Dokumentation från Open Space diskussioner. Vattenrådsdagarna Foto: Bengt Hallberg

Transkript

1 Dokumentation från Open Space diskussioner Vattenrådsdagarna 2014 Foto: Bengt Hallberg

2 Samverkan Vattenråden har problem med att locka vanligt folk till möten, det är främst tjänstemän som deltar. Lokala frågor/problem finns nästan alltid, man måste bara hitta metoder att fånga upp dem. Det är viktigt att få med lokala frågeställningar och skapa intresse hos exempelvis FVO. I Malå-trakten har VR nyligen träffat FVO och informerat om VISS och vilka problem som finns i ett specifikt område. FVO är nu intresserade av att dra igång ett litet projekt för att åtgärda vandringshinder. VISS var en nyhet för dem! Vi tror på en modell där VR har en övregripande roll som informerar och kan agera startmotor och inspirera till åtgärdsprojekt, men där själva projekten drivs vidare av mindre lokala grupper som jobbar för en viss fråga. Ett VR kan också uppmana lokala grupper för att söka pengar till projekt. För att projekt ska komma igång så är en förutsättning att det finns en eldsjäl som drar igång. Att hitta dessa eldsjälar är dock ingen lek, men rätt som det är så finns de bara där. Utbyte mellan VR är viktigt. Kan inspirera mycket och locka till nya aktiviteter. VR-dagar och kontaktpersonsmöten är viktiga. Men VR har också ett eget ansvar att bjuda in andra vattenråd till sina aktiviteter. Facebook som kanal för vattenråden har inte fungerat jättebra hitills. Går det att skapa en Facebook sida för samtliga VR inom distriktet? Som informationsoch inspirationskälla. Nätverk Samspel med vattenvårdsförbund Hushållningssällskapens roll? Kunskapsutbyte mellan vattenråd Hur lära av/stötta varandra? Bättre samarbete mellan vattenråden Hur öka informationsutbytet? Förankring hos medborgare Samverkan Vi pratade om vad Hushållningssällskapet kan göra för VR? Gör de fortfarande inventeringar och tar fram åtgärdsförslag? Kanske kan Hushållningssällskapet vara den inspirerande resursen som informerar och drar igång projekt? Hur dra nytta av Vattenvårdsförbund? VVF borde ha mycket information som VR har intresse av att ta del av och föra vidare inom sina nätverk. I Umeå är det i princip samma konstellationer av folk som är med i VR och VVF. I VR 2 ett samarbete med VVF på väg att upprättas.

3 Lokalt engagemang och kunskap Frågorna diskuterades inte separat och diskussionen handlade till stora delar om hur man kan fånga upp lokalt engagemang i de stora vattenrådsområdena. Hur kan vi förbättre möjligheterna att nyttja lokal kunskap till regional och nationell nivå? Kommunen är viktig! Bör fungera som ett nav i arbetet med vattenfrågor. Många frågor går genom dem och det är viktigt att även de vet om och marknadsför vattenråden. o Kan vara en bra idé med reklam för/från vattenråden efter valet (för att fånga upp nytillsatta politiker) Hur skapa lokala samverkansgrupper? En viktig uppgift för vattenråden är att stötta lokala grupper. o Delvis ekonomiskt men framför allt genom att hjälpa till att hitta rätt, ex. kontakt med Länsstyrelsen Nyttja lokal kunskap till regional och nationell nivå Hur skapa lokala samverkansgrupper? Hur engagera lokala befolkningen kring vattenförekomsterna? Intervju av personer som bott vid vattendraget Viktigt att vara aktiv, gärna ringa in problem och takontakt med de som berörs. Ett bra exempel är Skråmträsket (Peka på ett problem och visa att man kan hjälpa till). o Kräver aktiva styrgrupper, räcker ofta inte att endast en eller ett par engagerar sig Svårt på kusten då vattenråden innefattar mycket stora ytor Hur engageras lokala befolkningen kring vattenförekomsterna? Övrigt Alla behöver bli bättre på att marknadsföra vattenråden. o Länka till vattenrådens hemsidor på t.ex. facebook, hemsidor mm. o Nämna att de finns på möten Vattenråden bör bli bättre på att visa upp sig, bra med medverkan vid evenemang som ex. o Hållbarhetsveckan o Återvärdardagar o Anordna temamöten Viktigt att tänka på att arbetet kan (och måste få) ta tid. Vissa miljöproblem berör mer än andra.

