Datum Dnr Fördjupad utredning materialförsörjning & logistik

Transkript

1 Servicenämnden Martin Olefeldt Söderberg Joakim Imberg Datum Dnr (7) Fördjupad utredning materialförsörjning & logistik Utveckling logistikkoncept i vården Sedan 2006 finns ett logistikkoncept i. Det började inom Lunds sjukvårdsorganisation och fördes över till Regionservice De främsta kunderna är somatiska vårdavdelningar, då dessa förbrukar mest material, men även flertalet mottagningar har tjänsten idag och diskussioner förs även med labmedicin samt psykiatrin om införande. Genom att etablera ett lokalt lager på sjukhusområdet, Logistikcenter, kan kunderna försörjas med material dagligen. Logistikcenter frigör utrymme i vårdlokalerna. Logistikcenter är nu etablerat på 6 av 9 sjukhusområden i. Tjänsten innebär att servicepersonal hanterar beställning, uppackning och påfyllning av material till rätt placerade så kallade logistikgarderober inne i verksamheten. Förråds- respektive textilvagnar töms och avlägsnas direkt från vårdlokalen. Vidare är logistikgarderoberna är anpassade till att passa förpackningarnas storlek och även kravet på sterilitet. Inuti finns praktiska plastbackar som ger smidigt materialplock och enkelhet till att hålla ordning och reda genom indelning och uppmärkning. Figur 1: Plock sker från en logistikgarderob. Logistikkonceptet hanterar materialförsörjningen på ett mer effektivt sätt för att frigöra tid för vård samt för att skapa vinster i försörjningskedjan. Vid nybyggnation sker installation av logistikgarderober i vårdlokaler. När det gäller implementation i befintliga lokaler varierar förutsättningarna. Idag finns kapacitet att implementera ca 20 kunder per år. Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26 Internet:

2 Datum (7) Nya myndighetskrav Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i mars 2016 identifierat behov av nationella krav på försörjning av sjukvårdsmaterial för samhällsviktiga verksamheter. Förutom nya krav rörande detta arbetar också MSB och Försvarsmakten med planering för återupptagning av det civila försvaret och planering vid höjd beredskap. Detta bedöms påverka kommande krav måste uppfylla gällande bland annat materialförsörjning och uthållighet. Via kontroll över lager ges flexibilitet att inom förändra säkerhetslager och möjlighet att kunna lagerlägga vissa kritiska produkter om kraven på uthållighet ökar. Bussdepå i Lund Till skillnad från synergieffekterna mellan Hjälpmedel- och Åkeriverksamheten gällande bland annat transporter och lokalfunktioner kunde inte bussars behov av lokaler och marklayout samordnas på något enkelt vis mellan de tre verksamheterna. Utifrån flöden av lastbilar, material, patienter och bussar sågs ingen samverkanspotential med att lägga till bussflödet till de flöden transporter och hjälpmedel har, snarare skulle flödena krocka och orsaka effektivitetsförluster. Förklaringen är att bussar har ett flöde som karaktäriseras av ett stort flöde på morgonen, lugnare mitt på dagen, och stort flöde igen på eftermiddagen. Bussarna har därmed en tomkörning när de återvänder till depå flera gånger per dygn. När det gäller layout för lokaler byggs bussdepåer med en lokal i centralt på marken med genomgångsflöde för bussar med tvätthall och verkstad, se figur 2 nedan. Ritningar för en modern depå analyserades. Figur 2. Till vänster: Optimal bussdepå med lokaler i mitten och genomfartsflöde i verkstad samt parkering längs tomtgräns. Till höger: Placering av byggnad för hjälpmedel, lager och transport med skilda flöden för patient och besökare respektive lastbilsflöde som kräver backning för att tömma lastbilen på gods. För att utröna de ekonomiska konsekvenserna för en bussdepå på Hasslanda istället för Gastelyckan har en beräkning gjorts. Det skiljer 1,5 km mellan lägena där Hasslanda har ett sämre läge utifrån trafikzonen för Lund uträknad med analys av trafikkonsulter. Det visar sig att den extra tomkörningskostnaden beräknas bli över 5 Mkr per år om bussdepå hade lagts på Hasslanda istället för på Gastelyckan.

