Analyser och insatser i landsting/regioner

Transkript

1 Jämlik hälso- och sjukvård och insatser i landsting/regioner Inventering i 20 landsting/regioner SKL: Synovate: Inger Lundkvist Cecilia Svärd, cecilia.svard@synovate.com tfn Datum:

2 Innehåll Inledning...3 Landstinget Blekinge...4 Landstinget Dalarna...5 Gotlands kommun...6 Landstinget Gävleborg...7 Landstinget Halland...9 Jämtlands läns landsting...10 Landstinget i Kalmar län...11 Landstinget Kronoberg...12 Landstinget i Jönköpings län...13 Region Skåne...15 Stockholms läns landsting...17 Landstinget Sörmland...19 Landstinget i Uppsala län...20 Landstinget i Värmland...21 Västerbottens läns landsting...22 Landstinget Västernorrland...23 Landstinget Västmanland...24 Västra Götalandsregionen...27 Örebro läns landsting Landstinget i Östergötland

3 Inledning Den prioriterade frågan En jämlik hälso och sjukvård har av SKL avgränsats till jämlik ur ett socioekonomiskt och etniskt perspektiv. Den avgränsas också till att gälla aktiviteter inom hälso och sjukvård (inte det förebyggande folkhälsoarbetet). Synovate har på SKL:s uppdrag genomfört en djupintervjstuide för att inventera vad som genomförts eller pågår i form av analyser och insatser i landsting/regioner för att främja en jämlik hälso och sjukvård. Resultaten redovisas i denna sammanställning. För allmänna slutsatser från undersökningen hänvisar vi till den rapport som vi levererat till SKL. Målgruppen för intervjuerna är hälso och sjukvårdsdirektörer i landsting/regioner. Intervjun har i flera fall delegerats till någon annan i landstinget/regionen, t ex utvecklingschef, hälsostrateg etc Flera av de intervjuade har inte full inblick i vad som pågår. Skälen är flera. Intervjupersonen kan vara ny i sin roll eller landstinget/regionen är så pass stor att det är svårt att ha någon överblick. Intervjupersonerna har också förberett sig mer eller mindre inför intervjun, många av intervjupersonerna har en hög arbetsbelastning. Inventeringen kan därför inte anses heltäckande, förmodligen pågår aktiviteter som inte finns med i Synovates sammanställning. Av de 21 landstingen/regionerna (inklusive Gotlands kommun) har vi intervjuat samtliga utom Norrbottens läns landsting, där intervjupersonen fick upprepade förhinder Intervjun genomfördes med hjälp av en strukturerad intervjuguide. Några besöksintervjuer har genomförts, men majoriteten av intervjuerna är telefonintervjuer. Intervjuerna har genomförts av ansvarig konsult Cecilia Svärd och konsult Henrik Kindlund vid Synovate. Intervjuperioden var maj juni

4 Landstinget Blekinge Intervjuperson: Anders Hansell, uppdragsdirektör Tfn: , E post: anders.hansell@ltblekinge.se Grad av inblick i området: Anders är ny i sin roll sedan årsskiftet. Han upplever sin inblick i frågan som övergripande, men har kunskap i en del frågor gällande vård för invandrare. Inga egna analyser. Man deltar i Folkhälsoinstitutets undersökning av folkhälsa, men har inte gjort några särskilda analyser på egen hand. Man har diskuterat att samarbeta med Region Skånes samhälssmedicinska enhet för att samla in och analysera information. Hur ser befolkningen ut, vilka behov finns? Man vet för lite om socioekonomiskt svaga grupper eller invandrare och hur de skiljer sig från befolkningen. Insats 1 Insats: Tillhandahålla vårdlotsar i invandrartäta omården Målgrupp: Invandrare År: Syfte: Att öka tillgängligheten. Finansiering: Finansierades av EU Socialfonden. När pengarna från EU var slut lades projektet ned. Det fanns inga pengar när åtgärden skulle in i ordinarie verksamhet. Effekt: Tillgängligheten ökade, dock oklart hur detta följdes upp. Kontaktperson: Birgitta Lundberg, Kompetenscentrum, tfn eller , birgitta.lundberg@ltblekinge.se 4