4 Kraftigt modifierade vatten Positionering från verksamhetsutövare, myndigheter och NGO:s Ett viktigt kommande styrdokument för arbetet är Vägledning för KMV från HaV Stort inflytande på hur effektivt åtgärder kan genomdrivas är vilka förslag som hur kommande Vattenverksamhetsutredning kommer att innehålla OCH vilket genomslag den får. Resurserna för att hantera tillsyn och omprövning måste öka. Hur arbetar andra länder i EU arbetar med KMV? Hur man kan få gehör på krav om miljöåtgärder (läs: minimitappning) i ett specifikt vattendrag, exemplet Letsi torrfåra i Luleälven. Vuollerimgruppen berättade om problematiken och hur man planerar att få till stånd en förstudie. Åtgärder i KMV-vatten? Utslagna ekosystem i kraftigt reglerade älvar! Vuollerimgruppen motsätter sig att Luleälven undantas från miljöinsatser, tex minimitappning i torrfåror. Vuollerimgruppen inbjuder till dialogmöte 27 juni om projektet Letsi torrfåra.

5 Gruvor Mycket diskussioner och många kände oro för hur det skulle gå för de vatten som påverkas av enbefintlig gruva eller kommande gruvetablering samt även påverkan från prospektering. Vi diskuterade mycket vilken roll ett vattenråd kan ha vid sådan verksamhet. När en gruva ska starta är det flera myndigheter som blir berörda vid miljöprövning och tillståndgivning för verksamheten. Gruvor och PPP Påverkan av gruvetableringar? Vattenrådens roll? Vattenråden har inget direkt roll vid själva prövningen. Gruppen diskuterade när och hur ett vattenråd kan göra bäst nytta. Vi sammanfattade diskussion till några punkter som är viktiga: Det är viktigt att det vid tillståndprövning är viktigt att Bolaget kan visa att de kan klara fastställda miljökvalitetsnormer för vatten. Miljöprövning Hur stort problem är gruvprospektering för vatten i framtiden i AC och BD län? Det är viktigt att redan vid prövning (tillståndsgivning) krävs att det finns tillräckligt med medel för att kunna utföra en miljösäker efterbehandling av en gruva. Vid varje skede, dvs verksamheten ska kunna bekosta en efterbehandling även om brytning avbryts i förtid ( t ex konkurs). Viktigt att i ett det redan i ett tidigt skede bildas lokala samverkansgrupper där närboende och berörda kan samlas. En samverkans grupp kan ge flera positiva effekter för De får möjlighet till tidig och samlad information De har en möjlighet att tidigt påverka Verksamhetsutövare och lokala kan lära sig frågor som rör vatten av varandra social learning. Bolag är ofta lyhörda för den lokala kunskapen.

6 Resurser Konflikt mellan värdet av energi/elektricitet och vattendragens värde när det kommer till vattenkraft. Lättare få resurser till restaureringar idag genom EUbidrag och LIFE-fonden För att få mer resurser till miljöarbetet och en ekologisk hållbarhet behöver man bilda opinion, sprida information och kunskap. PPP, UPP Svårigheter med finansiering Hur betalar vi för åtgärder? Verksamhetsutövaren ska betala för föroreningarna i högre utsträckning än vad som sker idag. Pengar ska sättas av för restaurering efter den miljöförstöring/miljöförorening som företaget orsakar. För detta krävs hårdare lagar och regleringar, ekonomiska krav. Långsiktighet måste genomsyra mer i samhället, hållbart användande av naturresurser och ännu mer återvinning av material. Det är dyrt att återställa något som snabbt förstörs. Ekologin är grunden för en hållbar utveckling. Utan den kan vi inte heller få en ekonomisk och social hållbar utveckling.

