Barn- och utbildningsnämnden Detaljbudget 2016 Mål och inriktning Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Detaljbudget 2016 Mål och inriktning Barn- och utbildningsnämnden

2 Innehåll Inriktningsmål och prioriterade mål för Barn- och utbildningsnämnden Medarbetare 13 Ekonomi 14 Kommentarer till budget

3 Inledning BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Vision: Barn och utbildningsnämnden satsar på att Tjörn ska ha den bästa skolan, förskolan och fritidshemmen i Sverige. Vi ska nå dit genom att ha en genomgående hög kvalitet i vår utbildningsverksamhet och genom livslångt lärande. Nämndens ansvarsområden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem), skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och särskola. Nämnden är därutöver ansvarig för de gymnasieungdomar som är mantalsskrivna på Tjörn och som studerar i övriga gymnasieskolor runt om i landet. Vuxenutbildningen, särvux och svenska för invandrare (SFI) ingår också i nämndens ansvarsområde utöver det centralt reglerade aktivitetsansvaret (tidigare informationsansvar) för kommunens ungdomar år. Kund Våra kunder är barn, elever och deras vårdnadshavare samt vuxna medborgare som vill utbilda sig. Strategier för att våra kunder ska vara nöjda är: Vi ska nå hög måluppfyllelse utifrån statliga styrdokument. Vi ska skapa en arbetsmiljö för barn, ungdomar och vuxna som stimulera till utmaningar och där det skapas ett entreprenöriellt förhållningssätt samt en god kommunikation. Kundnöjdheten mäts årligen med enkäter till eleverna i grund- och gymnasieskolan samt till föräldrar i barnomsorgen.

4 Inriktningsmål och prioriterade mål för Barn- och utbildningsnämnden Vision: Tjörn - möjligheternas ö hela året och för hela livet. INRIKTNINGSMÅL 1 Tjörns elevers kunskapsresultat ska vara topp 10 i Sverige och lägst topp 3 i Västra Götaland. Indikator Ranking i SKLs ÖJ skola jmf riket sammanvägt resultat Elever i årskurs 9 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen Starta införandet av digitala verktyg F till 9 i enlighet med strategisk plan för IKT-pedagogisk utveckling % 100 % 100 % Enligt plan Enligt plan Enligt plan Höga resultat över tid Tjörns skolor har en bra verksamhet med god måluppfyllelse för eleverna. För att nå en fortsatt hög måluppfyllelsen krävs ett fortsatt målmedvetet arbete utifrån styrdokumenten. Det är av stor vikt att nämnden har god kännedom om styrdokument och den verksamhet som man ansvarar för. Under 2015 har nämnden haft samverkansdagar tillsammans med förvaltningens chefer i syfte att öka samsynen mellan nämnd och verksamhet. Nämnden anser att detta processinriktade arbete ska fortsätta och utvecklas ytterligare. Framtida utmaningar för kompetensförsörjning En styrka i nuläget är att Tjörn har en hög andel behörig pedagogisk personal. Barn- och utbildningsförvaltningen står inför betydande utmaningar när det gäller rekryteringar av behörig personal. Enligt förvaltningens prognos går ca 200 anställda i pension fram till Behörig utbildad personal är en grundläggande kvalitet för en fortsatt hög måluppfyllelse. Enligt SCB:s prognoser kommer det 2025 att saknas ca utbildade lärare i Sverige. Barn- och utbildningsnämnden måste aktivt prioritera åtgärder för att säkra en framtida kompetensförsörjning och att vara en attraktiv arbetsgivare. Definitionen av vad begreppet innebär att vara en attraktiv arbetsgivare är dock svår att belägga faktabaserat. Förvaltningens bedömning är att detta består av flera perspektiv, till exempel: Möjligheten till heltidssysselsättning Möjlighet till en samlad tjänst geografiskt en arbetsplats

5 Karriärvägar inom kommunen Möjligheter till kompetensutveckling hos arbetsgivaren Möjligheter till en kvalitativ fritid Möjligheter att etablera boende inom kommunen Möjligheter till arbete för maka/make/sambo i samma kommun Löneläge IKT och kompetensutveckling Den framtida IKT-satsningen i grundskolans yngre åldrar kan bidra till en ökad måluppfyllelse. Det fordrar dock en riktad och medveten satsning på kompetensutveckling för berörd personal. Behovet av kompetensutveckling verifieras av den senaste PISAundersökning inom IKT-området. En av slutsatserna är att kvalitativ kompetensutveckling av pedagoger kopplat till införandet av IKT-verktyg är avgörande för den pedagogiska utvecklingen både kort- och långsiktigt. PRIORITERAT MÅL 1 Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska och matematik i åk 3 ska öka. Andel elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska i åk 3 Andel elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i matematik i åk 3 Öka jmfr med 2015 Öka jmfr med 2015 PRIORITERAT MÅL 2 Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska och matematik i åk 6 ska öka. Andel elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska i åk 6 Andel elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i matematik i åk 6 Öka jmfr med 2015 Öka jmfr med 2015

