Tjänsteskrivelse. Budget Skolorna ska arbeta för måluppfyllelse och likvärdighet

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Malin Ullman Planeringssekreterare malin.ullman@malmo.se Tjänsteskrivelse Budget 2015 GRF Sammanfattning Grundskolenämndens budget är nämndens överordnade styrdokument. I budgeten utgår nämnden från det uppdrag som tilldelats av kommunfullmäktige i Malmö stads budget 2015 samt nämndens reglemente och införlivar det med det nationella uppdraget som formulerats i skollag, läroplaner, skolförordningar och allmänna råd. Utifrån det nationella och kommunala uppdraget samt ekonomiska ramar beslutar nämnden om mål för skolorna och förvaltningen. Förvaltning och skolor beslutar i sin tur om åtaganden, som sedan omsätts i praktisk handling. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna nämndsbudget 2015 med mål och indikatorer samt översända densamma till kommunstyrelsen, att ställa sig bakom förvaltningens åtaganden, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Beslutsunderlag G-Budget 2015 Nämndsbudget 2015 Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Skolorna ska arbeta för måluppfyllelse och likvärdighet Grundskolenämnden arbetar långsiktigt, fokuserat och övergripande och väljer därför att fortsätta arbeta efter två prioriterade mål. Nämndens målsättning för samtliga skolor är: Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet). Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse). Utöver dessa två mål om likvärdighet och måluppfyllelse som grundskolenämnden riktar direkt

2 till skolorna, antar nämnden ytterligare mål som styr förvaltningens utvecklingsarbete. Samtliga mål, de två ovanstående samt övriga, som grundskolenämnden beslutar om i denna budget, riktar nämnden till förvaltningen. Dessa mål ska vara styrande för vilken inriktning förvaltningens utvecklingsarbete, och därmed stöd till skolorna, ska ha. 2 (2) Varje elevs bästa skola går från ord till handling Under 2015 inleder grundskoleförvaltningen implementeringen av förvaltningens strategier Varje elevs bästa skola. Strategierna ska stödja verksamheter och medarbetare i det långsiktiga arbetet att säkerställa alla elevers måluppfyllelse och likvärdighet mellan olika elevgrupper. Under året kommer samtliga skolor och enheter att integrera strategiarbetet i sitt kvalitetsarbete. Fler elever i fritidshem ger ökade kostnader Andelen elever i fritidshem har ökat konstant under de senaste två åren. Redan nu är andelen betydligt större jämfört med tilldelade medel i kommunens resursfördelning. Om andelen fortsätter att öka kommer andra resurser att få prioriteras ner. Lokal- och kapitalkostnader ökar ytterligare Ny-, om- och tillbyggnad ger högre lokalkostnader per elev jämfört med befintliga skollokaler. Under 2015 kommer inga nya skolor att färdigställas utan det ökande lokalbehovet kommer att klaras genom att ytterligare platser skapas i de befintliga skolorna, genom att förskoleverksamheten lämnar över lokaler till skolor samt att tillfälliga platser skapas i paviljonger. Dock medför även dessa om- och tillbyggnader att kostnaderna för lokaler kommer att öka per elev. Snabbare löneutveckling i skola och fritidshem än i övriga kommunen En stor del av skolans och fritidshemmens personal ingår i prioriterade grupper med hänsyn till framtida löneutveckling. Kostnaderna för 2015 års löneavtal innebär sannolikt en högre ökning av lönekostnaderna jämfört med i Malmös resursfördelning tilldelade medel i budget Även svårigheten att rekrytera vissa lärarkategorier kan ha en löneökande effekt. Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef

3 Nämndsbudget 2015 Grundskolenämnden

4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens ansvar Mål Målområde 1-En ung, global och modern stad Målområde 2-En stad för arbete och näringsliv Målområde 3-En stad för barn och unga Målområde 4-En öppen stad Målområde 5-En stad för alla Målområde 6-En trygg och tillgänglig stad Målområde 7-En kreativ stad Målområde 8-En ekologiskt hållbar stad Målområde 9-En stad med bra arbetsvillkor Planering av verksamheten Ekonomi Resultaträkning Investeringsram Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

