be- 7

6 tydelse för att utveckla den svenska rese- och turistindustrin har varit begränsad. Många åtgärder som inryms i programmet skulle ha kommit till stånd ändå. Genomslaget och effekterna av åtgärderna påverkas endast i vartannat fall av Framtidsprogrammet. Statskontorets utvärdering visar också att programmet, som saknar egna resurser, inte heller har påverkat tillgången eller fördelningen av resurser vid de organisationer som skulle kunna initiera olika åtgärder och aktiviteter. Statskontoret konstaterar att Framtidsprogrammet främst har varit ett instrument för offentliga aktörer som verkar mot rese- och turistindustrin. De privata företagen känner inte till programmet och det har inte heller påverkat myndigheter och beslutsfattare som primärt inte arbetar med turism, men vars beslut har betydelse för näringen. Många länsturistorganisationer och företrädare för det regionala tillväxtarbetet känner däremot till Framtidsprogrammet. Det är dock endast i ett fåtal regioner som programmet används i arbetet. Samordningen och ansvarstagandet har brustit Arbetet med att genomföra Framtidsprogrammets ambitioner har koordinerats av en samordningsgrupp med representanter för bland annat staten och rese- och turistindustrin. Det är dock inte samordningsgruppen som har initierat och genomfört projekt och aktiviteter, utan dessa har tillkommit på enskilda aktörers initiativ. Utvärderingen visar att gruppen själv är kritisk till hur de har levt upp till sitt samordningsansvar. I Statskontorets utvärdering har det framkommit kritik mot det sätt staten har tagit sin del av ansvaret. Rese- och turistindustrins utpekade ansvar är inte lika omfattande som statens, men även här finns brister beträffande hur det utpekade ansvaret har infriats. Otydliga mål och brister i kommunikationen De mål som finns beskrivna i Framtidsprogrammet är otydliga och svåra att följa upp. Statskontoret konstaterar därför att det inte går att mäta i vilken omfattning Framtidsprogrammet har bidragit till att infria målet att skapa tillväxt i rese- och turistindustrin. Utvärderingen visar också att programmet inte har spridits i avsedd omfattning, vilket har bidragit till att programmet inte använts. 8

7 En avstannad process Framtidsprogrammets aktualitet och status har avtagit med tiden. Sedan år 2002 har programmet inte förts ut eller kommunicerats i någon större utsträckning. De propositioner inom andra politikområden som faktiskt tagit upp programmet är alla från hösten Sedan programmet togs fram har turistnäringens villkor påverkats genom exempelvis lågprisflygets expansion och utvecklingen av Internet. Några nya frågor har emellertid inte lyfts in i programmet och det används numera endast i ett fåtal regioner. Sist men inte minst har samordningsgruppens entusiasm för programmet avtagit under de senaste åren. Statskontoret konstaterar därför att Framtidsprogrammet inte längre är en levande strategi för att utveckla och skapa tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. Statskontorets förslag Utifrån de erfarenheter och lärdomar som presenteras i rapporten lämnar Statskontoret ett antal förslag. Avveckla Framtidsprogrammet Statskontoret pekar i sin utvärdering på flera brister när det gäller genomförandet av Framtidsprogrammet. Dessa brister har i många fall också bidragit till att programmet inte längre är en levande strategi för att utveckla den svenska rese- och turistindustrin. Att samordna Framtidsprogrammet och länens regionala tillväxtarbete framstår därför inte som aktuellt. Statskontorets bedömning är också att det saknas förutsättningar för att fortsätta genomförandet av Framtidsprogrammet. Statskontoret anser därför att arbetet med att genomföra Framtidsprogrammet bör avslutas. En fortsatt utveckling Arbetet med att utveckla den svenska rese- och turistindustrin måste fortsätta trots att arbetet med Framtidsprogrammet bör avslutas. I Stats- 9

8 kontorets utvärdering framkommer flera skäl till varför det även fortsättningsvis kan finnas anledning för staten och turistnäringen att samarbeta. Om staten och rese- och turistindustrin väljer att fortsätta att samverka finns det lärdomar att dra av arbetet med Framtidsprogrammet. Utifrån dessa lärdomar lämnar Statskontoret förslag på hur ett fortsatt arbete och samarbete för att utveckla den svenska turismen regionalt och nationellt skulle kunna se ut. Förslagen syftar i första hand till att ett konkret arbete på olika nivåer ska komma till stånd. Det primära är alltså inte att utarbeta ett nytt dokument likt Framtidsprogrammet. Statskontorets förslag bygger på att det upprättas tre forum som tillsammans kan bidra till att utveckla den svenska rese- och turistindustrin på olika nivåer. För att detta arbetssätt ska bli framgångsrikt är det dock viktigt att de tre forumen stödjer och förstärker varandras verksamheter. Övergripande och centrala frågor I det första forumet föreslås regeringen och företrädare för turistnäringen diskutera de frågor som är av övergripande karaktär och som i första hand kräver ett regeringsbeslut. Exempel på sådana frågor är marknadsföringen av Sverige i utlandet, forskning, övergripande infrastrukturfrågor, skatter och hur Sverige ska arbeta för att locka till sig stora evenemang. Gemensamt för dessa frågor är att de är viktiga för hela den svenska rese- och turistindustrin, samt att turistnäringen bara kan påverka dem marginellt på egen hand. Ett sätt att öka förutsättningarna för att ett sådant samarbete ska bli livskraftigt, är att utveckla diskussionerna mot ett branschprogram. Statskontoret anser därför att regeringen bör överväga att bjuda in företrädare för rese- och turistindustrin till överläggningar om utvecklingen av den svenska turistnäringen. I detta sammanhang bör möjligheten att upprätta ett branschprogram prövas. Turismen påverkas av en mängd beslut och förutsättningar inom flera sektorer. De frågor som har betydelse för turistnäringens utveckling handläggs också vid många olika departement och myndigheter. Om ett strukturerat arbetssätt för att utveckla rese- och turistindustrin ska 10

