Plan för servicenätet för bildningsavdelningen i Sibbo kommun

Transkript

1 1 Plan för servicenätet för bildningsavdelningen i Sibbo kommun Arbetsgruppens medlemmar: Suvi-Päivikki Hiipakka, bildningsdirektör Jari Alasmäki, finsk undervisningsdirektör, enhetschef Kristiina Blomqvist, tf. dagvårdschef Annelie Nylund, tf. svensk undervisningsdirektör Tom Sundbäck, idrottsdirektör Anne Laitinen, kulturchef Mats Sund, ekonomichef Aija Tuimala, Oy Audiapro Ab

2 2 Innehåll: 1. Utredningens bakgrund och mål Befolkningsprognosen för Sibbo och skolnätsutredningen i bakgrunden Beskrivning av nuläget för bildningstjänsternas tjänsteområden Beskrivning av nuläget för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen Beskrivning av nuläget för småbarnsfostran Beskrivning av nuläget för idrotts- och ungdomstjänster Beskrivning av nuläget för kultur- och bibliotekstjänster Utvecklingslinjer för bildningstjänsterna Framtida utvecklingslinjer för den grundläggande utbildningen Spjutspetsar i utvecklingen Tyngdpunkter i utvecklingsverksamheten Utvecklingslinjer för servicenätet för utbildningstjänster Framtida utvecklingslinjer för småbarnsfostran Framtida utvecklingslinjer för idrotts- och ungdomstjänster Framtida utvecklingslinjer för kultur- och bibliotekstjänster Framtida servicestrukturer i Sibbo kommun Tillväxt och ändringar i servicenätet fram till år Tillväxt och förändringar i servicenätet åren Tillväxt och förändringar i servicenätet åren Sammanfattning... 41

3 3 1. Utredningens bakgrund och mål Denna utredning är en del av servicenätsutredningen vid bildningsavdelningen i Sibbo kommun. Syftet med utredningen är att ge mer information och bakgrundsmaterial om servicenätet för bildningstjänsterna och dess utvecklingsbehov. I denna utredning behandlas servicenätet för bildningstjänsterna som en helhet och tas upp ändringsbehov inom utvecklandet av bildningstjänsterna. De bakomliggande omständigheterna presenteras och motiveras för beslutsfattande med både kvalitet och Sibbos egna ekonomiska uppgifter, i vilka bl.a. ingår skolskjutsar, specialundervisning och elevvård. Utredningen har gjorts på basis av de uppgifter som lämnats av ledningsgruppen för bildningstjänster och enheterna har varit mycket involverade i arbetet med utvecklingsplanen för den egna enheten. Utifrån beredningen har konsulten sammanställt materialet till en enhetlig rapport. Det inledande mötet för utredningen ordnades i juni och ett utkast till rapport är färdig för behandling vecka Befolkningsprognosen för Sibbo och skolnätsutredningen i bakgrunden Enligt Statistikcentralens normala prognos för befolkningstillväxten kommer Sibbo kommun att växa med ca 5500 invånare fram till år Tabell 1. Statistikcentralens befolkningsprognos för Sibbo kommun Sibbo Tot Andel Andel 2030 Andel Invånarantal av alla % av alla % av alla % Åldersstruktur, st år ,7 % ,2 % ,7 % 6 år ,5 % ,5 % 341 1,4 % Grundskolan, 7 16 år ,0 % ,5 % ,3 % Gymnasiet, ,0 % ,6 % 874 3,6 % Arbetsför ålder, år ,6 % ,4 % ,3 % åringar ,9 % ,9 % ,0 % åringar ,5 % ,3 % ,5 % över 84-åringar ,4 % ,1 % 635 2,6 % Pensionsålder, över 64 år ,7 % ,3 % ,1 % Medianernas medelvärde 37,2 37,3 över 85 37,5 38,2 38,5 39, ,0

4 4 Bild 1. Förändringen i åldersstrukturen bland invånarna i Sibbo kommun åren (Statistikcentralen) Fullmäktige i Sibbo fattade beslut om strategin Sibbo 2025, enligt vilken Sibbos befolkning kommer att tredubblas fram till år 2025, dvs. ökningen är ca invånare. Utifrån denna strategi har det även utarbetats en generalplan för kommunen som godkändes i fullmäktige i december På grund av planbesvär har planen inte ännu vunnit laga kraft. Tillväxtmålet är ytterst utmanande och förutsätter ett mycket aktivt grepp av kommunen för att uppnås, även om alla förutsättningar för tillväxt visserligen finns i Sibbo. På basis av kommunens tillväxtstrategi uppdaterades planläggningsprogrammet i fullmäktige i mars Planläggningsprogrammet preciseras fortgående och som grund för denna kalkyl har använts en uppdatering från Bild 2. Tillväxten på invånare enligt tillväxtstrategin fördelad på åren Som grund för beräkningen en kalkyl över planläggningens förverkligande

5 5 Bild 3. Befolkningsutvecklingen i Sibbo under kommande år Av bilden ovan framgår att tillväxtstrategin för Sibbo kommun skapar ett stort investeringstryck för bildningsavdelningens servicenät. Detta sammandrag beskriver planeringen av kommande års investeringar och deras samband med tillväxten, t.ex. när nya bostadsområden öppnas räknat 20 år framåt från i år. Som exempel kan man räkna att varje ökning på 2000 invånare innebär ca 200 barn under skolåldern. I Sibbo behöver ca 78 % av åldersklassen en vårdplats, dvs. kommunen ska ordna 156 nya vårdplatser. Till den grundläggande utbildningen kommer ca 340 elever, vilket omräknat i klasser på 23 elever innebär ca 15 nya undervisningsgrupper. Skolnätsutredning och riktlinjer Sibbo kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde att grunden för utvecklandet av skolnätet bör vara likvärdighet, jämlikhet och rättvisa gentemot alla elever. Målet bör vara att alla elever garanteras jämlika möjligheter till en högklassig grundläggande utbildning. Fullmäktige drar på basis av skolnätsarbetsgruppens plan upp riktlinjer före utgången av oktober 2010, där en kombination av modellerna B och C väljs. Modell B är en byskolmodell där alla byskolor bevaras. Modell C är en kvarterskolmodell. De nya skolorna ska vara antingen 0 6-skolor eller enhetsskolor (åk 0 9), som även inhyser andra utrymmen för bildningsverksamhet. Den allra vanligaste enhetsskolan har 2 4 basgrupper per årskurs. I en del av kommunen kan det finnas s.k. kvarters- eller närskolor med årskurserna 0 6 samt daghem. I dessa kvartersskolor kan även finnas skolenheter för elever med ett annat modersmål. De befintliga skolorna renoveras och byggs i mån av möjlighet ut till skolor för ca 150 elever, om det finns tillräckligt med elever. Samtidigt byggs eventuella andra specialutrymmen som behövs i skolorna, t.ex. gymnastiksalar. Skolor i dåligt skick kan dras in, när det finns ersättande lokaler i gott skick att tillgå.

6 6 2. Beskrivning av nuläget för bildningstjänsternas tjänsteområden Bildningstjänster baserar hela sin verksamhet på gemensamt godkända grundläggande värden och arbetssätt. Dessa värden är utgångspunkten för all verksamhet. Bildningstjänsters grundvärden är rättvisa, jämställdhet, tvåspråkighet, professionalism och utvecklingsorientering. I arbetssätten betonas öppenhet, genomskinlighet, hänsyn till andra samt engagemang. Kommunen har enligt lag ett ansvar och en skyldighet att producera utbildnings- och kulturtjänster. Kommunerna har också ett lagstadgat ansvar för att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning för barn i grundskolåldern som är bosatta inom kommunens område. Kommunerna har även ett finansieringsansvar för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna. Till kommunens lagstadgade uppgifter i fråga om bildningstjänster hör även bibliotek, idrott och motion, kultur och ungdom. Frivilligt ansvar har kommunerna i utbildning efter grundskolan, för vilken tillstånd har ansökts hos ministeriet eller statsrådet. Bild 4. Organisationen vid Sibbo kommuns bildningsavdelning finns inte längre helheten bildningsavdelningens förvaltningstjänster, utan kommunens förvaltningstjänster har koncentrerats till en enhet. Liksom framgår av bilden ovan består Sibbo kommuns bildningsavdelning av kulturtjänster, idrotts- och ungdomstjänster, tjänster för småbarnsfostran och utbildningstjänster. 2.1 Beskrivning av nuläget för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen Den grundläggande utbildningen i Sibbo är en administrativ helhet, men i enlighet med lagen leds språkgruppens ärenden av olika förtroendemannaorgan, dvs. sektioner. Chef för resultatenheten Utbildningstjänster är den finska undervisningsdirektören, och även den svenska undervisningsdirektören lyder under resultatenheten. I dagsläget finns fyra finska 1 6-skolor. Dessutom finns det en finsk enhetsskola och en finsk 7 9-skola Det finns nio svenska 1 6- skolor och en 7 9-skola. Skolnätet och den grundläggande utbildningen har beskrivits ingående i den skolnätsutredning som blev klar i april 2010.

7 7 Utbildningstjänsternas omvärld I början av 2008 slogs två mycket olika och självständiga skolväsenden (svenska och finska skolväsendet) ihop till ett enda undervisningsväsende i Sibbo. I och med organisationsreformen uppstod den tvåspråkiga resultatenheten Utbildningstjänster i Sibbo. Detta har tillfört utvecklingsverksamheten sina kryddor och utmaningar. Bild 5. Organisationen inom den grundläggande utbildningen i Sibbo Ett helhetsinriktat utvecklingsarbete har varit i fokus inom undervisningsväsendet under de senaste åren. Inom undervisningsväsendet i Sibbo har på operativ nivå skapats en bestående omvärld som fungerar över språkgränserna och som alla känner till. Styrgruppen för undervisningsväsendet samordnar undervisningsväsendets operativa verksamhet. Till styrgruppen hör den finska undervisningsdirektören (chefen för resultatenheten Utbildningstjänster), den svenska undervisningsdirektören samt representanter för rektorerna, lärarna och elevvården. Det finns dessutom en utvidgad styrgrupp som förutom ovan nämnda sammansättning består av kommunens chefläkare, chefen för socialarbetet, dagvårdschefen och utbildningssektionernas ordförande. Fyra permanenta utvecklingsgrupper är verksamma över språkgränserna.

