Kvalitetsrapport språk- läs- och skrivutveckling på alla modersmål

Transkript

1 RAPPORT 1(18) Kvalitetsrapport språk- läs- och skrivutveckling på alla modersmål Uppdragsgivare:

2 2(18) Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Omvärldsanalys Resultat och analys... 6 Miljö Styrkor Svagheter... 7 Interaktion Styrkor Svagheter... 8 Undervisning Styrkor Svagheter Strategier Slutsatser och utvecklingsområden Frågor för fortsatt analys på din enhet Referens Litteratur Bilagor Bilaga 1 Underlag för Kvalitetsdialoger... 15

3 3(18) 1 Sammanfattning s utvecklingsplan för förskolan innehåller sju utvecklingsområden och tar stöd i förskolans styrdokument. Utvecklingsområdet språk- läs- och skrivutveckling på alla modersmål är punkt fyra i utvecklingsplanen och lyder enligt följande: Läroplanen säger att språk och lärande hör ihop och att det är viktigt att stimulera varje barns språkutveckling och ta tillvara barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Språkplattformen är ett stöd för planering och uppföljning av undervisning i förskolan. Förskolan ska enligt läroplanen vara en levande, social och kulturell miljö. Modersmålsstöd utvecklas i förskolan. Mål Högläsning i förskolan används medvetet med fokus på språk- och läsutveckling. Pedagoger ökar sin kompetens kring flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt. Fler flerspråkiga pedagoger rekryteras i förskola där det behövs. HR ansvarar för strategin och förskolechefen för sin enhet. Pedagoger ökar sin kompetens genom att läslyftet genomförs. Förväntade effekter Alla barn möter en språkutvecklande lärmiljö Förskollärare i förskolan utvecklar arbetssätt, dokumentation och språkutvecklande miljöer. Pedagoger har beredskap att möta barn med annat modersmål och kan utveckla deras lärande och kulturella identitet. Nätverk erbjuds för nyckelpersoner inom andraspråkslärande. Nätverk erbjuds för nyckelpersoner inom språkutveckling. Extern samverkan Samverkan med biblioteken CFL I kvalitetsrapporten blir det synligt att förskolorna arbetar med barns språkutveckling på många olika sätt. Styrkor som betonas är interaktion i vardagen och tydliga språkmiljöer inomhus. Samverkan med biblioteken lyfts upp som mycket god och betydelsefull. Läslyftets utbildningar har bidragit till att både synliggöra och förbättra den språkliga miljön och öka medvetenheten hos pedagoger. De svagheter som lyfts fram är arbetet med flerspråkighet och barns modersmål, i miljön och undervisningen. När det gäller undervisningsbegreppet och målstyrda processer har förskolorna kommit olika långt. Förskolor som haft kollegialt lärande kring till exempel litteratur har utvecklat lite mer kunskap kring begreppen, men fortfarande råder viss osäkerhet hos pedagoger om hur man kan arbeta målstyrt. På flertalet förskolor behöver ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete (SKA) arbetas fram för att kunna följa processerna som sker. Språkplattformen lyfts som ett verktyg som kan användas än mer. När det gäller interkulturellt förhållningssätt visar analyserna att pedagoger behöver utveckla kunskap om vad det konkret innebär i praktiken.

4 4(18) 2 Inledning Denna kvalitetsrapport redogör för hur undervisningen inom språk-, läs- och skrivutveckling på alla modersmål bedrivs på förskolorna i. Huvudman såväl som enhet ska enligt skollagen, kap 4, bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och utifrån målområden i förskolans läroplan. Kvalitetsrapporten bygger på analyser av kvalitetsdialoger som skett både mellan pedagoger och förskolechef samt mellan förskolechef och verksamhetschef. Kvalitetsdialogerna ingår i en dialogmodell. Syfte är att bilda en röd tråd i styrkedjan och utveckla en stödkedja med lämpliga insatser. Empirin till rapporterna utgörs av förskolornas självskattning av undervisningen kring språk-, läs- och skrivutveckling på alla modersmål i undervisningen (se bilaga 1). Förskolechefers kvalitetsunderlag för analys och tillhörande kvalitetsdialog med arbetslagen är också en del av empirin.

