Arkeologisk slutundersökning inom Gyllins Trädgårdar område A, D & E, del Husie RAÄ 66:1, Malmö stad, Malmö kommun.

Transkript

1 Arkeologisk slutundersökning inom Gyllins Trädgårdar område A, D & E, del Husie RAÄ 66:1, Malmö stad, Malmö kommun. Genomförandeplan Inledning Enligt Länsstyrelsen i Skåne län skall arbetet med arkeologisk slutundersökning inom Gyllins Trädgårdar område A, D & E, del Husie RAÄ 66:1, Malmö stad, Malmö kommun, genomföras som ett samarbetsprojekt mellan Malmö Kulturmiljö och Riksantikvarieämbetet UV Syd, på lika villkor och med utgångspunkt från undersökningsplanerna. Malmö Kulturmiljö har samordningsansvaret för att projektet genomförs, för förmedling till kollegor och allmänhet, samt för rapportarbetet. UV Syd har samordningsansvaret för den vetenskapliga bearbetningen och publiceringen (Beslut / ). Följande dokument utgör en översiktlig beskrivning av undersökningsprojektets genomförandeplan. Underlaget är framtaget av den projektgrupp som skapats (se nedan). Tyngdpunkten i dokumentet ligger på fältarbetsfasen. Målsättningen med genomförande- och organisationsplanerna är att söka skapa en så sömlös samverkansform som möjligt. Detta kan uppnås genom: att under fältarbetets gång betrakta projektet som en egen organisation mellan Malmö Kulturmiljö och UV Syd. (Båda institutionerna är representerade i styrgrupp, projektgrupp och i bemanningen). att undersökningen genomförs gemensamt med deltagande i alla arbetsinsatser och funktioner genom projektets alla skeden. Vetenskapliga mål och frågeställningar Länsstyrelsen påpekar i sitt beslut att de vetenskapliga mål och frågeställningar som formulerats i respektive institutions undersökningsplan ligger väldigt nära varandra. Båda institutionerna lyfter fram områdets centrala belägenhet i ett tidigare välundersökt område och därmed den stora kunskapspotential som området besitter framför allt vad gäller kunskapen om yngre bronsålder och äldre järnålder. Frågor kring bebyggelsens etablering, organisering och förändring anses vara relevanta för ny kunskap i ett lokalt och regionalt perspektiv. Länsstyrelsen påtalar även nyansskillnader i undersökningsplanerna. Malmö kulturmiljö lyfter fram kommunikation och rörelsemönster som viktiga i sammanhanget. Riksantikvarieämbetet UV Syd anser det viktigt att sätta in platsen i ett landskapsarkeologiskt perspektiv. I en inledande diskussion inom projektgruppen konstaterades att institutionernas syn på undersökningens mål och frågeställningar sammanfaller, liksom planeringen av fältarbetets genomförande. UV Syd lyfter fram regional variation, landskapsperspektiv och betonar möjligheten att studera sociala hierarkier mellan gårdar med utgångspunkt i ett husmaterial. Malmö Kulturmiljö lyfter fram husens sociala biografi, vägar och kommunikationer, samt vikten av att studera anläggningskategorin gropar och återbruk av dessa. Detta öppnar för analys av ett socialt perspektiv på generations- och individnivå vid diskussioner om gårdars förändringar. UV Syd:s landskapsperspektiv och Malmö Kulturmiljös frågeställningar om vägar och kommunikationer, kan enkelt arbetas ihop till ett tema. En överenskommelse gjordes att regionala skillnader i bebyggelsemönster och husens sociala biografier skall vara prioriterade teman i det fortsatta arbetet. De skillnader som finns ger möjlighet att berika arbetsprocessen genom fält- och rapportarbete samt syntesen. Det övergripande målet är att arbeta frågor kring förändringar av gårdsorganisation, bebyggelse och bruk av landskap under tidsperioderna yngre bronsålder, förromersk och romersk järnålder. För att skapa möjlighet att föra denna diskussion i en publikation, kommer det arkeologiska fältarbetet vid Gyllins Trädgårdar att ta fasta på följande teman: Bebyggelsens datering, organisation och utveckling (socialt/ekonomiskt) Gårdstomters storlek och disposition Social bebyggelsehierarki Landskapsarkeologiskt perspektiv Ett syntesperspektiv av den äldre järnålderns samhälle och bebyggelse i delar av södra Skandinavien och norra Tyskland 1

2 Arbetet kommer att ske i olika skalnivåer, 1) den platsspecifika inom undersökningsområdet, 2) det lokala och omgivande landskapsrummet, och 3) ett syntesperspektiv med fokus på delar av södra Skandinavien och norra Tyskland. Den platsspecifika nivån utgörs av arealen för kommande arkeologiska utgrävning vid Gyllins Trädgård. Följande mål och frågeställningar kan konkret knytas till respektive skalnivå, som beskrivs nedan. Det skall dock understrykas att frågorna avses preciseras under fältarbetets gång, och inför arbetet med handlingsplanen. Denna beskriver hur projektets rapport och vetenskapliga publicering skall utföras. Nivå 1 platsen Målsättning Att definiera gårdslägen och enskilda gårdars lokalisering utifrån topografiska, geologiska och hydrologiska förhållanden, samt att fasindela bebyggelsen kronologiskt. Gårdarnas organisation Hur har gårdstomterna varit rumligt organiserade? Finns det skillnader mellan de olika gårdslägena vad det gäller t.ex. byggnads- och gårdsyta samt byggnadstyper? Vilka aktiviteter/verksamheter har utövats inom de olika gårdslägena (tex lertäkt, hantverk, eldning, deponering av slaktavfall) och vilka ekonomiska strategier speglar dessa? Finns det tecken på specialisering? Hur ska vi tolka nedgången i antalet gropar i sen förromersk järnålder speglar det en reell omorganisation av boplatsen eller beror den på helt andra och mer källkritiska faktorer? Hur förhåller sig nedgången av antalet gropar och gropsystem och minskad frekvens av föremålsnedlägger på boplatser och de övergripande samhällsförändringar som ägde rum under äldre järnålder? Nivå 2 det lokala omgivande landskapet Målsättning Att analysera området för Gyllins trädgårdar i relation till omgivande fornlämningslandskap, utifrån ett landskapsarkeologiskt perspektiv. Gårdens biografi Hur kan vi förstå husens förflyttningar samt tillkomsten och nedläggningen av gårdar utifrån ett individoch generations perspektiv? Är de stora och välbyggda gårdarna ett resultat av en intern process inom den enskilda bebyggelseenheten, eller är de resultatet av att vissa hushåll via externa kontaktnät kommit i besittning av ett ökat välstånd? Social interaktion och bebyggelsehierarki Hur anammade människor/samhällen det ärvda kulturlandskapet och omgestaltade detta utifrån nya värderingar och former för ekonomisk försörjning? Hur har bebyggelsen varit organiserad? Representerar bebyggelsen ett fåtal samtida gårdar, vilket ingått i ett rörligt bosättningsmönster, med återkommande förflyttningar inom ett givet resursområde? Eller har samtida gårdar ingått i en större bebyggelsegemenskap och byliknande struktur? Kan bebyggelsen i lokalområdet betraktas som exempel på en by i samverkan? Hur har denna samverkan sett ut och förändrats? Kan vi spåra om, när och varför tomtindelningar får en fast struktur utifrån förekomst av eller frånvaron av hägnader och fägator? Vilken relation har bebyggelsen till andra samtida bebyggelser i omgivningen (jfr Riseberga Öst, Toftanäs). Har hushållen via hägnader och betesdrift fungerat som samverkan enheter i en gemensam by eller har gårdarna sått i ett beroendeförhållande till storgården vid Toftanäs? Om hägnaderna speglar en viktig organisatorisk förändring av boplatsen hur relateras den i så fall till andra samtida sociala och ekonomiska förändringar, såsom ex introduktionen av större och mer manifesta hus och framväxten av en ökad social hierarki, vilken bl a manifesterar sig i påkostade gravar med vapen och importgods? Har den kommunikationsled med regional betydelse (västra Skåne) som hypotetiskt anses passera genom uo haft en strukturerande inverkan på järnåldersbebyggelsen inom Gyllins trädgård? 2

3 Nivå 3 syntes med fokus på delar av södra Skandinavien och norra Tyskland. Målsättning Att i en syntes diskutera samhällsdynamiken under yngre brons- och äldre järnålder i de bygder som senare kom att forma framväxt av olika centra i regionen kring nuvarande Malmö, och sätta in denna utveckling i ett jämförande interregionalt sammanhang med södra Skandinavien. (Skåne, Halland, Danmark) och norra Tyskland som geografiskt jämförelseområde. Prioriteringar och fältarbetets genomförande Fältarbetet inleds med avbaning enligt Malmö Kulturmiljös plan och länsstyrelsens beslut om ca m 2, av Område A, D och E. Tre grävmaskiner och sex dumprar används. Metalldetektering genomförs systematiskt på gårdslägen, samt i brunnar, gropar och i gropsystem. Vattensållning av fyllningen i m 2 -rutor i utvalda större gropar och gropsystem i syfte att fånga upp ett bredare depositionsmönster, exempelvis fröer och fiskben. I samband med avbaning genomförs plandokumentation genom inmätning i Intrasis. Två totalstationer används. Vid undersökning av grävningsytor prioriteras gårdslägen utifrån ett helhettänkande kring hus gårdsplan hägnadssystem omgivning. Anläggningars bevarandegrad på gårdslägen vägs också in i bedömningen. Strukturer med anläggningar av typ grop, gropsystem, brunnar och härdar prioriteras med avsikt att ta fram källmaterial och data för diskussioner om och hur olika generationer brukade gårdar och hur gårdsmiljöer förändrades. Huslämningar dokumenteras i syfte att relatera dessa till ett helhetsperspektiv för gårdsläget. Husens sociala biografier står i centrum. Gravar och andra anläggningstyper av betydelse för undersökningens mål och frågeställningar dokumenteras. Moment med reflexiv arkeologi genomförs under fältarbetets gång, genom utvärderingar, prioriteringar och regelbundna avstämningar. Vi skall hela tiden fråga oss varför vi undersöker ett objekt och varför vi valt att utföra undersökningen med en viss metod. Fältarbetet inleds och planeras vara avslutat till Projektet genomförs utifrån på nästa sida preciserade etapper. 3

4 Checklista under fältarbetet Etapp Moment Veckonr. Förberedelser Inför uppstarten: beställning maskiner, bodar, bilar. v Förberedelse av metadatamall. 1 Etablering. Utsättning av bodar, installation av lokalt nätverk för v 30 datorer. 2a Undersökningen startar. Avbaning (2 maskiner plus 4 dumpers). v Inmätning, inledande utvärdering och prioritering av framkomna lämningars potential inom de intensiva delarna av område A och D. Lokala skyddsombud utses och skyddsrond genomförs av MK huvudskyydsombud 2b Avstämningsmöte med personal, information arbetsmiljöplan v och HUKI-schema Avbaning (3 maskiner plus 6 dumpers). Inmätning och inledande undersökning av framkomna lämningar med potential av betydelse inom de intensiva delarna av område A och D. MK ombesörjer att dokumentation från äldre undersökningar läggs in på fältdatorn. Avstämning med Björn Gedda ang provtagning och 14C-strategi Metalldetektering sker fr o m v 35. Avstämning i fält med UV:s förläggare i början av v Första avstämning med styrgrupp samt Länsstyrelsen. v 36 4 Slutavbaning (3 maskiner plus 6 dumpers). Inmätning och under- v sökning av anläggningar och konstruktioner inom intensiva och extensiva områdena A, D och E. 5 Andra avstämning med styrgrupp samt Länsstyrelsen. Utvärdering v 40 och prioritering av framkomna lämningar och fynd efter avslutad avbaning. 6 Undersökning av prioriterade anläggningar och konstruktioner. v Stora gropsystem, gropar och brunnar snittas med maskin. 