8 8 Högklassig grundläggande utbildning Undervisningsväsendet i Sibbo har på basis av kvalitetsprinciper stakat ut riktlinjer för ordnandet av en högklassig morgon- och eftermiddagsverksamhet för skoleleverna i alla skolor, tidsenliga och pedagogiskt fungerande lokaler för alla elever, behöriga lärare och annan personal, tryggandet av elevvårdstjänster i skolorna, iståndsättningen av skollokalerna bedöms på basis av ekonomiska och funktionella orsaker, grundläggande utbildning och dagvård placeras i samma fastighet eller närbelägna lokaler (allaktivitetscentrum) samt i planeringen ska beaktas fungerande och trygga kommunikationer och en tillräcklig storlek på tomterna, bra läge och vikten av att lokalerna planeras. Sibbo kommun har inlett ett aktivt utvecklingsarbete för att uppnå målen enligt den nya strategin för specialundervisningen och en ny fungerande servicestruktur för elev- och studerandevården. Sibbo är med i projektet Kelpo och i utvecklingsprojektet för elev- och studerandevårdens kvalitet och servicestruktur. Målet är att trygga elevens möjlighet att studera i sin egen närskola och där få tillgång till behövliga multiprofessionella stödåtgärder. Det multiprofessionella samarbetet mellan undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet är mycket gott och den gemensamma visionen för tryggandet av barns och ungdomars välfärd i Sibbo är stark. Som en åtgärd som främjar välfärden och förebygger behovet av stödåtgärder är strävan en så högklassig grundläggande utbildning som möjligt och tillräckligt små grupper för att trygga en ändamålsenlig och trygg inlärningsmiljö. Målet är att tillräckligt små elevgrupper och tillräckligt stöd från vuxna ska ordnas alltifrån förskoleundervisningen till avslutad grundskola. Multiprofessionalism Ett klart mål för det multiprofessionella samarbetet är att problemen upptäcks i ett tidigt skede, att man ingriper i dem och sätter in stödåtgärder i rätt tid och i rätt volym för både eleverna och deras familjer. Sibbo går klart in för att erbjuda ett allmänt, intensifierat och särskilt stöd multiprofessionellt och systematiskt. Utgångspunkten är en gemensam verksamhetsmodell och servicestruktur för alla förvaltningsområden där man med hjälp av ett öppet och lösningsorienterat arbetsgrepp försöker se till hela familjen istället för bara till eleven. Man strävar efter att bygga upp verksamheten så att den ansvariga personalen erbjuds tillräcklig utbildning och stödåtgärder. Utgångspunkten är att man strävar efter att bygga verksamheten och strukturerna på en så sund grund att behovet av stöd uppstår så sällan som möjligt. En ny utmaning i Sibbo är elever med invandrarbakgrund och att skapa strukturer för årskurserna 0 9 samt förberedande undervisning, S2-undervisning och undervisning i olika religioner. Tvåspråkighetens utmaningar och möjligheter Sibbos särskilda utmaning och möjlighet är tvåspråkigheten. För tredje året i följd har Sibbo ett gemensamt undervisningsväsende och till följd av det söker man i kommunen en stark verksamhetsmodell och en gemensam struktur för att kunna trygga jämlika och enhetliga tjänster för kommuninvånarna. Skolorna i Sibbo ligger ganska långt ifrån varandra och därför är det ändamålsenligt att trygga närskolprincipen och nödvändigt att erbjuda stödåtgärder i varje skola. Sibbo har klart gått in för att ordna inklusiv undervisning. Utmaningen med tvåspråkigheten i Sibbo är den varierande nivån på elevernas språkkunskaper. Endast ett fåtal elever kommer från rent svenskspråkiga hem. Till följd av detta har flera barn och ungdomar problem både i undervisningen i finska och i svenska oavsett hemspråk och detta ställer sina egna utmaningar för anordnandet av undervisningen. I Sibbo finns många elever som alltså behöver stödåtgärder i båda de inhemska språken. Sibbo stöder möj-

9 9 ligheterna till tvåspråkighet, bl.a. genom språkbadsundervisning, och många finskspråkiga familjer har önskat sätta sina barn i svensk skola för att barnet ska lära sig det andra inhemska språket vid sidan av skolarbetet. På motsvarande vis finns det elever från svenska familjer i de finska skolorna, eftersom närskolan är finskspråkig. Eftersom det varken är möjligt, meningsfullt eller ändamålsenligt att ordna många olika grupper på basis av språkkunskaper, måste man få fler delade timmar och stöd av en resurslärare för att stödåtgärder på ett ändamålsenligt sätt ska kunna ordnas för eleverna i deras egen närskola. Allmänbildande gymnasieutbildning Gymnasiets uppgift att vara en allmänbildande väg till fortsatta studier ska även i framtiden vara utgångspunkten för gymnasierna i Sibbo. Placeringen av Sipoon lukio och Keuda Sipoo i samma byggnad, Enter, tillför ett stort mervärde i utbudet av utbildning på andra stadiet inom den egna kommunen för ungdomarna i Sibbo och på det här sättet visar sig Sibbo även på riksplan som en viktig föregångare för samarbetet mellan gymnasiet och yrkesutbildningen. Sipoon lukio och Sibbo Gymnasium ger högklassig gymnasieutbildning, vilket i framtiden säkerställs bl.a. genom att kursutbudet i gymnasierna är tillräckligt konkurrenskraftigt jämfört med de stora gymnasierna i regionen. Det är viktigt att gymnasieeleverna är nöjda med undervisningen och kan påverka i frågor som gäller deras studier. Gymnasierna ska tillhandahålla en levande och mångsidig inlärningsmiljö och gymnasieutbildningen ska stärka de snart vuxna ungdomarnas uppfattning om sig själva och sina möjligheter i samhället. Samarbetet mellan gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen möjliggör ett mera omfattande studieprogram för de studerande. Gymnasierna bör tilldelas ekonomiska resurser som möjliggör ett mångsidigt kursutbud. 2.2 Beskrivning av nuläget för småbarnsfostran Den centrala verksamhetsidén inom småbarnsfostran i Sibbo kommun är att erbjuda barnfamiljer mångsidiga dagvårdstjänster genom att möta behoven av småbarnsfostran, förskoleundervisning och rehabilitering för barn samt stödja familjerna i deras fostringsuppgift och föräldraskap. Målet är att småbarnsfostran, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen ska bilda en helhet så att de stöder varje barns individuella utvecklingsdrag. Den lagstiftning som styr småbarnsfostran täcker nästan tjugo olika lagar. Enligt lagen om barndagvård ska kommunen sörja för att av kommunen anordnad eller övervakad barndagvård står till buds i den omfattning och med sådana verksamhetsformer som behovet därav inom kommunen förutsätter. Dagvårdslagen ger varje barn en subjektiv rätt att delta i småbarnsfostran inom dagvården. Småbarnfostran i Sibbo Ungefär 10 % av befolkningen i Sibbo kommun består av 0 6-åringar. I dagvård är 78 % av alla barn i dagvårdsåldern i kommunen, varav andelen barn under 3 år är 38,9 %. Syftet med tjänster för småbarnsfostran är att bilda en väg för uppväxt och inlärning från småbarnsfostran via den grundläggande utbildningen i samarbete med resultatenheten Utbildningstjänster. Daghemsvården, familjedagvården, lekverksamheten, öppna daghemmet, stödet för hemvård och stödet för privat vård av barn utgör ett mångsidigt tjänsteurval som tryggar livslångt lä-

10 10 rande och ger föräldrarna alternativ när de ordnar sina barns dagvård och småbarnsfostran på barnets eget språk (finska/svenska). Servicestrukturen inom småbarnsfostran består av kommunala dagvårdstjänster, privata dagvårdstjänster och köptjänster. I bilaga 1 beskrivs de nuvarande enheterna mera ingående. Serviceenheterna är följande: 18 kommunala daghem varav I norra Sibbo: 5 finska daghem, 2 svenska daghem, ett språkbadsdaghem och 2 tvåspråkiga daghem. I södra Sibbo: 3 finska daghem, 2 svenska daghem, ett språkbadsdaghem och 2 tvåspråkiga daghem. 3 gruppfamiljedaghem varav I norra Sibbo: ett finskt och ett svenskt gruppfamiljedaghem I södra Sibbo: ett svenskt gruppfamiljedaghem 26 kommunala familjedagvårdare I norra Sibbo: 6 finska och 8 svenska familjedagvårdare I södra Sibbo: 6 finska och 6 svenska familjedagvårdare öppna tjänster för småbarnsfostran I norra Sibbo: familjeklubbar i Tallmo och Nickby samt parkverksamhet i Nickby I södra Sibbo en familjeklubb och en skogsklubb i Söderkulla 8 privata daghem, där kommunen köper alla dagvårdsplatser genom köptjänstavtal I norra Sibbo: 4 finska daghem och 2 svenska daghem I södra Sibbo: 2 svenska daghem ett privat daghem i södra Sibbo stöd för hemvård och kommuntillägg / partiell vårdledighet stöd för privat vård och kommuntillägg