5 1 Sammanfattning Skolorna ska arbeta för måluppfyllelse och likvärdighet Grundskolenämnden arbetar långsiktigt, fokuserat och övergripande och väljer därför att fortsätta arbeta efter två prioriterade mål. Nämndens målsättning för samtliga skolor är: Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet). Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse). Utöver dessa två mål om likvärdighet och måluppfyllelse som grundskolenämnden riktar direkt till skolorna, antar nämnden ytterligare mål som styr förvaltningens utvecklingsarbete. Samtliga mål, de två ovanstående samt övriga, som grundskolenämnden beslutar om i denna budget, riktar nämnden till förvaltningen. Dessa mål ska vara styrande för vilken inriktning förvaltningens utvecklingsarbete, och därmed stöd till skolorna, ska ha. Varje elevs bästa skola går från ord till handling Under 2015 inleder grundskoleförvaltningen implementeringen av förvaltningens strategier Varje elevs bästa skola. Strategierna ska stödja verksamheter och medarbetare i det långsiktiga arbetet att säkerställa alla elevers måluppfyllelse och likvärdighet mellan olika elevgrupper. Under året kommer samtliga skolor och enheter att integrera strategiarbetet i sitt kvalitetsarbete. Fler elever i fritidshem ger ökade kostnader Andelen elever i fritidshem har ökat konstant under de senaste två åren. Redan nu är andelen betydligt större jämfört med tilldelade medel i kommunens resursfördelning. Om andelen fortsätter att öka kommer andra resurser att få prioriteras ner. Lokal- och kapitalkostnader ökar ytterligare Ny-, om- och tillbyggnad ger högre lokalkostnader per elev jämfört med befintliga skollokaler. Under 2015 kommer inga nya skolor att färdigställas utan det ökande lokalbehovet kommer att klaras genom att ytterligare platser skapas i de befintliga skolorna, genom att förskoleverksamheten lämnar över lokaler till skolor samt att tillfälliga platser skapas i paviljonger. Dock medför även dessa om- och tillbyggnader att kostnaderna för lokaler kommer att öka per elev. Snabbare löneutveckling i skola och fritidshem än i övriga kommunen En stor del av skolans och fritidshemmens personal ingår i prioriterade grupper med hänsyn till framtida löneutveckling. Kostnaderna för 2015 års löneavtal innebär sannolikt en högre ökning av lönekostnaderna jämfört med i Malmös resursfördelning tilldelade medel i budget Även svårigheten att rekrytera vissa lärarkategorier kan ha en löneökande effekt. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

6 2 Nämndens ansvar Grundskolenämndens verksamheter styrs av skollag och förordningar samt läroplaner, Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt Läroplan för grundsärskolan. Förskoleklassen och fritidshemmen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer i tillämpliga delar av läroplanen. Verksamheterna styrs också av Skolverkets Allmänna råd. Allmänna råd är rekommendationer till hur skolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden ska följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Skollag och läroplan slår fast att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig. Den ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Skolan ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I samarbete med hemmen, ska utbildningen främja elevernas allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Hänsyn ska tas till elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskoleklassen är en frivillig skolform och ska erbjudas barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Grundskolan är en obligatorisk skolform och skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Grundsärskolan är en egen skolform som är anpassad för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Fritidshemmet är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

7 3 Mål Grundskolenämnden ser positivt på det av kommunfullmäktige antagna styr- och ledningssystemet för Malmö stad. Det nya systemet tydliggör förtjänstfullt roller och ansvar. Utöver att genomföra det uppdrag som kommunfullmäktige har tilldelat nämnden, har grundskolenämnden också att hantera den ansenliga mängd statlig styrning som åligger utbildningssektorn iform av skollag, läroplaner, skolförordningar och allmänna råd med mera. Eftersom det är det nationella uppdraget som styr vilka kunskaper och färdigheter som skolor och fritidshem är skyldiga att förse eleverna med, väljer grundskolenämnden att betona den nationella styrningen i relation till Malmö stads skolor. Grundskolenämnden vill därför klargöra att skolornas absolut övervägande uppdrag är att se till att: alla elever har samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) alla elever når utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse). Grundskolenämnden riktar därför dessa två mål om likvärdighet och måluppfyllelse direkt till samtliga skolor. Samtliga mål, de två ovanstående samt övriga, som grundskolenämnden beslutar om i denna budget, riktar nämnden till förvaltningen. Dessa mål ska vara styrande för vilken inriktning förvaltningens utvecklingsarbete, och därmed stöd till skolorna, ska ha. Utifrån nämndens mål, samt förvaltningens systematiska uppföljning, har förvaltningsledningen beslutat om åtaganden. Åtagandena klargör vad förvaltningen planerar att göra för att nå upp till nämndens mål. 3.1 Målområde 1-En ung, global och modern stad Kommunfullmäktigemål-Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Grundskolenämndens inriktning: Vi bidrar till att göra Malmö till en socialt hållbar stad genom att utbilda alla Malmös barn och unga. Vi ska upplevas som framåtsyftande, nyskapande, moderna och vetenskapsbaserade. Vi ska ha förmåga att hantera utmaningar och ta tillvara framgångar. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Alla elever ska vara nöjda med sin skola. Andel positiva yngre grundskoleelever på frågan "Nöjdhet med skolan som helhet". Andel positiva äldre grundskoleelever på frågan "Nöjdhet med skolan som helhet". Andel positiva grund- Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

8 Nämndsmål Indikator Åtagande Mått särskoleelever på frågan om "Eleven trivs i skolan". Andel positiva fritidshemselever på frågan "Nöjdhet med fritids som helhet". Stärka och utveckla varumärket - bilden av Malmö skolor. 3.2 Målområde 2-En stad för arbete och näringsliv Kommunfullmäktigemål-Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Grundskolenämndens inriktning: Vi ska rusta eleverna för kommande studier och arbetsliv. Vi ska samarbeta med Öresundsregionens universitet, högskolor och arbetsliv. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Alla elever som avslutar grundskolan ska vara behöriga för gymnasiestudier och vara väl förberedda för den framtida arbetsmarknaden. Andel grundskoleelever i årskurs 9 behöriga för gymnasiala studier - vårbetyg Utveckla studie- och yrkesvägledningen. 3.3 Målområde 3-En stad för barn och unga Kommunfullmäktigemål-Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Grundskolenämndens inriktning: Vi ska utgå från elevens bästa och rusta eleverna för att leva, verka och arbeta i framtidens samhälle. Vi ska fokusera på det pedagogiska arbetet. All planering ska medverka till att segregationen i skolan minskar. Alla Malmös föräldrar ska känna sig trygga med att deras barn går i Malmös skolor. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Likvärdighet: Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål. Minska skillnaderna mellan elevgrupper/skolor (gm att höja andelen elever med fullständiga betyg/omdömen). Verka som en huvudman. Utveckla "Varje elevs bästa skola". Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

9 Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Utveckla strukturer för elevers övergångar mellan skolor och årskurser. Utveckla verktyg för att kunna följa elever över tid. Måluppfyllelse: Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt. Andel grundskoleelever i årskurs 3 som nått målen i alla ämnen Andel grundskoleelever i årskurs 6 som nått målen i alla ämnen - vårbetyg Andel grundskoleelever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen - vårbetyg Andel grundsärskoleelever i årskurs 6-9 som nått målen i alla ämnen - vårbetyg Utfall godkända elever i åk 9 i relation till prognos för godkända. Andel positiva yngre grundskoleelever inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av elevenkäten. Andel positiva äldre grundskoleelever inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av elevenkäten. Andel positiva grundsärskoleelever inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av elevenkät grundsärskola. Andel positiva fritidshemselever inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av fritidshemsenkäten. Förbättra kunskapsresultaten generellt (andelen som nått målen i alla ämnen). Förbättra kunskapsresultaten i matematik. Utveckla bedömningskompetensen bland lärarna. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och skolnivå. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

10 Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Kommungemensamt utvecklingsområde: Språkutveckling Uppdrag: Uppdrag-Grundskolenämnden ges i uppdrag att tillsammans med övriga skolnämnder ta fram en utbyggnadsstrategi för nya skolor, där strategiska vägval, bland annat frågan om profilskolor, hanteras. Grundskoleförvaltningen kommer att inleda arbetet tillsammans med förskoleförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och stadsbyggnadskontoret under mars månad. Uppdrag: Uppdrag-Grundskolenämnden ges i uppdrag att utvärdera och analysera skolverksamheten och skolornas mottagande av nyanlända elever. Grundskoleförvaltningen har inom ramen för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö fått i uppdrag av kommunstyrelsen att göra en uppföljning av alla nyanlända elever. Under det senaste året har också grundskoleförvaltningen gjort två större utredningar om skolgången och mottagandet av nyanlända elever. Utredningen av Mosaik skolan (elever i årskurs 7-9) redovisades för grundskolenämnden den 11 juni 2014 och översändes därefter till kommunstyrelsen för kännedom (GrF ). Utredningen om nyanlända elever i årskurs F-6 redovisas för grundskolenämnden den 25 mars 2015 och kommer därefter att översändas till kommunstyrelsen för kännedom (GrF ). Grundskolenämnden anser att dessa två utredningar svarar mot kommunfullmäktiges uppdrag. Uppdrag: Uppdrag-Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda hur övergången mellan grundskola och gymnasieskola kan ske på ett bättre sätt. Grundskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen planerar att inleda arbetet med det gemensamma uppdraget i mars. 3.4 Målområde 4-En öppen stad Kommunfullmäktigemål-Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Grundskolenämndens inriktning: Vi ska arbeta aktivt med frågor om jämställdhet, diskriminering, antirasism och mänskliga rättigheter. Elevernas mångfald ska användas som en resurs. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

11 Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Grundläggande demokratiska värderingar ska genomsyra alla elevers utbildning. Andel positiva äldre grundskoleelever inom huvudfrågeområdet "Grundläggande värden på skolan". Andel positiva grundsärskoleelever inom frågeområdet "Bemötande". Utveckla och stödja arbetet med normer och värden. 3.5 Målområde 5-En stad för alla Kommunfullmäktigemål-Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Grundskolenämndens inriktning: Vårt arbete med elevinflytande, flerspråkighet, modersmål och studiehandledning på modersmål ska vara välutvecklat. Vi ska arbeta elevstödjande och hälsoinriktat. Arbetet ska ske i samarbete med andra aktörer för att skapa bästa möjliga villkor för elevernas lärande. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Alla elever ska få det stöd de behöver för att klara utbildningens mål. Alla elever ska känna sig delaktiga i och ha inflytande över sin utbildning. Andel positiva yngre grundskolelever inom frågeområdet "Individanpassning". Andel positiva äldre grundskoleelever inom frågeområdena "Anpassning efter elevens behov" och "Utmaningar". Andel positiva grundsärskoleelever inom frågeområdet "Kunskap och lärande". Andel positiva fritidshemelever inom huvudfrågeområdet "Delaktighet och inflytande". Andel positiva grundsärskoleelever inom Utveckla så att alla elever har en jämlik möjlighet till särskilt stöd. Utveckla stukturer för att på ett likvärdigt sätt hantera frånvaro. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

12 Nämndsmål Indikator Åtagande Mått huvudfrågeområdet "Delaktighet och inflytande". Andel positiva äldre grundskoleelever inom huvudfrågeområdet "Delaktighet och inflytande". Andel positiva yngre grundskoleelever inom frågeområdet "Elevinflytande". 3.6 Målområde 6-En trygg och tillgänglig stad Förbättra elevernas delaktighet och inflytande Kommunfullmäktigemål-I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Grundskolenämndens inriktning: Vi skapa goda villkor för lärande genom studiero, trivsel och trygghet. Vi ska förebygga och förhindra kränkningar och mobbing. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Alla elever ska vara trygga i skolan. Andel positiva fritidshemelever inom huvudfrågeområdet "Trygghet". Andel positiva grundsärskoleelever inom huvudfrågeområdet "Trygghet och trivsel" - valda frågor. Andel positiva äldre grundskoleelever inom huvudfrågeområdet "Trygghet". Andel positiva yngre grundskoleelever inom frågeområdet "Trygg i skolan". Förbättra elevernas trygghet i skolan. 3.7 Målområde 7-En kreativ stad Kommunfullmäktigemål-I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Grundskolenämndens inriktning: Vi ser skapande arbete som väsentligt i det aktiva lärandet inom samtliga skolformer och verksamheter. I fritidshemmen ska vi stimulera elevernas utveckling och lärande, ge dem en menings- Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

13 full fritid och främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Alla elever i förskoleklass till årskurs 6 ska ha tillgång till en fritidshemsverksamhet av god kvalitet. Andel positiva fritidshemselever inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av fritidshemsenkäten. Förbättra kvaliteten i fritidshemmen. 3.8 Målområde 8-En ekologiskt hållbar stad Kommunfullmäktigemål-Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Grundskolenämndens inriktning: Vi ska säkerställa utbildningsplatser av god kvalitet till alla elever. Vi ska se till att antalet skolplatser byggs ut i relation till det ökade behovet. Segregationens negativa effekter ska motverkas. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Alla elever ska ha tillgång till en ekologiskt hållbar skola med bra lärmiljö utformad på barns villkor. Antal tillskapade utbildningsplatser i förhållande till elevökningen. Antal elever på skolan i relation till skolans maxkapacitet. Spridningsmått för hur nyanlända elever fördelar sig på stadens skolor. Andel positiva yngre grundskoleelever inom frågeområdet "Lust att lära". Andel positiva äldre grundskoleelever inom frågeområdet "Lust att lära". Andel positiva fritidshemselever inom frågeområdena "Innemiljö" och "Utemiljö". Kommungemensamt utvecklingsområde: Utveckla god lärmiljö. Bygga ut skolplatser i relation till elevökningen. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

14 3.8.2 Kommunfullmäktigemål-Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Grundskolenämndens inriktning: Vi ska vara ett ekologiskt föredöme. 3.9 Målområde 9-En stad med bra arbetsvillkor Kommunfullmäktigemål-Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Grundskolenämndens inriktning: Vi ska vara ett föredöme som arbetsgivare och verka för en god arbetsmiljö för elever och medarbetare. Vi ska vara en jämställd arbetsgivare, fri från diskriminering och se mångfalden som en resurs. Vi ska säkra kompetensförsörjningen av behörig personal inom alla verksamhetsformer, ämnen och årskurser. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Alla elever ska ha tillgång till en skola med behöriga pedagoger och god arbetsmiljö. Andel behörig personal inom respektive skolform och verksamhet. Säkerställa långsiktig tillgång till behörig personal inom samtliga verksamhetsformer, ämnen och årskurser. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

15 4 Planering av verksamheten Varje elevs bästa skola går från ord till handling Under 2015 inleder grundskoleförvaltningen implementeringen av Varje elevs bästa skola. Förvaltningens strategier ska stödja verksamheter och medarbetare i det långsiktiga arbetet att säkerställa alla elevers måluppfyllelse och likvärdighet mellan olika elevgrupper. Under året kommer samtliga skolor och enheter att integrera strategiarbetet i sitt kvalitetsarbete. Strategierna kommer att stödja skolorna genom att ge dem ytterligare verktyg i deras strävan att nå full måluppfyllelse för alla elever och likvärdighet mellan olika grupper. Under året arbetar alla ledare med sina medarbetare och integrerar strategierna i kvalitetsarbetet på den egna enheten. Utöver det arbetar alla ledare gemensamt med strategierna under årets fyra ledarforum. Fritidshemmen utvecklas med gemensamma plan Grundskoleförvaltningens utvecklingsplan för fritidshemsverksamheten inom Malmö stad inriktar sig på olika konkreta aktiviteter inom sju fokusområden. Målsättning med utvecklingsplanens aktiviteter är att öka likvärdigheten och att utveckla fritidshemsverksamheten i enlighet med dess styrdokument. Utvecklingsplanen skall även ge en bra grund för en gemensam och tydlig bild kring vad en god fritidshemsverksamhet innebär samt ett gemensamt språk som underlättar för dialoger och samtal kring fritidshemsverksamheten. Resursfördelning införs även till fritidshemmen Hädanefter använder förvaltningen resursfördelningsmodellen även för att fördela medel till stadens fritidshem. Strukturersättningen har beräknats på samma sätt och med samma variabler som strukturersättningen för grundskolor. Förändringen är föranlett av lagändring som fastslår att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. Utbyggnaden av skolplatser Inför vårterminen 2015 skapades strax över 300 nya skolplatser. Ytterligare cirka 720 platser förväntas färdigställas inför verksamhetsstarten höstterminen En majoritet av dessa skapas genom att lokaler från förskolan återtas. Det finns dock en påtaglig risk för förseningar i en del av projekten eftersom arbetet med att anpassa lokalerna för grundskoleverksamheten inte kan påbörjas förrän förskolan lämnat lokalerna. För att lösa det akuta skolplatsbehovet för Risebergaskolan och Bäckagårdsskolan etableras en paviljong med sex basrum på Bäckagårdsskolans skoltomt. I planeringen ingår att avveckla paviljongen när ny skola i Gyllins står färdigt höstterminen Tar ställning till eventuell fortsättning av PRIO Våren 2014 gick grundskoleförvaltningen med i Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, PRIO-satsning Planering, Resultat, Initiativ och Organisation. Två skolor valdes ut att medverka och en projektgrupp tillsattes centralt. Under 2015 kommer grundskoleförvaltningen att fatta beslut om ett eventuellt fortsatt arbete vilket kan få större konsekvenser då arbetssättet sprids till fler skolor. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