7 Tredje avstämning med styrgrupp samt Länsstyrelsen. v 46 8 Slutprioriteringar och avslutande undersökningar. v Naturvetenskapliga och externa insatser Inriktningen på användandet av naturvetenskapliga analyser är också likartad mellan respektive institutions undersökningsplan. Dock har Malmö Kulturmiljö budgeterat för fler prover än UV Syd. Inriktning och omfattning görs utifrån Malmö Kulturmiljös planering i sin undersökningsplan, UV Syd:s planering rörande keramikanalys/specialregistrering och länsstyrelsens beslut. (Se respektive institutions undersökningsplan och länsstyrelsens beslut.) Malmö Kulturmiljö tecknar avtal med underkonsulter i form av företag eller institution. Strategier för provtagning och inlämning av prover för arkeobotanik och 14C sker i samråd med Björn Gedda under fältfasen (jfr avstämning ovan v 33). Osteologi. Omfattning 142 timmar. Arbetet utförs av Annica Cardell (animalosteologi) och Caroline Arcini (humanosteologi) Riksantikvarieämbetet UV Syd. Arkeobotanik/makrofossilanalys. Omfattning 30 st prover som insamlas från slutna kontexter i anläggningar, vilka speciella aktiviteter. Arbetet utförs av Björn Gedda, Björn Gedda ArkeoBotanik. 4

5 Vedartsbestämning/Dendrologi. Omfattning 10 prover. Arbetet utförs av Kvartärgeologiska institutionen, Lunds Universitet. 14 C-anlyser. Omfattning 50 prover. Arbetet förläggs till det laboratorium som med hög kvalitet skyndsamt kan leverera resultat. Keramikanalys/specialregistrering. Omfattning räknat i kronor ca SEK. För arbetet anlitas en keramikspecialist. Datorer och övrig digital utrustning Ett nätverk installeras med fyra bärbara datorer och varav en server, vilka avlägsnas varje kväll. Vidare behövs en skrivare samt två digitalkameror. Utrusningen tillhandahålls gemensamt av Malmö Kulturmiljö och UV Syd. Två totalstationer används för projektet. En från Malmö Kulturmiljö och en från UV Syd. Stationerna fördelas till två huvudsakliga grävningsytor, Område A respektive Område D&E. Intrasisprojekt och inmätning: Arkeologiska objekt från FU läggs in i Intrasisprojektet, vilket innebär att följande punkt nr redan är upptagna: 3-5 (Hus 1-3). Punkt nr (övriga arkeologiska objekt från FU). Nummerserie för Totalstation vid Område A sträcker sig från Punktnr. A Motsvarande serie för Område D&E startar vid Punktnr Dokumentation och registrering görs i ett Intrasis-projekt (S2006:029) för undersökningen vid Gyllins Trädgårdar. Inloggning sker med Intrasis Intrasis. Peter Skoglund och Björn (UV) Nilsson ansvarar att personalen får relevant behörighet till Intrasisprojektet. En metadatamall särskilt anpassad för undersökning av komplexa gårdsmiljöer från yngre brons- och äldre järnålder har tagits fram av Anne Carlie i samråd med Kennet Stark och Björn (UV) Nilsson. Kodning och benämning sker enligt den manual som utarbetats. Manualen finns i mätboken. Riksantikvarieämbetet UV Syd ansvarar för Intrasis-projektet och för support. Då UV:s support har semester under augusti månad, finns telefon support. Även MK:s support kan vid behov konsulteras. Intrasis-projektets original lagras på en server vid UV Syd. Arbetskopior lämnas till respektive institution i samband med materialbearbetning och rapportarbete. Vid uppdatering av originalet lämnas nya arbetskopior till respektive institution. UV Syd ansvarar för dessa åtgärder. Riksantikvarieämbetet UV Syd svarar för att ett nätverk med datorer m.m., installeras under v. 30 (24 28 juli 2006) vid projektets etablering vid Gyllins Trädgårdar. UV:s support kontaktas vid eventuella tekniska problem, utom under augusti månad (v 31-35), då Malmös support går in istället. Äldre dokumentation Data för en terrängmodell införskaffas från Malmö kommun genom Malmö Kulturmiljö. Äldre undersökningar genomförda i det lokala omgivande landskapet läggs som bakgrundskartor i aktuellt Intrasis-projekt alternativt i ArcWiew-projekt. Äldre kartmaterial i digital form hos Malmö Kulturmiljö och Riksantikvarieämbetet UV Syd kan utväxlas och brukas av respektive institution inom ramen för projektet för undersökningen av fornlämningarna vid Gyllins Trädgårdar. Fyndhantering och konservering All fyndhantering med fyndtvätt och registrering utifrån fyndenheter sker i fält. Även kontextregistrering genomförs i fält. Specialregistreringar av material kan utföras vid senare tillfälle och därefter infogas i aktuellt Intrasis-projekt. 5

6 Då fyndmaterialet kommer att fördelas till Malmö Kulturmiljö används den serie för accessionsnummer som är bruklig. Dokumentationsmaterialet kommer att, efter avslutad undersökning, tillföras Malmö Kulturmiljös arkiv. Accessionsnummer för fyndmaterialet är MK 337 Dokumentationsmaterialets arkivnummer är S05:092. Konservering utförs av Malmö Museers konserveringsavdelning. Arbetets omfattning beräknas till 100 timmar motsvarande SEK. Bemanning och ansvarsområden Samordningsansvar för projektet och dess arbetsprocess fördelas utifrån länsstyrelsens beslut och det avtal som träffas mellan Malmö Kulturmiljö och Riksantikvarieämbetet UV Syd. Fältundersökningen kommer att bemannas med ca 14 personer enligt följande funktioner: 1 Projektledare från Malmö Kulturmiljö: Peter Skoglund 1 Delprojektledare från Malmö Kulturmiljö: Bo Friman 1 Delprojektledare från RAÄ UV Syd: Bo Strömberg 1 Bitr. delprojektledare från RAÄ UV Syd: Anne Carlie Ca 10 arkeologer/amanuenser, varav; 1 Ansvarig fyndregistrator från RAÄ UV Syd: Annika Jeppsson 1 Intrasisansvarig från RAÄ UV Syd: Björn Nilsson 1 Metalldetektoransvarig från RAÄ UV Syd Håkan Svensson Den totala budgeten för fältarbetet uppgår till SEK, varav SEK utgör omkostnader för maskiner, bodar mm (se bilaga). Personalen delas in i två grupper som arbetar inom grävningsytorna för Område A, respektive Område D&E. Inom respektive grupp blandas personal från Malmö Kulturmiljö och UV Syd för att skapa en integrerad diskussion och ett sömlöst projekt. Funktionen för fyndtvätt kan rotera bland personalen. Inskrivning av data i Intrasis bör begränsas till ett par personer, för att garantera en konsekvens i fynd- och kontextregistrering. En kompletterande ansvarsfördelning bland personalen görs i takt med att bemanningen når full styrka (under v 33-35). Ansvarsområden för respektive funktioner klargörs i ett särskilt s.k. HUKI-schema. Projektledningsgruppen ansvarar för att fördelningen av funktioner hålls uppdaterad i förhållande till personalens sammansättning. Bemanning för rapport- och manusarbete bestäms i samband med utarbetande av handlingsplan för rapport av slutundersökning och publicering av vetenskaplig bearbetning. Arbetsmiljöfrågor och kompetenskrav Malmö Kulturmiljö har arbetsmiljöansvaret för den arkeologiska personalen och sådan personal som hyrs in för arbeten förknippade med undersökningen (exempelvis grävmaskinister). Övergripande ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatsen och att skyddsföreskrifter följs har platschefen från Malmö Kulturmiljö, enligt institutionens undersökningsplan under rubriken Arbetsmiljö. En arbetsmiljöplan utarbetas av Malmö Kulturmiljö för säkerheten på plats. En krisplan tas fram som stöd vid allvarliga olyckor eller sjukdomsfall. Denna ska liksom arbetsmiljöplanen anslås väl synligt på arbetsplatsen. En lista över personalen och närmast anhöriga skall tas fram vid undersökningens igångsättande. Ett erforderligt antal av personalen vid fältarbetet skall ha adekvat arbetsmiljöutbildning (kunskap om första hjälpen) och skyddsutrustning. Projektdeltagarna ska informeras om arbetsmiljöplanen och krisplanen för undersökningen så att de vid behov kan följa dessa. Två lokala skyddsombud utses med en representant från vardera institutionen. Personalen skall ha erfarenhet från undersökningar boplatsmiljöer samt erfarenhet av digital inmätning. 6

7 Förmedling, rapportering och publicering Förmedling planeras att ske fortlöpande under fältarbetets gång. Malmö kulturmiljö, enheten för kommunikation, har samordningsansvar för förmedlingen. Detta görs genom: Hemsida med bakgrund och fortlöpande uppdaterad information. Materialet kan läggas ut på respektive institutions hemsida. Peter Skoglund ansvarar för samordning av arbete och rollfördelning för hemsidan mellan UV och Mk under fältarbetets första veckor. Skyltning, både av mera permanent art och av fortlöpande uppdaterad information. Visningar i samband med arkeologidagen den 27 augusti, och om intresset är tillräckligt stort föreligger ha en fast tid för visningar. En informationsbroschyr om arkeologidagen och kommande visningsprogram tas fram i god tid till arkeologidagen. Inom ramen för Malmö Kulturmiljös projekt Arkeologi för Alla, och UV Syd:s Arkeologi i Skolan, etableras kontakt med skolor i omgivningen. En person ansvarar för kontakt med massmedia och förmedling. Malmö Kulturmiljö skall tillsammans med Riksantikvarieämbetet UV Syd, senast 6 veckor efter avslutad undersökning, ta fram en handlingsplan till Länsstyrelsen. Den skall redovisa hur hela det fortsatta arbetet med undersökningen kommer att bedrivas (Rapport- och publiceringsplanering, bearbetning, planerade analyser, arkivering, konservering, förvaring av fynd m.m.). Handlingsplanen skall även innehålla tidpunkter för avstämningar med Länsstyrelsen under rapport- och publiceringsarbetet. Malmö Kulturmiljö skall, senast 10 månader efter avslutad undersökning, lämna rapport till, sökanden (Malmö kommun), Länsstyrelsen, Regionmuseet och i två exemplar till Riksantikvarieämbetet. Arbetet med handlingsplanen inleds under senare delen av hösten 2006 som en del av projektets fortlöpande arbetsprocess. En budget om SEK av avsatts för avrapportering och syntespublikation (se bilaga) med 30 35% för rapport och 60 65% för publikation som riktmärke. Rapporteringen görs utifrån Malmö Kulturmiljös rapportkoncept. Det framgår att den är framställd i samverkan mellan Malmö Kulturmiljö och UV Syd, har båda logotyperna och ingår i båda institutionernas respektive rapportserie. Den vetenskapliga publiceringen kommer att sätta undersökningsresultaten i vidare perspektiv. Publicering planeras preliminär ske som en antologi. Upplagan fördelas enligt manusinsatsen och specificeras enligt senare avtal som upprättas i samband med att handlingsplanen färdigställs. Även andra vetenskapliga media i form av seminarier, föredrag och artiklar kan bli aktuella. UV:s förläggare för bokproduktion involveras redan i projektets tidiga faser. Detta genom besök under fältarbetet och senare i samband med utarbetande och genomförande av handlingsplanen. Projektorganisation och arbetsfördelning Malmö Kulturmiljö tecknar uppdragsavtal med Malmö kommun. Ett samverkansavtal upprättas mellan Malmö Kulturmiljö och UV Syd. UV Syd debiterar Malmö Kulturmiljö för upparbetad tid, vilken fördelas enligt projektbudgeten. En löpande ekonomisk uppföljning sker bl.a. genom månatlig tidrapportering per person och timme samt genom månatlig granskning av projektens ekonomiska status. Underlag för denna granskning framställs av ekonomihandläggare i form av total ekonomisk budget- och utfallssammansställning per projekt i redovisningssystemet Agresso för UV Syd, och PPS Collaborate vid Malmö Kulturmiljö. Projektet leds och fördelas av en projektgrupp med representanter från både Malmö Kulturmiljö och UV Syd. Till projektet har även skapats en styrgrupp med representanter från UV Syd och Malmö Kulturmiljö. Till styrgruppen kan även representanter från beställaren (Fastighetskontoret) och Länsstyrelsen. 7