6 PRIORITERAT MÅL 3 Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska och matematik i åk 9 ska öka. Andel elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i matematik i åk 9 Öka jmfr med 2015 Öka jmfr med 2015 Tydliga mål Vilka mål som ska uppnås för eleverna och vilka förväntningar som kan ställas på skolan ska kommuniceras både med elever och föräldrar. Genom detta skapas trygghet och tydlighet under elevernas skolgång. Uppföljning och analys Verksamheterna behöver också fortsätta arbetet med strukturen för uppföljning och utveckling av analysen av elevernas måluppfyllelse i de olika ämnena. Nämnden anser att detta ska kopplas till utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att följa kartläggningsschemat för svenska och matematik har verksamheten förbättrat uppföljningen av elevers lärande och utveckling i tidigare åldrar. Det är ett verktyg för pedagoger och rektor att följa måluppfyllelsen för enskild elev och elevgrupp. Den är också tänkt att ge möjlighet till systematisk utveckling av undervisningen då analysen av resultaten används för att planera eventuella insatser i undervisningen på individ- och/eller gruppnivå. Avsikten med kartläggningsschemat är också att kvalitetssäkra en tidig upptäckt av stödbehov med möjlighet att sätta in verkningsfulla och riktade åtgärder. Syftet är att förbättra undervisningen och ge eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt samt att ge möjlighet till ett systematiskt samarbete mellan lärare i samtliga årskurser. Andra exempel på utvecklande insatser Samtliga Tjörns skolor deltar eller har genomfört Skolverkets matematiklyft för att utveckla matematikundervisningen. Kommunen deltar i SKL:s satsning på styrning och ledning, vars mål är att måluppfyllelsen i matematik ska ha förbättrats till PISA-undersökningen Deltagande i Läslyftet (2016/2017) Plan för kartläggning och utveckling i engelska Som referens att mäta kunskapsresultaten används genomsnittligt meritvärde i årskurs 9.

7 PRIORITERAT MÅL 4 Införa förvaltningsövergripande plan för läxhjälp Status plan Plan klar Förvaltningen upprättar förslag till en plan för övergripande läxhjälp. Barn- och utbildningsnämnden fastställer planen under PRIORITERAT MÅL 5 Nämnden ska 2016 redovisa en plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna. Status plan Plan klar BoU-förvaltningen upprättar förslag till en plan i enlighet med gällande förordningar. Barnoch utbildningsnämnden fastställer planen under PRIORITERAT MÅL 6 Utemiljön på våra skolor ska förbättras. Detta ska ske i samverkan med kultur- och fritidsnämndens arbete med det idrottspolitiska programmet där spontanidrotten ingår. Status plan Plan klar Vikten av en god utemiljö Attraktiva skolgårdar som stimulerar till utevistelse med mycket motorisk träning, samarbete och social kompetens är viktigt såväl på skoltid som på fritid. Det ger eleverna goda förutsättningar att uppnå en hög måluppfyllelse i skolarbetet samt tillgång till meningsfulla aktiviteter på fritiden. Den skolgård som står närmast i tur att ytterligare förbättras är Blekets skola. Detta arbete har dock avstannat, eftersom politiska beslut utifrån Skola 2025 inväntas. Arbetet kring förbättringar av våra utemiljöer sker strukturerat med elevråd, rektor, utsedd grupp av pedagoger på skolan samt TBAB, kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Riktat statsbidrag I regeringens höstbudget har det diskuterats ett statsbidrag på en halv miljard kronor som under 2016 ska gå till att rusta upp utemiljön vid skolor i form av en engångssatsning. Enligt förslaget ska under 2016 förskolor, skolor och fritidshem kunna söka pengarna för att rusta upp utemiljön vid landets skolgårdar. Enligt Skolverket finns i dag omkring skolgårdar runt om i landet. Det gör ca kronor per skolgård, om alla skolor

8 anmäler intresse. Under förutsättningar att beslut fattas på riksnivå kommer förvaltningen att ansöka om medel. PRIORITERAT MÅL 7 Nämnden ska verka för att minska matsvinnet inom alla verksamheter Matsvinn kunder och kök 12 % av all mat Två mätningar per år angående matsvinn genomförs i samarbete med Tjörns Måltids AB. Mätningarnas resultat kommuniceras med eleverna och följs upp av skolmåltidsakademin. För att öka möjligheterna att minska matsvinnet på våra förskolor ska vi om möjligt införa buffésystem. INRIKTNINGSMÅL 2 Skapa bra förutsättningar för barnfamiljer att leva och bo på Tjörn Indikator Antal invånare ålder 0-50 år ökar jmf ,5 % + 1,5 % + 1,5 % Grundläggande förutsättningar En grundläggande verksamhet för en kommuns attraktivitet och tillväxt är en väl fungerande barnomsorg och skola. Tjörns kommun har en lång tradition med höga resultat och nöjda brukare. För att möta ett ökat behov av förskoleplatser med geografisk närhet krävs både lokaler och personal. Detta är kostnadsdrivande för nämndens verksamhet. Det är av vikt att utbyggnad av barnomsorg följer kommunens översiktsplan gällande etablering av nya bostäder. Ett ökat behov av platser inom barnomsorg i Tjörns kommun kan innebära utmaningar för nämnden ur ett planeringsperspektiv. Därför ser nämnden det som positivt att initiativ tas för att starta fristående verksamheter inom barnomsorgen Kvalitetsmätningar Det saknas idag instrument för att kunna jämföra kvaliteten inom barnomsorgen både inom kommunens egen verksamhet samt gentemot motsvarande verksamheter i andra kommuner. Nämnden menar att det är av vikt att kunna lyfta fram och visa på den egna kvaliteten inom barnomsorgen som ett komplement till den kvalitetsutveckling som åligger verksamheterna. Familjecentral Starten av en familjecentral ska också ses som bidragande till att skapa bra förutsättningar för barnfamiljer på Tjörn. Genomförandet av denna verksamhet pågår och sker tillsammans med

9 andra berörda förvaltningar i kommunen i enlighet med tidigare uppdrag. Starten av familjecentralen beräknas till början av Skolans kvalitet och nya krav på behörigheter En annan grundläggande verksamhet som är av stor betydelse för att uppnå målet är en väl fungerande grundskola. Under lång tid har grundskolans måluppfyllelse legat högt i olika jämförelser och mätningar på riksplanet. Grundskolan har i nuläget jämförelsevis en mycket hög andel behöriga pedagoger vilket är en grundläggande kvalitet kopplat till de nya central kraven på behörighet och lärarlegitimation. Dock ska det understrykas att nämnden har betydande utmaningar de kommande åren för att klara kompetensförsörjningen. Enligt statistik från SCB kommer bristen på behöriga utbildade pedagoger att bli påtaglig under 10-års period. Åldersstrukturen på den pedagogiska personalen inom förskola och skola i Tjörns kommun är högst inom GR-regionen. Det är av stor vikt att nämnden skapar bästa möjliga förutsättningar för att klara framtida rekrytering på arbetsmarknad lokalt och regionalt som präglas av brist på utbildad arbetskraft samt ökande konkurrens från olika arbetsgivare. PRIORITERAT MÅL 1 Nämnden ska erbjuda förskoleplats inom 4 månader i önskad förskola Status vid mätning 100 % Grundläggande lagkrav Tjörns kommun har för närvarande sex förskolor som ligger placerade i de tätorter som finns i kommunen. Efterfrågan på förskoleplatser har ökat under Förvaltningens bedömning är att behovet kommer att öka de närmaste åren. Lagen reglerar huvudmännens skyldigheter att placera barn inom barnomsorgen senast fyra månader från anmälningstillfället. Denna regel tar inga hänsyn till var vårdnadshavaren önskar sin placering geografiskt vilket innebär att huvudmannen har rätt att placera barn i en förskola som vårdnadshavaren inte önskat. Uppskattade merkostnader för att klara kommunfullmäktiges mål Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål att erbjuda plats med 100 % måluppfyllelse i önskad förskola medför ökade kostnader. För att klara detta mål bedöms att fem av sex förskolor har mer lokalyta jämfört med idag. Denna lokalyta ska, utifrån kommunfullmäktiges mål, fungera som en flexibel resurs beroende på hur vårdnadshavaren väljer förskola. Denna lokalresurs riskerar dock att bli en yta som inte nyttjas till fullo. Att garantera plats i önskad förskola kräver, förutom ytterligare lokalyta, även bemanning. Detta medför en ökad kostnad för nämnden. Förvaltningens preliminära beräkningar visar att fem av sex förskolor behöver kompletteras med en lokalmodul vardera, till en uppskattad helårskostnad av ca tkr i ökad årshyra för nämnden totalt. Kostnaden för en ökad bemanning uppskattas till ca tkr motsvarande 7-8 helårsarbetare. Totalt beräknar förvaltningen kostnaderna till ca tkr/år.