9 kunna få genomslag, behöver det skapas förutsättningar för att insikter om turismens behov och möjligheter sprids till flera politikområden. Statskontoret anser därför att regeringen bör skapa förutsättningar för att insikter om turismens behov kan nå ut till departement och myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turistnäringens utveckling. Utveckling av den regionala turismen Arbetet i det andra forumet föreslås syfta till att stödja regionernas turistfrämjande arbete och bidra till att regionala och lokala projekt och insatser kommer till stånd. Statskontoret anser att arbetet i första hand bör ske inom ramen för den befintliga regionala utvecklingspolitiken. I detta arbete föreslås Nutek, som numera ansvarar både för regionala utvecklingsfrågor och för frågor som rör turistnäringen, få en central roll. Statskontoret anser därför att regeringen bör överväga att ge Nutek i uppdrag att arbeta med regionerna och länen i syfte att utveckla deras turism. Uppdraget bör omfatta mål och återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev. Målen bör ligga i linje med andra program och strategier inom den regionala utvecklingspolitiken. Samverkan mellan de närmast berörda intressenterna Det tredje forumet syftar till att ge de berörda intressenterna möjlighet att föra fram synpunkter på det arbete som bedrivs inom de två andra forumen. Arbetet och erfarenheterna från dessa forum ska också kunna ge avtryck i intressenternas arbete. Till intressenterna räknas framförallt de organisationer som har deltagit i Framtidsprogrammets samordningsgrupp. Ett sätt att ge förutsättningar för att utbyta information, samt att förmedla synpunkter och erfarenheter från de olika organisationerna, är att bilda en gemensam intressentgrupp. Statskontoret anser därför att företrädare för bland annat staten och rese- och turistindustrin bör överväga att bilda en gemensam intressentgrupp. 11

10 12

11 1 Inledning Med turism avses människors alla aktiviteter när de befinner sig utanför sin ordinarie omgivning för kortare tid än ett år. Det innebär att rese- och turistindustrin består av olika företag från en mängd olika branscher. Några branscher berörs dock särskilt, exempelvis hotelloch restaurangbranschen, varuhandeln och olika delar av transportsektorn. Rese- och turistindustrin påverkas av många olika faktorer och beslut inom både den offentliga och den privata sektorn. Detta har medfört att det är vanligt att samverka såväl lokalt, regionalt som nationellt i syfte att främja turismen. På en turistort har bland annat huvudmännen för attraktionerna, hotellen, restaurangerna och researrangörerna ett gemensamt intresse av att samverka för att skapa ett konkurrenskraftigt resmål. Därutöver påverkas de i hög grad av exempelvis tillgången på offentligt finansierad infrastruktur och beslut av regeringen som har betydelse för konkurrenskraften gentemot andra länder. Samverkan i turistfrågor har därför blivit vanligt i Sverige och andra länder. För att utveckla den svenska turistindustrin presenterades år 2001 Framtidsprogrammet strategier för tillväxt i den svenska reseoch turistindustrin. Programmet är resultatet av ett samarbete mellan företrädare för staten och rese- och turistindustrin med syfte att ta fram en nationell strategi för att främja turistnäringens tillväxt. Det övergripande målet för Framtidsprogrammet är att skapa tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. 1.1 Statskontorets uppdrag Den 27 april 2006 fick Statskontoret regeringens uppdrag att utvärdera Framtidsprogrammet strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. Enligt uppdraget ska Statskontoret analysera och bedöma vilken betydelse Framtidsprogrammet har haft för att utveckla den svenska turistnäringen. I uppdraget ingår även att bedöma programmets aktualitet och status, samt att i förekommande fall lämna förslag till revidering av programmet. Statskontoret ska även överväga 13

12 om det finns anledning att förändra de nuvarande arbets- och samverkansformerna. Enligt uppdraget ska Statskontoret ägna särskild uppmärksamhet åt eventuellt ytterligare behov av fokusering av programmet och en starkare regional förankring. I detta sammanhang bör Statskontoret pröva hur samordningen mellan Framtidsprogrammet och länens regionala tillväxtarbete kan stärkas. Statskontoret ska i sitt uppdrag inhämta synpunkter från Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Visit Sweden AB och företrädare för turistnäringen. Deras synpunkter ska prövas grundligt i Statskontorets analys. Statskontoret ska senast den 15 december 2006 rapportera resultatet av uppdraget till regeringen (Näringsdepartementet). Uppdraget återfinns i sin helhet i bilaga Framtidsprogrammet och berörda aktörer Samtidigt som Framtidsprogrammet är ett strategidokument för att utveckla den svenska turistnäringen, så är det också ett samarbete mellan staten och turistnäringen för att genomföra programmet. Samarbetet mellan parterna är frivilligt och saknar egna resurser. En rad olika aktörer har varit med om att ta fram och genomföra Framtidsprogrammet. Under de år som programmet har funnits har det skett en rad omorganisationer och namnbyten som rör dessa aktörer. Vi redogör nedan för de aktörer som närmast berörs i denna utvärdering, och för de förändringar som har skett Representanter för stat och turistnäring Framtidsprogrammet utarbetades av den så kallade Framtidsgruppen. I denna grupp ingick representanter för bland annat Näringsdepartementet, myndigheten Turistdelegationen och det av staten och turistnäring- 14

13 en gemensamt ägda bolaget Sveriges Rese- och Turistråd AB. Turistnäringen företräddes bland annat av Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS). Arbetet med Framtidsprogrammet har från år 2001 koordinerats av den så kallade samordningsgruppen. Samordningsgruppens medlemmar är delvis desamma som de som ingick i Framtidsgruppen. Några av medlemmarna har också bytt namn. När Turistdelegationen lades ner vid årsskiftet 2005/2006 tog Nutek över ansvaret för turistfrågor. Det av staten och turistnäringen gemensamt ägda Sveriges Rese- och Turistråd AB bytte år 2006 namn till Visit Sweden AB. Bolagets huvudsakliga uppgift är att marknadsföra Sverige i utlandet. Även bland turistnäringens representanter har det skett förändringar. Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS) splittrades strax efter att Framtidsprogrammet färdigställts år Därefter har turistnäringen representerats av två organisationer: Reseoch Turistindustrin i Sverige (RTS) och Svensk Turism AB. 1 Även Föreningen Turism i Sverige (FörTur), som ingår i Svensk Turism, har deltagit i samordningsgruppen. 2 Utöver de ovan nämnda aktörerna är också Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) medlem i samordningsgruppen. SKL var däremot inte med i Framtidsgruppen. 1.3 Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts mellan maj och december 2006 av Erik Nyberg, projektledare, Karolina Larfors och Lars Niklasson. En intern referensgrupp bestående av Jenny Johansson och Emil Lindqvist, 1 Svensk Turism AB har två roller. Den ena rollen innebär att de representerar hela turistnäringens (dvs. inklusive RTS) ägarandel i Visit Sweden AB. I den andra rollen verkar Svensk Turism AB opinionsbildande på uppdrag av delar av den svenska turistnäringen. Det opinionsbildande arbetet startade när dåvarande RTS splittrades och bedrevs till en början av Nätverket Svensk Turism. 2 FörTur representerar lokala och regionala turistorganisationer samt företag som producerar resor i Sverige. 15

14 Statskontoret, har följt utvärderingen. Ett rapportutkast har faktagranskats av representanter för Nutek. Vi har inom ramen för uppdraget samlat in underlag genom dokumentstudier, intervjuer och enkäter. Under perioden maj till november 2006 har vi intervjuat cirka 40 personer. Aktörerna som ingår i samordningsgruppen har intervjuats en eller två gånger under perioden maj till september I början av oktober 2006 har dessutom en telefonintervju genomförts med varje deltagare i samordningsgruppen. Telefonintervjun utgick från ett strukturerat frågeformulär som respondenterna hade fått ta del av innan telefonintervjun. Frågeformuläret finns i bilaga 2. Medlemmarna i Framtidsprogrammets samordningsgrupp har ansvarat för olika åtgärder och insatser. I en enkät har medlemmarna fått svara på frågor om de åtgärder och insatser som de har haft ansvar för. Samtliga sju aktörer i samordningsgruppen har besvarat enkäten. Ett exempel på åtgärdsenkät återfinns i bilaga 3. Med syfte att utvärdera om Framtidsprogrammet har använts på regional nivå har vi skickat en enkät till länsturistorganisationer och de organisationer som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet. Enkäten skickades till chefen för den regionala turistorganisationen i varje län eller region, samt till en kontaktperson hos den myndighet eller organisation som ansvarar för det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet i respektive län eller region. 3 Totalt skickade vi ut 43 enkäter och fick in 35 svar. Svarsfrekvensen var således drygt 80 procent. De två grupperna regionala turistorganisationer och myndighet eller organisation som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet har svarat i ungefär lika stor omfattning. Den regionala enkäten återfinns i bilaga 4. I såväl telefonintervjun med samordningsgruppens medlemmar, som i åtgärdsenkäten och den regionala enkäten, har de flesta frågorna följts 3 De regionala turistorganisationerna är organiserade på olika sätt. Några är privat eller offentligt ägda bolag, andra är stiftelser. Därutöver finns det länsturistorganisationer som är ideella eller ekonomiska föreningar. Dessutom kan ansvaret för turistfrågor ingå i region- eller kommunförbund. De myndigheter eller organisationer som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet är antingen länsstyrelser, samverkansorgan eller regionala självstyrelseorgan. Kontaktpersonen för respektive organisation återfinns på 16

15 av fem svarsalternativ (ja, i hög utsträckning; i viss utsträckning; i liten utsträckning; nej, inte alls; samt vet ej). Svaren redovisas ofta grupperade, så att t.ex. alternativen ja, i hög utsträckning och i viss utsträckning redovisas tillsammans. För några enkätfrågor har svaren däremot varit av ja/nej-karaktär eller öppna svar. Under utvärderingen har vi också genomfört besök och intervjuer i fyra regioner som på olika sätt arbetar med turistfrågor. De fyra regionerna var Östersund-Åre, Stockholmsregionen, Glasriket i Småland samt Göteborg-Västra Götalandsregionen. Vid besöken har vi träffat representanter för bland annat regionala turistorganisationer, företag, kommuner, kommunala bolag, regionala myndigheter och regionförbund. Därutöver har vi genomfört ytterligare ett antal telefonintervjuer med företrädare för regionala organisationer för att diskutera en regional förankring. 1.4 Begrepp och definitioner Rese- och turistindustrin omfattar verksamheter inom ett stort antal olika branscher. Gemensamt för verksamheterna är att de levererar varor och tjänster avsedda för människor som utövar turism. Med en turist avses en besökare som övernattar minst en natt, men högst tolv månader, på besöksorten. Besöket kan gälla fritid, affärer eller andra syften. Med turism avses turisternas aktiviteter när de reser till och från besöksorten, samt vistas där. 4 I denna rapport används begreppen reseoch turistindustrin och turistnäringen synonymt. Eftersom turistnäringen inte utgör en enhetlig bransch går det inte att mäta turismens inverkan på ekonomi och sysselsättning på samma sätt som för andra näringar. Turismens andel av andra branscher extraheras och summeras därför i ett så kallat satellitkonto utanför Nationalräkenskaperna. Dessa uppgifter kan sedan användas för att beskriva turismens omfattning och betydelse. Som exempel kan nämnas att turistnäringen enligt Nutek omsatte cirka 191 miljarder kronor år 2005 och 4 Turistdelegationen (1995) Turismens begreppsnyckel. De svenska begreppen baseras på de begrepp som FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) använder. 17