16 NT-utvecklare ska förbättra måluppfyllelsen Förvaltningen deltar i Skolverkets naturvetenskaps- och tekniksatsning, NT-satsning, som pågår till Förvaltningen ser satsningen ur ett strategiskt kompetensutvecklingsperspektiv och kopplar den i första hand till förstelärartjänster inom naturvetenskap och teknik. Syftet med satsningen på NT-utvecklare är att under åren planera och genomföra systematiska utvecklingsinsatser inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik i Malmös grundskolor. Målet är att förbättra elevernas måluppfyllelse. Sammanhållet arbete med IKT kräver utbyggt nätverk Grundskoleförvaltningen kommer under 2015 att genomföra IKT-handlingsplanen som syftar till att få ett sammanhållet ramverk samt inriktning för arbetet med IKT inom Malmös grundskolor. Avsikten är att IKT ska bidra till att öka likvärdigheten i grundskolorna, höja måluppfyllelsen och öka den sociala hållbarheten. Handlingsplanen har även betydelse för att förvaltningen ska kunna möta de nationella styrdokumenten på ett kvalitativt och systematiskt sätt. Det trådlösa nätverket inom Malmös grundskolor behöver byggas ut. Planering av utbyggnaden kommer att ske under Utbyggnaden kommer att genomföras under 2015 och IT-system stödjer skolornas uppföljning och planering Under våren 2015 implementerar förvaltningen ett IT-stöd för uppföljning och planering (systematiskt kvalitetsarbete) för samtliga skolor. Stödet blir skolledarnas verktyg för att arbeta med planering, utveckling, uppföljning och analys. Parallellt arbetar förvaltningen med att ta fram ett beslutsstöd som samlar varje skolas data på ett tydligt och överskådligt sätt. Pedagogisk Inspiration Malmö anpassar organisation efter uppdrag Under 2015 färdigställer Pedagogisk Inspiration Malmö omorganisationen av avdelningen. Det sker utifrån de av styrgruppen fastslagna utvecklingsområdena för avdelningen. Styrgruppen representerar de tre skolförvaltningarna och har utifrån respektive förvaltnings behov tagit fram uppdragsområden med tillhörande inriktningsmål. PI Malmö kommer under våren 2015 att färdigställa avdelningens verksamhetsplan och därefter tillsätta en organisation som kan hantera densamma. Parallellt med omställning arbetar PI Malmö vidare med inkomna uppdrag från verksamheten. Rekryterar 20 nya karriärtjänster Under 2015 kommer HR-avdelningen att samordna rekryteringen av ytterligare förstelärare. Grundskoleförvaltningen har idag 240 förstelärartjänster och beräknar att införa ytterligare minst 20 tjänster som ska bemannas inför höstterminen Platsannonser rensas från diskriminering Enligt de åtaganden som följer av nämndens fastslagna Personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan kommer förvaltningen under 2015 att utveckla arbetet med mångfaldspelet samt påbörja arbetet med att genustvätta förvaltningens platsannonser. Att genustvätta platsannonserna innebär att dessa granskas utifrån ett genusperspektiv och rensas på diskriminerande inslag. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

17 Gemensamt arbetssätt för lönebildning utvecklas För att ytterligare profilera grundskoleförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare, samt för att kunna använda en differentierad mål- och resultatstyrning mer effektivt, behöver förvaltningen utveckla löneinstrumentet så att det styr mot uppställda mål. Under 2015 implementeras förvaltningens nya arbetssätt för lön och lönebildning som arbetats fram under fjolåret. Förebygga ohälsa genom att driva arbetsmiljöarbetet Utifrån resultatet av medarbetarenkäten 2014 har förvaltningen bl a valt att prioritera områdena stress samt hot och våld. Förvaltningens stresspreventionsarbete genomförs på strukturell nivå och riktar in sig på grundproblem och rotorsaker till stress inom hela organisationen. En annan insats för att minska stressen i skolan för både medarbetare och elever är att skapa förutsättningar för skolor som önskar att arbeta med mindfulness. Vidare kommer skolledarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning att undersökas. En utbildningsinsats inom områdena hot och våld samt kränkningar/trakasserier genomförs under våren Målgruppen är chefer och huvudskyddsombud. Med utgångspunkt i Arbetsmiljöverkets inspektion 2014, kommer förvaltningen även att utveckla delar av förvaltningens årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utveckla arbetet med chefsförsörjning För att kunna försörja förvaltningen med chefer och ledare samt för att ta tillvara de ledartalanger som finns, kommer förvaltningen att undersöka behoven av förvaltningsövergripande utvecklingsprogram för såväl nuvarande som blivande chefer. Ambitionen är att kunna starta upp ett eller flera chefsprogram under Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