7 Kommunernas arbete Synpunkt om att deltagandet av vattenpolitiker vid kontaktpersonsmöten är för lågt. Diskussion om vikten av att öka medvetandet för miljöstatusen hos kommunerna. Vattenrådens roll som informatör är en stor del i detta. Många bra tips framkom under Lars-Erik Holmbergs presentation tidigare under dagen. Kommunerna verkar generellt ha för lite resurser för åtgärder vilket leder till kortsiktiga effekter. Diskussion om vattenskyddsområden. Kommunernas arbete med vattenskyddsområden går för långsamt. Inom kommunerna behövs en beställarfunktion (vid sidan av utförande- och planeringsfunktioner) för att få igång arbetet med att etablera vattenskyddsområden. Oklart om eller var denna funktion finns i de kommuner diskutanterna kommer ifrån/representerar. Det diskuteras om vattenråden kan gå in med påtryckningar gentemot kommunerna för att få igång arbetet. Hur förbättra (vissa) kommuners engagemang? Avlopp från enskilda hushåll Hur få med alla i den egna verksamheten (inom kommunen) Kommunernas roll i åtgärdsarbetet Kommunens tillsynsmöjligheter Hur höja vattenrådens status i kommunerna? Diskussion om utsläpp från och miljöproblem orsakade av enskilda avlopp. Kostnadsfördelningen är ofta orättvis mellan ägare till enskilda avlopp och användare av kommunala avlopp. Detta kan bidra till direkt-ut-i-recipienten-lösningar. Alternativa lösningar till trekammarbrunnar och infiltrationsbäddar diskuteras. Arbetet med att identifiera utsläppskällor (inte bara enskilda avlopp) inom en kommun är extra viktigt: Var finns utsläppskällorna?

8 Information och kommunikation Allmänna funderingar/kommentarer kring vattenrådens information-/kommunikationsarbete Informationsmöjligheten begränsas av de små ekonomiska resurserna som vattenråden har att förfoga över. Förenkla möjligheterna att ge arvode till representanter för företag/organisationer. Vattenråden bör arbeta för att återkommande bjudas in till LRFs möten. Vattenråden bör även aktivt arbeta med informationsspridning hos andra företag och organisationer. Vattenråden måste våga röra frågor som är känsliga. En förutsättning för detta är att vattenråden är obundna och kan förhålla sig objektivt till nya kunskaper. En utmaning är att få yngre personer aktiva i vattenråden. Idag är det ffa. äldre personer som ingår i råden (med få undantag). En trolig förklaring är att äldre personer i större utsträckning har tid och möjlighet. Information ska fokusera på lokala frågor för att intresse ska väckas. Endast en mindre del bör vara av generell karaktär. Vid information genom media (genom exempelvis artiklar) är det sannolikt mest givande att rikta in sig mot organisationstidningar (LRF, Skogseko, Norra skogsägarna osv.) Förslag om upprättande av studiecirklar som kanske kan fungera som inslussning till vattenråden. Studiecirklarna baseras på en materialsammanställning om respektive vattendistrikt (allra helst en sammanställning för varje vattenråd). Sammanställningen bör ta upp generella problem men med fokus på framförallt lokala, konkreta problem. Materialet bör också fungera som inspirationskälla. Vattenutbildning via studieförbundet Hur lära sig om vatten vid jordbruket (skola/kurser, tidsskrifter, kampanjer)? Skolutbildning för vattenmiljöer, kust, hav och fiske Bättre information till nätverken hur och vad? Begreppet Vattenryggsäck Artiklar om vattenfrågor till Skogseko Hur få information om miljöproblem i stort distrikt? Sociala medier Det diskuterades även kring hur vattenråden ska få kunskaper om hela avrinningsområdet, så att helheten för området kan beaktas. Några viktiga faktorer som nämndes var: Kontinuitet i styrgruppen - arbetet får inte stå och falla på en person. Fungerande nätverk kommunikationen mellan olika delar av avrinningsområdet måste vara kontinuerlig.

9 Två diskussionsämnen som var särskilt riktade mot Vattenmyndighetens information- /kommunikationsarbete togs också upp: Idag finns inga krav på kunskaper om vattendirektivet (eller vattenekosystem) hos skogs- och jordbruksägare, vilka samtidigt, som regel bedriver, näringar med hög påverkansgrad på våra (yt)vattenförekomster. Ett sätt att kanske öka kunskaperna inom dessa grupper är genom information på exempelvis lantbruksgymnasium, universitet mm. Finns det möjlighet för Vattenmyndigheten att ställa krav på utbildningarnas innehåll? Vattenmyndigheten bör försöka synas mer i media, exempelvis i artiklar där aktuella projekt presenteras (ex. TRIWA III, REMIBAR etc.).