5 5(18) 3 Omvärldsanalys I den nya förordningen för läroplan står det att språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt (Skolverket, 2018, s. 5). I den nya läroplanen (2018) skrivs arbetet med barns modersmål fram enligt följande; barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (s.5). I den nya läroplanen lyfts också högläsning fram som ett viktigt inslag. Skolverket erbjuder kommuner att delta i läslyftet. har sökt och fått bidrag till 3 handledare i läslyftet. Förskoleförvaltningen organiserar under läsåret 2018/2019 utbildning inom 3 moduler, totalt är det ca 60 pedagoger som omfattas av kompetensutvecklingsinsatsen. Läslyftet lyfts som en framgångsfaktor i arbetet med barns språkutveckling i rapportens empiri. TRAS (Observation av språk i dagligt samspel) är ett material som används i förskolan för att följa varje enskilt barn i dess sociala- och språkliga utveckling. Barnet observeras över tid och färdigheter noteras i ett cirkelschema oavsett barnets ålder. utbildar regelbundet pedagoger i arbetssättet. Det betonas att kartläggningen ska ske i grupp och att det är förskolan som ska anpassa och utveckla arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling. Pedagoger inom förskolorna i önskar mer utbildning kring TRAS och dess arbetssätt. Norling (2015) betonar dock att pedagoger generellt behöver vara medvetna om att inte låta verktyg och metoder ta överhand. Pedagoger behöver istället fokusera på att ge förutsättningar för att barn ska kunna utveckla ett rikt språk, poängterar Magnusson. Skolinspektionen (2018) har granskat hur förskolor utmanar och stimulerar barns språkutveckling. Där blev det synligt att flertalet förskolor arbetar med positiv kommunikation och använder språket på ett medvetet sätt i undervisningen. Lyssna, ställa frågor och utmana barnen var det mest framträdande i undervisningen, men också hur omsorgssituationer präglades av språklig medvetenhet. Arbetet på förskolan ska präglas av ett interkulturellt förhållningssätt med tydliga språkliga miljöer. Ett interkulturellt förhållningssätt kännetecknas av att alla barns erfarenheter tas tillvara oavsett etnisk bakgrund (Myndigheten för skolutveckling, 2006, s. 14). Alla människor bär på en kultur.

6 6(18) 4 Resultat och analys Rapportens resultat och analys har bearbetats och analyserats mot begreppen miljö, interaktion och undervisning samt dess styrkor och svagheter. Förskolechefer har också bedömt sina förskolor efter genomförd analys enligt fyra kategorier; fungerar inte alls/i liten grad, fungerar delvis, fungerar i hög grad och fungerar i mycket hög grad. I empirin ingår kvalitetsdialoger med pedagoger, antingen avdelningsvis eller i grupper med en pedagog från varje avdelning. Några förskolechefer har också observerat sina respektive förskolor som en del av empirin. Kategorin miljö visar huruvida och på vilket sätt böcker finns presenterade i förskolan. Samt hur böcker väljs medvetet och med omsorg. Interaktion som kategori inbegriper hur pedagoger agerar som språkliga förebilder genom att de använder ett nyanserat och uttrycksfullt språk. Pedagogens roll är att undvika kommandospråk och hur varje barns språkutveckling stöds, stimuleras och dokumenteras. Medvetenheten om hur arbetet med flera språk kan förstärka utvecklingen av det svenska språket ingår också under kategorin. Begreppet undervisning innefattar hur pedagogen i vardagliga situationer stödjer och stimulerar barns språk genom att benämna berätta, beskriva och så vidare. Kategorin innebär också hur pedagoger medvetet använder språket vid konfliktsituationer samt hur vårdnadshavare involveras i barnens språkutveckling. Vårdnadshavares delaktighet är särskilt viktigt i situationer där förskolan kan vara ett första möte med svenska språket. Sammanfattande tabell Förskolechefers bedömning av insamlad empiri från förskolorna har sammanfattats i en gemensam tabell. Tabellen visar att flertalet förskolor fungerar i hög grad när det gäller hur miljö och interaktion uppfattas och tolkas. Under kategorin undervisning så uppfattats den fungera delvis. Förskolecheferna lyfter särskilt att på de förskolor där det saknas pedagogiskt utbildad personal så blir kvalitén lägre inom alla nivåer. Fungerar inte alls/liten grad Fungerar delvis Fungerar i hög grad Fungerar i mycket hög grad/helt Summa Miljö Interaktion undervisning Miljö Styrkor När det gäller miljön så visar analysen att miljöerna är anpassade och språkstimulerande. Spel, skriv- och ritmaterial finns tillgängliga för barnen. Materialet är rikt och inbjuder till samtal. Läsmiljöerna framträder tydligt, de är väl organiserade och miljön inbjuder barnen till att upptäcka böcker. Böcker används medvetet i