18 5 Ekonomi Kommunbidraget ligger till grund för beräkning av budget Kommunbidraget för grundskolenämnden har varit tkr för år 2014 vilket utgjorde basalternativet för beräkning av budget Nämnden erhöll kompensation för kostnaderna för den beräknade pris- och lönekostnadsökningen, tkr eller 2,8 %, samt för den prognostiserade ökningen av antalet invånare i åldersgruppen 6-15 år. Ökningen av antalet invånare, 6-15 år, prognostiserades i kommunens resursfördelning för tilldelning av kommunbidrag för grundskolan till individer beräknat som ett genomsnitt för åren 2014 och Kommunbidragsökningen för kompensation av ökningen av antalet invånare blev tkr vilket innebar drygt 102 tkr per invånare 6-15 år. Sänkning av Malmös internränta gav i effekt en sänkning av kapitalkostnader motsvarande 500 tkr vilket kompenserades av sänkning av kommunbidraget med motsvarande belopp. Det totala kommunbidraget för budget år 2015 blev därmed tkr för grundskolenämnden. Det totala kommunbidraget motsvarar en genomsnittlig ersättning på cirka 105 tkr per invånare i åldersklassen 6-15 år. Grundskolenämndens del av kommunbidraget för Centrum för pedagogisk inspiration (CPI), motsvarande tkr, överfördes till grundskolenämndens budget 2015 från arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden enligt beslut i kommunstyrelsen den 14 januari Grundskolenämnden har fått kompensation för indexering av hyrorna i sin resurstilldelning i den ursprungliga budgeten för Den 2 februari 2015 beslutade kommunstyrelsen om minskning av kommunbidraget med tkr till grundskolenämnden då ingen indexering av hyror kommer att ske Grundskolenämndens äskanden för år 2015 Grundskolenämnden äskade i budgetskrivelsen för år 2015 ytterligare medel för satsningar och kompensation för ökade kostnader. Äskande avsåg projektmedel för upphandling av nytt elevsystem 4,0 Mkr, medel för ökad undervisningstid i matematik 8,0 Mkr, högre lönenivå för lärare jämfört pris och lönekompensationen 13,0 Mkr för tidigare år samt ökade lokal- och kapitalkostnader 15,6 Mkr. Utöver detta äskade grundskoleförvaltningen att skolsatsningen på 30,0 Mkr skulle permanentas för skolförvaltningarna. Totalt var äskanden 70,6 Mkr. På grund av det ekonomiska läget avslog kommunfullmäktige grundskolenämndens äskanden. Under kommunstyrelsens anslag till förfogande anslogs 10,0 Mkr för permanent skolsatsning till skolnämnderna. Medlen handläggs av stadskontoret. Befolkningsökningen fortsätter i åldrarna 6-15 år Under 2014 har befolkningen i åldersgruppen 6-15 år ökat i genomsnitt med jämfört med genomsnittet för år 2013 vilket är 275 högre jämfört med budgetprognosen för år Antalet Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

19 individer 6-15 år var den 31 december Antalet individer den 31 december 2014 stämmer väl överens med budgetprognosen som använts i kommunens resursfördelning och som ligger till grund för grundskolans budget. Under 2015 beräknas befolkningen 6-15 år öka med individer till i genomsnitt för året jämfört med den genomsnittliga utfallet Grundskoleförvaltningen budgeterar för hela befolkningsökningen i sin budget för Övergripande förändringar i budget 2015 jämfört med budget 2014 Förvaltningen har budgeterat strukturersättning för fritidshemsverksamheten motsvarande 10,0 Mkr. Strukturersättningen har beräknats på samma sätt och med samma variabler som strukturersättningen för grundskolor. Förändringen är föranlett av lagändring som fastslår att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Grundskoleförvaltningen erbjuder öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem i form av ett pilotprojekt under tiden från vårterminen 2015 till och med höstterminen För särskoleelever i fritidshem införs en ersättning per elev. Ersättningen utbetalas i förhållande till ersättningen i grundsärskolan. Under 2014 har särskolorna sökt tilläggsbelopp för eleverna efter individuell ansökan. En förändring är också att ersättningen för särskilda undervisningsgrupper för elever med autism och i resursskolor ersätts med tilläggsbelopp efter individuell prövning av omfattningen av extraordinära behovet och beviljas tilläggsbelopp utifrån insatserna. I budget 2014 ersattes dessa särskilda undervisningsgrupper med anslag då tiden för att införa en gemensam process var för kort i den då nybildade grundskoleförvaltningen. Ekonomiska utmaningar i budget 2015 Hög andel elever i fritidshem Andelen elever i fritidshem har ökat konstant under de senaste två åren. Redan nu är andelen betydligt större jämfört med tilldelade medel i kommunens resursfördelning. Om andelen fortsätter att öka kommer andra resurser att få prioriteras ner. Lokal- och kapitalkostnader ökar Ny-, om- och tillbyggnad ger högre lokalkostnader per elev jämfört med befintliga skollokaler. Under 2015 kommer inga nya skolor att färdigställas utan det ökande lokalbehovet kommer att klaras genom att ytterligare platser skapas i de befintliga skolorna, genom att förskoleverksamheten lämnar över lokaler till skolor samt att tillfälliga platser skapas i paviljonger. Dock medför även dessa om- och tillbyggnader att kostnaderna för lokaler kommer att öka per elev. Förvaltningen möter också myndighetskrav gällande sanering av gammal industrimark samt krav på att åtgärda tidigare byggda skolors ventilationsanläggningar vilka inte fyller moderna krav. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