8 Adjungeras. Styrgruppen är rådgivande/beslutande om projektets inriktning och skall hållas informerad om hur projektet fortlöper och eventuella förändringar i prioriteringar. Kvalitetssäkringen utgörs dels av Malmö Kulturmiljös system med Projektledarråd och FoUfunktionen, jämte uppföljning av Biträdande Enhetschef vid UV Syd och program för Intrasiskvalitetssäkring. Därtill skall tre uppföljnings- och utvärderingsmöten ske i fält med länsstyrelsen för att tillse att undersökningen bedrivs i enlighet med undersökningsplanens intentioner och beslut. I denna genomförandeplan föreslås v. 36 då mer än hälften av avbaning genomförts, v. 40 då hela avbaning genomförts och utgrävning av prioriterade anläggningar påbörjats, samt v. 46 inför slutprioriteringar. Projektgrupp Peter Skoglund, Malmö Kulturmiljö, Projektledare Bo Friman, Malmö Kulturmiljö, Platsledare/Delprojektledare Bo Strömberg, UV Syd, Delprojektledare Anne Carlie, UV Syd, bitr. Delprojektledare Styrgrupp Ordinarie Per Sarnäs, Malmö Kulturmiljö, Enhetschef Arkeologi Björn Nilsson, Malmö Kulturmiljö, Bitr. Enhetschef Arkeologi Anders Löfgren, RAÄ UV Syd, Enhetschef Hélène Borna-Ahlkvist, RAÄ UV Syd, Bitr. Enhetschef Peter Skoglund, Malmö Kulturmiljö, Projektledare fält- och rapportarbete Anne Carlie, RAÄ UV Syd, projektledare manusarbete och publicering Adjungerade Anders Wihlborg, Länsstyrelsen i Skåne Län Jan Holmberg, Malmö Kommun, Fastighetskontoret Lund/Malmö Bo Friman, Malmö Kulturmiljö och Bo Strömberg, RAÄ UV Syd Björn Nilsson, Malmö Kulturmiljö och Anne Carlie, RAÄ UV Syd 8

9 Bilaga: Reviderad arbets- och kostnadssammanställning för Gyllins Trädgårdar Översikt Aktiviteter Kostnad A: Genomförandeplan - fältarbete och omkostnader kr B: Handlingsplan analyser och rapportering/publicering kr Summa totalt kr *Det belopp som anges i den reviderade budgeten för projektets handlingsplan är enbart specificerad rörande analyser. Övriga belopp under rubriken Manus / Layout / Tryck Rapport & Publikation kommer att specificeras och fördelas mellan respektive institution i samband med att Handlingsplanen utarbetas. Genomförandeplan fältarbete UV Syd Aktivitet personal arb.dag mandag. Debitering kostnad trp. Projektledning Förberedande proj. plan. 22,5 =22,5 á kr kr Proj. ledn., fält 1 ark. 10 =10 á kr kr Etablering/Avetablering 3,1 =3 á kr kr 35, kr Fältarbete Fältarb. 2 ark. 75 =150 á kr kr Fältarb. 4 am. 76,25 =305 á kr kr Fyndtvätt/reg 1 am. 20 =20 á kr kr Systemsupport 1 ark x5. =5 á kr kr Förmedling 1 ark x7,8 =7,8 á kr kr 487, kr Resor och övriga omkostnader Totalstation, 4 månader kr Hyrbil, 3 st 4 månader á kr kr Bensin kr Traktamente kr Summa 523, kr 9

10 Genomförandeplan fältarbete Malmö Kulturmiljö Aktivitet personal arb.dag mandag. Debitering kostnad trp. Projektledning Förberedande proj. plan. 28,6 =28,6 á kr kr Proj. ledn. 1 ark. 40 =40 á kr kr Etablering/Avetablering 4 =4 á kr kr 72, kr Fältarbete Fältarb. 6 ark. 85,8 =515 á kr kr Förmedling 2 ark. 5 =10 á kr kr kr Resor och övriga omkostnader Totalstation, 4 månader Bilar, telefoner m.m. Bodar och övrig etablering Grävmaskiner och dumpers kr kr kr kr kr Summa 597, kr Summa kostnader för Genomförandeplan fältarbete (MK+UV) kr 10

11 Handlingsplan* Analyser och rapportering/publicering Analyser och konservering 14 C-analyser, 50 prover kr Arkeobotanik, 30 prover kr Osteologi, (142 timmar) kr Vedartsanalys, 10 prover kr Keramiklaboratoriet kr Konservering, 100 timmar kr Manus / Layout / Tryck Rapport & Publikation m.m. Manus, bild m.m. för rapport & publikation, layout och tryckning kr kr Summa kostnader för Handlingsplan (MK och UV Syd) kr 11