10 Risk för negativa effekter i kärnverksamheten För att klara 100 % måluppfyllelse måste därför nämnden omfördela motsvarande belopp inom sin verksamhet. Förvaltningen bedömer att denna omfördelning främst måste göras mellan förskolan och grundskolan med risk för kraftigt negativa effekter i kärnverksamheten. Förvaltningen förslår därför att nämnden överväger att föreslå för kommunfullmäktige att ändra indikatorn för 2016 till att öka måluppfyllelsen över tid och flera budgetår. En ändring av indikatorn möjliggör längre framförhållning i planering och uppföljning. PRIORITERAT MÅL 2 Rekrytera nya dagbarnvårdare Antal anställda ökar Mer än 2015 Antalet anställda dagbarnvårdare ökar med minst en helårsarbetare jämfört med 2015 till en kostnad av ca 420 tkr. PRIORITERAT MÅL 3 Bevara personaltätheten per barn i förskolan Personaltäthet per barn i förskolan Motsvara minst genomsnittet i Västra Götaland Vid nämndens beslut om budget 2016 fanns inte jämförstatistik för barnomsorgen tillgänglig för västra Götaland. Förvaltningens bedömning innebär att nämnden behöver öka antalet årsanställda xcvvddinriktningsmål 2016 jämfört med INRIKTNINGSMÅL 3 Skapa ett strukturerat och välkomnande mottagande av nyanlända Indikator Ökad genomströmningshastighet för nyanlända från introduktionsklass till 100 % integration i grundskolan >år 2015 >år 2016 >år 2017 Förvaltningen bedömer att uppföljning av den beslutade indikatorn inte är möjlig på ett tydligt sätt. Därför föreslås att nämnden antar en kompletterande indikator (se nedan).

11 Indikator Antal dagar från ankomst till dess att individen är kartlagd enligt Välkomsten och har fått en klassplacering i skolan 40 arbetsdagar <år 2016 <år 2017 Utveckling av förvaltningens organisation Förvaltningen har under 2015 omorganiserat resurserna kring flerspråkiga elever/nyanlända. Syftet är att uppnå en bättre struktur med befintliga resurser för att höja kvaliteten i arbete med målgruppen samt att förenkla samordningen mellan kommunens olika delar. För att genomföra uppdraget krävs att förvaltningen utarbetar mått för att mäta genomströmningshastigheten. Förvaltningens organisation måste också aktivt samarbeta med andra berörda delar av kommunen kopplat till det övergripande uppdraget från kommunfullmäktige. Definitionen för 100 % integration i grundskolan innebär att en nyanländ elev deltar i all reguljär daglig grundskoleverksamhet inklusive de eventuella stödåtgärder som görs på individnivå. PRIORITERAT MÅL 1 Nämnden ges i uppdrag att samordna och planera för optimal mottagning av nyanlända tillsammans med KS och berörda förvaltningar. Planering och struktur färdig Klart De förvaltningsgemensamma perspektiven Det ökade antal flyktingar som kommer till landet och Tjörn gör att nämnder och förvaltning ställs inför nya utmaningar. Verksamheten har expanderat under hösten 2015 där behov av personal och lokaler för att möta volymförändringen har varit i fokus. För att kunna nå inriktningsmålet kommer nya tjänster och funktioner att behöva tillsättas. En samordning under kommunstyrelsen kring frågor såsom mottagande, myndighetskontakter, bostadsförsörjning och övriga frågor blir nödvändig. När det gäller utbildningsfrågor och flyktingar/integration drivs den fortsatt av den pedagogiska professionen inom barn- och utbildningsförvaltningen. För att möta kommande behov behöver lokal-och personalförsörjning förstärkas och vidareutvecklas. Utbildning och handledning för pedagoger ses över och inventeras. Inom socialnämndens ansvarsområde utvecklar Arbetsmarknads-enheten sina metoder för att möjliggöra att nyanlända snabbare står till arbetsmarknadens förfogande. Utförare inom barn och ungdomar samt utförare inom vuxengruppen utvecklar sina behandlingsmetoder i form av ökad kulturkompetens för att möta upp framtida behov. Inom försörjningsstöd ökas genuskunskapen för att säkerställa jämställhets- och barnperspektivet. Strategierna för att bjuda in nyanlända i befintlig verksamhet inom kultur- och fritidsförvaltningens område ses över. Ett varaktigt deltagande och medlemskap inom vald