16 omfattade drygt sysselsatta (årsverken). Turistnäringen stod också för 2,79 procent av Sveriges totala BNP år Rapportens disposition Kapitel 2 beskriver Framtidsprogrammet, dess framtagande och innehåll. Kapitlet redovisar även hur genomförandet har samordnats. I kapitel 3 beskriver vi bland annat hur Framtidsprogrammet har påverkat olika aktörer, åtgärder som har vidtagits inom programmet och vilka effekter programmet har fått. Vi fördjupar också frågan om programmets aktualitet och förankring på regional nivå. I kapitel 4 ställer vi Framtidsprogrammet i relation till andra samarbeten och partnerskap, som t.ex. inom det regionala utvecklingsarbetet. Kapitlet innehåller även en översiktlig jämförelse mellan Framtidsprogrammet och de turiststrategier som finns i de nordiska grannländerna. Rapporten avslutas med Statskontorets slutsatser och förslag i kapitel 5. 5 Nutek, pressmeddelande Turistnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar, inklusive bilagor. 18

17 2 Framtidsprogrammets tillkomst, innehåll och genomförande Framtidsprogrammet är resultatet av ett samarbete mellan företrädare för staten och rese- och turistindustrin. I arbetet med att ta fram programmet bestämde parterna bland annat vad programmet skulle innehålla, vad det skulle syfta till och hur dessa syften skulle uppnås. I detta kapitel redogör vi för bakgrunden och tillkomsten av Framtidsprogrammet. Därefter beskriver vi innehållet i programmet. Kapitlet avslutas med en redovisning av hur arbetet med programmet har samordnats samt hur ansvaret för genomförandet av programmet har fördelats mellan staten och turistnäringen. 2.1 På väg mot Framtidsprogrammet Under 1970-talet var turistpolitiken inriktad mot att skapa förutsättningar för fritid och rekreation. I takt med att tjänstesektorn växte under 1980-talet fick turistpolitiken en allt mer näringspolitisk inriktning. Lågkonjunkturen i Sverige och många andra länder i början av 1990-talet innebar dock att efterfrågan och köpkraften inom turistnäringen sjönk. Företrädare för rese- och turistindustrin upplevde också att skatteomläggningen år 1990 innebar kraftigt ökade kostnader för företagen i den svenska turistnäringen. Det försämrade affärsläget blev ett avgörande motiv för berörda branschorganisationer att år 1992 sluta sig samman i Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation, RTS Ny myndighet och ett utökat samarbete mellan staten och turistnäringen Våren 1995 överlämnade regeringen propositionen Turistpolitik till riksdagen. I propositionen föreslog regeringen bland annat att målet för turistpolitiken skulle vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland för både utländska och inhemska turister. Turistnäringen 6 Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation, RTS (2000) PM Utgångsläge för rese- och turistindustrin, s

18 skall utvecklas till att bli en långsiktig konkurrenskraftig sektor. 7 För att nå det övergripande målet ansåg regeringen att samordningen mellan olika samhällssektorer som var av betydelse för turistnäringen skulle utökas. Regeringen föreslog därför att en särskild myndighet skulle inrättas med uppgift att förbättra samordningen av olika statliga insatser och öka samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näringen. Myndigheten skulle ha huvudansvaret för att följa utvecklingen inom turistnäringen, samt svara för kunskapsutvecklingen. Det nationella turistfrämjandet bildas I propositionen skrev regeringen också att staten har ett delansvar för den internationella marknadsföringen av Sverige som turistland. Marknadsföringen borde enligt regeringen bedrivas i bolagsform och man aviserade att turistnäringens företag skulle inbjudas att bli delägare i bolaget. Riksdagen antog förslagen i propositionen och i juni 1995 inrättades dels myndigheten Turistdelegationen, dels det mellan staten och näringen samägda marknadsföringsbolaget Sveriges Rese- och Turistråd AB. 8 De båda organisationerna utgjorde det nationella turistfrämjandet fram till att Turistdelegationen lades ner i slutet av år och börjar samarbeta med turistnäringen Turistdelegationen och Sveriges Rese- och Turistråd AB arbetade fram ett handlingsprogram för den svenska turistnäringen i syfte att starta en utvecklingsprocess där alla känner sig delaktiga i programmets strategier och förslag. Utarbetandet skedde tillsammans med bland andra branschorganisationer, företag, kommuner, landsting, myndigheter samt turistorganisationer på lokal och regional nivå. Handlingsprogrammet överlämnades i maj 1996 till regeringen och präglade verksamheten vid Turistdelegationen under resten av 1990-talet. 9 Under slutet av 1990-talet samarbetade bland andra Turistdelegationen, Sveriges Rese- och Turistråd AB och RTS kring en rad projekt och insatser. Samarbetet rörde exempelvis studier av turismens villkor och utvecklingsmöjligheter, informationsplatser på Internet samt kartläggningar och handlingsprogram för att främja särskilda typer av turism. 7 Prop. 1994/95:177 s Prop. 1994/95:177 och bet. 1994/95:KrU28. Turistdelegationen lades ner vid årsskiftet 2005/06 och år 2006 bytte Sveriges Rese- och Turistråd AB namn till Visit Sweden AB. 9 Turistdelegationen (1996) Turismen skapar nya jobb - när alla drar åt samma håll. 20