11 Bild 6. Sibbos nuvarande dagvårdsenheter 11

12 12 Förskoleundervisningen Grundlagsenlig förskoleundervisning ordnas i regel vid förskoleundervisningsenheter inom dagvården. Under skoldagar ges fyra timmar förskoleundervisning. Förskoleundervisningen är avgiftsfri och frivillig. Alla barn under skolåldern har rätt till förskoleundervisning ett år innan läroplikten börjar och barn med förlängd läroplikt det år då barnet fyller fem år. Även barn vars skolstart har skjutits upp har rätt till avgiftsfri förskoleundervisning. Förskoleundervisningsgrupperna bildas i regel i enlighet med skolornas elevupptagningsområden. Förskoleleverna har rätt till transport enligt lagen om grundläggande utbildning. Förskoleundervisningen baserar sig på Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder, utifrån vilka en förskoleundervisningsläroplan som är gemensam för hela Sibbo kommun har gjorts upp. I enlighet med dessa grunder har förskoleundervisningsenheterna gjort upp egna arbetsplaner för förskoleundervisningen, i vilka anges närmare arrangemang för inlärningen, inkl. mål, betoningar och innehåll i verksamheten för just den egna förskoleundervisningsgruppen. Öppna tjänster för småbarnsfostran Den öppna dagvården inom Sibbo kommun inledde sin verksamhet hösten För närvarande svarar 1½ arbetstagare för verksamheten. Den öppna dagvården är en del av småbarnsfostran i Sibbo kommun. De öppna tjänsterna för småbarnsfostran fungerar bl.a. som en lätt länk till den kommunala dagvården och är samtidigt ett alternativ till heldagsvård. Stöd för privat vård, stöd för hemvård och föräldraledighet Privat dagvård stöds med stödet för privat vård samt ett kommuntillägg. Stöd söks på en blankett från FPA. De privata vårdarna eller vårdplatserna ska vara godkända av kommunen. Kommunen är skyldig att övervaka den privata dagvården. För vård av barn under 3 år betalar FPA stöd för hemvård, som kan fås då barnet vårdas av någondera föräldern eller av någon annan vårdare. I Sibbo togs i bruk ett kommuntillägg till stödet för hemvård. Rätt till tillägget har en familj som har ett barn under 3 år och familjens alla barn under skolåldern vårdas hemma. Stödet för hemvård och kommuntillägg söks samtidigt via FPA. Efter föräldraledigheten är det möjligt att bli partiellt vårdledig, varvid föräldrarna förkortar sin dagliga arbetstid eller arbetstiden per vecka utan lön. Kommunen stöder familjen genom att under den partiella vårdledigheten betala ut partiell vårdpenning via FPA. Vårdpenning betalas inte under hela vårdledigheten utan endast för barn under 3 år och för första- och andraklassister som börjat skolan (med undantag för sjuka och funktionshindrade barn). Åtgärder som främjar utveckling, förebygger och löser problem I dagvården används Sibbos plan för småbarnsfostran som bygger på den riksomfattande planen för småbarnsfostran. Varje enhet har dessutom en egen plan, där enhetens särdrag och omvärld har beaktats.

13 13 I planen för småbarnsfostran ingår även fostringspartnerskap. I fostringspartnerskapet beaktas och utnyttjas föräldrarnas expertis om sitt eget barn. Fostringsuppgiften delas medvetet och jämlikt tillsammans med föräldrarna och vårdpersonalen. Dagvårdens familjearbete är förebyggande barnskyddsarbete som utgår från klientens behov. Familjearbete ger stöd åt familjerna för att underlätta vardagen och tillsammans hitta praktiska lösningar. Multiprofessionellt samarbete och tidigt ingripande är förutsättningar för framgång inom småbarnsfostran. Ett mål för samarbetet är att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera barnets eventuella behov av stöd inom området för uppväxt, utveckling eller inlärning och i samarbete skapa en handlingsstrategi för att stödja barnet och familjen. Centrala samarbetspartner är bl.a. rådgivningsbyråerna och primärvårdspersonalen. Specialdagvård är en del av kommunens verksamhet. I Sibbo kommun finns två ambulerande specialbarnträdgårdslärare och en distriktsspecialbarnträdsgårdslärare i södra Sibbo och en resursspecialbarnträdgårdslärare. De följer och observerar barnets uppväxt och utveckling, bedömer behovet av särskilt stöd och ger stöd och vägledning vid planeringen, genomförandet och utvärderingen av barnets vård och fostran. Strategiska tyngdpunkter i småbarnsfostran och styrande principer för verksamheten Småbarnsfostran i Sibbo kommun styrs kraftigt av olika värden. Det viktigaste värdet i Sibbo kommuns småbarnsfostran är barnets rätt till en bra barndom. Detta värde utgör grunden för följande värden: trygghet, lugn, respekt för och omtanke om andra människor och naturen samt tolerans. I konventionen om barnets rättigheter, som tryggar barnets uppväxt och utveckling, ställs barnets människovärde i främsta rummet. I anslutning till detta grundläggande värde täcker konventionen fyra allmänna principer, vilka är: - förbud mot diskriminering och krav på att barnet ska behandlas jämlikt - barnets bästa - barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt - hänsyn till barnets åsikt. De strategiska målen för tjänsterna för småbarnsfostran för åren är följande: Servicestrukturen inom småbarnsfostran består av kommunala dagvårdstjänster, privata dagvårdstjänster och köptjänster. Privat dagvård stöds med ett kommuntillägg till stödet för privat vård. Daghemsvården, familjedagvården, lekverksamheten, öppna daghemmet, stödet för hemvård och stödet för privat vård utgör ett mångsidigt urval av tjänster som skapar förutsättningar för livslångt lärande och ger föräldrarna alternativ när de ordnar sina barns dagvård och småbarnsfostran. Kommuntillägget till stödet för privat vård höjs. Lättare dagvårdsalternativ utvecklas genom att utbudet av öppen dagvård och lekverksamhet utökas. För vård- och fostringspersonalen ordnas projektutbildning i anslutning till planen för småbarnsfostran. Teman för utbildningen är fostringspartnerskap och tidigt ingripande.

14 14 Principen för ordnandet av tjänster för småbarnsfostran är att bilda en väg för uppväxt och inlärning från småbarnsfostran via den grundläggande utbildningen i samarbete med resultatenheten Utbildningstjänster. Dagvården utvärderas och utvecklas fortlöpande. I kommunen används utvärderingsprogrammet TAK (från finskans tutki-arvioi-kehitä), med vars hjälp det varje år görs en klientenkät bland familjerna. Utvärderingsprogrammet möjliggör även en ständig utvärdering av verksamheten under verksamhetsperioden. 2.3 Beskrivning av nuläget för idrotts- och ungdomstjänster I enlighet med idrottslagen ska staten och kommunerna skapa de allmänna förutsättningarna för idrott, även om idrottsverksamheten i huvudsak ska skötas av idrottsorganisationerna. Enligt idrottslagen ska kommunen skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att utveckla det lokala och regionala samarbetet samt en hälsofrämjande idrott, genom att stödja medborgarverksamhet, tillhandahålla idrottsanläggningar samt ordna idrottsverksamhet med beaktande även av grupper med särskilda behov. Lagens syfte är bl.a. att främja motion och annan idrott, välbefinnande och hälsa och med idrottens hjälp stödja barns och ungas utveckling. Ungdomslagen styr ungdomsarbetet i bakgrunden och ställer vissa specialvillkor för det. Ungdomslagen gäller alla personer under 29 år. Ungdomsarbete och ungdomspolitik hör enligt lagstiftningen till kommunens uppgifter, även om arrangemangen sköts av kommunerna själva eller i kommunalt samarbete, ungdomsföreningarna och andra organisationer som utför ungdomsarbete. Med ungdomsarbete avses bl.a. stöd för en aktiv uppväxt och självständighetsprocessen. Målet för ungdomspolitiken är att förbättra uppväxt- och levnadsvillkoren för unga. Enligt lagen omfattar kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik fostrande handledning av unga, verksamhetslokaler, möjligheter till fritidssysselsättning, informations- och rådgivningstjänster, stöd för ungdomsföreningar och andra ungdomsgrupper, idrottsinriktad, kulturell, internationell och mångkulturell ungdomsverksamhet, miljöfostran för unga samt vid behov tjänster som gäller ungdomsverkstäder eller andra verksamhetsformer som är lämpade för de lokala förhållandena och behoven. En ändring av ungdomslagen träder i kraft Dess mål är bl.a. en övergång i de ungas servicesystem inom den offentliga sektorn till stöd i ett tidigt skede, förbättra de ungas möjligheter att få offentliga tjänster som de behöver samt effektivisera stärkandet av de ungas sociala identitet särskilt i syfte att främja tidigt stöd, de ungas levnadsbana och inträde på arbetsmarknaden. Ett mål för ändringen av ungdomslagen är sektorsövergripande samarbete (7 a ). Detta innebär att det i kommunerna ska finnas ett nätverk för vägledning av och tjänster för unga som består av representanter för undervisnings-, social-, hälsovårds- och ungdomsväsendet, arbetsförvaltningen, polisförvaltningen och försvarsförvaltningen. Flera kommuner tillsammans kan också bilda ett gemensamt nätverk. Sibbos idrotts- och ungdomstjänster Sibbo kommuns ungdomstjänster omfattar ca 26 % av befolkningen. I slutet av senaste år ( ) var antalet 7 29-åriga kommuninvånare Kommuninvånare i alla åldrar hör till idrottstjänsternas klienter.