7 7(18) undervisningen och i förhållande till pågående tema eller projekt. Böckerna byts regelbundet ut. Högläsning sker både i mindre grupp, samt en till en. Närmsta bibliotek eller bokbuss har goda samarbeten med förskolorna och lyfts fram som betydelsefulla inslag i arbetet. Några förskolor har arbetat fram egna bibliotek på förskolan och några förskolor håller på att utveckla egna bibliotek. Miljön är till viss del planerad för att synliggöra barns språkutveckling. Bildstödstavlor finns och används, men på vissa avdelningar så behöver pedagoger få stöd för att använda dem än mer, särskilt betonas de yngre barnens möjligheter till användning. Framför allt betonas innemiljön som inspirerande för barnen. De förskolor som har språk som ett prioriterat område lyfter det som en fördel. Förskolechefer betonar att det ger större möjlighet till fördjupning och fokusering på området. De förskolor som arbetat och läst litteratur som beskriver och lyfter fram pedagogiska miljöer har utvecklat miljöerna mer Svagheter En svaghet som framkommer är att utemiljön inte används fullt ut i det språkliga arbetet. Förskolechefer poängterar att böcker även skulle kunna ingå och användas utomhus genom att olika läsmiljöer upprättas. Något som också lyfts är att pedagoger kan arbeta närmre barnen utomhus och på så sätt öka kommunikationen med barnen. Lokalernas beskaffenhet lyfts fram som en svaghet på några av förskolorna. Fram för allt när det gäller möjlighet att arbeta i mindre grupp eller möjlighet för barn att kunna dra sig undan och varva ner med en bok. Kunskapen hos pedagoger behöver utvecklas i vad miljön signalerar till barnen och vilka möjligheter till lärande som finns. Utveckla rum i rummen efterfrågas också av några förskolechefer. Generellt behöver pedagoger synliggöra mångfald och flerspråkighet samt utveckla kunskap om interkulturellt förhållningssätt i miljön. Arbetet med modersmål och synliggörandet av olika språk beskrivs som bristfälliga. Litteratur, bilder och så vidare kan användas än mer visar analyserna. På förskolor där det inte finns barn med annat modersmål beskrivs det som svårt av pedagoger hur de kan arbeta med modersmål i barngruppen. Pedagogers olika yrkeskompetens anser flera förskolechefer minskar likvärdigheten mellan avdelningar och förskolor. I analysen framträder också att det till viss del skiljer mellan avdelningar i hur den språkliga miljön organiseras. Fler miljöer kan upprättas för läsning, inte bara vid soffan. I några analyser framkommer det att de yngre barnens möjlighet till att få ta del av böcker kan öka. Flera förskolor håller på att utveckla egna bibliotek och för närvarande beskrivs det som en svaghet att inte ha ett eget bibliotek. I några analyser lyfts också vikten av att variera bokinnehållet genom att låna fler böcker på biblioteket och byta ut dem regelbundet. På några förskolor behöver slitet material ses över och bytas ut. Sagopåsar och annat material kan också tillverkas. Några förskolechefer anser att de estiska miljöerna kan förstärkas med läshörnor. Interaktion Styrkor Pedagogers profession i förhållande till uppdraget lyfts som betydelsefullt i arbetet med barns språkutveckling och som en styrka. Förskollärare beskrivs ha en större medvetenhet i arbete med språket och deras kompetens lyfts som viktig och

8 8(18) betydelsefull i arbetet. Det överensstämmer med Skolinspektionens rapport (2018) som betonar att flertalet granskade förskolor präglas av en positiv kommunikation, tonläge och intonation. I rapporten framgår det att pedagoger använder språket som verktyg i undervisningen, det överensstämmer med analysen av s förskolors arbete med barns språkutveckling. Pedagoger samtalar med barnen, ställer frågor samt lyssnar in barns frågor och tankar. Barnen delas ofta i mindre grupper under dagen, det ger möjlighet för kommunikationen att öka. När barn befinner sig i mindre grupp så skriver flertalet förskolechefer att det så kallade kommandospråket inte används. Samtalen med barnen används till att utveckla begrepp och ordförråd, samt att skapa en gemensam förståelse av fenomen. Pedagoger är närvarande i barns lek, stöttar dem, sätter ord och agerar förebilder. Närvaron kan vara både planerad och icke planerad. En god relation med barn och vårdnadshavare ger trygghet och förutsättningar att arbeta med barns språkutveckling på ett medvetet sätt. Där förskolor deltagit i utbildningar om anknytning så blir interaktionen mellan barn och pedagoger tydligare. Kommunikation med vårdnadshavare sker till viss del via PingPong samt genom dokumentation på förskolans väggar. Kommunikationstavlor används delvis i kommunikationen med barnen och bilder tas från Inprint och bildstöd. Pedagoger kan dock enligt analyser behöva mer utbildning för att utveckla arbetet ytterligare. TAKK används till viss del som stödjande kommunikation och det är en styrka om pedagoger, som gått utbildningen, delar sina erfarenheter och kunskaper med sina kollegor. Några förskolor har tillverkat material som språkpåsar, bilder på väggar och så vidare, det bidrar till att öka interaktionen. Framför allt bilder och material som lyfter fram barns känslor ger barnen möjlighet att sätta ord på dem. Arbetet med värdegrund som tidigare eller pågående målområde upplevs bidra till mer interaktion mellan pedagoger och barn Svagheter En tydlig svaghet är att i stressade situationer ökar det så kallade kommandospråket. I analysen framkommer emellertid att pedagoger är medvetna om sitt agerande och att de vill undvika att språket framträder. Struktur i den inre organisationen behöver planeras för att pedagoger ska kunna interagera mer med barnen i mindre grupp och för att ta tillvara på olika lärsituationer. Kunskap om vad det innebär att arbeta språkutvecklande behöver öka. Särskilt rör det specialpedagogiskt material så som AKK, Språkotek samt hur TAKK och bildstöd kan användas i kommunikationen med barnen. Det framkommer också att förskolor behöver arbeta fram rutiner för att arbeta med TRAS. Observationer och film anges som metoder som kan bidra till att få syn på barns språkutveckling och dess nuläge. På en del förskolor understryker förskolechefer att pedagogerna kan ta tillvara på omsorgssituationer än mer. I vissa fall skiljer sig förskolechefers och pedagogers uppfattningar av reflektioner och bedömningar av språket i vardagen. Högläsning varierar mellan avdelningar, mellan pedagoger och kompetens avgör hur pedagoger läser för barn och använder böcker i tema eller projekt Arbetet med flerspråkighet och mångfald beskrivs i analyserna som svårt, pedagoger vill ha mer stöd i hur ett sådant arbete kan se ut. Även vad det innebär att arbeta i ett mångkulturellt område behöver stärkas. Språkdomäner vid introduktionen används enbart på några få förskolor.

9 9(18) Undervisning Styrkor När förskollärare har ansvar för och bedriver undervisningen på förskolan så beskriver förskolechefer att både planering och analys är tydligare. Undervisningen sker både planerat och icke planerat och omsorgssituationer används medvetet i undervisningen. Arbetet med litteratur i olika utvecklingsgrupper har bidragit till att utveckla undervisningen kring språk. Dels lyfts Att undervisa barn i förskolan dels professionell i förskolan. Framför allt betonas att pedagoger utvecklat viss kunskap om undervisningens betydelse och syfte i förskolan och att undervisningen syns i praktiken. Läslyftet har bidragit till att undervisningen utvecklats ytterligare särskilt inom högläsning. Högläsningen används regelbundet i undervisningssyfte på flera av förskolorna. Pedagoger som gått läslyftet har stöttat sina kollegor i arbetet med att synliggöra och arbeta med barns språk på avdelningarna. Kunskap i och om TAKK bidrar till att utveckla undervisningen på förskolan. Endast några förskolor bedöms av förskolechefer ha ett fungerade SKA-arbete. Förskolor som har ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete (SKA) arbetar mer med målstyrda processer som exempel ges BFL (Bedömning för lärande). Några förskolechefer anger att när barns lärande dokumenteras och deras processer följs så är det språkutvecklande arbetet framgångsrikt. Pedagoger som arbetar nära barnen och agerar medforskande i reflektioner med barn och kollegor har tydligare målprocesser och innehåll. Undervisningen är mestadels planerad och sker i alla situationer. När TRAS används som kartläggning så är organisationen hur och när kartläggning ska göras tydlig. Andra metoder som betonas i språkutvecklande arbete är före Bornholm och läsfixarna Svagheter I analysen framgår det att pedagoger på flertalet förskolor behöver utveckla kunskap om att dokumentera barns lärprocesser kring språkutveckling. På flertalet förskolor används inte PingPong för att följa lärprocesserna. Att utveckla ett fungerande SKAarbete lyfts i flera av analyserna som angeläget. När det gäller undervisning utomhus är det tydligt att pedagogerna behöver vara närmre barns lek för att öka kommunikationen med barnen. Närvarande pedagoger tar bättre tillvara på barns tankar och frågor visar analysen. En systematik saknas för att följa upp barn som genomgått språkkartläggning vid introduktionen. Det gör att barnens nuläge inte framträder. Uppföljningen kan också bidra till att öka samverkan med barnets vårdnadshavare. Flera förskolor uttrycker att de borde ta tillvara på vårdnadshavares språkkunskaper och involvera dem mer i arbetet med språket. Hur TRAS kan användas i undervisningen behöver pedagoger också öka kunskap om. Penpals finns att tillgå på de flesta förskolor, men kunskapen om hur verktyget ska användas är begränsad. Pedagoger behöver också utveckla kunskap om vad det innebär att arbeta språkutvecklande mot alla modersmål i undervisningen. Samt vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär.