3 Datum (7) I Lund saknas möjlighet att hitta mark och lokaler för att generera ett eget ägande av bussdepåinfrastruktur med rätt läge. Den konstruktion som tidigare använts för bussdepåer innebär att fortfarande har kontroll över infrastrukturen genom avtalsskrivning där Regionen har rätt att återta lokalerna vid kontraktets slut vilket innebär att det inte på kort sikt ska uppstå behov av att skapa ersättningslokaler. Utredningen ser inte att alternativet att äger bussdepå i Lund är möjlig. När det gäller bussdepån i Lund finns inte heller möjlighet eller ekonomiska skäl att samlokalisera med de föreslagna lokalerna för åkeri, hjälpmedel och lager då markägaren Lunds kommun inte kunnat erbjuda tillräckligt stor tomt på Hasslanda. Andra lämpliga tomtalternativ i Lund för bussdepå saknas. Påverkan på lokaler Lunds kommun har nu en detaljplan ute på granskning gällande verksamhetsområdet Hasslanda III. har i denna plan tilldelats en fastighet om kvm, markerad i figur 3. Vita ytor markerar kommunal gata. Patient- och besökarflödet kommer nyttja kommunal gata till kontorsbyggnaden. Lastfordon kommer nyttja fyrvägskorsningen in på fastigheten till baksidan av lagerbyggnaden. Potentiell kvarvarande markyta för lokaler till centrallager vid maximalt utnyttjad byggrätt är ca 2000 kvm på marknivå. Figur 3. Markerad fastighet för på Hasslanda III

4 Datum (7) Från programhandlingens gestaltningskoncept finns i figur 4 en genomskärning av de föreslagna byggnaderna där kontorshus kopplas till lagerbyggnaden i övre plan. Figur 4. Genomskärning av kontorsbyggnad och lagerbyggnad. Genom att knyta ihop husen på det övre planet skapas möjlighet till effektiva flöden mellan utprovning med patient i kontorsbyggnaden och hjälpmedelslagret i lagerbyggnaden. Det relativt skrymmande men inte så frekvent plockade hjälpmedlen får plats över funktioner som inte nyttjar full höjd i lagerbyggnaden vilket ökar yteffektiviteten. För att kunna nyttja marken på baksidan av lagerbyggnaden och också öka skyddet för Region Skånes transportfordon kommer lastbilar kunna köra under det övre planet mellan byggnaderna till en skyddad zon under skärmtak för parkering av lastfordon. Lastfordonen parkeras så att lastning och lossning kan ske via en lastkaj. För att skapa en effektiv lagerbyggnad ska den vara förhöjd från mark med 1,2 m så att golv på lager möter golv på lastbil utan lutning eller hissning. För att lösa behovet om uppställning av fordon samt behovet om förhöjt lagergolv finns i gestaltningskonceptet ett parkeringsgarage som endast grävs ned drygt 1 m under jord för att på så sätt sticka upp den höjd som lastbilsleveranser kräver, se figur 5 nedan. Figur 5. Genomskärning av lagerbyggnad där golv på lager matchas mot golv på lastbil med parkeringsgarage under. Transporter Regionservice, division FM, Affärsområde Skånetransport har idag kontroll över godstransporter och vagnpark i. Skånetransport delar idag upp sitt transportuppdrag i både egen regi och utlagda transporter baserat på affärsmässiga beslut. Flöden med hög fyllnadsgrad och där fasta turer med kunder kan upprättas väljer i regel Skånetransport egna fordon. I jämförelse med SKL-avtalet (f.n. PostNord) samt tidigare underleverantör RoadCargo, som körde Malmöflödet från centrallager (ca 30 % av flödet centrallagerflödet), har Skånetransport en lägre kostnadsbild. Figur 6 visar en jämförelse för

5 Datum (7) transporterna kopplade till Centrallager vilket visar att en ökad årskostnad på knappt 3 Mkr hade blivit resultatet om SKL-avtalet hade nyttjats istället för transporter i egen regi. Figur 6 Kostnadsfördelning för transporter från centrallager till kund för helår 2015 för Skånetransport. Omräknat enligt pris på samma volym med pris enligt SKLavtalet skulle ha ökat årskostnaden. En annan viktig ekonomisk aspekt är god hushållning av Regionens vagnpark, ca 800 fordon, där använda fordon avyttras till högsta möjliga värde. Att ha en enhet med ansvar för transporterna ger möjlighet att säkra leveranssäkerheten till vårdens olika behov, såväl labmedicin som primärvård, slutenvård och folktandvård samt kommunala vårdgivare med fokus på ekonomi och miljömål. Det egna åkeriet innebär också en flexibilitet att snabbt kunna reagera och känna till kundernas känslighet för att minimera störningar. Hög leveranssäkerhet är extremt viktigt för att inte generera störningar i vården. Genom yttre och inre transporter inom samma organisation i Regionservice har vårdproduktionsstörningar kunnat undvikas under 2015 trots låg leveranssäkerhet från vissa leverantörer samt plötsliga oväntade störningar som uppstått. Akutkörningar tas oftast med ordinarie bil genom god kommunikation och omlastning mellan fordon för att på bästa sätt uppnå behovet utan för den delen köra extra turer. Tyngdpunktsberäkning Under 2007 gjordes flera analyser av centrallagerfrågan i. En konsultfirma, Network Logistics, konstaterade 2007 att dåvarande Skåneförrådet på Gastelyckan i Lund var idealiskt placerat utifrån Region Skånes verksamheter.

