Patientlag. Patientmaktsutredningen. Ingångsvärden

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Patientlag. Patientmaktsutredningen. Ingångsvärden"

Göran Svensson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Patientlag Ingångsvärden Hälso- och sjukvårdslagen (1982) Likvärdig vård Remissregler Nordisk lagstiftning Rättighetslagstiftning? Bo arbeta resa Barn som patienter Beslutsoförmögna

2 Människans tre eviga drömmar Evighetsmaskinen Göra guld Evigt liv 1600-talet Tro och bön för bot och tillfrisknande.

3 Definitionen av hälsa (WHO) Hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart en frånvaro av sjukdom eller svaghet

4 Kur- och badanstalter Koncentrerat radiumvatten Stärkande tonica Radioaktivitet Starköl Hibernal Betablockerare Provörsbarn Drömtydning Insulin Penicillinet P-piller Helicobacter pylori Vaccinationsprogram Lagens syfte: stärka och tydliggöra patientens ställning i hälso- och sjukvården, samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Penicillinet P-piller Helicobacter pylori Vaccinationsprogram Lagens syfte: stärka och tydliggöra

5 Lagen behandlar frågor om bl.a.: - information och samtycke till hälso- och sjukvård (även för barn och vuxna beslutsoförmögna) - delaktighet - second opinion - tillgänglighet - val av utförare - personuppgifter - synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Samtycke till hälso- och sjukvård I patientlagen tydliggörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke, som -kan lämnas muntligen, skriftligen eller genom att patienten på annat sätt visar att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden -undantag ska regleras i lag, t.ex. tvångsvård, särskilda formkrav för samtycke m.m.

tydliggörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke, som -kan lämnas muntligen, skriftligen eller genom att patienten

6 Information I lagen tydliggörs -vilken information patienten ska få om den egna vården och behandlingen, -att patienten även ska få information om vårdgaranti och valmöjligheter inom och utom landet, -att informationen ska anpassas till bl.a. ålder, mognad och erfarenhet, -att den som ger information så långt det är möjligt ska försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen, -att informationen ska lämnas skriftligen om mottagaren ber om det och -att en önskan om att avstå från information ska respekteras. Delaktighet Patientens medverkan i den egna vården ska ske utifrån dennes önskningar och individuella förutsättningar.

försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen, -att informationen ska lämnas skriftligen om mottagaren ber om det

7 Barn i hälso- och sjukvården Principen om barnets bästa förs in i patientlagen. Barnets inställning till vård ska klarläggas och tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barn ska få information enligt samma regler som gäller för vuxna anpassad till ålder och mognad etc. Vårdnadshavares rätt att få information samt personalens möjlighet att i vissa fall neka vårdnadshavare information regleras i patientlagen. Lagen pekar på vikten av att personalen strävar efter att samverka med barnets vårdnadshavare. Vuxna beslutsoförmögna Vård som krävs för avvärjande av fara som akut hotar en person ska få ges även om samtycke ej kan inhämtas. Vård till vuxna beslutsoförmögna ska få ges utifrån en bedömning om vad som är bäst för patienten i det enskilda fallet (regleras i patientlagen i avvaktan på annan utrednings förslag)

Vårdnadshavares rätt att få information samt personalens möjlighet att i vissa fall neka vårdnadshavare information regleras i patientlagen.

8 Second opinion Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska inom eller utom det egna landstinget få möjlighet till en second opinion. Om en second opinion leder till att patienten vill ha en annan behandling får detta prövas enligt reglerna om val av behandlingsalternativ. Ökad valfrihet Förslaget begränsat till öppen landstingsfinansierad vård. Ur ett patientperspektiv ska underlätta för patienter som t.ex. arbetar i ett annat landsting eller är bosatta nära en landstingsgräns.

Om en second opinion leder till att patienten vill ha en annan behandling får detta prövas enligt reglerna om val av

9 forts. Patientlagen reglerar patientens möjlighet att få primärvård och öppen specialiserad vård inom eller utom det egna landstinget. HSL reglerar landstingens utökade ansvar att erbjuda öppen vård till patienter från andra landsting, på samma villkor som till de egna invånarna. Hemlandstinget ska ersätta vård i annat landsting. Hemlandstingets remissregler ska gälla. Utredningen vill åstadkomma Ett enkelt och tydligt regelverk för öppen utomlänsvård Administrativt hanterbart Begripligt för patienter och personal

HSL reglerar landstingens utökade ansvar att erbjuda öppen vård till patienter från andra landsting, på samma villkor som till de

10 Ansvarsfull hälso-och sjukvård SOU 2013:44 På spaning efter den tid som flytt (Marcel Proust) Eller Efter ojämlikheter i vården Ernest Amory Codman M.D 1917 Jag anses excentrisk, emedan jag säger offentligt att om sjukhusen vill vara säkra på att bli bättre, så måste de ta reda på vilka resultat de har. De måste analysera sina resultat för att hitta starka och svaga punkter. De måste jämföra sina resultat med andra. Sådana åsikter kommer inte att vara excentriska om några år

D 1917 Jag anses excentrisk, emedan jag säger offentligt att om sjukhusen vill vara säkra på att bli bättre, så måste