10 10(18) På flera av förskolorna används inte språkplattformen i arbetet och förskolechefer anser att språkplattformen borde lyftas fram och tydliggöras i undervisningen. Särskilt när det gäller arbetet med språkdomäner och flerspråkighet. Även om några pedagoger utvecklat kunskaper om undervisningsbegreppet så behöver undervisningens betydelse diskuteras mer mellan pedagoger. 5 Strategier Arbetsorganisation I analysen av vad förskolechefer behöver tänka på inför kommande verksamhetsplaner (VP) så blir det tydligt att det är viktigt att ha forum som låter pågående utbildningar bli möjliga, som exempel anges TRAS, TAKK och att pedagoger löpande kan utbildas kring språkplattformen. Nätverksträffar anges som ett forum där kollegialt lärande kan ske. Förutom schema så är ramar och struktur för pedagogisk utvecklingstid något som betonas, samt möjlighet för personal som saknar pedagogisk utbildning att få ta del av läroplanens innehåll. Några förskolechefer framhåller att en arbetsorganisation måste följas upp regelbundet för att fungera. Utvecklingsorganisation Så kallade utvecklingsgrupper med en pedagog från varje avdelning, lyfts som framgångsfaktor och innehållet betonas mot prioriterat område. Om språk är ett prioriterat område så är det lämpligt att ha en grupp som arbetar till exempel med språkplattformen. Ett prioriterat område behöver få ett större utrymme i utvecklingsorganisationen vilket flera förskolechefer betonar. Insatser från förvaltning Lämpliga insatser till kommande verksamhetsplan som anges om språk- läs- och skrivutveckling på alla modersmål blir ett prioriterat område är: TRAS-utbildning TAKK-utbildning Interkulturellt förhållningssätt Mångfaldspedagog-stöd i arbetet med flerspråkighet Kollegialt lärande-läslyft flerspråkiga barn Dokumentationsarbete-SKA IKT-pedagog Ping Pong Lärmiljöer kring barn med annat modersmål Läslyftet Utbildning kring Språkplattformen

11 11(18) 6 Slutsatser och utvecklingsområden Miljö Den pedagogiska miljön framhålls som relativt väl genomtänkt, framför allt när det gäller språkutveckling generellt och hur arbetet är organiserat inomhus. Utomhus finns flera utvecklingsområden menar förskolechefer. Läsmiljöer på fler platser betonas, samt att pedagoger är mer närvarande i barnens lek och i miljöerna. Norling (2015) skriver i sin studie Förskolan-en arena för social språkmiljö och språkliga processer att det skiljer huruvida pedagoger ser utemiljön som betydelsefull i arbetet med barns språkutveckling. Samarbetet med biblioteken är också något som upplevs som bra. Pedagoger går tillsammans med barnen till biblioteken och lånar böcker. Det gör att böckerna byts ut regelbundet. En del förskolor har arbetat fram egna bibliotek och några håller på att inrätta bibliotek. Böcker på annat språk skulle kunna vara mer synliga, Penpal anges som ett bra verktyg, men på vissa förskolor vet inte pedagoger hur verktyget ska användas. Det som är mest centralt i resultat och analys är att den flerspråkiga miljön är något som kan utvecklas och framhävas. Arbetet med modersmål syns i begränsad omfattning i miljön. Pedagoger behöver öka sin kunskap om hur de kan arbeta och synliggöra modersmål i miljön. Utvecklingsområden Organisera för språkutvecklande arbete utomhus Interaktion Utveckla miljön för flerspråkighet Pedagoger delar barnen i mindre grupper för att främja språkutvecklingen. Det gör att det som benämns kommandospråk inte används. På förskolor där barnen sällan eller aldrig är indelade i mindre grupp så blir kommunikationen sämre, framför allt i stressade situationer. Här menar några förskolechefer att respektive avdelnings arbetsorganisation behöver ses över för att göra arbetet i mindre grupp möjligt. Kommunikationstavlor med bildstöd och Inprint finns på flera förskolor, en del pedagoger använder dem medvetet i kommunikationen med barnen och en del har dem uppsatta, men använder dem inte tillsammans med barnen. Magnusson (2013) har i sin forskning kommit fram till att barn förstår symboler på andra sätt än vuxna. Det betyder att pedagoger behöver arbeta med att utveckla vad symbolen betyder på till exempel en kommunikationstavla. I det arbetet är det viktigt menar Magnusson att ta barnets perspektiv och försöka tolka hur barnet förstår symbolen samt ta med barnen i processen och ta tillvara på deras idéer. I förhållande till det så behöver pedagoger på förskolorna utveckla ett arbetssätt som bidrar till bättre interaktion med stöd av kommunikationstavlor. Flertalet pedagoger har genomgått TAKK-utbildningar, men fler behöver utbildas för att TAKK ska användas i interaktion med barnen. Pedagoger behöver också samtala om värdegrunden för att få syn på vilken kunskapssyn och barnsyn som råder, det har betydelse för hur pedagoger kommunicerar med barnen. Innebörden av språklig medvetenhet är också något som kan förtydligas för pedagoger. Norling (2015) anger interaktionen som en social

12 12(18) språkmiljö där fokus på samspel mellan barn och pedagoger sker. En fungerande social språkmiljö behöver ha tre strategier för att utveckla barns språk; lekstrategier, stödjande kommunikativa strategier och emotionella strategier. Lekstrategier innebär hur pedagoger är närvarande i barns lek, dela barn i mindre grupper samt den egna delaktigheten i barns lek. Kommunikativa strategier innebär hur pedagoger ställer frågor, använder kroppsspråk och hur lärplattor, böcker, bilder och bokstäver används som verktyg. Pedagoger behöver dock ha en balans mellan de tre strategierna i interaktionen med barn. Leken framgår som viktig i studien som Norling genomfört men att pedagoger inte var medvetna om hur barns språk utvecklas i leken. Något som också framkom i hennes studie var att pedagoger inte använde de kommunikativa strategierna som de borde. Det överensstämmer dock inte med Borås stads pedagoger som ofta talade och lyssnade in barnens tankar enligt analysen. Förskolechefer såg utifrån observationer och skattningar en mycket god kommunikation mellan barn och pedagoger. Kunskap och strategier behöver utvecklas för att möta barn med annat modersmål. Vikten av att ta hjälp av vårdnadshavare i arbetet med modersmål lyfts fram som betydelsefullt. Utvecklingsområden Utveckla arbetet med kommunikationstavlor Undervisning Arbeta fram strategier för att arbeta med barn med annat modersmål Pedagogisk kompetens lyfts som framgångsfaktor när det gäller hur undervisning sker och planerar på förskolan. Ett fungerande SKA-arbete lyfts också som framgångsfaktor samt hur barns språkutveckling dokumenteras. Tillfällen behöver ges där pedagoger ges utrymme att samtala om mål och förväntade effekter av undervisningen. Begreppet undervisning och hur pedagoger kan arbeta med målstyrda processer behöver tydligare implementeras på flertalet förskolor. PingPong används för barns dokumentationer men flera förskolechefer anser att användningen av PingPong kan öka än mer och användas mer systematiskt i både SKA och i barns enskilda dokumentationer. Betydelsen av ett interkulturellt förhållningssätt behöver än mer fördjupas och samtals kring. För närvarande framgår det att flertalet pedagoger inte vet vad begreppet betyder och hur det ska påverka arbetet i förskolan. I utvecklingsplanen så anges som mål att pedagoger ska öka sin kunskap och kompetens kring flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt. Det framgår också att pedagoger behöver öka kunskapen och medvetenheten om hur de kan arbeta med flerspråkighet och barns modersmål undervisningen. I Utvecklingsplanen så anges en förväntad effekt att pedagoger har en beredskap att de kan möta barn med annat modersmål så att barnen kan utveckla sin kulturella identitet. För att effekten enligt utvecklingsplanen ska bli möjlig så behöver denna del utvecklas och fördjupas. Språkdomäner uppges vara ett område att utveckla, flera förskolechefer anser att språkdomänerna inte används i den utsträckning som de borde. Pedagoger behöver få kunskap om hur de kan arbeta med dem. Arbetet med språkdomäner framgår inte i utvecklingsplanen och det kan vara ett område som kan förtydligas och revideras i nuvarande plan.