12 aktivitet eftersträvas. Förutom den befintliga verksamheten kan prova på-tillfällen erbjudas i samarbete med föreningslivet och med andra aktörer. Kommunstyrelseförvaltningen måste också, med stöd av hela kommunens organisation, bygga upp en beredskapsförmåga gällande så kallade nödplatser som Migrationsverket efterfrågar.

13 Medarbetare Tjörns kommun ska vara en arbetsgivare som är attraktiv och lockar bra och kunnig personal. Välutbildade medarbetare med ett professionellt förhållningssätt till våra barn/ungdomar och deras vårdnadshavare är grunden för en hög måluppfyllelse utifrån nationella styrdokument och lokala politiska mål/uppdrag. Hela förvaltningen ska arbeta med att tydliggöra strukturer/rutiner inom ekonomi, personal, administration, information samt verksamhetens behov av gemensam administrativ styrning. Detta skapar trygghet och tydlighet i organisationen så att huvuduppdraget att arbeta med våra barn och ungdomar utvecklas ytterligare. Tydliga uppdrag och förväntningar på medarbetare ska resultera i en stolthet i att professionellt utföra sina arbeten. All personal arbetar med tillit, tydlighet och barnens och ungdomarnas bästa för ögonen. Chefer inom förvaltningen är extra tydliga med att vara ett gott föredöme och att alltid utgå från barnets bästa. Nyckeltal Budget 2016 Budget 2015 Bokslut 2014 Årsarbetare 365,0 prel 365,0 364,9 Sjuktal, % 6,6% prel 6,59% 5,7% Antal 383 prel tillsvidareanställda Antal visstidsanställda 50 prel Medelålder 49,2 48,2 47,2 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 92,0% prel 92,0% 85,2%

14 Ekonomi Prestation och resultat i fokus. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges budget definierar de uppdrag som verksamheterna ska bedriva. Verksamheten kan vara organiserad i förvaltning eller bolag. God ekonomisk hushållning är att uppdragen utförs med tilldelade resurser, att de utnyttjas på ett effektivt sätt till rätt kvalitet. Resultaträkning (tkr) INTÄKTER Budget Budget Bokslut Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter KOSTNADER Personalkostnader Externa kostnader Kapitalkostnader Interna kostnader Summa kostnader Resultat Kommunbidrag Avvikelse

15 Avdelning Intäkter Kostnader Resultat Kommun- Avvik- Externa Interna Summa Externa Interna Summa Summa bidrag else Förskola Pedagogisk omsorg Grundskola & grundsär Gymnasie & Vux Resurscentrum Välkomsten Ledning förvaltning Ledning för- & grundskola Ledning administration Summa