11 Fyra perspektiv på likvärdig vård 1. Patientperspektivet 2. Medicinska perspektivet 3. Politiska perspektivet 4. Socio- ekonomiska perspektivet

12 Likvärdig vård ur patientperspektivet Andel patienter som väntat högst 90 dagar på operation i specialiserad vård, 31 mars 2011 Likvärdig vård ur det medicinska perspektivet Antal med regelbunden användning av lugnande medel /sömnmedel per invånare, Personer år. Åldersstandardiserade värden.

medicinska perspektivet Antal med regelbunden användning av lugnande medel

13 Beslutade villkorsskillnader 1 FÖRSÖK 2 FÖRSÖK 3 FÖRSÖK Stockholm (M 55 år; K 40 år; 320 kr) Sörmland (M 55 år; K 38 år; 230/320 kr)*** Stockholm* Västerbotten (M 55 år; K 37 år; 300 kr) Jönköping (M 54 år; K 38 år; 300 kr) Uppsala (M 54 år; K 39 år; 230 kr) Västernorrland (M 55 år; K 37 år; 300 kr)** Kalmar (M 55 år; K 38 år; 300 kr) Kronoberg (M 54 år; K 38 år; 300 kr)***** Norrbotten (M 55 år; K 37 år; 320 kr)** Östergötland (M 55 år; K 38 år; 300 kr)**** Halland (M 55 år; K 39 år; 300 kr)***** Jämtland (M 55 år; K 37 år; 250 kr)** Blekinge (M 55 år; K 39 år; 250 kr) Skåne (M 54 år; K 38 år; 300 kr) * Medicinska skäl ** Ytterligare en gång med frysta embryon *** Ingen egen IVF, avgiften varierar vilket grannlandsting som utför IVF **** Lesbiska par erbjuds två försök vardera ***** Alternativt fem försök vara av fyra med frysta embryon Västra Götaland (M 54 år; K 39 år; 200 kr) Värmland (M 55 år; K 44 år; 250 kr) Örebro (M 55 år; K 40 år; 250 kr) Västmanland (M 55 år; K 39 år; 300 kr) Dalarna (M 55 år; K 40 år; 200 kr) Gävleborg (M 55 år; K 38 år; 230/250 kr)*** Gotland (M 56 år; K 41 år; 300 kr) Socioekonomiskt perspektiv Likvärdig vård ur ett socioekonomiskt perspektiv De studier av socioekonomiska skillnader som gjorts visar på att det finns generella och signifikanta skillnader som beror på utbildningsnivå, etnicitet, inkomst och social bakgrund. Ett exempel: I en studie - Behovsanalys för Angereds Närsjukhus gjord i Västra Götalandsregionen 2010 visas att täckningsgraden för cellprovstagning för livmoderhalscancer och mammografi i detta område endast var 55% jämfört med 79,5% för riket Angered präglas av en överrepresentation av ekonomiskt svaga grupper där skillnaderna i täckningsgraden kan förklaras av de socioekonomiska faktorerna.

K 37 år; 320 kr)** Östergötland (M 55 år; K 38 år; 300 kr)**** Halland (M 55 år; K 39 år; 300 kr)***** Jämtland (M 55 år; K 37 år; 250 kr)** Blekinge (M 55 år; K 39 år; 250 kr) Skåne (M 54 år; K 38

14 Jämlik vård Socialstyrelsen (lägesrapporter, fokusrapporter, utvärderingar) Diskrimineringsombudsmannen (DO) Fundamental Rights Agency Kommissionen för jämlik vård (LIF) Nationell strategi för en god och mer jämlik vård (regeringen) Överenskommelser om insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård (regeringen SKL) Jämlik vård forts. Utveckling av öppna jämförelser Socialstyrelsens riktlinjearbete Nationell plattform för jämlik hälsa och vård

(regeringen) Överenskommelser om insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård (regeringen SKL) Jämlik

15 Jämlik vård forts Man kan också göra så här: Stöd till vissa grupper vårdcoacher mm Mångbesökarprojekt Angereds närsjukhus Diabetessjuksköterskor Osv Reflektion Frågan om jämlik vård är välutredd och det finns många initiativ inom området. Vad finns då för kvar för att göra? Utredningen vill tillföra nytt perspektiv!

Osv Reflektion Frågan om jämlik vård är välutredd och det finns många initiativ

16 Patientklagomål Nationella patientenkäten NPE 1177 Hitta och jämför vård Egna patientenkäter Patientnämnderna Egna patientinitiativ Inspektionen för vård och omsorg Lex Maria Patientförsäkringen Läkemedelsförsäkringen Mm Patientklagomål Exemplet The Mid Staffordshire NHS Trust

Inspektionen för vård och omsorg Lex Maria Patientförsäkringen

17 Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Vårdgivares ansvar Landstingets huvudmannaansvar Kommunens huvudmannaansvar Gemensamma bestämmelser för huvudmännen Bemyndiganden och befogenheter Tack för mig!

Kommunens huvudmannaansvar Gemensamma bestämmelser

Relevanta dokument

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter