Trygghetsmätning i Norrköpings kommun

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Trygghetsmätning i Norrköpings kommun Trygghet i hemmet Rebeca Hultman Steven Stenquist Statistik och dataanalys 2013

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Disposition Metod Avgränsningar Målpopulation Urvalsstorlek Datainsamling Enkätkonstruktion Felkällor Bortfalsfel Bortfallsanalys Beräkningar Resultat Analys Slutsats Källförteckning Bilagor Kommentarer från enkät Enkät Övriga diagram Chitvåtest

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Denna rapport innehåller resultatet av en trygghetsmätning gjord på uppdrag av Norrköpings kommun. Undersökningen riktar sig till unga vuxna bosatta i Norrköpings kommun. Unga vuxna kategoriseras i rapporten som kvinnor och män i åldrarna 20 till 30 år. Undersökningen är av intresse då kommunen önskar få en djupare insikt i hur unga vuxna upplever trygghet beroende på bostadsområde i Norrköping. Resultatet ger kommunen möjlighet att informera befolkningen mer inom en viss säkerhetsaspekt och bl.a. rikta investeringar för att göra ett specifikt område mer tryggt. Uppdraget är sedan uppdelat i två stycken rapporter, där denna behandlar de frågor som har med personers trygghetsuppfattning i hemmet och dess närhet. 1.2 Syfte Syftet med denna enkät och rapport är att kartlägga hur trygga unga vuxna känner sig i sin vardag beträffande säkerhet i respektive bostadsområde i Norrköping. Detta för att jämföra den uppfattade tryggheten i de olika bostadsområdena samt hur mycket den uppfattade tryggheten skiljer sig beroende på kön. Uppdragsgivaren har inte gjort någon liknande undersökning tidigare. Ett ytterligare mål med undersökningen är att den ska bidra med förslag på förbättringar gällande tryggheten för unga vuxna boende i Norrköpings kommun. Därför finns en öppen fråga i slutet av enkäten där respondenterna angett övriga synpunkter gällande tryggheten i Norrköpings kommun. 1.3 Frågeställning Följande frågeställning täcker upp cirka hälften av det som efterfrågades av Norrköpings kommun. Resterande del av undersökningen kan läsas i Jonathan Wretström och Viktor Joelssons rapport Trygghetsmätning i Norrköpings kommun- Trygghet i allmänheten. Denna rapport behandlar frågor som undersöker individers uppfattning vad gäller trygghet i hemmet och dess närområde. Hur uppfattar unga vuxna bosatta i Norrköpings kommun tryggheten i sitt hem? Hur säkerhetsmedvetna är unga vuxna i Norrköping? Känner sig individer oro över stöld/skadegörelse/brand och andra olyckor? 1.4 Disposition Rapporten inleds med en kort presentation av uppdraget från Norrköpings kommun. En metoddel där definitionen av vad målpopulationen är samt urvalsstorlek, enkätkonstruktion och diverse felkällor. Innehållet i rapporten består av en resultatdel med en presentation av de data och diverse beräkningar som utförts detta efterföljs av en analys, samt en slutsats som återkopplar till frågeställningen. 2

4 2. Metod 2.1 Avgränsningar Målpopulation För att få så bra resultat som möjligt delades populationen upp i olika strata beroende på kön. Detta för att tidigare undersökningar visar att kvinnor är mer benägna att svara på den här typen av enkäter än vad män är, samt att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever trygghet. Eftersom att uppdragsgivarens syfte med enkäten var att jämföra tryggheten beroende på bostadsort delades Norrköping upp i 8 områden efter önskemål. Det resulterade i följande områden: Ektorp/Villbergen, Eneby/Haga, Hageby/Navestad, Innerstaden/Centrala delarna, Klockaretorpet, Kolmården/Krokek, Lindö samt Smedby. För att uttala oss om hur tryggheten upplevs generellt i Norrköping behövdes ytterligare ett stratum. Detta stratum slumpade 50 stycken män och 50 stycken kvinnor bosatta på adresser som inte ingick i några av de åtta andra strata över område. Även könen har delats upp i varje område vilket har gett totalt 18 olika strata Urvalsstorlek Efter diskussion konstaterades att lika allokering var mest lämpad för att jämföra de olika bostadsområdena samt för att ta hänsyn till skillnader i antalet invånare inom varje område. Denna anpassades sedan manuellt för att försöka få så lika varians som möjligt. Anledningen till att lika allokering valdes istället för proportionell allokering beror på att antalet bosatta inom varje område varierar kraftigt. Proportionell allokering skulle då kunna leda till att undersökningen inte gav tillräckligt många svarande inom varje område. Detta hade lätt till att det inte skulle vara möjligt att utföra några beräkningar. För att kunna räkna ut variansen inom varje stratum användes följande formel: ( ) Där är en uppskattad faktor över hur otrygga kvinnor och män känner sig. Dessa siffror är hämtade från NTUs trygghetsundersökning från Efter att urvalsstorleken bestämts användes SAS 9.3 för att göra urvalet. Urvalsramen tilldelad av en anställd statistiker vid Norrköpings kommun den 27 mars 2013, delades upp på bostadsområde och kön för att sedan inom varje område slumpade ut det antal för varje stratum som bestämts genom allokeringen. (Irlander, u.d.) 3