15 15 Som idrottsverksamhet ordnar kommunen skolidrottstävlingar och för dagvårdsbarn ordnas en riksskidåkningskampanj. Beroende på snöläget ordnas årligen Vargspåret tillsammans med nio lokala organisationer. Kommuninvånarna lockas med i regelbunden motionsidrott genom 500-klubben i skidning och kampanjen 2000-trampare i cykling. Som ledd idrottsverksamhet ordnas simundervisning och specialidrottsgrupper för barn och unga. För andra åldersgrupper erbjuds simning för specialgrupper, vattengymnastik och konditionsgymnastik. Ungdomsverksamheten ordnar evenemang även utanför sina egen verksamhetsställen. År 2009 ordnades 13 evenemangsdagar, i vilka deltog sammanlagt 1500 ungdomar. Sommarläger för barn ordnas under tre veckor. Initiativkanalen och ungdomsfullmäktige uppmuntrar ungdomar att delta. Förebyggande ungdomsarbete utförs i samarbete med kommunens övriga aktörer. Uppsökande ungdomsarbete, vars syfte är att hitta ungdomar i behov av stöd och hänvisa dem vidare till olika tjänster, utförs sedan augusti Utöver kommunens egen verksamhet stöds föreningar med bidrag. Ungdomsföreningarnas verksamhet stöds med drygt och idrottsorganisationernas verksamhet med knappt år Till framgångsrika junioridrottare delas ut ca i träningsstipendium. Idrottsanläggningar och ungdomslokaler som nu är i bruk Lokaler och områden som sköts av Idrottstjänster: Sibbo kommuns idrottslokaler har renoverats under de senaste åren. Idrottsanläggningar som ägs och underhålls av Sibbo kommun är Sibbo allaktivitetshall, en bollhall och en konditionssal i Nickby. 7 9-skolorna och gymnasierna i Nickby är de som dagtid mest använder bollhallen. I Sibbo skolcentrum finns en gymnastiksal. Centralidrottsplan i Nicky används under skoldagar av skolorna i mellersta och norra Sibbo. Centralidrottsplan i Söderkulla används av alla skolor i södra Sibbo. I närheten av centralidrottsplan i Söderkulla färdigställs en frisbeegolfbana hösten Den fullstora gräsfotbollsplanen i Massby används på grund av läget endast av föreningar. Östanåparkens gräsplan 90 x 55 m används främst under skoldagar av Jokipuiston koulu. Av de sandplaner som vintertid görs till skridskobanor finns två stycken i Sibbo skolcentrum i Nickby, en i Storkärr i Nickby, en vid Lukkarin koulu, en i Östanåparken, två i Söderkulla skolcentrum och en i Tallmo. På tre av dem finns vintertid en ishockeyrink. Det finns tre skatebanor i kommunen. En finns vid ungdomsgården i Nickby, en vid sandgropen i Tallmo och den nyaste är Söderkulla skatepark som just blivit färdig. I Nickby finns ca 6,4 km upplysta konditionsbanor och friluftsvägar. I Söderkulla finns 4,1 km upplysta konditionsbanor och 5,2 km oupplysta friluftsvägar. I Östanåparken finns en 1,0 km, i Tallmo en 1,0 km och i norra Paipis en 1,0 km lång konditionsbana. Kommunen har fem simstränder varav två är EU-stränder: Molnträsk och Tasträsk. Vid Tasträsk finns också en vinterbadplats. Vid Kalkstrand finns läger- och rekreationscentret Lövhyddan, som används endast sommartid. Dessutom äger Sibbo kommun fyra rekreationsområden i Sibbo skärgård.

16 16 Privata och idrottsföreningarnas idrottsanläggningar: Idrottsanläggningar som ägs av aktiebolag eller föreningar är Oy Sipoon Jäähalli-Sibbo Ishall Ab i Nickby, Sipoon Areena Oy:s innebandyhall Ingman Areena i Söderkulla, Sibbo Skyttegille rf:s centralskjutbana i Sibbo, Sibbo Motorklubb rf:s blivande motorsportcenter i Savijärvi, Golf Talma Oy, Nevas Golf ry, slalomcentret i Tallmo och dessutom ett tiotal ridstall inom kommunen. Till Idrottstjänsters strategi har hört att stödja lokala föreningar som underhåller skridskobanor och skidspår. Det finns nio sådana aktiva byföreningar. Föreningen Suursuon Tennisseura ry äger en tennisplan i allmänt bruk och föreningen Sipoon Jouset ry en bågskyttebana i Storkärr. Kommunens egna ungdomslokaler: Förutom Ungdomstjänsters verksamhet vid ungdomsgården i Nickby används den även av andra aktörer. En ungdomslokal i Söderkulla tas i början av september i bruk i den tidigare hälsocentralsbyggnaden. Hyresavtalet för ungdomslokalen Ladugården i Söderkulla går ut i början av Den har inte använts i önskad utsträckning på 1,5 år. I kommunen finns 11 ungdomsgårdar och kommunen ger bidrag för deras underhållskostnader. Målen för idrotts- och ungdomstjänster i Sibbo För idrotts- och ungdomstjänsterna åren har ställts bl.a. följande mål: 1. I Söderkulla ska ordnas permanenta, tidsenliga ungdomsutrymmen på central plats med beaktande av behoven bland ungdomarna i hela södra Sibbo. 2. Nätverket av idrottsanläggningar i bytätorterna utökas och kompletteras. Även för nya, större bostadsområden planeras idrottsanläggningar och ungdomsutrymmen. 3. Förebyggande missbrukarvård planeras och genomförs tillsammans med andra sektorer. 4. Konditionsjippon ordnas för olika befolkningsgrupper, bl.a. för åringar för att förbättra deras arbetsförmåga. 5. I takt med att antalet pensionärer ökar utökas idrottsverksamhet som riktar sig till dem. 6. Samarbetet med föreningar och andra samarbetspartner utökas. 2.4 Beskrivning av nuläget för kultur- och bibliotekstjänster Kulturtjänsternas verksamhet är kopplad till allmänna strävanden att främja kommuninvånarnas hälsa och ett helhetsbetonat välbefinnande. För att även i fortsättningen vara livskraftig och funktionsduglig ska kommunen förstå betydelsen av kultur- och idrottstjänster i all verksamhet i kommunen. Dessa tjänster bör vara tillgängliga för alla kommuninvånare. I bibliotekslagen föreskrivs om kommunens skyldighet att ordna biblioteks- och informationstjänster samt om målen för deras verksamhet. Enligt lagen är syftet med dessa tjänster att

17 17 främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter, internationalisering och till livslångt lärande. Till biblioteksväsendets ansvarsområde hör också att arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. Bland de nämnda målen är främjandet av livslångt lärande också en av medborgarinstitutets grundläggande uppgifter. Lagen om kommunernas kulturverksamhet ålägger kommunerna att främja, stödja och organisera kulturverksamheten i kommunen. Enligt Sibbo kommuns riktlinjer anses kulturtjänster inbegripa bibliotekstjänster, medborgarinstitutet, grundläggande konstundervisning, turism och kulturverksamhet. Sibbos huvudbibliotek i Nickby byggdes år Biblioteket i Söderkulla flyttade till nybyggda utrymmen hösten Dessa utrymmen kommer som det nu ser ut att användas under de kommande tjugo åren. Biblioteksbussen är från år 1989 och i slutet av sin livslängd. Sibbo kommun har beviljats statsandel för anskaffningen av en ny biblioteksbuss för år Sibbos tvåspråkiga medborgarinstitut ger mångsidig undervisning utspridd på nästan fyrtio ställen i kommunen. Grundläggande konstundervisning ges i Sibbo i musik, bildkonst, dans och sedan år 2010 även i teater. Kulturtjänster förfogar över Artborg 35, där bl.a. bildkonstskolan och musikinstitutet är verksamma. I Artborg finns också arbetsrum för konstnärer. Konst i omgivningen Vid planeringen av kommunens arbetsutrymmen, kompetenscentrum, skolor, vårdinrättningar och daghemsfastigheter samt deras omgivningar ska även estetiska aspekter beaktas. En vacker omgivning gör Sibbo attraktivare och gör att människor trivs bättre på orten. Kulturtjänster strävar i samarbete med planläggnings- och utvecklingsavdelningen för sin del efter att öka trivseln i närmiljön. I synnerhet i centrumen bör planeras områden där kommunens invånare kan samlas och koppla av även utomhus. För kommunen har definierats konstanskaffningsprinciper, enligt vilka ett visst anslag bör reserveras för konstanskaffningar till nybyggnader och renoveringsobjekt. Kulturtjänster deltar i anskaffningarna med sin expertis, men varje förvaltning svarar för kostnaderna för sina egna anskaffningar. Turism Kommunen inledde år 2010 ett projekt, vars syfte är att kartlägga möjligheterna att använda den gamla skolan på Simsalö till kultur- och lägerskolsverksamhet. Projektet betjänar kommuninvånarna och skärgårdsborna och gör Sibbo ännu mera känt som en vacker skärgårdssocken. Avsikten är att verksamheten ska bli ekonomiskt lönsam. Inom turismen i Sibbo kommun ligger fokus på skärgårdsturism. Därför finns det skäl att satsa på att utveckla i synnerhet småbåtshamnarna och simstränderna samt turismen och rekreationstjänsterna i skärgården och vid kusten.

18 18 3. Utvecklingslinjer för bildningstjänsterna I detta stycke koncentrerar vi oss på att granska utvecklingslinjerna för bildningstjänsterna fram till år I utvecklingslinjerna granskas den grundläggande utbildningen, småbarnsfostran, idrotts- och ungdomstjänster och kultur- och bibliotekstjänster. Sibbo kommuns bildningstjänster har utarbetat strategiska insatsområden fram till år Tyngdpunkterna är en hel och balanserad uppväxt för barn och unga tryggas den kulturella mångfalden utvecklas dagvårds-, utbildnings- och andra tjänster ska ordnas centraliserat i tillväxtregionerna samt de aktuella fastigheterna användas som regionala allaktivitetscentrum tillräcklig beredskap tryggas för kommuninvånarna i informationssamhället utslagning förebyggs och multiprofessionellt samarbete främjas. I framtiden ska kommunens arbetsformer allt mer utgå från klienternas behov och betona kommuninvånarnas möjligheter att välja bland servicehelheterna. Ett bra exempel på klientcentreringen och tjänster som skräddarsys enligt klienternas behov är förskoleundervisningen i Sibbo, där det för alla barn som deltar i förskoleundervisning görs upp egna personliga förskoleplaner tillsammans med föräldrarna. Klienten får göra valen och hans eller hennes åsikter respekteras. Genom valen kan kommuninvånarna påverka de tjänster som de vill använda och som de upplever som viktiga. Kommuninvånarna vill ha tjänsterna på nära avstånd från hemmet och tillgången på närtjänster och deras tillgänglighet är viktig för många kommuninvånare, i synnerhet äldre människor och barnfamiljer. När tjänster skräddarsys är det viktigt att kostnadseffektiviteten förbättras i de producerade tjänsterna. Att möta utmaningarna i serviceproduktionen förutsätter ett öppet och nytt slags tänkande av kommunen som gör det möjligt att överskrida de traditionella förvaltningsgränserna. Nya slags servicekoncept förutsätter strategisk ledning och verksamhet i processtil. 3.1 Framtida utvecklingslinjer för den grundläggande utbildningen Sibbo kommun behöver en strategisk plan för såväl prognostiseringen av utvecklingen under kommande år som även till stöd för brådskande skolnätslösningar. De strukturella riktlinjerna genomförs genom granskning på lång sikt och de strukturella förändringarna på kort sikt. De långsiktiga riktlinjerna och brådskande ändringar ska stämmer överens med varandra. I de långsiktiga riktlinjerna för skolnätet i Sibbo har konstaterats att utgångspunkterna för utvecklandet av skolorna bör vara framtiden och dess krav på dagens och morgondagens elever. Ett centralt värde ska vara att eleverna bemöts jämlikt och rättvist. Små skolor och skolor i dåligt skick är inga attraktionsfaktorer utan kommunen ska tillhandahålla nya och modernt utrustade skolor.

19 19 I enlighet med lagen om grundläggande utbildning tryggas i Sibbo en sund, trygg och högklassig inlärningsmiljö samt rättvisa och jämställdhet för eleverna. Målet uppnås med hjälp av en högklassig grundläggande utbildning, lagstadgade stödåtgärder och lagstadgade elevvårdstjänster. Framtidens skolnät bör byggas så att ovan nämnda grundförutsättningar kan förverkligas. Utbildningstjänster som helhet delas i textstyckena nedan in i olika granskningar av riktlinjerna med avseende på helheten, den enskilda skolan och servicenätet: Spjutspetsar i utvecklandet av utbildningstjänsterna Tyngdpunkter i utvecklingsverksamheten Utvecklande av servicenätet för utbildningstjänster utvecklande av utbildningstjänsterna som helhet utvecklande av verksamheten vid enskilda skolor riktlinjer för utvecklandet av servicenätet Spjutspetsar i utvecklingen STYRANDE SPJUTSPETSAR Spjutspetsar som styr utvecklingsverksamheten är Sibbos tillväxtstrategi 2025 och de åtgärder den kräver i undervisningsväsendet. Utgångspunkter är kvalitetskriterier för strukturerna inom undervisningsväsendet: ledarskap, personal, ekonomiska resurser, utvärdering. Åtgärderna ska vidtas i rätt tid och vara realistiskt förutsägbara. Personalens och beslutsfattarnas engagemang ska säkras. Som åtgärder för rektorerna görs upp ett program för ledarskapsutbildning och styrgruppen för undervisningsväsendet bereder kvalitetskriterier för undervisningsväsendet strukturer, vilka ska godkännas även politiskt och kräver engagemang. SPJUTSPETSAR I UTVECKLINGEN 1) En välmående och motiverad personal 2) Utvecklande av morgon- och eftermiddagsverksamheten 3) Utvecklande av utvärderingen av utbildningen och verksamheten / kvalitetskriterier 4) En trygg inlärningsmiljö och utvecklande av elev- och studerandevården 5) IKT i undervisningen 6) Funktionell tvåspråkighet 7) Utvecklande av allmänt, intensifierat och särskilt stöd En välmående och motiverad personal Utgångspunkterna är kommunens personalstrategi, rätt slags kommunikation i rätt tid och respekt för personalens kompetens. Centralt för personalens nya samarbetsfärdigheter är yrkeskompetensen och välbefinnandet i arbetet. Framtiden för med sig allt större utmaningar för yrkeskompetensen bland dem som arbetar inom undervisningsväsendet. Den grundläggande utgångspunkten för yrkeskompetensen och välbefinnandet i arbetet är att

20 20 fortgående upprätthålla sin egen kärnkompetens (substansen). Nu och i framtiden behövs också ny slags arbetsplatskompetens. Som åtgärder görs för undervisningsväsendet upp en Sibbomodell för välbefinnandet i arbetet och därigenom förankras kommunens personalstrategi vid varje enhet. Varje yrkeskårs grundläggande uppgift eller kärnuppgift samt annan nödvändig kompetens kommer att kartläggas och därefter görs upp en årlig utbildningsplan för personalen inom undervisningsväsendet. En av de mest centrala åtgärderna är att utveckla verksamhetskulturen i skolorna. Både individuella utvecklingssamtal och grupputvecklingssamtal förs minst en gång om året. Eftersträvade fördelar är att säkerställa en hög nivå på undervisningspersonalens pedagogiska kompetens och öka välbefinnandet i arbetet. Tack var detta höjs kvaliteten på personalens arbete, vilket direkt gynnar eleverna och på så vis ökar barnens välbefinnande. Utvecklande av morgon- och eftermiddagsverksamheten Utgångspunkten är en verksamhetsplan för den lagstadgade eftermiddagsverksamheten i Sibbo kommun. Ett preliminärt utkast till utvecklingsplan har gjorts upp för läsåren och Utvecklingen styrs av undervisningsministeriets utredningsrapport : Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever ur perspektivet lagstiftning, kvalitet och ändringstryck. I rapporten anges sju utvecklingsobjekt på basis av vilka man som åtgärd gör upp en utvecklingsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Sibbo Den eftersträvade nyttan är att elevernas välbefinnande som helhet ska bli bättre. En högklassig morgon- och eftermiddagsverksamhet etableras i alla 1 6-skolor som en del av skolans verksamhet. Även klubbverksamhet etableras i 1 6- och 7 9-skolorna. Utvärdering av utbildningen och verksamheten Utgångspunkten är en kontinuerlig utvärdering av verksamheten med hjälp av både självvärdering och utomstående utvärdering. Utvärderingen bör stödja utvecklandet av verksamheten och förbättra förutsättningarna för inlärning. Som åtgärder skapas i Sibbo ett enhetligt kvalitetsutvärderingssystem ända från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Dessutom utarbetas kvalitetskriterier för en god undervisning och inlärning för både undervisningsväsendet och skolan. Varje skola gör upp sin egen treåriga utvecklingsplan för Den eftersträvade nyttan är att identifiera utvecklingsobjekten i kvaliteten på undervisningen. Utvecklingsverksamhet och resurser inriktas på lokalt identifierade utvecklingsobjekt. I Sibbo finns en gemensam uppfattning om kvalitetskriterierna och verksamhetsmodellerna för undervisningen i skolorna. Skolorna ges goda ekonomiska resurser: små undervisningsgrupper, tillräckligt med undervisningstimmar, specialundervisning och andra stödåtgärder. Inlärningen stöds genom inlärningsmiljön och elevutvärderingen. Skolorna utvecklar sina inlärningsmiljöer.

21 21 En trygg inlärningsmiljö och utvecklade av elev- och studerandevården Utgångspunkten är att barns och ungas välfärd tryggas genom samarbete mellan undervisningsväsendet och olika intressentgrupper. Alla skolor i Sibbo kommun har gått med i det riksomfattande projektet KiVa Skola Som åtgärder görs i samarbete med olika intressentgrupper upp en välfärdsplan för barn och unga i Sibbo kommun. Mobbning förebyggs systematiskt i alla skolor i Sibbo. Skolorna gör tillsammans med föräldrarna upp en plan enligt 29 i lagen om grundläggande utbildning Rätt till en trygg inlärningsmiljö i skolorna i Sibbo. När det gäller elev- och studerandevården går man vidare enligt en särskilt uppgjord utvecklingsplan. Målen för utvecklandet av elev- och studerandevården: 1 Fungerande multiprofessionella verksamhetsmodeller och vägar som går över förvaltningsgränserna skapas till grund för servicestrukturen 2 Deltagande i strukturen för välfärdsplanen för barn och unga 3 Strukturer som möjliggör tidigt upptäckande och ingripande skapas 4 En årsklocka för elevvården skapas 5 Förfaranden för elevvård skapas inom förskoleundervisningen 6 Skolmobbning förebyggs och mobbningsfall åtgärdas 7 Elevvård ordnas i gymnasiet Som eftersträvad nytta har barn och unga rätt till en trygg uppväxt- och studiemiljö, och kan därför gå ut skolan som välmående och helgjutna individer som tror på framtiden och har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara av de krav som ställs i livet. Skolorna har ordningsregler som beretts tillsammans med eleverna och man utvärderar regelbundet tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna hur de fungerar (alla känner till de verksamhetsmodeller som främjar säkerhet och välbefinnande och de övas regelbundet). Säkerheten främjas och övervakas regelbundet, och uppdagade missförhållanden rättas till. Inlärningsmiljön är sund, trygg och högklassig. IKT i undervisningen Utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik tillför inlärningen både effektivitet och individualitet samt öppnar även nya pedagogiska perspektiv. Personalen utbildas och klassrummen förses med modern datateknik (datakanon och dokumentkamera eller smartboard). Målet för antalet datorer är i åk 1 6 en arbetsstation per fyra elever, i åk 7 9 en arbetsstation per två elever och i gymnasiet en personlig dator åt varje elev. Funktionell tvåspråkighet Sibbo har ett gemensamt undervisningsväsende som utnyttjar tvåspråkigheten som en möjlighet och resurs och främjar samarbetet över språkgränserna. Språkbadsverksamheten är lokverksamhet för ett effektivare samarbete bl.a. i årskurserna 7 9. Lärarna erbjuds gemensamma FBA-dagar och utvecklingsgrupper. Dessutom erbjuds personalen frivillig språkutbildning och det görs en utredning om en utvidgning av språkbadsundervisningen. I undervisningsväsendet genomförs funktionella tvåspråkighetsprojekt. Produkter av projekten är bl.a. gemensamma lektioner (över nätet eller fysiskt), projektarbeten som producerats för nätmiljö i olika ämnen (t.ex. svenska, finska, elevhandledning, historia, samhällslära), olika uppgifter i nätmiljö, gemensamma kurser/delar

22 22 av kurser för eleverna i finska och svenska skolor samt skol- och klassamarbete mellan finska och svenska klasser. Projekten genomförs med hjälp av skolpar och skolsamarbete Målet är att utöka samarbetet mellan skolorna och användningen av svenska i vardagen. Målet är också att göra språkundervisningen mer funktionell samt förbättra kunskaperna om den svenska kulturen och därigenom närma språkgrupperna varandra Utvecklande av allmänt, intensifierat och särskilt stöd Utgångspunkten för utvecklingsverksamheten är möjligheten till tidigt ingripande, innovativa och kreativa inlärningsmiljöer, mångsidigare undervisnings- och arbetsformer, beaktande av elevernas olika begåvningar, arbetsro och samarbete mellan hemmet och skolan. Som åtgärder gör skolorna upp en egen utvecklingsplan för åren utifrån tyngdpunkterna i utvecklingsverksamheten. När det gäller utvecklingsprojektet för intensifierat och särskilt stöd (KELPO-projektet) går man vidare enligt en särskilt uppgjord utvecklingsplan. Målen för utvecklande av intensifierat och särskilt stöd: 1 Multiprofessionella strukturer skapas för intensifierat och särskilt stöd för att inklusiv undervisning ska tryggas 2 Enhetliga förfaranden för specialundervisningen i förskolan ordnas i hela kommunen 3 Strukturer som gör det möjligt att upptäcka behovet av stöd i ett så tidigt skede som möjligt, registreringsförfaranden för stödåtgärder och processer för dataöverföring skapas 4 Fortbildning och konsultativ arbetshandledning ordnas för personalen 5 Pilotprojekt i förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen vid Sipoonlahden koulu Den eftersträvade nyttan är att främja rättvisa och jämställdhet för att eleven ska gå ut skolan som en välmående och helgjuten individ som tror på framtiden och har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara av de krav som ställs i livet.

23 Tyngdpunkter i utvecklingsverksamheten Ur skolornas synvinkel ska utses fem tyngdpunkter i utvecklingen som är Bild 7. Tyngdpunkter i utvecklingsverksamheten i skolorna Möjlighet till tidigt ingripande Avsikten inom undervisningsväsendet är att skapa strukturer och systematiska verksamhetsmodeller som tryggar möjligheten för lärare, assistenter och elevvårdspersonalen att upptäcka och så fort som möjligt ingripa i inlärningsproblem. I Sibbo utvecklas kontinuerligt i samarbete med bl.a. social- och hälsovårdsväsendet nya slags modeller för multiprofessionellt samarbete i problemsituationer och redan nu kan man märka att samarbetet gett resultat både mänskligt och på lång sikt ekonomiskt sett.

24 24 Innovativa och kreativa inlärningsmiljöer Målet i ovan beskrivna situation är att erbjuda eleverna innovativa och kreativa inlärningsmiljöer i enlighet med vars och ens förutsättningar på finska och svenska. Enheten på Lärdomsvägen vid finska Sipoonlahden yhtenäiskoulu arbetar fysiskt i samma lokaler som svenska Söderkulla skola. I mån av möjlighet har man t.ex. för avsikt att med beaktande av nivån och förutsättningarna bland eleverna ordna årskursintegrerad undervisning över språkgrupperna och årskurserna inom förskole- och nybörjarundervisningen. Genom detta tryggas samarbetet över språkgränserna för både eleverna och personalen och möjligheten till en genuin växelverkan med båda språkgrupperna och i synnerhet till ett starkt stöd på både finska och svenska för t.ex. barn från tvåspråkiga familjer. En ny utmaning är att ordna ändamålsenlig förberedande undervisning för elever med invandrarbakgrund. Tvåspråkighetens utmaning och skolor som ligger långt ifrån varandra förutsätter att undervisningen i regel ordnas med nya metoder och grupper i elevernas närskolor. Målet är att elever med invandrarbakgrund ska få vara med elever i egen ålder i sitt eget nya närnätverk nära hemmet för att stödet från jämnåriga kamrater och inlärningen samt anpassningen till den finländska kulturen och samhället ska tryggas. Detta förutsätter flexibla undervisningsarrangemang och grupper. Mångsidigare undervisnings- och arbetsformer Undervisningsväsendet har som mål att trygga arrangemang som möjliggör mångsidiga och moderna arbetsformer och en sociokonstruktivistisk undervisning. Tillräckligt små undervisningsgrupper och tillräckliga personal- och materialresurser möjliggör en högklassig grundläggande utbildning och en individuell handledning i fasta och flexibla grupper inom både den allmänna och specialundervisningen. Beaktande av elevernas olika begåvningar Att erbjuda olika stödåtgärder och anknytande utmaningar har under de två senaste åren varit och är fortfarande mycket aktuellt i Sibbo. Nu är strukturerna och modellerna för dem föremål för ett systematiskt utvecklingsarbete och det finns tid och möjlighet att fundera hur begåvade elever kan uppmärksammas på olika sätt. I Sibbo håller man på att utveckla enhetliga utvärderings- och kvalitetskontrollsystem för undervisningsväsendet och ansvarig för utvecklandet av dem är styrgruppen för undervisningsväsendet. Ett mål för utvärderings- och kvalitetskontrollsystemen är att säkerställa att begåvade elever noteras och hittas utöver de observationer som lärarna gör och informationen från eleven och vårdnadshavarna. Avsikten är att skapa en starkt differentierad undervisning där man beaktar elevernas olika intressen och begåvningar på både akademisk och praktisk nivå och bl.a. inom området för fostran till företagsamhet. Arbetsro och samarbetet mellan skolan och hemmet Då undervisning enligt elevernas egna förutsättningar i tillräckligt små grupper tryggas i enlighet med ovan beskrivna principer, ökar det säkerheten, öppenheten och förtroendet bland eleverna och i hela skolan. Detta förebygger i sin tur utslagning och uppkomsten av problem. I Sibbo är föräldraföreningar verksamma i skolorna och undervisningsväsendet sätter stort värde på deras arbete. Som en del av sina utvecklingsprojekt ordnade undervisningsväsendet i Forssa ett multiprofessionellt utvecklingsseminarium om barns och ungas välfärd i Sibbo. Med var också representanter från föräldraföreningen. Ett centralt mål för semi-

25 25 nariet var att få verktyg för ett familjecentrerat elevarbete. Målet är att ännu mera se på barnen och ungdomarna som en del av en pluralistisk familjegemenskap, utbilda personalen i att möta familjerna och därigenom förbättra servicen. För att målet ska uppnås måste elevgrupperna vara tillräckligt små för att en fortlöpande växelverkan och kontakt verkligen ska lyckas och samarbetet inte bara ska bestå av information i bägge riktningarna Utvecklingslinjer för servicenätet för utbildningstjänster Undervisningsväsendets pedagigksa kunnande Elvvårdstjänster i enlighet med vad lagen förskrever samt förverkligande av det 3-delade stödet Ekonomisk och funktionell utvärdering av skollokaliteternas renoveringsbehov Tidsenliga undervisningsutrymmen, utrustning och skolans storlek Kvalitativt högklassig utbildning och morgonoch eftermiddagsverksamhet Kunskapscentran med mångproffessionell verksamhetskultur Utvecklingslinjer för servicenätet inom utbildningstjänster God planering av trafikförbindelser, markanvändning och utrymmen garanterar en trygg, sund och kvalitativt högklassig verksamhet Enhetlig inlärningsstig/ En enhetlig grundläggande utbildning Språkbadsundervisning Utbildning på andra stadiet Bild 8. Utvecklingslinjer för servicenätet för utbildningstjänster Högklassig grundläggande utbildning och morgon- och eftermiddagsverksamhet Kvalitetskriterier för Sibbo undervisningsväsende fastställs under våren Detta garanterar att man genom gemensamt överenskomna kvalitetskriterier systematiskt och under handledning samlar in information och med hjälp av detta kan identifiera vad som behöver utvecklas i undervisningens kvalitet och på så vis tilldela resurser för de identifierade utvecklingsbehoven. I riktlinjerna för undervisningsväsendet i Sibbo betonas också att högklassig morgon- och eftermiddagsverksamhet för skoleleverna ska ordnas i alla skolor, eftermiddagsverksamhet i 7 9-skolor som klubbverksamhet och i samarbete med organisationer, klubbverksamhet eta-

26 26 bleras under hela grundskolan. För att morgon- och eftermiddagsverksamheten ska kunna skötas högklassigt måste Sibbo kommun delta i finansieringen. Lagstadgade elevvårdstjänster och förverkligandet av det tredelade stödet I samband med det pågående kvalitetsarbetet inom undervisningsväsendet stakas ut riktlinjer och fastställs även politiskt målnivåer för basgruppernas storlek och deras maximistorlekar i Sibbo med hänsyn till de kommande ändringarna i lagen om grundläggande utbildning och att man i praktiken kan tillämpa den tredelade stödmodellen, närskolprincipen och inklusiv undervisning. Stödtjänster utvecklas så att eleverna kan ges ett helhetsinriktat stöd i skolan. Detta innebär att undervisningsväsendets, socialväsendets och hälsovårdsväsendets lokaler slås ihop i mån av möjlighet. Under våren 2011 färdigställs en handbok för elevvården och specialundervisningen i undervisningsväsendet i Sibbo. I handboken beskrivs hur bl.a. det tredelade stödet och elevvårdstjänsterna genomförs i form av processer enligt Sibbomodellen. Undervisningspersonalens pedagogiska kompetens Det växande Sibbo bör också säkerställas som attraktiv arbetsplats så att undervisningslokalerna är så moderna som möjligt. Skolan är en arbetsplats där man undervisar, hänvisar till inlärning, stöder inlärning och lär sig. Lärarens arbetsbeskrivning i dagens läge är inte ensamarbete utan framtidens melodi är bl.a. samlärarskap. Detta möjliggörs bäst i tillräckligt stora arbetsenheter. En sådan arbetsenhet föder fram nya pedagogiska undervisningsmetoder. Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsmiljön vara ändamålsenlig och säker med avseende på verksamheten. I framtiden kan de små byskolorna och specialundervisningen bli problem för rekryteringen. Rekryteringen av yrkesskicklig, motiverad och kompetent personal ska i fortsättningen uppmärksammas särskilt. Den årliga utbildningsplanen för undervisningspersonalen innehåller FBA-utbildningar för undervisningspersonalen, utveckling av skolan som arbetsplats samt programmet KUNNIG för den personliga fortbildningen. Sibbo undervisningsväsende har i samarbete med utbildningsväsendena i Borgå och Lovisa startat ett fortbildningsprojekt för både den finska och den svenska undervisningspersonalen (Kartlägg-Utbilda-Utveckla). Genom en systematisk utbildning av personalen inom undervisningsväsendet kan vi garantera en hög nivå på undervisningspersonalens pedagogiska kompetens. Sibbo kommuns högklassiga utbildningstjänster garanterar att kommunen även i framtiden har en bra image vid rekrytering. Förutom rekryteringen kan personalens välbefinnande i arbetet och utvecklandet av det lyftas upp som attraktionsfaktor. Personalen ska skötas genom att man satsar på utbildningsmöjligheter och att göra en professionell utveckling möjlig, men även på rekreation, kultur och idrott. Ändamålsenliga undervisningslokaler och ändamålsenlig utrustning samt skolstorlek Skolnätet planeras så att alla skolor har ändamålsenliga undervisningsutrymmen och utrymmen som behövs för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt sådan utrustning som modern undervisning förutsätter.

27 27 Minst 150 elever eller fler * högklassig grundläggande utbildning * lagstadgade stödtjänster och elevvårdstjänster Särskilda utrymmen för tekniskt arbete och gymnastiksalar 3 4 basgrupper per årskurs 7 9 * ämneslärarnas undervisningsskyldighet fullgörs * eleverna får ett större urval av tillvalsämnen Positiv syn på tvåspråkiga skollösningar * effektivt utnyttjande av gemensamma lokaler * utnyttjande av tvåspråkigheten Behovet av skolrenoveringar bedöms ekonomiskt och funktionellt Gamla skolbyggnader måste renoveras i tid så att situationen inte blir kritisk. Därefter ska serviceböckerna för byggnaderna hållas uppdaterade och förvaras av yrkesfolk. På så vis undviker man överraskningar och vet vad som har blivit gjort och vad som måste göras. Med hjälp av prognostisering minskar behovet av dyra totalrenoveringar. Man ska komma ihåg lokalernas maximala livslängd. Det lönar sig inte alltid att sanera odugliga byggnader utan ibland blir man också tvungen att riva och bygga nytt. Det kan på lång sikt till och med bli billigare. Nya lokaler kan hjälpa undervisningsväsendet att följa med sin tid även pedagogiskt. Nya lokaler ger ofta betydligt bättre möjligheter att ändra skolorna till allaktivitetscentrum, som tjänar kommuninvånarna mera allmänt också utom skoltid. Det är också viktigt att utrustningen i klasserna och utrymmena är moderna för att en högklassig undervisning ska kunna säkerställas. Enhetlig utbildningsväg / Enhetlig grundläggande utbildning I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen konstateras att undervisningen ska utgöra en sammanhängande och logisk helhet. En sammanhängande grundläggande utbildning har många möjligheter ur elevens och inlärningens synvinkel. Dessutom ger den lärarna möjlighet till en flexibel rörlighet och olika pedagogiska arrangemang samt växelverkan blir effektivare. Den pedagogiska enhetligheten och flexibiliteten ökar. I en enhetlig grundskola faller s.k. övergångsskeden bort och på vis blir eleven tryggare när känslan av kontinuitet blir starkare. Barnet behöver inte bli stor över en natt t.ex. vid övergången från sjätte till sjunde klass. Utgångspunkten för byggandet av skolnätet är förutom lönsamhet även funktionalitet. Det är pedagogiskt ändamålsenligt att enhetsskolor för årskurserna 0 9 görs som skolor med minst 3 4 basgrupper per årskurs, vilket innebär att elevantalet i skolan förskoleundervisningen inberäknad är ca 600. Ett sådant elevantal är inget problem, om och när man i planeringen och förverkligandet av skolorna och skolgårdarna beaktar behoven bland barn och unga i olika åldrar. I och med att skolnätet utvidgas kan klasser som betonar olika läroämnen inrättas i skolorna. I nya byggnader ska man beakta att det finns tillräckligt med utrymmen och hur det påverkar skolans funktion. I fortsättningen bör man också sörja för ett enhetligt kontinuum på skolvägen för elever i behov av särskilt stöd. Kompetenscentrum med ett multiprofessionellt sätt att verka

28 28 I den tidigare skolnätsutredningen konstateras att det inte lönar sig att bygga skollokaler för användning enbart dagtid. Skolorna är kompetenscentrum och i samband med dem finns fritids-, kultur- och biblioteksverksamhet samt föreningsverksamhet. Detta ska beaktas i den kommande skolnätsplaneringen. I anslutning till skolorna samlas ett nätverk av stödtjänster, t.ex. aktörer inom ungdoms- och idrottstjänster, socialtjänster och andra samarbetspartner. Med denna service kan man i samarbete med skolan ge mångsidigt stöd åt barn och ungdomar. Stödtjänster utvecklas så att det blir möjligt att ge eleverna ett helhetsinriktat stöd i skolan: undervisningsväsendet, socialväsendet och hälsovårdsväsendet har i mån av möjlighet gemensamma utrymmen enligt principen aktörerna finns där barnen och ungdomarna finns. Kollektivtrafiken Kollektivtrafiken ska vara en viktig del av utvecklandet av servicenätet. Största delen av de elever som har rätt till skolskjuts får ersättning för kostnaderna för skolresor i form av en resebiljett. Det är viktigt att bl.a. ungdomarna i Sibbo kan ta sig med allmänna kommunikationsmedel till utbildningsplatser på andra stadiet inom den egna kommunen. Ifall detta inte är möjligt ska man i fortsättningen i varje fall se till att åtminstone ungdomarna i Sibbo kan ta sig till läroanstalterna. Språkbadsundervisningen i Sibbo Sibbo har ett fungerande och även på riksplan unikt system i språkbadsundervisningen, som ökar samarbetet mellan den svensk- och finskspråkiga skolvärlden. Under 2011 görs en utredning om anordnandet av språkbadsundervisningen och utifrån den fastställs en tidtabell för hur språkbadsundervisningen ska ordnas när Sibbo växer. Utbildning på andra stadiet Under läsåret görs en separat utredning om utbildning på andra stadiet i Sibbo. Ett gymnasium för 250 elever, vilket föreslogs i den förra servicenätsutredningen inom undervisningsväsendet, är ur många synvinklar för litet. Enhetsstorleken på ett gymnasium bör vara minst 400 elever, ifall ett sådant är möjligt i framtiden. Ett utvidgat samarbete mellan gymnasierna i Sibbo är ett absolut villkor och en utvidgning eller utveckling av samarbetet med andra kommuner är ett livsvillkor i framtiden. Det är också viktigt att gymnasierna samarbetar med den grundläggande utbildningen: enhetlig skolväg grundläggande utbildning gymnasium Framtida utvecklingslinjer för småbarnsfostran I framtidsvisionen och strategin för tjänsterna för småbarnsfostran i Sibbo kommun tar man fram de utmaningar som följer av tillväxtstrategin. Visionen för framtiden utgår från realiteten att Sibbo är en vidsträckt kommun där långa avstånd försvårar tillgången på tjänster. Under de närmaste åren kommer det också att bli ännu mer utmanande att få utbildad och behörig personal i synnerhet i huvudstadsregionen.