5 Landstinget Dalarna Intervjuperson: Elisabet Franson, hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: E post: elisabet.franson@ltdalarna.se Grad av inblick i området: Ny i rollen sedan årsskiftet. Är delaktig i att ta fram riktlinjer och landstingsplan. Ansvarig för att ta fram hälso och sjukvårdens plan för jämlikhet. Analys 1 Målgrupp: Asylsökande År: 2009 Syfte: Förbättra vården för asylsökande, ta reda på hur svårigheter kring språk och kultur påverkar möjligheter att ge vård. Metod: Vet ej Kontaktperson: Vet ej Insats 1 Insats: Ny landstingsplan med nya riktlinjer, tydligare fokus på jämlikhet, nolltolerans mot diskriminering. Ny plan för jämlikhet i hälso och sjukvården. Mål, mått och uppföljningsprocesser arbetas fram. I nästa steg följer en diskussion med verksamhetscheferna med handlingsplaner. År: Pågår Syfte: Främja en jämlik hälso och sjukvård. Kontaktperson: Intervjupersonen, se uppgifter ovan. Insats 2 Insats: Satsat på vårdcentraler i anslutning till flyktingmottagningar, tagit fram rutiner och organisation. profilerade sjuksköterskor som byggt upp erfarenhet. Dyker det upp ovanliga sjukdomar behöver man känna igen symptomen. Målgrupp: Asylsökande År: De senaste åren, troligen pågående 5

6 Syfte: Förbättra vården för asylsökande, arbeta med smittorisker. Effekt/uppföljning: Vet ej Kontaktperson: Vet ej Gotlands kommun Intervjuperson: Ann Christin Kullberg, hälso och sjukvårdschef Tfn: ( ) E post: ann_christin.kullberg@gotland.se Grad av inblick i området: Arbetar med uppföljning, men har inte så stor inblick i olika insatser eller projekt. Inga egna analyser. Folkhälsoenkäter görs, men frågor ställs inte om socioekonomi och etnicitet. Generellt följs endast kön och ålder. Insats 1 Insats: Inspirationsveckor tar upp tema som bemötande, kommunikation utifrån etniska frågeställningar. Målgrupp: Medarbetare. År: Återkommande Syfte: Förbättra vårdens insatser gentemot olika etniska grupper. Effekt/uppföljning: Kontaktperson: Vet ej 6

7 Landstinget Gävleborg Intervjuperson: Jan Olov Strandell Tfn: , E post: jan olov.strandell@lg.se Grad av inblick i området : Bedömer sin inblick som god, även i insatserna. Analys 1 Analys: Fördjupade analyser av folkhälsoundersökningar Målgrupp: Befolkningen i Gävleborg År: 2007 Syfte: Fördjupad analys av hur inkomst, utbildning och födelesland påverkar vårdutnyttjande. Metod: Nationella folkhälsoenkäter 2004 och 2007 Kontaktperson: Ola Westin, Chef Samhällsmedicinska enheten, tfn , , ola.westin@lg.se Analys 2 Målgrupp: Befolkningen i Gävleborg År: Pågående Syfte: Uppföljning av organisationsförändring av vården. Omorganisationen syftar bl a till att öka jämlikheten i vården. Metod: Kontaktperson: Ola Westin, Chef Samhällsmedicinska enheten, tfn , , ola.westin@lg.se Insats 1 Insats: Omorganisation av vården i Landstinget i Gävleborg. År:? Syfte: Omorganisationen syftar bl a till att öka jämlikheten i vården. 7

8 Effekt: Se ovan, utvärdering ska göras. 8

9 Landstinget Halland Intervjuperson: Lena Kennevik Kierkegaard, hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: ( , Vx ) E post: lena.kennevik kierkegaard@lthalland.se Grad av inblick i området : Har endast övergripande styrfunktion, har inte full inblick i alla detaljer i driften. Analys 1 Målgrupp: Befolkningen i Halland År: 2010 Syfte: Studera vårdutnyttjande efter socioekonomi Metod: Nationell folkhälsoenkät, redovisning av Hallands resultat Kontaktperson: Nina Mårtensson, folkhälsochef Tfn: E post: nina.martensson@lthalland.se Inga kända insatser inom området. 9

10 Jämtlands läns landsting Intervjuperson: Nina Fållbäck Svensson, biträdande landstingsdirektör/hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: , Mobil E post: nina.fallback svensson@jll.se Grad av inblick i området : Aktuell roll sedan november Har inte full inblick i området (ännu). Har inte gjort någonting i Jämtland, men man har precis anställt en mångfaldsstrateg som bl.a. ska arbeta med att samla in kunskap. Insats 1 Insats: Satsning på Torvalla vårdcentral i Östersund. Haft en läkare som särskilt ansvarig för att bygga upp och sprida kunskap kring invandrares vårdbehov. Målgrupp: Människor med en annan etnisk bakgrund än den svenska. År: De senaste åren, pågående insats. Syfte: Öka förståelsen för invandrares vårdbehov, samt att i förlängningen tillgodose dessa. Effekt: Vet ej, insatsen följs inte upp. Kontaktperson: Enhetschefen Torvalla vårdcentral, Åke Rönnberg, tfn , ake.ronnberg@jll.se 10