5 2.2 Datainsamling Enkätkonstruktion Efter ett möte med uppdragsgivaren formulerades frågeställningar som täckte syftet med enkäten och uppfyllde de önskemål som uppdragsgivaren efterfrågat. Det formulerades en undersökningsplan samt ett introduktionsbrev som fanns bifogat i utskicken till respondenten. Med hjälp av Tryggare kan ingen? Svenskarnas uppfattning om trygghet och säkerhet, Trygg i Stockholm 2011, en stadsövergripande trygghetsmätning samt NTU 2012, framställdes en enkät. Enkäten granskades under ett seminarium tillsammans med övriga studenter, som också skriver uppsats, samt handledare för att få synpunkter på ändringar och förslag på förbättringar. Efter att enkät, undersökningsplan samt introduktionsbrev blivit godkänt av handledare och när uppdragsgivaren framfört sina synpunkter utfördes en webb-enkät med hjälp av Surveymonkey. Varje enkät tilldelades en specifik kod. Detta för att veta vem som har svarat på enkäten. Det leder till att risken att skicka ut påminnelser till respondenter som redan svarat på enkäten minimeras. För att vara säkra på att enkäten var skapad på ett lättförståeligt sätt som inte gav rum för missförstånd för den svarade samt att frågorna var relevanta för Norrköpingsbor, skedde en kognitiv intervju med en respondent som är född och uppvuxen i Norrköping. Detta medförde ytterligare några korrigeringar av enkäten men som efter dessa ansågs vara redo för att skickas ut. Anledningen till att det endast skedde en kognitiv intervju var p.g.a. tidsbrist Norrköpings kommun valde att beställa 2000st kuvert till första utskicket. Varje utskick bestod av ett introduktionsbrev innehållande ett ID samt en länk till webb-enkäten. Det klargjordes även tydligt att det med både dator, smartphone och surfplatta gick att besvara enkäten. Anledningen till det var att göra det så smidigt som möjligt för respondenten att kunna svara på enkäten, detta för att minska bortfall. Att enkäten endast gick att besvara via internet och att det inte skickades ut några enkäter i pappersform beror på att den åldersgrupp enkäten riktar sig till är flitiga användare av internet. På detta sätt uppskattades det fås fler svar än om respondenten skulle besvara enkäten med post. Det kräver mer av respondenten att fylla i enkäten och att ta den till en brevlåda än vad det gör att besvara den på internet. Tidsbrist var även en påverkande faktor till att enkäten endast gick att besvara via internet då det tar mycket längre tid att få svaren om de skickas med brev. 2.3 Felkällor Enkäten har endast skickats ut på svenska vilket kan leda till att misstolkningar av frågorna. Detta kan ha lett till felaktiga svar. Dock kan även respondenter som behärskar det svenska språket fullt ut missuppfatta frågorna och dess formulering. Oro och säkerhet kan uppfattas olika från person till person. Eventuella beräkningsfel kan förekomma Bortfalsfel Den 22 april 2013 skickades det första utskicket på 2000 kuvert till respondenterna. Av dessa mottogs 208 stycken svar. På grund av att vissa av respondenternas adresser inte stämde med informationen som stod i urvalsramen så återsändes närmare 20 stycken brev. Påminnelseutskicket postades den 30 april 2013, då skickades ca 1780 brev. Detta för att några av de personer vars första brev återsändes ej hade uppdaterat någon ny bostadsadress. Sista datumet för att besvara enkäten 4