13 13(18) Fler förskolor behöver ta utgångspunkt i språkplattformen när undervisningen planeras. Arbetet med modersmål behöver utvecklas och förtydligas både på förskolor som har flera språk. Förskolor som inte har barn med annat modersmål behöver också arbeta med modersmål. I analysen framkommer det att pedagoger på vissa förskolor inte vet skillnaden mellan modersmål och modersmålsundervisning. Verktyg och metoder som till viss del används i undervisningen är PenPal, TAKK och TRAS, analysen visar dock att en del pedagoger behöver och vill öka kunskapen än mer genom utbildning. I Norlings (2015) forskning framgår det att pedagoger på förskolan lägger relativt mycket tid på att dokumentera, testa och mäta barns språkutveckling istället för att arbeta med förutsättningarna för barns lärande. I förhållande till förskolor i så är det viktigt att uppmärksamma pedagoger på att verktyg och metoder inte tar överhand. Det är hur förskolan ger barngruppen förutsättningar att utveckla språket som är det väsentliga. Utvecklingsområden Bearbeta begreppen undervisning och målstyrda processer Utveckla kunskap om betydelsen av ett interkulturellt förhållningssätt Använda språkplattformen i undervisningen 7 Frågor för fortsatt analys på din enhet Arbetslag Hur kan vi utveckla våra lärmiljöer utomhus för att stimulera barns språkutveckling? Hur arbetar vi med det interkulturella förhållningssättet? Hur kan vi organisera för arbete med barn i mindre grupp? Förskolechef Hur kan vi ta till vara på omsorgssituationer i undervisningen? Vilka utvecklingsbehov ser du när det gäller dina förskolors undervisning kring flerspråkighet? Vad behöver du göra som förskolechef för att arbetslag ska utveckla sitt kunnande och undervisningen inom modersmålsstöd och flerspråkighet? Förvaltning Vad behöver du tillhandahålla för att arbetslag ska kunna utveckla språkutvecklande lärmiljöer? Hur kan Plattformen för språk lyftas fram för att stödja arbetslagens arbete på förskolan? Hur kan arbetet med språkdomäner förtydligas?

14 14(18) Referens Litteratur Skolinspektionen, (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse- ett treårigtregeringsuppdrag att granska förskolan. Kvalitetsgranskningsrapport Magnusson, M. (2013). Skylta med kunskap! En studie i av hur barn urskiljer grafiska symboler. Doktorsavhandling. Gothenburg Studies in Educational Sciences 344 Göteborgs: utbildningsvetenskapliga fakultet. Myndigheten för skolutveckling (2006). Komma till tals-flerspråkiga barn i förskolan. Norling, M. (2015). Förskolan en arena för social språkmiljö och språkliga processer. Mälardalen University Press Dissertations No Mälardalen university Sweden. Skolverket, (2018). Förordning om läroplan för förskolan.

15 15(18) Bilagor Bilaga 1 Underlag för Kvalitetsdialoger Språk-, läs-, skrivutveckling på alla modersmål Namn på avdelning/hemvist: Sätt ett kryss i spalten Miljö Fungerar inte alls/i liten grad Fungerar delvis Fungerar i hög grad Fungerar i mycket hög grad/helt Böcker är ett levande inslag i förskolans vardag. Böcker väljs medvetet och med omsorg. Interaktion Vi är medvetna om vår betydelse som språklig förebild och strävar efter att använda ett nyanserat och uttrycksfullt språk och förmedlar lust att kommunicera. Vi arbetar aktivt för att undvika kommandospråk Vi diskuterar fortlöpande hur vi ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling. Utveckling av barns olika språk dokumenteras systematiskt. Vi är medvetna om att barns utveckling av flera språk förstärker utvecklingen av det svenska språket. Undervisning Vi använder medvetet vardagliga situationer till att stödja och stimulera barnens språk. Barnen ges rikliga tillfällen att uttrycka sig i ord, att beskriva, benämna, berätta och att lyssna och att använda språket då de löser problem och konflikter. Föräldrarna involveras i barnens språkutveckling, särskilt då förskolan kan utgöra första mötet med det svenska språket. Barn med annat modersmål än svenska får även modersmålsstöd. Vi använder språkdomäner i kartläggningen av flerspråkiga barns användning av sina olika språk.