11 Landstinget i Kalmar län Intervjuperson: Stefan Jutterdal, utvecklingsdirektör Tfn: E post: stefan.jutterdal@ltkalmar.se Grad av inblick i området: Jämställd vård definieras som en patientsäkerhetsfråga och har därför hamnat på Stefans bord, eftersom han har ett kvalitetssamordnaransvar. Jämlik vård är bredare och här har Stefan inte så stor inblick. Analys 1 Målgrupp: Befolkningen i Kalmar län År: Återkommande, senast redovisad 2009 Syfte: Studera vårdutnyttjande efter socioekonomi. Metod: Nationell folkhälsoenkät, redovisning av Kalmar läns resultat. Kontaktperson: Vet ej. Resultaten görs inte tillgängliga inom landstinget, finns endast länk till FHI:s hemsida. Inga insatser. Har främst arbetat med jämställdhet, men det har varit svårt att få med verksamheterna. 11

12 Landstinget Kronoberg Intervjuperson: Kjell Grahn, hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: mobil E post: Kjell.grahn@ltkronoberg.se Grad av inblick i området : God inblick i frågorna. na görs främst av etnicitet och socioekonomi i geografiska områden. Analys 1 Målgrupp: Befolkningen i Kronobergs län År: Vart femte år (för barn och ungdomar vart tredje). Syfte: Studera folkhälsa och vårdutnyttjande efter socioekonomi. Dock har fokus främst varit på ålder och kön. Metod: Folkhälosenkäter för barn och vuxna. Kontaktperson: Eva Pettersson Lindberg, verksamhetschef FoU, tfn , , eva.pettersson lindberg@ltkronoberg.se Insats 1 Insats: Temadagar med fokus på jämställd vård och jämlik vård Målgrupp: Politiker och chefer på landstingets kansli samt verksamhetschefer. Verksamhetscheferna ihop med sina medarbetare ska ta detta vidare i verksamheten. År: Uppstart 2010 Syfte: Ökat fokus på jämställd och jämlik vård. Hittills mest fokus på jämställdhet. Effekt: Inte kommit dit än Kontaktperson: Se interjvuperson. 12

13 Landstinget i Jönköpings län Intervjuperson: Mats Bojestig, hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: , E post: mats.bojestig@lj.se Grad av inblick i området: Relativt god inblick i insatserna, men olika medarbetare håller i dem. Mer information kan också finnas hos utvecklingsdirektör Görna Henriks, tfn , goran.henriks@lj.se Befolkningsundersökningar om hälsa mm görs, men resultaten studeras per kommun, inte efter socioekonomiska/etniska faktorer. Tror att Öxnehaga primärvårdsområde gjort ytterligare analyser. Analys 1 Målgrupp: Befolkningen i Landstinget i Jönköpings län, Öxehaga primärvårdsområde År: Vet ej Syfte: Tror att FoU enheten kan ha gjort fördjupade analyser, men osäker på om de berör socioekonomi eller etnicitet. Metod: Enkätundersökning Finansiering: Primärvårdens FoU enhet Kontaktperson: Kjell Lindström, FoU chef/distriktsläkare, , kjell.lindstrom@lj.se Inga direkta insatser till socioekonomiskt utsatta grupper eller grupper med annan etnicitet, men i i arbetet med överviktiga barn och ungdomar finns många som hör till dessa grupper. Insats 1 Insats: Utvecklingsarbete för att minska övervikt hos barn och ungdomar. Däribland Viktiga barn, projekt för att minska fetma och övervikt hos barn. Målgrupp: Överviktiga barn och ungdomar. År: Från 2004, olika projekt överförs i ordinarie verksamhet. Sedan hösten 2006 bedrivs Viktiga barn, ett projekt i samarbete med kommun och landsting för att främja fysisk aktivitet, goda matvanor och god psykisk hälsa hos barn och ungdomar med överviktsproblematik. Syfte: 50% färre barn med fetma och övervikt i länet till år 2009 Uppföljning: 13