19 Tillsammans startade organisationerna år 1997 turistforskningsinstitutet ETOUR. Regeringen sköt under 1990-talets sista hälft till närmare 150 miljoner kronor i extra medel för olika strategiska projekt vid Sveriges Rese- och Turistråd AB och Turistdelegationen. Projekten utfördes ofta i samverkan med turistnäringen Turistnäringen möter regeringen I slutet av 1990-talet fanns det således ett utvecklat samarbete mellan olika centrala aktörer som verkade inom och gentemot den svenska rese- och turistindustrin. Samordningen mellan olika samhällssektorer och samverkan mellan näringen och olika offentliga organisationer underlättades av Turistdelegationen. Utifrån det handlingsprogram som vi redogjorde för ovan startades också processer inom flera utvecklingsområden, något som involverade stat, samhälle och näring. Turistnäringen samtalar med regeringen Trots det utvecklade samarbetet fanns det önskemål hos representanter för rese- och turistindustrin om en närmare dialog mellan regeringen och turistnäringen. Skälet var bland annat att detta ansågs nödvändigt för att det arbete och de processer som hade startats skulle få optimal effekt i form av ekonomisk och sysselsättningsmässig tillväxt. Vid ett möte med dåvarande turistminister Mona Sahlin i april 1999, föreslog därför RTS att det skulle bildas en dialoggrupp med företrädare för regeringen och turistnäringen. 11 Dialoggruppen skulle samla och hantera frågor som var av ömsesidigt intresse för utvecklingen i reseoch turistindustrin. 12 och den gemensamma Framtidsgruppen bildas Hösten 1999 träffade turistministern de största medlemsföretagen i RTS och kort därefter etablerades den så kallade Framtidsgruppen. I februari 2000 hade gruppen sitt första möte med turistministern. Framtidsgruppens syfte var enligt ett pressmeddelande från Näringsdepartementet att analysera de faktorer som kan främja tillväxt, samt att ta 10 Prop. 2004/05:56, s Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS). PM överlämnat till statsrådet Mona Sahlin , bilaga Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS). Brev till statsrådet Mona Sahlin

20 fram underlag för en nationell strategi för den svenska turistnäringen. I pressmeddelandet gav departementet även exempel på områden som var av betydelse för turistnäringens utveckling och som därför skulle diskuteras i Framtidsgruppen. Bland dessa områden fanns regionala tillväxtavtal, näringspolitik, kompetensutveckling, skatter, forskning och utbildning Framtagandet av programmet Många personer deltog i arbetet med att ta fram analyser och strategier I Framtidsgruppen ingick representanter för Näringsdepartementet inklusive departementsledningen, Turistdelegationen, Sveriges Rese- och Turistråd AB, bransch- och samverkansorganisationer samt företag som verkar inom den svenska rese- och turistindustrin. Själva utarbetandet av Framtidsprogrammet bedrevs i tre grupper under ett och ett halvt års tid. Analysgruppen ansvarade för omvärlds- och nulägesanalys, målgruppen tog fram mål och målsättningar för programmet och strategigruppen utarbetade strategier för att nå målen. Av Framtidsprogrammet framgår att det i analys- och strategigrupperna i sin tur bildades sju respektive åtta arbetsgrupper i vilka det sammanlagt ingick 70 personer. Uppfattningen hos sex av sju aktörer i samordningsgruppen är att det slutliga programmet i hög utsträckning byggde på en analys av faktorer som kan främja tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. 14 medan färre deltog i arbetet med att formulera mål Hur många som var involverade i målgruppens arbete framgår inte av programmet. De intervjuer som har genomförts och den dokumentation som Statskontoret har tagit del av, ger dock bilden av att utarbetandet av mål och målsättningar endast involverade ett fåtal personer. Några av dem vi har intervjuat menar att det faktum att så få personer deltog i 13 Näringsdepartementet, Pressmeddelande Framtidsgruppen träffade Mona Sahlin. 14 Telefonintervju fråga 2 Anser du att Framtidsprogrammet bygger på en analys av faktorer som kan främja tillväxt i rese- och turistindustrin? 22

21 detta arbete inverkade negativt på hur målen för Framtidsprogrammet formulerades. En svag regional förankring av arbetet Arbetsgruppernas förslag diskuterades med närmare 300 personer innan programmet slutligen färdigställdes. Inte någon av de sammanlagt 18 regionala turistorganisationer som har besvarat vår enkät anger dock att de var delaktiga i framtagandet av programmet i hög utsträckning. Tre länsturistorganisationer var delaktiga i viss utsträckning, medan en klar majoritet av de regionala turistorganisationerna inte alls eller endast i liten utsträckning var delaktiga i framtagandet av programmet. 15 De regionala tillväxtavtalen nämns inte heller i Framtidsprogrammet, trots att det var en av de frågor som regeringen hade pekat ut som viktiga att diskutera i Framtidsgruppen. Trots att så få av de regionala organisationerna var med i framtagandet, och att tillväxtavtalen inte nämns i programmet, har flera av dem vi har intervjuat i regionerna ofta sett positivt på hur programmet togs fram. Framtagandet av Framtidsprogrammet uppfattas som positivt Det är inte enbart det färdiga Framtidsprogrammet som har haft betydelse för de aktörer som verkar inom och gentemot den svenska reseoch turistindustrin. I många intervjuer har man lyft fram att det vid tiden för framtagandet fanns ett behov av att synliggöra rese- och turistindustrin. Många av de berörda organisationerna anser också att det har varit mycket betydelsefullt att kunna visa upp en samsyn i viktiga frågor. Med några få undantag anser de vi har intervjuat att en av de största förtjänsterna med programmet är att det har tagits fram gemensamt av företrädare för staten och turistnäringen. Bland annat menar de intervjuade att det i diskussioner med investerare och beslutsfattare är värdefullt att kunna visa upp en strategi som både staten och turistnäringen står bakom. 15 Regional enkät fråga 8 a Har din organisation varit delaktig i framtagandet av Framtidsprogrammet? 23