6 Datum (7) För att åter aktualisera om analysen från 2007 var rätt har helårsstatistik från nuvarande centrallagerleverantör analyserats. Varje rutt har kvantifierats med Rutt Kubikmeter gods/år Riktning Lund 5445 väst Malmö 5277 väst Helsingborg 2671 väst Kristianstad 2092 öst Ystad 774 öst Ängelholm 690 väst Trelleborg 600 väst Hässleholm 591 öst Landskrona 455 väst Figur 7. Tyngdpunktsberäkning baserat på data från centrallagerleverantör. mängd godsvolym mätt i kubikmeter gods enligt figur 7. Ur ett transportperspektiv för s verksamheter är Europavägen E22 viktig, då Regionservice tvätteri ligger på sjukhusområdet i Kristianstad och att de västliga sjukhusområdena nås via E6/E20 som ansluter till E22 strax söder om Lund. Vissa av Skånetransports fordon utgår från Kristianstad med fokus på textilflödet. För att effektivisera transporterna i centrallagerflödet tar vissa turer från sydväst med sig smutstvätt i ena riktningen tillsammans med centrallagermaterial till Kristianstad sjukhusområde och vice versa i retur sker transport av tvätt tillsammans med returvagnar till lager i bil med släp. För att hitta mittpunkt på E22 som är 98,8 km lång mellan godsmottagningen på Malmö sjukhusområde och godsmottagningen på Kristianstad sjukhusområde sattes vissa rutter som dragande åt väst och vissa rutter dragande åt öst enligt figur 7 ovan. Kvoten mellan väst respektive öst gav att 18,58 % av sträckan från Malmö bör vara den idealiska mittpunkten vilket motsvarar 18,36 km av 98,8 km. 18,36 km från Malmö längs E22 hamnar i Lund i höjd med Gastelyckan med närmaste avfart Råby, se figur 8. Hasslanda är placerat strax innanför avfart Råby 18,4 km från Malmö godsmottagning. har alltså lyckats reservera mark som ligger helt idealiskt utifrån verksamheternas tyngdpunkt vilket borgar för låga driftskostnader och minimal miljöpåverkan under lång tid framöver. Figur 8. Vänstra kartan visar sträckan mellan sjukhusområdena i Malmö respektive Kristianstad. Högra kartan visar sträckan mellan Malmö sjukhusområde och den reserverade marken på Hasslanda i sydöstra Lund. Källa: eniro.se

7 Datum (7) Eliminerade transportkostnader och minskad miljöpåverkan Marken nu är nära att förvärva av Lunds kommun på Hasslanda III eliminerar risken för stora kostnader för gällande transporter. Särskilt med tanke på att stora investeringar görs i de västliga sjukhusen i Ängelholm, Helsingborg, Malmö och Lund lär inte tyngdpunkten förändras. Länsstyrelsen har varnat Lunds kommun att mer mark inte kommer beviljas för byggnation. Läget för lokalerna är avgörande för att nå optimal driftkostnad och minskad miljöpåverkan genom färre körda mil med transportfordon. Detta hänger ihop med de cirkulerande flöden har av olika lastbärare. Genom att förlägga lager och åkeri på samma plats elimineras körsträckan för ett åkeri att varje dag åka och hämta och lämna vagnar till lagret, oberoende av i vilken regi verksamheten utförs. Om den kombinerade lager- och åkeriverksamheten dessutom ligger rätt geografiskt placerad enligt tyngdpunkt borgar det ytterligare för optimerad driftskostnad och minimerad miljöpåverkan. Den verksamhet med tunga fordon, varav de flesta kör centrallagerflödet, och lätta så kallade budbilar, där det stora flödet är post och prover, som idag huserar på St. Lars motsvarar ca 34 Mkr per år i Regionservice budget. Största möjliga förhoppning vid en konkurrensutsättning av transporter skulle vara att nå ca 10 % lägre pris vilket motsvarar ca 3,4 Mkr. Enligt tyngdpunktsberäkningar motsvarar 3,4 Mkr endast 11 km felplacering av antingen åkeri eller lager för att besparingspotentialen ska vara eliminerad och istället innebära en kostnadsökning med nuvarande flödesintensitet.