14 Från 2005 årlig sammanställning och rapportering av data från BMI mätning på BVC 4 år och skolhälsovården skolår F, 4, 7 alt 8 samt gymnasiet år 1. Från 2005 årlig enkät om fysisk aktivitet och mat vid förskolor, fritidshem och grundskolor i länet. Personal, föräldrars och elevers erfarenheter av och synpunkter på Hälsokurvan som samtalsmetod studeras i ett avhandlingsarbete. Intervjuer med barn med fetma som deltar i aktiviteter/behandling Intervjuer med gymnasister om synpunkter på hälsa och media Ett flertal examensarbeten av studenter vid Hälsohögskolan och Högskolan för Lärande och Kommunikation kring området barn med fetma har genomförts. Finansiering: Viktiga barn finansieras av Allmänna Arvsfonden Framgångsfaktorer: Arenor att mötas Ledningens stöd Bred samverkan Mångfald och uthållighet Återkommande mätningar Många aktörer medverkar till variation och uthållighet: Familjer, elever, läkare och sjuksköterskor inom BVC, skolhälsovård och barnmottagningar, hälsoplanerare, dietister, sjukgymnaster, barnmorskor, psykologer, tandläkare, förskollärare, fritidspedagoger, lärare, skolledare, föreningsliv, studieförbund, idrottsrörelse, apotek, näringslivet, bibliotek, kyrkor, Högskolorna i Jönköping m fl. Effekt: Ett positivt resultat med minskat BMI i åldersgrupperna 4, 6 och 10 år kan avläsas i mätningarna från Kontaktperson: Linda Frank, landstingsledningen, linda.frank@lj.se, Insats 2 Insats: Hälsoundersökning bland asylsökande barn Målgrupp: Asylsökande barn Syfte: Att bedöma om allvarlig ohälsa finns och söka tillgodose individens eventuella behov av omedelbar vård. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar, genomgång av vaccinationsstatus. Information till familjen om hur svensk barnhälsovård, sjukvård och tandvård fungerar. Underlätta fortsatt kontakt med barnhälsovård, skolhälsovård och folktandvård. År: Pågående Kontaktperson: Linda Frank, landstingsledningen, linda.frank@lj.se,

15 Region Skåne Intervjuperson: Rita Jedlert, HSN ledningen, Uppdragsstyrning, forskning och produktion Tfn: , E post: rita.jedlert@skane.se Grad av inblick i området: Inte full inblick i alla insatser. Analys 1 Analys: Jämlik vård?, Rapport från Socialmedicinska enheten i Region Skåne Målgrupp: Befolkningen i Region Skåne År: 2008 Syfte: Ojämlikheter i hjärtsjukvård utifrån socioekonomiska variabler Metod: Studier av RIKS HIA, det svenska registret för hjärtintensivvård, läkemedelsregistret Kontaktperson: Juan Merlo, chef för socialmedicinska enheten Analys 2 Målgrupp: Befolkningen i Region Skåne År: 2008 Syfte: Skillnader i att söka vård efter socioekonomiska, etniska faktorer. Metod: Folkhälsoenkät Kontaktperson: Juan Merlo, chef för socialmedicinska enheten Insats 1 Insats: Migrationens Utmaningar inom hälsa, omsorg och vård" är ett forskningssamarbete mellan Malmö stad, Malmö högskola och Region Skåne. Resultaten från några av studierna sammanställs i en antologi där forskarna beskriver sina resultat. Erfarenheter i projektet återges också i en informationsfilm. Målgrupp: Personal i Malmö Stad och Region Skåne som arbetar med hälsa, omsorg och vård. År: Syfte: Forskningen ska bidra med nya kunskaper om migrationsfrågor (in och utvandring) som kan användas inom sjukvården och inom socialtjänstens verksamheter. Forskningen bedrivs till största del på Malmö högskola. Syftet med både antologi och film är att sprida erfarenheter från forskningen. 15

16 Kontaktperson: Hannie Lundgren, forskningschef Region Skåne, tfn , Insats 2 Insats: Balanserat styrkort där god vård ingår som en aspekt. Uppföljningsbilaga med mått där ett obligatoriskt perspektiv är svaga grupper. Uppföljningsmått Identifiera och utred xx procent. Målgrupp: Vårdgivarna År: Pågående Syfte: Följa upp att god vård erbjuds alla på lika villkor. Kontaktperson: Se intervjuperson 16