22 2.3 Framtidsprogrammets innehåll I juni 2001 överlämnades en preliminär version av Framtidsprogrammet strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin till regeringen och företrädare för den svenska turistnäringen. Därefter bearbetades programmet ytterligare och under hösten 2001 kom den slutgiltiga versionen. 16 Många av dem vi har träffat inom ramen för utvärderingen menar att det vid denna tidpunkt fanns stora förhoppningar för vad som skulle kunna åstadkommas med hjälp av programmet Framtidsprogrammets mål Målen anses otydliga och svåra att följa upp Det övergripande målet för Framtidsprogrammet är att skapa tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. Därutöver formulerade Framtidsgruppen fyra mål för hur omsättningen inom olika delar av turistnäringen ska utvecklas fram till år Målet för turistnäringen i stort uttrycks som att omsättningen i näringen ska öka från 125 miljarder kronor år 2000 till 180 miljarder kronor år I många av våra intervjuer har det framförts att de mål som sattes upp har stora brister. I samordningsgruppen menar t.ex. fem av de sju medlemmarna att målen både är otydliga och svåra att följa upp Övergripande avsnitt i Framtidsprogrammet Ett gemensamt ansvar för programmet I turistministerns förord till Framtidsprogrammet står bland annat att företrädare för staten och turistnäringen ska ta ställning till de åtgärder som återfinns i programmet. Förordet avslutas på följande sätt: 16 Näringsdepartementet, Pressmeddelande och Det finns tre versioner av Framtidsprogrammet. En preliminär version som överlämnades till regeringen och företrädare för turistnäringen i juni 2001, en längre version (48 sidor) som färdigställdes under hösten 2001 och en kortare version (22 sidor) som togs fram när den första upplagan tagit slut. Om inget anges, avses hela den slutliga längre versionen när vi hänvisar till Framtidsprogrammet i denna rapport. I många fall återfinns dock uppgifterna vi refererar till i samtliga tre versioner. 17 Telefonintervju 15 a Har målen för vad som ska åstadkommas med hjälp av Framtidsprogrammet varit tydliga? 15 b Har målen för vad som ska åstadkommas med hjälp av Framtidsprogrammet varit uppföljningsbara? 24

23 Framtidsgruppen har skapat en ny form av samförstånd och samverkan som är mycket betydelsefull för att förverkliga och främja turistnäringens tillväxt. Detta är viktigt när vi nu gemensamt höjer våra ambitioner och tillsammans ska verka för att ambitionerna också realiseras som ska förverkligas på flera sätt Framtidsprogrammet innehåller även ett avsnitt som heter Från ord till handling. I avsnittet, som beskrivs som en strategi för strategin, beskrivs hur programmet ska förverkligas. Avsnittet inleds med att deklarera att regeringen, rese- och turistindustrin och det nationella turistfrämjandet, dvs. Turistdelegationen och Sveriges Rese- och Turistråd AB, delar ansvaret för att realisera Framtidsprogrammet. Vidare beskrivs bland annat hur arbetet ska organiseras och vikten av att det finns en effektiv kommunikation mellan ett stort antal intressenter inom och utanför turistnäringen. Det framgår även att förverkligandet bygger på att intressenterna prioriterar och utgår från programmet när de fördelar sina resurser. Det framgår dock inte på något sätt om staten avser att skjuta till ekonomiska resurser för genomförandet av programmet. Framtidsprogrammet ska realiseras genom att det startas projekt, men dessa är inte definierade i programmet. Framtidsprogrammet är alltså inget punktprogram där i förväg bestämda projekt med särskild budget etc. ska genomföras efterhand. Istället förväntas programmet påverka olika aktörers ordinarie verksamhet samt bidra till att det initieras projekt, insatser och åtgärder som ligger i linje med programmets så kallade insatsområden. och där staten och turistnäringen har olika roller I avsnittet om Framtidsgruppens gemensamma ståndpunkter beskrivs den samsyn som nåtts inom ramen för gruppens gemensamma arbete i ett antal frågor. Därutöver finns det avsnitt som behandlar statens respektive rese- och turistindustrins roller och ansvar. I de inledande delarna av programmet redovisas även statistik och betydelsefulla omvärldsfaktorer för turismen. 18 Framtidsprogrammet s

24 2.3.3 Framtidsprogrammets kärna: affärs-, utvecklings- och insatsområden Förutom de övergripande avsnitten består Framtidsprogrammet av en beskrivning av så kallade affärs-, utvecklings- och insatsområden. Dessa utgör själva kärnan i programmet. Förhållandet mellan, och innehållet i, de olika områdena beskrivs i Framtidsprogrammet på följande sätt. Tre prioriterade affärsområden som beskriver de delar av marknaden där Framtidsgruppen har bedömt att Sverige har särskilt goda möjligheter att utveckla stark attraktions- och konkurrenskraft. Fem generella utvecklingsområden som anses avgörande för framgång och tillväxt i de prioriterade affärsområdena och som därutöver har betydelse för utvecklingen i hela rese- och turistindustrin. 24 insatsområden inom de olika affärs- och utvecklingsområdena, vilka enligt Framtidsgruppen visar på särskilt viktiga frågeställningar för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. Inom insatsområdena anges åtgärdsförslag som syftar till att leda till hundratalet projekt och aktiviteter. I tabell 2.1 framgår hur de 24 insatsområdena är kopplade till affärsoch utvecklingsområdena. 26

25 Tabell 2.1 Affärs-, utvecklings- och insatsområden 27

26 Ett brett program med många områden Som framgår av tabellen ovan innehåller alltså Framtidsprogrammet områden där Sverige bedöms kunna utveckla en stark attraktionskraft, områden som anses viktiga att utveckla samt områden som anger vad som ska åstadkommas. Därutöver beskriver programmet vilken inriktning åtgärderna inom de respektive insatsområdena bör ha. Bortsett från att det vid våra intervjuer har framförts att det saknas en regional koppling i programmet, har ingen nämnt något konkret exempel på ett område som borde ha tagits med i programmet. Den kritik som i denna del har riktats mot programmet har istället varit den motsatta, dvs. att Framtidsprogrammet är för brett och att det borde ha innehållit färre prioriterade områden. Oklart vem som ska genomföra åtgärderna Framtidsprogrammet är således ett relativt heltäckande program när det gäller vad som bör göras. Det är däremot inte klart uttryckt vem som har ansvar för att genomföra projekt och aktiviteter inom de olika insatsområdena. Exempelvis beskrivs statens ansvar för den övergripande marknadsföringen av Sverige och för att tillhandahålla transportinfrastruktur. Det sker dock inte i samband med programmets olika områden, utan i de inledande, mer övergripande avsnitten av programmet. 2.4 Samordning och ansvarsfördelning Att ansvaret för att genomföra programmet delas av staten och reseoch turistindustrin framgår på en rad olika sätt, inte minst av själva programtexten. I samtliga budgetpropositioner mellan åren 2002 och 2005 framgår att regeringen anser att staten och turistnäringen har ett gemensamt ansvar för att successivt implementera programmets strategi och åtgärder. Däremot har Framtidsprogrammet inte förankrats i något politiskt beslut. 28

27 2.4.1 Samordningsgruppens arbete I enlighet med Framtidsprogrammet har det bildats en samordningsgrupp med ansvar att koordinera det operativa arbetet när det gäller genomförandet av programmet. Vad detta ansvar innebär preciseras dock inte närmare. I samordningsgruppen ingick inledningsvis representanter för Näringsdepartementet, Turistdelegationen, Sveriges Reseoch Turistråd AB, Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS), Nätverket Svensk Turism, FörTur samt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. 19 Till en början hade Sveriges Rese- och Turistråd AB i uppdrag att vara sammankallade för samordningsgruppen. I juni 2003 övertogs dock detta uppdrag av Turistdelegationen. Den person som till stor del hade haft ansvaret för att färdigställa, förankra och därefter samordna genomförandet av Framtidsprogrammet slutade ungefär samtidigt. Projekt initieras och utvecklas inte av samordningsgruppen Samordningsgruppen har alltså haft i uppgift att koordinera, dvs. samordna, genomförandet av Framtidsprogrammet. Som en del i detta ansvar delade gruppens medlemmar upp vad som benämns sammankallandeansvar för de 24 olika insatsområdena. Vid våra intervjuer har vi bett medlemmarna i samordningsgruppen att förklara vad detta ansvar innebär och hur det har hanterats. Den bild som framträder är att sammankallandeansvaret inte har inneburit att respektive organisation har drivit fram projekt, insatser eller åtgärder inom de insatsområden de har ansvarat för. Organisationerna själva kan visserligen ha startat projekt inom de områden de har haft sammankallandeansvar för, men ansvaret förefaller till största delen ha inneburit att organisationerna rapporterat om vilka projekt och åtgärder som ligger i linje med respektive insatsområde. Till stor del beskrivs också samordningsgruppens möten som att de har omfattat 19 Sedan Framtidsprogrammet startade har flera av organisationerna upphört eller omorganiserats och bytt namn (se kapitel 1). Turistdelegationen representeras numera i samordningsgruppen av Nutek, Sveriges Rese- och Turistråd AB har bytt namn till Visit Sweden AB och Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet samarbetar under namnet Sveriges kommuner och landsting (SKL). RTS utläses numera Reseoch Turistindustrin i Sverige och Nätverket Svensk Turism arbetar sedan år 2003 under namnet Svensk Turism AB. 29

28 allmänna diskussioner om turistnäringen. Det är således inte i första hand inom samordningsgruppen som olika projekt och insatser har initierats och utvecklats. Självkritik mot gruppens förmåga att samordna arbetet I våra telefonintervjuer med samordningsgruppens medlemmar har vi frågat om de anser att gruppen har lyckats med sin uppgift att samordna det övergripande arbetet när det gäller genomförandet av Framtidsprogrammet. Ingen av de sju medlemmarna har svarat ja, i hög utsträckning. I stället är de svarande tämligen självkritiska. Inte minst turistnäringens företrädare anser att samordningsgruppen inte har lyckats med det i Framtidsprogrammet utpekade ansvaret att samordna genomförandet. De flesta menar också att arbetet och entusiasmen i gruppen har avtagit allt mer under senare år. 20 Oklar uppgift och avsaknad av en pådrivare Det finns flera skäl till att samordningsgruppen inte har blivit ett forum där olika frågor och insatser har startats och drivits framåt. Många intervjupersoner anser att gruppen inte lyckades mobilisera den kraft som hade behövts när den person som till stor del ansvarade för samordningen och som agerade pådrivare i gruppen, slutade. Det har också framförts att gruppens arbete påverkades av att flera företrädare för de centrala organisationerna slutade relativt snart efter att Framtidsprogrammet färdigställts. Några intervjupersoner anser att det även borde ha funnits näringsidkare och företrädare för näringslivet i stort representerade i gruppen. Ytterligare någon anser att samarbetet skulle ha gynnats av att representanter för Näringsdepartementets politiska ledning deltog. Eftersom Framtidsprogrammet inte uttrycker gruppens uppgift på annat sätt än att den ska koordinera det operativa arbetet när det gäller genomförandet, tycks det även ha funnits oklarheter om vilket ansvar som vilar på gruppen när det gäller förverkligandet av programmet. 20 Telefonintervju fråga 4 Har samordningsgruppen lyckats med sin uppgift att koordinera det operativa arbetet när det gäller genomförandet av Framtidsprogrammet? 30

29 2.4.2 Ansvarsfördelning Ett otydligt men ändå utpekat ansvar Ansvaret för att förverkliga programmet ligger hos de enskilda offentliga och privata aktörerna, och inte hos regeringen eller samordningsgruppen. Detta riskerar dock att skapa otydligheter kring hur programmet ska realiseras. Många av dem vi har intervjuat menar också att de inte vet vem som har ansvaret för Framtidsprogrammet. En klar majoritet i samordningsgruppen anser t.ex. att det har varit otydligt vem som har ansvaret för att Framtidsprogrammet ska ge de önskade effekterna. 21 Förväntningar på ett större statligt ansvarstagande Flera personer har framfört att man trott att regeringen skulle ta ett större ansvar för genomförandet än vad som skett. En förklaring till detta finns i utarbetandet av programmet. I den version av Framtidsprogrammet som överlämnades till regeringen och företrädare för den svenska rese- och turistindustrin i juni 2001, står bland annat att det konkreta arbetet kan starta med full kraft först efter riksdagens godkännande av strategi och resurser. 22 I det slutliga Framtidsprogrammet finns däremot inte denna formulering kvar. Eftersom formuleringen fanns i den version som hade arbetats fram av intressenterna själva, är det förståeligt att många förväntade sig att regeringen skulle ta en tydligare roll som ägare, pådrivare och finansiär av programmet än vad som sedan har skett. Turistnäringen är kritisk till hur staten har levt upp till sitt ansvar I Framtidsprogrammet preciserade Näringsdepartementet statens roll och ansvar för att utveckla den svenska rese- och turistindustrin. De ansvarsområden som identifierades för staten omfattar bland annat marknadsföringen av Sverige samt tillhandahållande av utbildning, forskning, transportinfrastruktur och statistik. I propositionen En politik för en långsiktig konkurrenskraftig svensk turistnäring från december 2004, har regeringen återkommit till de uppgifter som staten identifierat som sitt ansvarsområde i Framtidsprogrammet Telefonintervju fråga 13 Har ansvaret för vem som ska göra vad för att Framtidsprogrammet ska ge de effekter som avsågs, varit tydligt? Tre svarade nej, inte alls, tre i liten utsträckning och en i viss utsträckning. 22 Framtidsprogrammet, preliminär version juni 2001, s Prop. 2004/05:56, s

30 Vid våra intervjuer med samordningsgruppens medlemmar har frågan huruvida staten har levt upp till sitt ansvar i genomförandet av Framtidsprogrammet ingått. Den bild som framträder är att företrädare för turistnäringen är betydligt mer kritiska än övriga deltagare i samordningsgruppen. Inom tre av de sex områdena transportinfrastruktur, utbildning och informationssystem anser samtliga företrädare för turistnäringen att staten inte alls har levt upp till det ansvar den tagit på sig. 24 De är däremot nöjda med hur staten bidragit till att det numera finns statistik om turismen. Bland de övriga deltagarna, dvs. SKL, Näringsdepartementet, Turistdelegationen (Nutek) och Visit Sweden AB, är representanterna framförallt nöjda med att hur staten har levt upp till sitt ansvar när det gäller marknadsföringen av Sverige i utlandet. 25 När de gäller övriga ansvarsområden för staten är kommentarerna mer blandade. Viktiga frågor för turistnäringen har försvunnit efterhand Ett viktigt insatsområde för rese- och turistindustrin omfattar likvärdiga villkor gentemot andra vad gäller skatter och avgifter. I budgetpropositionen för 2002 uppmärksammades också frågorna om lika villkor och skatter i samband med att processen kring Framtidsprogrammet beskrevs: Det är viktigt att sträva efter att villkoren för företagen i den svenska reseoch turistindustrin så långt som möjligt jämställs med vad som gäller i viktiga konkurrentländer. Likaså att villkoren är sådana att turistföretagen inte missgynnas jämfört med företag i andra tjänstenäringar.[ ] Regeringen är medveten om att skillnader finns inom skatteområdet för turistföretagen jämfört med andra företag och har för avsikt att inom ramen för Framtidsprogrammet kartlägga och studera dessa förhållanden närmare. 26 Regeringen har dock inte genomfört den kartläggning av de nämnda skillnaderna inom skatteområdet som förespeglades i budgetpropositionen. Turistdelegationen har däremot på eget initiativ publicerat en rap- 24 Med företrädare för turistnäringen avses här RTS, Svensk Turism AB och FörTur. 25 Telefonintervju fråga 9 [ ] Anser din organisation att staten har levt upp till det utpekade ansvaret när det gäller [marknadsföring och transportinfrastruktur] samt när det gäller att medverka till insatser i fråga om [utbildning, FoU, informationssystem och statistik]? 26 Prop. 2001/02:1, utgiftsområde 24, s