29 29 Spjutspetsar i utvecklandet av tjänster för småbarnsfostran under kommande år: Ett mångsidigt urval av tjänster för småbarnsfostran Målen för egen och privat service definieras Lättare alternativ till dagvården utvecklas En enhetlig väg för uppväxt och inlärning utvecklas Vi utvecklar och ökar utbudet på tjänster inom den öppna småbarnsfostran Enhetlig inlärningsstig för barn Kunskapscenter enligt prosessorganisationen, med ett mångprofessionellt sätt att funktionera Utvecklingslinjer för servicenätet inom Småbarnsfostran Relationen mellan privata servicen och kommunens egen verksamhet En funktionell tvåspråkighet Pedagogiska utrymmen enligt normer och enheters storlek Bild 9. Utvecklingslinjer för servicenätet för tjänster för småbarnsfostran Barnets enhetliga utbildningsväg från småbarnsfostran via förskoleundervisning till grundläggande utbildning förverkligas i samarbete med Tjänster för småbarnsfostran och Utbildningstjänster. Förskoleundervisningen överförs till skolorna. När beslut om framtidens servicenät fattas ska förskole- och dagvårdsenheter som för närvarande finns i samma fastigheter som skolorna och deras funktion och framtid beaktas. I planeringen ska beaktas att kommunikationerna är fungerande och säkra, att tomterna är tillräckligt stora, att läget är bra och vikten av att utrymmena planeras Dagvårdsenheterna görs enligt behov tvåspråkiga med särskilda enspråkiga grupper och minst två avdelningar som har samma språk. Genom dessa arrangemang möjliggörs en funktionell tvåspråkighet i dagvårdens vardag. I Sibbo erbjuds språkbad som innebär att barn med majoritetsspråket som modersmål (finska) undervisas på minoritetsspråket (svenska). Ett lättare alternativ till språkbadet, språkdushen, är en verksamhetsform där man lär sig sånger, lekar, ramsor och vardagliga fraser på det andra språket. Denna metod är en naturlig del av vardagen i daghem där det finns barngrupper på båda språken. Tvåspråkigheten är Sibbos fördel även i framtiden och man måste även i

30 30 fortsättningen kunna garantera att särdragen i de bägge språkgruppernas kulturer beaktas och tjänsterna tryggas jämlikt. Internationalismen ökar i framtiden och även andelen barn med ett annat modersmål (S2) kommer att öka i dagvården, vilket förutsätter ny kompetens och tilläggsresurser. Tjänsterna för öppen småbarnsfostran utökas enligt resurser i samarbete med tredje sektorn med beaktande av kommunens vidsträckthet. Målet är att göra tjänsterna för öppen småbarnsfostran till ett alternativ till dagvården. En del av de nuvarande dagvårdsenheterna är redan nu verksamma i tillfälliga lokaler i dåligt skick-> verksamheten överförs till nya enheter som byggs -> tidsenliga och pedagogiskt fungerande lokaler för alla. Barn i behov av särskilt stöd integreras vid behov i barngrupper enligt inklusionsprincipen, vid varje verksamhetsenhet arbetar en egen resursspecialbarnträdgårdslärare. Understödda smågrupper inrättas enligt behov i båda språkgrupperna. Nya daghem planeras och byggs i regel som enheter med fyra eller sex avdelningar med en egen chef för verksamhetsenheten/daghemsföreståndare, tillräckligt med delbara rum för smågruppsverksamhet, en sal, egna ingångar för varje barngrupp samt så att man ägnar särskild uppmärksamhet åt planeringen av gårdarna, hur de anpassas till det ökande servicebehovet, byggnadernas livslängd och variationsmöjligheter enligt behov beaktas och verksamhet som redan finns och ny verksamhet tryggas i mån av möjlighet enligt närserviceprincipen. Planläggningen anger exakt tidpunkt för servicebehovet och hur investeringsplanen framskrider. I överensstämmelse med processorganisationen byggs regionala kompetenscentrum där man kan utnyttja synergifördelar genom en optimal samanvändning av utrymmena och samarbeta multiprofessionellt (tjänster för småbarnsfostran, utbildnings- och andra bildningstjänster), ett flexibelt skapande av ett servicenät som ska planeras i ett multiprofessionellt expertsamarbete där målet är att alla användares olika behov ska beaktas som utgångspunkt för planeringen av utrymmena och verksamheten. Gemensamma utrymmen för med sig synergifördelar och möjliggör en flexibel användning av utrymmena och ett multiprofessionellt samarbete. I Sibbo är målet för småbarnsfostran i fortsättningen att höja den pedagogiska kompetensen inom dagvården genom att utöka antalet barnträdgårdslärare i barngrupperna. I fortsättningen inrättas en befattning som barnskötare och två befattningar som barnträdgårdslärare per grupp vid nya enheter. Liksom konstaterats redan tidigare i denna rapport är en ny dagvårdslag under beredning. Enligt ett aktuellt förslag från en sektion i delegationen för småbarnsfostran kommer gruppstorlekarna i daghemmen att minska och fostringspersonalen att öka. I fortsättningen behövs mer personal i förhållande till antalet dagvårdsplatser. En del av tjänsterna för småbarnsfostran ordnas som privata tjänster. Privata dagvårdsproducenter har konkurrensutsatts och med dem har ingåtts köptjänstavtal som går ut i slutet av år Efter detta ordnas en ny konkurrensutsättning eller ska det funderas på alternativa lösningar, t.ex. stöd för privat vård eller servicesedel. När det fattas beslut om framtidens servicenät ska det dras upp riktlinjer för den privata och kommunala dagvårdens andelar av tjänsterna.

31 Framtida utvecklingslinjer för idrotts- och ungdomstjänster Spjutspetsarna i det framtida utvecklandet av idrotts- och ungdomstjänster kommer under de följande åren att vara: Permanenta ungdomsutrymmen i Söderkulla Nätverket av idrottsanläggningar i bytätorterna utvidgas och kompletteras. Förebyggande missbrukarvård i samarbete med olika aktörer Arbetsförmågan förbättras bland personer i arbetsför ålder (40 60 år I form för livet IFFL) Motionsverksamheten för pensionärer utökas Samarbetet med tredje sektorn utökas Genomförande av idrotts-och ungdomslagen Stöd för och möjliggörande av verksamhet i tredje sektorn Mångsidiga ungdomsutrymmen med många användningningsmöjligheter Utvecklande av kompetenscentrumen för användning även kvällar och veckoslut Utvecklingslinjer för servicenätet för idrotts- och ungdomstjänster Kompetenscentrumen har även förbindelse till lokala idrotts- och motionsanläggningar och naturen Vissa storleksstandarder vid byggandet av skolornas gymnastiksalar och bollplaner Specialidrottsanläggningar övervägs, bl.a. en simhall räcker under granskningsperioden Idrottsplaner koncentreras delområdesvis i kommunen Bild 10. Framtida utvecklingslinjer för servicenätet för idrotts- och ungdomstjänster

32 32 Kompetenscentrumen utvecklas för kvälls- och veckoslutsbruk I servicenätsutredningen konstateras att det inte lönar sig att bygga skollokaler enbart för användning dagtid. Skolorna ska finnas i kompetenscentrum där det också finns fritids-, kulturoch biblioteksverksamhet samt föreningsverksamhet. I varje kompetenscentrum ska också finnas utrymmen för innegymnastik. I Sibbos strategi fungerar kompetenscentrumen som garanter för tillväxt och omfattar många olika servicehelheter (inkl. många branscher och privata tjänster), främjar ett funktionellt samarbete och processliknande arbetssätt, betjänar kommuninvånare i olika åldrar, centraliseras i huvudsak till tätorter (Söderkulla, Nickby, Tallmo), kan vara olika helheter i olika objekt och verksamheten i utrymmena pågår under så många timmar av dygnet som möjligt (målet 16 h/dygn/utrymme). När allaktivitetscentrum planeras ska även ungdomarnas behov av fritidsutrymmen beaktas. Lokalanvändningen ska i allt större utsträckning göras mångsidigare och effektivare. Vissa standarder i byggandet av gymnastiksalar i skolorna. Gymnastiksalens storlek beror på antalet invånare/elever inom influensområdet. I en enhet med elever ska salens storlek vara m inlärare behöver ett m2 stort utrymme och om det finns elever från åk 7 9 i enheten, då grupperna brukar delas in enligt kön, ska utrymmet som delas vara m2. För att garantera en mångsidig gymnastikundervisning bör centrumen också ha en särskild sal för kampsporter och en särskild danssal. Förbindelse mellan kompetenscentrumen och lokala motions- och idrottsanläggningar För motion utomhus ska en upplyst bollplan byggas i anslutning till varje kompetenscentrum. Beroende på antalet elever ska planen vara antingen 40 x 60 m eller 60 x 100 m. Det bör också gå att åka skridsko på planerna under vinteridrottssäsongen. Kompetenscentrumen ska placeras så att de har en nära och trygg förbindelse till naturen och motionsspår av olika svårighetsgrad och längd i terrängen. Vintertid bör också finnas ett nätverk av skidspår. Stimulerande lokala motions- och idrottsanläggningar ska uppföras i närheten av varje enhet. Likaså ska det skapas bättre förutsättningar för undervisning i orientering. Idrottsplanerna centraliseras Idrottsplaner kan förmodligen inte byggas särskilt för varje enhet, utan centraliseras kommunområdesvis. Specialidrottsanläggningar under övervägande Fram till 2025 torde det räcka med en simhall i kommuncentrumet. När specialidrottsanläggningar planeras bör man alltid bedöma elevernas användningsbehov.

33 Framtida utvecklingslinjer för kultur- och bibliotekstjänster Sibbos tillväxtstrategi 2025 och de åtgärder den kräver i kulturväsendet Frågan om utrymmen för konstundervisningen avgörs i södra Sibbo En kulturkorridor i Nickby. En fungerande, aktiv och trivsam miljö där skolor, daghem och äldreomsorgen ingår som en del. I hjärtat av korridoren finns huvudbiblioteket och Sockengården med fritidsverksamhet för alla åldrar. För glesbygden utvecklas alternativa bibliotekstjänster Skärgårdskulturen och skärgårdsturismen utvecklas Biblioteket driver/betjänar skolbibliotek - Stora skolor skolbibliotek - Små skolor boklådor Enhetlig marknadsföring och enhetligt samarbete kring en kulturkorridor Främjande av kulturturismen - Simsalö -projektet Biblioteksutrymmen med många användningsmöjligheter i kompetenscentrumen Permanenta lokallösningar för kulturen i södra och norra Sibbo Utvecklingslinjer för servicenätet för kulturtjänster Möjliggörande av fritidsanvändning av utrymmena Utbyggnad av huvudbiblioteket Gemensamt biblioteksnätverk Bibliotekstjänster i glesbygden Bild 11. Utvecklingslinjer för servicenätet för kulturtjänster.