10 Skog och skogsbruk Friskare skogsvatten är ett exempel på samverkansprojekt i Västerbotten. I VRO3 genomför skogsägarförening och SCA informationskampanjer. Detta har resulterat i minskad avvekning vid vattendrag, slamfällor och miljöcertifieringssystem. Skillnader mellan skogsbolag. Information via telefon om gällande lagstiftning har förekommit. Man har själva tagit kontakt med vattenråd och kommuner. Utbildning kan behövas för maskinförarna. Tips på pågående samverkansprojekt om skogsvatten kontakta Katarina Eckerberg Dikning i skogslandskapet Hur nå ut till skogsbruket för att minska påverkan? Bra med skogsägare i vattenråden. De stora bolagen borde ha kommit längre med vattenhänsynen. Avverkning vid vattendrag kan förstöra ståndplatser för fisk då det blir för varmt och soligt. Vi kan visa på de goda exemplen i tidningen SkogsEKO, kanske utse årets avverkare? För lite uppföljning av skogsdiken som rinner ut i vattendrag, både före och efter åtgärd. Vindkraftsetableringar kan leda till ytterligare skogsvägar med diken. Gällande lag säger att diken ska underhållas och hållas öppna. Skyddsavstånden till vattendrag vid avverkning borde vara tvingande. Även om kravet är bör eller ska så efterlevs det inte. Skogsavverkningar sköts sämre i glesbygd (inlandet) jämfört med i tätbebyggda områden (vid kusten).

11 Åtgärder Liten grupp på två personer som fokuserade på båtlivets miljöpåverkan och vattentoaletter i framtiden. Bengt Hallberg är den enda som driver båtfrågorna i vattenrådet men gör inget. Vattenrådet backar upp frågorna och att han har fått bra kontaktytor mot länsstyrelsen och kommuner. Slutsatsen är att vattenråden kan vara en bra möjlighet för den som vill driva smalare frågor! Information om den nya lagstiftningen som innebär förbud mot tömning. Hamnar kan söka LOVA-pengar för detta. Uppföljning ska göras och det är en del av beslutet för LOVA medel. Problemet med bottenfärger mest gäller södra Sverige. Det finns mycket bra underlag och information om båtlivets påverkan och det är viktigt att det sprids, men hur? Det finns en app Båtliv där det framgår vilka hamnar som har tömning av lateriner. Hur kan förbättringstakten öka? Hur får vi till fler fysiska åtgärder? Hur ska vi undvika fokus på vandringsfisk? Vattentoaletter i framtiden? Snabbare beslut för åtgärder Hur minska båtlivets miljöpåverkan?

12 Vattenråd - vattenpolitiker Kommunikation mellan vattenpolitiker och vattenråd - Bjuda in vattenpolitiker till möten - Utnyttja nya media o Chatta med din VP o Twittra med din VP Hur engagerar man vattenpolitikerna i vattenråden? När når man vattenpolitiker? Hur kan vi hitta tillfällen för vattenråd och vattenpolitiker att samverka och träffas, förutom under vattenrådsdagarna? - Särskilt vattenpolitikermöte - Särskild punkt på kommande workshop om samråd (jan 2015) - Nya möjliga personer kommer efter valet. Dessa samlas på nyvalsmöte (mars 2015?), lämpligt forum att informera på? - Hitta heta, aktuella och konkreta frågor - Koppla gärna till hälsoperspektivet Kommunikation vattenrådvattenpolitiker Bjuda in vattenpolitiker Vattenpolitiker i styrgrupp NÄR når man vattenpolitikerna? Tillfällen för samverkan (förutom vattenrådsdagar)? Hur engagera vattenpolitiker i vattenråden? Hur får man ökat fokus på vattenfrågor i kommunerna? Föreslå kommunerna att bilda vattengrupp (se t ex Skellefteå kn)

13 Ökat engagemang Går det att rikta information mot vissa åldersgrupper redan i skolan? Det finns driva, miljöintresserade ungdomar, men det är en utmaning att fånga dem bland konkurrensen mot andra intressen. Kanske kan barn i inspireras genom projekt exempelvis Adoptera en bäck, barnen får baskunskaper om vatten samt ett uppdrag att hålla koll på en bäck. Kanske går detta att göra i samarbetet med Naturskyddsföreningen, Fältbiologer eller Naturskolan. Det vore bra om pedagogiska och enkla material angående vad VR är och vad de kan bidra med kunde tas fram. Detta borde respektive VR kunna arbeta med att ta fram. Det är lite oklart vad som gäller för ersättning och arvoden inom VR, borde sammanställas och klargöras vad som gäller (har varit upp till respektive VR att bestämma nivåer för detta). En förutsättning för att få folk till styrgruppsmöten är att det går att få ersättning för förlorad arbetsinkomst (ej tjänstemän). I Skellefteå har Facebook fungerat som kommunikationskanal, kommunen har nått sportfiskare och fått bra, snabb respons på sitt material vilket kommer att användas i åtgärdsarbetet framöver. Kan vi lyfta Vattendirektivet inom Naturskyddsföreningen på såväl nationell som lokal nivå (om representant saknas i VR idag)? Att rätt person sitter som ordförande är jätteviktigt! Styrgruppen och nätverket måste få ta del av den informationen som ofta först hamnar hos ordförande. Hur nyttja att flera intressenter sitter i flera VR? De borde kunna fungera som en brygga för att föra vidare information och kunskaper mellan VR. Vi tror att detta fungerar ganska bra idag. Vilka frågor är bra att arbeta med? Hur utvidga rekryteringsbasen (organisationer, enskilda, universitet/högskola)? Hur öka intresset hos ungdomar? Hur använda social learning mellan generationer? Hur nå ut med information för att skapa lokalt engagemang? Potentiella personer i nätverken (pensionärer, skolor, vem har tid)? Saknas vissa aktörer? Tips för möten och exkursioner Hur motivera fritidsfiskare till vattenrådsarbete? Stora avstånd utgör ett problem i många VR. Att anordna telefonmöten är ett tips eller att bilda lokala arbetsgrupper är ett annat. Om lokala grupper bildas behöver inte alla i VR delta på allt som sker i hela VRområdet.

14 Hur kan vattenråden göra (ännu mer) skillnad? Den viktigaste funktionen för vattenråden är att människor med olika bakgrunder träffas och lär av varandra. Är det vanligt att de hetaste/viktigaste frågorna tas upp i vattenråden, t.ex. gruvnäringen vid yttranden? Det är ofta bra att ha med representanter från gruvindustrin i vattenråden. Det finns både för- och nackdelar med att kommunala tjänstemän sitter med i vattenråden. Det kan vara en nackdel att ha dessa som kontaktpersoner eller huvudrepresentanter eftersom de kan avspegla de kommunala intressena för mycket vilket kan leda till trovärdighetsproblem. Däremot har de en fördel eftersom de skapar en långsiktighet och kontinuitet i vattenrådsarbetet. Vattenrådens organisationsstruktur är ovanlig i Sverige. Det ses som en fördel att ha en organisation som inte leds av någon kommun eller myndighet, däremot är det bra att ha med kommunrepresentanter som medlemmar eftersom de bidrar med kunskap och har erfarenhet av administrativa uppgifter. Administrationen i ett vattenråd upplevs oftast inte som betungande om man inte driver egna projekt. Vattenrådens arbete bör inriktas på att få in lokal kunskap och sprida kunskap om vattenrådet och vattnet i det lokala området. Vattenråden uppfattas som fristående av allmänheten när ledningen/motorn inte är från länsstyrelsen eller kommunen. Förbättring hur då? Hur kan Länsstyrelsen stötta vattenråden, saknas något? Kan vattenråden få mer beslutsrätt? Finansiering av ett aktivt arbete i vattenråden Hur kan vattenråden agera för att locka till diskussioner kring motstående intressen och på så sätt intensifiera lärprocessen? Aktiviteter som visat sig vara mycket uppskattade i vattenrådsverksamheten är exkursioner och möten mellan olika intressen, något som vattenråden därför bör fokusera på. Hur ska man gå till väga för att hitta rätt personer som kontaktpersoner i vattenråden? I vissa vattenråd har det varit svårt att få kontaktpersoner och konsulter anställda av kommunen har fungerat som detta. Finns det någon bra lösning för att hitta intresserade och engagerade kontaktpersoner? Det kan ibland vara svårt att få ihop folk till vattenråden. Ofta är det medlemmar från olika bolag, ideella organisationer, kommuner m.m. Därför är det svårt att hitta en opartisk/oberoende ledare i vattenråden. Det viktigaste är dock att ordföranden/kontaktpersonen är engagerad och driver vattenrådet framåt. Kontentan av diskussionen var att det är viktigt att vara rädda om vattenrådsorganisationen och att vattenråden gör saker själva så som studiebesök och informationskampanjer för att visa att de inte är beroende av eller går kommunens ärenden. Vissa tyckte att finansieringen av vattenråden bör öka, kr är för lite och de är beroende av kommunernas finansiering också. Vattenmyndigheten behöver ta ett större ekonomiskt ansvar. Andra ansåg att eftersom vattenråden är en ideell organisation ska de inte behöva

15 finansieras av länsstyrelserna. Vattenrådens roll är att inspirera och engagera, inte driva egna projekt därför behöver de inte finansieras från vattenmyndigheten/länsstyrelsen. De som är engagerade i vattenråden och arbetet med vattenförvaltningen är de som är positiva till vattendirektivet. Många medlemmar är nog även med för att bevaka sina intressen i vattenfrågor. Det är sällan som länsstyrelserna hänvisar till vad som vattenråden sagt eller tyckt i skrivningar m.m. De borde använda sig mer av vattenråden för att inhämta kunskap eller få in synpunkter, detta skulle föra fram och synliggöra vattenråden mer. De flesta representanterna från vattenråden ansåg att de inte ville ha mer beslutsrätt eller någon större makt än vad de redan har idag. Vattenråden bör värna om sina fristående organisationer och de har en indirekt makt att vara med och påverka genom sina medlemmar. Vattenråden kan trycka på och kontakta sina länsstyrelser om de upplever att det är något som inte fungerar som det ska. Vattenråden har ibland större lokal kännedom än länsstyrelsen inom vissa områden, det är något som länsstyrelserna kan nyttja genom att samarbeta med vattenråden. Det är inte bra om det är för stor omsättning av medlemmar i vattenråden, men bra om det kommer in lite nya medlemmar som har andra synpunkter och åsikter än dem som varit med länge. Det tar dock ett tag att lära upp sig i vattenrådsarbetet och komma in i frågorna. Därför är det bra om det är en blandning av nya och gamla medlemmar så att organisationen är stabil men även får in ny kunskap och åsikter.

16 Projekt Finansieringsguiden eller liknande hjälpmedel för vilka projektpengar som finns att söka borde finnas och uppdateras. Nya projekt En person på Länsstyrelsen/Vattenmyndigheten som jobbar med och är expert på ansökningar vore en tillgång. Finansiering av projekt Medfinansiering är ett ständigt problem när man söker projekt. Det effektivaste är antagligen att göra stora centraliserade projekt, typ ReMiBar. Men det kan behövas småprojekt också för att fånga upp objekt som blir över och för att få ett starkare lokalt engagemang. Undersökning av miljögifter i älvarnas fisk Hur få igång fler lokala åtgärdsprojekt? Miljöprövning är ett hinder. Problem att olika länsstyrelser tolkar lagen olika. Kulturmiljö kan vara ett problem. Nya Life-projektet diskuteras: Viktigt med kontinuitet i arbetet så att man inte tappar bra arbetskraft mellan olika projekt. Uppföljning är nästan alltid en brist. Pengar måste finnas avsatta för det. Hur löser man det? Att ha forskning knuten till projekten är viktigt. Certifierade, kvalitetssäkrade åtgärder skulle kunna arbetas fram. Då skulle man kunna koncentrera sig på att ha uppföljning, forskning och granskning av olika metoder. Använder man sedan en certifierad metod vet man att det bör bli bra och behovet av uppföljning i varje enskilt fall minskar. Ge VRO:na ett ansikte med lokalt intressanta projekt (VRO som äger det istället för LST) Projektstyrning Stimulera till projekt Inventering av fysiskt förändrade vattendrag Projekt kopplade till FOU

17 Skyddade områden Diskussion om vattenskyddsområden Kommunernas organisation är viktig för att få arbetet med vattenskyddsområden att fungera. Det underlättar om enheterna för planering, utförande och beställning inte är samlade i samma enhet. Vattenpolitikerna kan definitivt spela en stor roll för kommunernas arbete med vattenskyddsområden. Diskussion om skyddade områden till havs. Fler borde etableras. Kvarkenområdet mellan Sverige och Finland föreslås som ett lämpligt område. Kommentar av diskutant: Istället för att ange vilken användning som ska tillåtas inom skyddade områden borde man kunna säga att det här området ska inte användas till någonting. Dricksvatten Hur kan vattenråden engagera sig i dricksvattenfrågorna? Kan vattenråden skynda på kommunens uppgift att utöka vattenskyddsområdet? Naturreservat Allmän diskussion om strandskydd och LIS-områden. Hur ökar man engagemanget för skyddade områden, både hos allmänheten och kommuner? Här kan vattenråden spela roll vid möten med kommunrepresentanter och vanligt folk. Marina skyddsområden Strandskydd (regler, tillsyn)