20 Lönenivå för personal i skola och fritidshem ökar En stor del av skolans och fritidshemmens personal ingår i prioriterade grupper med hänsyn till framtida löneutveckling. Dessa grupper inom skola och fritidshem är rektorer, skolledare, lärare, specialpedagoger, fritidspedagoger och studie- och yrkesvägledare. Kostnaderna för 2015 års löneavtal innebär sannolikt en högre ökning av lönekostnaderna jämfört med i Malmös resursfördelning tilldelade medel i budget Även svårigheten att rekrytera vissa lärarkategorier kan ha en löneökande effekt. Osäkerhet kring fördelning av statsbidrag Statsbidrag för olika ändamål kan fördelas av Sveriges regering vid olika tillfällen under året. Är statsbidraget känt för kommunerna under budgetprocessen kan dessa bidrag fördelas till rätt verksamhet under budgetprocessen. För ett statsbidrag som tillkännages efter att kommunens budget är beslutad är grundskoleförvaltningen osäker på hur dessa medel fördelas till nämnderna. Det råder osäkerhet av tillkommande statsbidrag till skolan beroende på det politiska läget med en minoritetsregering i Sverige idag. Många nyanlända elever till Malmö Antalet nyanlända barn i grundskoleåldern som skrivits in i Mosaikskolan under veckorna 2 till var 80 varav 15 var ensamkommande barn. Eleverna fördelar sig jämnt mellan stadierna. Flera svårt traumatiserade barn från Syrien har anlänt till Malmö. Mosaikskolan är redan nu i princip fullbelagd vilket innebär att flera lokaler och mera inventarier behöver anskaffas. Även övriga skolor som tar emot nyanlända kan behöva mera resurser under året. Om tillströmningen fortsätter i denna höga takt innebär det att ökade resurser krävs till Mosaikskolan, resurser för studiehandledning och även för modersmålsundervisning. Internationella skolan behöver fler elever Internationella skolan har haft svårt att klara ett ekonomiskt nollresultat. Antalet elever har ökat under senaste året men volymökningen har inneburit att flera lärartjänster har fått tillsättas. Antalet elever måste bli betydligt fler innan skolan kan vara i ekonomisk balans. Kommande domstolsutslag är en osäkerhetsfaktor Antalet överklaganden från friskolor har ökat under de senaste åren. Regelverket från nya skollagen är relativt ny gällande ersättningar till friskolor vilket innebär att få fall har fått domar i högre instanser. Denna situation kan innebära framtida kostnader för staden beroende på olika tolkningar av lagen i olika specifika fall. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)

21 5.1 Resultaträkning Tkr Utfall 2014 Budget 2015 Förändring Intäkter Totala intäkter Lönekostnader PO-Pålägg Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Totala övriga kostnader Nettokostnad exkl. finansnetto Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad I resultaträkningen för år 2014 påverkas intäkter och övriga kostnader av interna transaktioner inom förvaltningen. Grundskoleförvaltningen har erhållit tilläggskommunbidrag och minskning av kommunbidrag från kommunstyrelsen efter Malmö stads budgetbeslut. Kommunbidraget har ökats, efter kommunstyrelsens beslut den 14 januari, med tkr för grundskolenämndens del av Centrum för pedagogisk inspiration (CPI). Kommunbidraget har minskats med tkr efter kommunstyrelsens beslut den 2 februari då ingen indexering av hyror genomförs Investeringsram Typ av investering Utfall 2014 Budget 2015 Förändring Den tilldelade ramen för investeringsutgifterna för år 2015 är 89,0 Mkr. I ramen har hänsyn tagits till ny- och ombyggnad av skolor. Då förvaltningen har kunnat utnyttja befintliga skollokaler i stor utsträckning till att ge plats för ökat elevantal samt att investeringsutgifterna ökar först i större grad år 2016 så är investeringsramen högt tilltagen. Grundskolenämnden, Nämndsbudget (19)