16 Kommentarer till budget 2016 Uppskattade behov gentemot ram Förvaltningen har bedömt kostnaderna för 2016 till ca 335,8 mnkr. Den ram kommunfullmäktige har beslutat att tilldela barn- och utbildningsnämnden för 2016 är 330,2 mnkr. Detta innebär en bedömd obalans gentemot budget på ca 5,6 mnkr. Tillkommande behov 2016 gör att det bedömda behovet av effektiviseringar motsvarar 12,3 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden har under ett flertal år uppvisat kraftiga underskott i samband med årsboksluten. Budget i balans Då nämnden är ålagd att besluta om en budget i balans har förvaltningen arbetat fram ett förslag till budget som innefattar åtgärder motsvarande ca 10,5 mnkr. Återstående differens mellan ram och behov budgeteras i enlighet med förvaltningens fördelningsprinciper till de olika verksamheterna. Vissa av de effektiviseringsåtgärder som föreslås innebär att full effekt inte nås under 2016 med hänvisning till personalkostnader, regelverk för hyreskontrakt mm. Den fulla effekten av dessa åtgärder bedöms nås I budget 2016 har medlen för den centrala bufferten lagts restriktivt vilket innebär en konsekvens med generellt stark återhållsamhet för alla verksamheter hela budgetåret. Förvaltningen vill därför understryka vikten av att de föreslagna åtgärderna beslutas då dessa är en grundförutsättning för en budget i balans, samt för att skapa utrymme i budget Övergripande konsekvensbeskrivning Förvaltningens övergripande bedömning av de effektiviseringar som föreslås är att vissa kan medföra negativa effekter. För att kartlägga dessa risker har förvaltningen samverkat med de fackliga organisationerna vilket innebär att eventuella risker ska följas upp i kommande partssammansatt samverkan. Överväganden inför kommande budgetbeslut gällande budgetstruktur Utgångsläge för budgetarbetet Budget 2016 innebär att förvaltningen arbetat för att ge nämnden förutsättningar för att uppnå en budget i balans. Barn- och utbildningsnämnden har en historik att uppvisa i tydliga negativt resultat i samband med årsboksluten bortsett från bokslut Det övergripande arbetet har varit att, så långt som möjligt, undvika försämringar i kärnverksamheten. Kostnader för externa gymnasiet samt volymökningar i barnomsorg Kostnaderna för det externa gymnasiet innebär en problematik för nämnden både kort- och långsiktigt då all verksamhet genomförs av andra huvudmän. Kostnaderna och den interkommunala ersättningen regleras via det samverkansavtal som kommunen har med Göteborgsregionens (GR) kommunala huvudmän samt de regelverk som reglerar elevers rätt att studera hos fristående huvudmän.

17 Inom ramen för samverkansavtalet i GR prissätts samtliga gymnasieutbildningar årligen. Tjörns kommuns möjlighet att påverka dessa priser bedömer förvaltningen som ytterst små. Under 2015 innebar prisökningen på gymnasieutbildning inom GR i snitt en ökning motsvarande ca 1,5 % vilket motsvarar ca 3 mnkr för Då möjligheterna att påverka prissättningen för det externa gymnasiet är ytterst små för kommunen kan konsekvensen, för en budget i balans, bli att dessa merkostnader måste effektiviseras i andra delar av nämndens verksamheter vilket kan leda till kvalitetsförsämringar. Förvaltningen föreslår därför att grundprincipen i budgettilldelning för nämndens gymnasieverksamhet blir föremål för en översyn. Förvaltning anser att kostnadsökningar inom GR utöver den procentuella ramtilldelning som ges till nämnden bör regleras kostnadsneutralt i samband med kommande bokslut. En eventuell ändring av budgetprincipen bör även ta hänsyn till volymökningar/minskningar inom barnomsorgen då detta påverkar nämndens lokalkostnader samt kostnader för bemanning. Kompetensförsörjning och löneöversyn Nämnden står inför betydande utmaningar i fråga om kompetensförsörjning till förskolan och skolan. Enligt SCB:s prognoser beräknas det 2025 saknas ca utbildade lärare. Detta tillsammans med kommunens åldersstruktur innebär att det kommer att fordras olika strategier för att kunna rekrytera kompetens framgångsrikt. En av dessa strategier är lönebildning. Under 2015 genomfördes i samband med den årliga löneöversynen prioriteringar på två stora yrkesgrupper inom förvaltningen lärare samt förskollärare. Kostnaden för prioriteringen över nämndens ram 2015 ca 3 mnkr - har effektiverats motsvarande i verksamheterna. Det är därför av vikt att överväga att kommande ramar tar hänsyn till behovet av löneprioriteringar samt att eventuella merkostnader för dessa som överstiger ram kompenseras i samband med kommunens bokslut för att undvika försämringar i kärnverksamheterna. Budgetår och läsår Barn- och utbildningsnämndens verksamhet utgörs till största delen av skolverksamhet vilket innebär att den övervägande delen av verksamheten planeras på läsår i enlighet med lagkraven. Det innebär att de stora kostnaderna i form av lokaler och personal knyts enligt samma princip. Om nämndens verksamhet är föremål för effektiveringar innebär detta en konflikt mot budgetåret med hänsyn till uppsägningstider för lokaler samt personal. Mot bakgrund av ovanstående föreslår förvaltningen att barn- och utbildningsnämndens verksamhet ges möjlighet att balansera sin budget med hänsyn till läsårets årscykel. Om denna princip skulle tillämpas innebär detta fortsättningsvis att eventuella underskott som nämnden uppvisar vid budgetårets slut förs över till kommande budgetår, med ett krav på ekonomisk balans per 1/7 varje kalenderår.