16 16(18) Vi skapar en dialog med varje barn med respekt för barnets uttryckssätt och med en uppriktig vilja att förstå vad barnet menar. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt 1 som stärker barnens förmåga att förstå olikheter och ger barnen redskap att förstå världen omkring sig Vi uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barnen att utveckla sitt eller sina modersmål. Vi undervisar språkstödjande för barn med annat modersmål. Högläsning förekommer dagligen och är lustfyllt för både barn och personal. Skeenden i böckerna lever vidare genom att vi samtalar med barnen om det vi läst och ger återkopplingar i vardagen till människor och händelser i böckerna. Hur används språkoteket? Analys av de olika aspekterna miljö, interaktion och undervisning, dvs. styrkor och utvecklingsområden. Under spalten annat kan ni fylla i övriga kommentarer, om ni behöver det. Styrkor Utvecklingsområden Annat Miljö Interaktion Undervisning Vilket/vilka områden inom miljö, interaktion och undervisning är angelägna att utveckla? Miljö Interaktion Undervisning Vilka förändringar behöver vi som arbetslag genomföra? Förväntade effekter vad vill vi se ha hänt om ett år som en följd av våra förändringar? 1 Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att vara medveten om sin roll utifrån sin egen etniska bakgrund och att förstå hur ett mångkulturellt samhälle kan återspeglas i förskolan. Att stimulera barnen att använda sina språk är en viktig del i detta. Det handlar om insikt om det egna värdesystemet och att inse att barnen bär med sig erfarenheter och kunskaper som är ett resultat av det sociala och kulturella sammanhang som de vuxit upp i. Det betyder att vara beredd att lära om och lära av barnen och deras föräldrar och att visa intresse och nyfikenhet för barnens liv utanför förskolan. (Komma till tals - flerspråkiga barn i förskolan Myndighetens för skolutveckling)

17 17(18) Förskolans namn: Del 2 Förskolechefs underlag för analys och kvalitetsdialog Underlaget besvaras för varje förskola och ska skickas in till verksamhetschef senast 2 dagar innan kvalitetsdialogen. A. EMPIRI Reflektioner från kvalitetsdialog med arbetslagen Observationsanteckningar (använd gärna stödfrågor från CUL) Styrkor Svagheter (Utvecklingsområden) Miljö Interaktion Undervisning Sätt kryss i respektive ruta utifrån din egen bedömning av empirin från verksamheten. Miljö Interaktion Undervisning Fungerar inte alls/i liten grad Fungerar delvis Fungerar i hög grad Fungerar i mycket hög grad/helt B. ANALYS Analys av de olika aspekterna miljö, medvetenhet och undervisning, utifrån styrkor och utvecklingsområden. Tabellen kan användas under analys i VP. Styrkor Svagheter Ev övriga kommentarer Miljö Interaktion Undervisning Vilket/vilka områden inom miljö, medvetenhet och undervisning är mest angelägna att utveckla? Tabellen kan användas under prioriterade områden i VP. Miljö

18 18(18) Interaktion Undervisning C. STRATEGI Texterna kan användas under Strategi i VP. Inför kommande verksamhetsplan vilka förändringar behöver jag som förskolechef genomföra i förskolans arbetsorganisation? Inför kommande verksamhetsplan om området blir ett prioriterat utvecklingsområde, vilka förändringar behöver jag som förskolechef genomföra i förskolans utvecklingsorganisation? D. INSATSER Texten kan användas under Insatser i VP. Inför kommande verksamhetsplan om området blir ett prioriterat utvecklingsområde, vilket stöd behöver jag som förskolechef och/eller vilka insatser behöver din förskola från våra gemensamma stödfunktioner? A. Vilka insatser behöver göras på förskolan? B. Vilket stöd behöver jag som förskolechef? C. Vilka insatser behöver din förskola från våra gemensamma stödfunktioner? A B C