17 Stockholms läns landsting Intervjuperson: Catharina Barkman, utvecklingschef HSN staben Tfn: , E post: catharina.barkman@sll.se Grad av inblick i området: God inblick i insaster SLL gör en rad analyser och använder mått som beskrivs nedan. Kontaktpersoner för att få veta mer är Catharina Barkman eller Birger Forsberg (birger.forsberg@sll.se), Hälso och sjukvårdsnämndens förvaltning, Utvecklingsavdelningen. av olika behandlingsprogram ur ett jämlikhetsperspektiv har påbörjats, Catharina har mindre information om detta. Görs av en utredare på SLL. Analys 1 Analys/metod: Folkhälsorapport beställs från KI, Folkhälsoakademin. Det finns tre rapporter, en slutrapport kommer snart. Syfte: Den belyser riskfaktorer i olika befolkningsområden, det finns analyser av socioekonomi kontra hälsa. Resultaten bryts ned på olika entiska grupper (Norden, Europa, Utomeuropeisk) och olika stadsdelar. Målgrupp: Befolkningen i Stockholms län År: Senast 2007 Analys 2 Analys: Behovsindex Syfte: Uppföljning av vårdkonsumtion. Hur varierar konsumtionen med behov? Behovsindex speglar bl a inkomst, utbildning, etniskt ursprung, ensamstående/ej ensamstående. Målgrupp: Befolkningen i Stockholms län År: Senast i år 2010 Analys 3 Övriga analyser: SLL gör egna patientundersökningar, tillgänglighetsmätningar, använder databas över vårdkonsumtion, egna studier av vårdkedjor. Nyligen kom Barnrapporten som analyserar barnhälsovården. na visar bl a: Att de med sämre hälsa och lägre livslängd, dvs större vårdbehov konsumerar mer primärvård. Att högutbildade utnyttjar privata specialister i större utsträckning, söker sig mer till specialistvård. 17

18 Att de som är födda utanför OECD länderna har ett lägre utnyttjande av vård än förväntat i förhållande till sina behov. Vårdvalet har inneburit ökad etablering i socioekonomiskt utsatta områden, tillgängligheten har ökat. Det är fler besök per invånare i dessa områden vilket är bra. Inom SLL fokuserar man på att öka tillgängligheten generellt, t ex satsning på e hälsa. Det underlättar för dem som söker vård i mindre utsträckning, anser man. Man pekar också på satsningar inom områden där man vet att det finna en överrepresentation bland dem med en svagare socioekonomisk bakgrund, t ex behandling inom övervikt/fetma, fysisk aktivitet på recept, antiröklinje. I det folkhälsoförebyggande arbetet har man hälsokommunikatörer. De arbetar direkt mot olika etniska grupper för att informera om hälsa, men också öka tillgängligheten till vården, att personerna hittar dit. De insatser som är direkt riktade mot grupper utifrån ett socioekonomiskt eller etniskt perspektiv är dock bara ett. Insats 1 Insats: Hållpunkt, mottagning för hemlösa Målgrupp: Hemlösa År: Pågående Syfte: God vård för hemlösa, anpassad efter deras behov Effekt/uppföljning: Kontaktperson: Sektionschef Margareta Edberg, margareta.edberg@sll.se 18

19 Landstinget Sörmland Intervjuperson: Ingrid Mårselius, hälso och sjukvårdschef Tfn: , E post: ingrid.marselius@dll.se Grad av inblick i området: Relativt god inblick, men det görs inte mycket i Landstinget Sörmland. Möjligen känner Ing Marie André, (jämställdhetsansvarig/jämlik sjukvård i landstinget) till om det pågår något ute i verksamheterna som inte Ingrid har koll på. Landstinget har enligt Ingrid urdålig kunskap, man har bara tittat på socioekonomiska variationer i olika områden inför hälsovalet. Inga kända insatser med bäring på socioekonomi/etnicitet. Man har satsat betydligt mer på HBTperspektivet. 19

20 Landstinget i Uppsala län Intervjuperson: Niklas Rommel, tf hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: , E post: niklas.rommel@lul.se Grad av inblick i området: Har mer övergripande ansvar. De insatser Niklas har bäst inblick i är de som beskrivs nedan. Analys 1 Analys: Behovsanalys Målgrupp: Hemlösa År: Kanske 5 7 år sedan Syfte: Kartlägga behov av sjuk och tandvård Metod: Vet ej Insats: Särskild verksamhet/tandvård för hemlösa, öppen en dag i veckan Kontaktperson: Niklas Rommel, se ovan intervjuperson Insats 1 Insats: Avskrivning av skulder för vårdgivare som tar emot papperslösa flyktingar, så att belastningen på ekonomin inte hindrar. Vårdgivarna slipper onödig administration och oro för ekonomin. Målgrupp: Vårdgivare År: Hösten 2009, pågående Syfte: Ge papperslösa den vård de behöver Kontaktperson: Projektledare Jens Larsson, Per Olov Fagerström. Beställaransvar, se ovan intervjuperson. 20

21 Landstinget i Värmland Intervjuperson: Gunilla Andersson, hälso och sjukvårdschef, biträdande landstingsdirektör Tfn: eller E post: monika.becker@liv.se (sekr) Grad av inblick i området: Monika anställdes vid årsskiftet, har inte så god inblick i olika insatser. Ska ha dialogmöten med varje division och sedan se till att det blir systematik i arbetet. Intervjupersonen är nytillträdd och osäker på vad som pågår. Tror dock att det saknas analyser. Kjerstin Almqvist, chef för ledningsstaben, arbetar med uppföljning. Möjligen vet hon något mer. Hittills har landstinget haft fokuks på genusperspektivet. Andra perspektiv diskuteras nu. Insats 1 Insats: Aktivitet i landstingsplanen att ge de vårdande verksamheterna verktyg för att arbeta med jämställd/jämlik vård. Att de ska få hjälp med handlingsplaner och statistiskt stöd. Tagit fram plan enligt CEMR. Målgrupp: Vårdgivare År: 2010 Syfte: Verka för en jämlik/jämställd vård. 21

22 Västerbottens läns landsting Intervjuperson: Leif Hognert, biträdande landstingsdirektör Tfn: , E post: leif.hognert@vll.se Grad av inblick i området: Övergripande inblick, det operativa drivs av FoU staben. Man gör inte så mycket egna analyser, finns dock funderingar på att göra en analys av samernas tillgång till och utnyttjande av vården. Analys 1 Målgrupp: Befolkningen i Västerbotten År: Senast 2006 Syfte: Belysa olikheter i vårdbehov och vårdutnyttjande utifrån socioekonomi och etnicitet. Metod: Folkhälsoenkäter Liv och hälsa Kontaktperson: Jack Lysholm, FoUU chef, , , jack.lysholm@vll.se Insats 1 Insats: Speciella flyktingmottagningar, nu ligger det på respektive vårdcentral. År: De senaste åren, pågår. Effekt/uppföljning: Det ökade tillgängligheten tror man, men ingen egentlig uppföljning. Kontaktperson: Se intervjuperson. 22

23 Landstinget Västernorrland Intervjuperson: Eva Lindberg, tf hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: E post: eva.lindberg@lvn.se Grad av inblick i området: Arbetat i rollen sedan årsskiftet. Endast övergripande inblick i insatser, främst inom jämställdhet. Inga särskilda analyser har gjorts. Insats 1 Insats: Särskilda mottagningar för flyktingar. Målgrupp: Flyktingar År: De senaste åren, nu är verksamheten för flyktingar införlivad i ordinarie mottagningar. Syfte: Ge flyktingar tillgång till bättre vård, särskilda hälsokontroller för flyktingar. Effekt/uppföljning: Ingen uppföljning. Sannolikt ökat tillgängligheten. 23

24 Landstinget Västmanland Intervjuperson: Lena Burström, hälso och sjukvårdsstrateg, fd hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: , E post: lena.burstrom@ltvastmanland.se Grad av inblick i området: God inblick Analys 1 Analys: Folkhälsomätningar vart fjärde år. Målgrupp: Befolkningen i Västmanland År: Senast Syfte: Jämföra hälsa och vårdkontakter geografiskt och socioekonomiskt. Metod: Kontaktperson: Ana Molarius, tfn , ana.molarius@ltvastmanland.se Insats 1 Insats: Kunskapsplan för jämställd och jämlik vård. Utbildning av landstingsledningen och därefter process /förändringsledare Målgrupp: Landstingsledningen, process /förändringsledare och därefter alla medarbetare i vården. År: Påbörjas hösten 2010 Syfte: Process /förändringsledare har som uppdrag att integrera hela tänkandet kring jämställd och jämlik vård i vårdprocesserna. Förhållningssätten ska genomsyra alla led. Framgångsfaktor: Att landstingsledningen deltar i utbildningen. Samarbete med Mälardalens högskola. Kontaktperson: Se ovan, intervjuperson Insats 2 Insats: Vårdcentral för hemlösa. Målgrupp: Hemlösa År: Syfte: Göra vården tillgänglig för hemlösa genom att de slipper sitta och vänta tillsammans med andra i väntrummet och slippa bli iakttagna. Ingen remiss är nödvändig. Det finns också fotvård och tandvård. Kontaktperson: Se ovan, intervjuperson Uppföljning: 24

25 25

26 Insats 3 Insats: Vårdcentral för asylsökande. Personalen har blandad etnisk bakgrund och särskild kompetens som t ex skador från krigsdrabbade områden. Målgrupp: Asylsökande som saknar personnummer. De får också stanna kvar efter att de fått sitt personnummer. År: Syfte: Göra vården tillgänglig för asylsökande utan personnummer. Kontaktperson: Uppföljning: Insats 4 Insats: Förstärkt stöd till socioekonomiskt utsatta områden efter vårdvalet. Målgrupp: Befolkning/vårdsökande i socioekonomiskt utsatta områden År: 2009 Syfte: Att åstadkomma bättre bemanning för att möta det faktum att olika grupper söker vård på olika sätt. Kontaktperson: Se ovan, intervjuperson Uppföljning: 26

27 Västra Götalandsregionen Intervjuperson: Axel Bergh, utvecklingschef hälso och sjukvårdsavdelningen Tfn: , E post: axel.bergh@vgregion.se Grad av inblick i området: Begränsad, vet funktioner och har viss överblick. Det finns analyser och insatser som inte tas upp i intervjun. Analys 1 och Insats 2 nedan har Synovate funnit genom deskresearch. Analys 1 Analys: Revisionsenheten i Västra Götalandsregionen, uppdrag till konsult Ramböll Management. Rapporten heter Patientbemötande och diskriminering, policy, åtgärder och uppföljning. Målgrupp: Vårdgivare inom primärvård och slutenvård År: 2009, rapport publicerad januari 2010, se revisionens webbsida Syfte: Det övergripande syftet var att granska om styrelsernas/nämndernas styrning och interna kontroll avseende patientbemötande och insatser för att förhindra diskriminering av patienter inom hälso och sjukvården är tillräcklig och ändamålsenlig. Granskningen bestod av två delar: 1) Delstudie 1: Policy och rutiner avseende patientbemötande och förhindrande av diskriminering av patienter inom hälso och sjukvården med fokus på att granska hälso och sjukvårdens policies och rutiner inklusive åtgärder för främjande av ett gott patientbemötande. Detta omfattar även insatser för att motverka diskriminering av patienter. 2) Delstudie 2: Uppföljning av patientbemötande och diskriminering av patienter inom hälso och sjukvården med fokus på inriktning och omfattning på uppföljningen. Metod: Granskningen genomfördes genom dokumentstudier och intervjuer med företrädare inom primärvården och slutenvård. Slutsatser: Det förekommer policies och rutiner på övergripande nivå som rör både patientbemötande och diskriminering. Dessa policies beskriver vanligtvis verksamheternas visioner och utgår från målet lika vård på lika villkor. Det är dock sällsynt med konkreta rutiner och riktlinjer som berör patientbemötande och/eller diskriminering i verksamheterna. Flertalet verksamheter har svårigheter att definiera vad ett bra bemötande innebär samt hur man arbetar praktiskt för att motverka diskriminering av patienter. Det finns dock en utbredd medvetenhet om att det förekommer diskriminering. Som en följd av att det förekommer oklarheter om vilket ansvar verksamheterna har för att ta fram specifika dokument, samt att det av vissa verksamheter anses vara självklart att arbeta med bra bemötande, blir även uppföljningen problematisk. Viss uppföljning sker genom patientenkäter som 27

28 mäter bemötandeaspekter och där statistiken kan delas upp på kön, ålder och etnicitet. Det saknas dock systematik i uppföljningen. Gällande andra diskrimineringsaspekter finns ingen uppföljning alls och medvetenheten om dem är enligt konsultens bedömning särskilt begränsad. Jämställdhets och mångfaldsplaner förekommer, men dessa inkluderar inte specifikt andra diskrimineringsgrunder än kön, ålder och etnicitet. Tre av diskrimineringsgrunderna i lagen, könsöverskridande identitet, funktionshinder samt sexuell läggning, saknas alltså. Dessutom ska betonas att dessa planer i mångt och mycket behandlar hur personalen ska agera mot varandra internt, inte hur personalen ska agera gentemot patienter. Insats med anledning av analysen: Uppdrag att ta fram riktlinjer avseende gott patientbemötande och motverkande av diskriminering. Kontaktperson: Revisionsenheten Västra Götalandsregionen, Gotalandsregionen/startsida/Om Vastra Gotalandsregionen/Regionorganisationen/Revisionen/ Analys 2 Analys: Analys av olika socioekonomiska och etniska gruppers behov, vårdonsumtion och hur de förhåller sig till hälso och sjukvård. genomförda i anslutning till ett projekt vid Angereds sjukhus Målgrupp: Vårdsökande vid Angereds sjukhus År: Vet ej Syfte: Jämlik hälso och sjukvård vid Angereds sjukhus Metod: Intervjuer (något tveksam) Kontaktperson: Marianne Olsson (tidigare arbetat vid SKL). Finns någonstans i regionen, vet ej var, möjligen Sahlgrenska Sjukhuset. Möjligen mobilnummer Insats 1 Insats: Projekt vid Angereds sjukhus Målgrupp: Befolkning, vårdsökande Angereds sjukhus År: x Syfte: Sätta sig in i olika entiska gruppers situation för att bättre förstå bakgrund och kultur och därmed förbättra bemötandet. Att få sjukhuset mitt i byn. Kontaktperson: Marianne Olsson, se analys 2 ovan Insats 2 28

29 Insats: Projektet Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar" Målgrupp: Utlandsfödda kvinnor År: Syfte: Med hjälp av doula (kvinnor som ger stöd före, under och efter förlossning) kan utlandsfödda kvinnor få en bättre vård. Effekt/uppföljning: Mammorna upplever trygghet i sin kontakt med doulorna och barnmorskorna ser att doulorna bidrar till ökad vårdkvalité. Utvärderingen bygger på intervjuer, dels med kvinnor som fått doulastöd, dels med barnmorskor som samverkat med doulorna. Finansiering: Projektet har beviljats medel av folkhälsokommittén. Det drivs av föreningen Födelsehuset som utbildar kvinnor med de stora utomeuropeiska invandrarspråken som modersmål till doulor. Hälsooch sjukvårdsnämnd 11 och 12 fortsätter utveckla doulaverksamheten i samverkan med Föreningen Födelsehuset, t ex vid Angereds närsjukhus. Kontaktperson: Åse Enkvist, folkhälsokommitténs kansli, Västra Götalandsregionen, tfn

30 Örebro läns landsting Intervjuperson: Olle Bingerud, direktör hälsokansliet (Annan deltagare vid intervjun: Inger Nicolas, hälso och sjukvårdsstrateg) Tfn: E post: olof.bingerud@orebroll.se Grad av inblick i området: God inblick Vid intervjun har ÖLL erbjudits ett samarbete med Linköpings Universitet, doktorand Gustaf Tinghök. Frågeställningen är vilka som gynnas av kösatsningen, socioekonomi kopplas till kösatsning. Gustaf Tinghök vill genomföra analysen inom ÖLL. Inget beslut fattat ännu. Analys 1 Analys: Liv och hälsastudier vid samhällsmedicinska enheten Målgrupp: Befolkningen i Örebro län År: Senast Syfte: Studera vilka som behövt sökar vård men inte gjort det efter utbildningsbakgrund, ekonomi. Metod: Enkät Kontaktperson: Carina Persson, carina.persson@orebroll.se Inga åtgärder är vidtagna, förutom inom folkhälsoarbetet och generella insatser som ger indirekt stöd till socioekonomiskt svagare grupper, som t ex hembesök hos nyfödda. 30

31 Landstinget i Östergötland Intervjuperson: Lena Lundgren, hälso och sjukvårdsdirektör Tfn: , E post: lena.lundgren@lio.se Grad av inblick i området: God inblick i insatser. Det pågår olika analyser bl a när det gäller förskrivning av läkemedel, forskning för att jämföra länsdelar och hitta orsaker till skillnader. Generellt är analyserna många, man vet mycket. Det är strategierna för att lösa problemet som saknas. Analys 1 Målgrupp: Befolkningen i Östergötland År: 2009 Syfte: Belysa olikheter i hälsa och vård, bl a från socioekonomiskt och etniskt perspektiv. Metod: Rapporten (O)jämlik hälsa och vård, Behovsanalys. Sammanställning av folkhälsoenkätdata, vårdkonsumtionsdata etc. Kontaktperson: Mattias Örnerheim, Hälso och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben, tfn , , mattias.ornerheim@lio.se Analys 2 Målgrupp: Befolkningen i Östergötland År: Senast 2006 Syfte: Belysa olikheter i vårdbehov och vårdutnyttjande utifrån socioekonomi och etnicitet. Metod: Regelbundna folkhälsoenkäter Kontaktperson: Jolanda Van Vliet, chef på Folkhälsovetenskapligt centrum inom LiÖ, tfn , jolanda.van.vliet@lio.se Insats 1 Insats: Vid vårdvalet höjdes ersättningen för socioekonomiskt utsatta områden. LiÖ har alltid haft socioeknomisk ersättning, men när vårdvalet kom blev det mer accentuerat. År:

32 Effekt/uppföljning: Man styr på hälsomål, men inte uppdelat på socioekonomi eller etnicitet per vårdcentral. Kontaktperson: Se intervjuperson. 32