6 var den 7 maj Det slutliga resultatet blev 265 stycken svarande då 3 stycken respondenter valt att inte fullfölja hela enkäten utan har slutat att svara efter några frågor. Detta gav en svarsfrekvens på ca 13% Bortfallsanalys Eftersom att bortfallet i undersökningen är mycket stort gjordes en logistisk regression för att kunna analysera detta. Av den konstaterades att oddskvoten för kvinnor låg på 1,388. Oddskvoten var signifikant vilket innebär att sannolikheten att svara på enkäten skiljer sig mellan könen. I detta fall har fler kvinnor än män besvarat enkäten. Eftersom det är så pass mycket fler kvinnor än män som har svarat så viktas materialet. Syftet med viktning är att grupper som är underrepresenterade i undersökningen, män i detta fall, viktas upp och grupper som är överrepresenterade viktas ned. Detta för att respondenternas svar på bästa möjliga sätt ska representera hela Norrköpings kommun. Själva vikten består av en designvikt och en kalibreringsvikt. Designvikten kompenserar för de justeringar som gjorts i urvalet, i detta fall så kompenserar det för de stratum som har dragits. Kalibreringsvikten justerar bortfallsfel och urvalsfel genom att jämföra hur gruppen som har svarat på undersökningen ser ut befolkningsmässigt jämfört med hela populationen Beräkningar De beräkningar som kommer att göras i rapporten är först och främst chitvåtest. Chitvåtest innebär att man ställer upp två hypoteser, antingen så är två faktorer beroende av varandra eller inte, för att sedan förkasta hypotesen eller ej beroende på om testet är signifikant eller inte. Med andra ord så studerar vi till exempel om det finns några skillnader på hur respondenten har svarat på frågan Hur trygg känner du dig i bostaden på dagtid? beroende på om det är en man eller kvinna som har svarat. Alternativt om det finns skillnader i svaret beroende på vilken stadsdel den svarande bor i. Vissa frågor löper risken att inte få tillräckligt antal svarande inom varje kategori med avseende på område. Detta leder till att kraven för att göra ett chitvåtest inte har uppfyllts vilket innebär att alternativ kommer att slås ihop. Till exempel så kan alternativen mycket trygg och ganska trygg slås ihop till trygg och mycket otrygg och ganska otrygg blir alternativet otrygg. Alla chitvåtest utgår från en konfidensgrad på 95%. Även konfidensintervall kommer att skapas för att bilda en uppfattning om hur tryggheten upplevs i hela Norrköpings kommun bland unga vuxna utefter de resultat som undersökningen har gett. Kalibrering, skattningar samt tester har utförts med hjälp av surveypaketet i programmet R. 2 (Thomas &, u.d.) 5

7 3. Resultat 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% I vilken grad tänker du på säkerhet i din vardag? I mycket hög I ganska hög grad grad I viss grad Ingen alls Ingen åsikt Kvinna Man Figur 1 I vilken grad tänker du på säkerhet i din vardag Överlag visar diagrammet att kvinnor i regel tänker mer på säkerhet i sin vardag gentemot män, ca 4% av kvinnorna säger att de inte tänker på säkerhet alls eller har svarat ingen åsikt. Detta kan ställas mot männens svar där mer än 2 har sagt att de inte tänker på säkerhet alls eller har svarat ingen åsikt. Kvinnorna visar sig också i regel tänka på säkerhet I ganska hög grad, ca36%, medan männens motsvarighet landar på 2. Med 95% konfidens anser mellan 28% och 53% av unga vuxna i Norrköping att deras säkerhetsmedvetenhet är av mycket hög grad. 6

8 Hur trygg känner du dig i bostaden på dagtid? Mycket trygg Ganska trygg Ganska otrygg Vet ej Kvinna Man Figur 2 Hur trygg känner du dig i bostaden på dagtid I diagrammet ovan ses en fördelning mellan hur de två könen upplever trygghet i sin bostad under dagtid. Uppdelningen tolkas som att majoriteten av de som svarat, inom båda grupperna anser sig vara mycket trygga då de är i sin bostad på dagtid. Det går inte att säkerställa skillnader mellan åsikter beroende på kön. Med 95 % konfidens anser sig 80-95% av unga vuxna i Norrköpings kommun vara mycket trygga i sitt hem på dagtid. Eftersom att det är så få respondenter som har angett att några av de övriga alternativen än mycket trygg så uppfylls inte kraven för chitvåtest beroende på bostadsområde även om alternativen slås ihop till ja eller nej. Detta innebär att chitvåtest över svaren beroende på område inte har gått att genomföra. Likaså med nedstående diagram som beskriver tryggheten i bostaden efter kockan 18 på dagarna. 7

9 Mycket trygg Hur trygg känner du dig i bostaden efter kl.18? Ganska trygg Ganska otrygg Mycket otrygg Vet ej Kvinna Man Figur 3 Hur trygg känner du dig i bostaden efter kl.18 Ovan ses en liten förändring från tidigare diagram. Istället för de tidigare 8 av kvinnorna som känner sig mycket trygga är det nu istället närmare 7. Av de kvinnor som inte längre känner sig mycket trygga väljer majoriteten nu istället alternativen ganska trygg. Männen går från ca 83% som är mycket trygga till 8. Precis som för kvinnor så väljer de män som inte längre känner sig mycket trygga alternativet ganska trygga istället. 6 Har du under 2012/2013 oroat dig för skadegörelse? Kvinna Man Ja Nej Figur 3.1 Har du under 2012/2013 oroat dig för skadegörelse eller stöld Här kan det enkelt utläsas att det är relativt lika tankar mellan de båda könen. Det är några fler kvinnor än män som oroar sig för att sina ägodelar ska utsättas för stöld eller skadegörelse men skillnaden är inte så stor. Det finns med 95% konfidens inga skillnader mellan svaren beroende på om det är en kvinna eller en man som har svarat. Det kan inte heller konstateras några skillnader beroende på vilket bostadsområde respondenten bor i. 8

10 Har du under 2012/2013 oroat dig för skadegörelse? Ja Nej Figur 3.2 Har du under 2012/2013 oroat dig för skadegörelse eller stöld Även att det inte går att säkerställa några skillnader mellan område kan det dock utläsas att det är flest personer bosatta i Lindö och Smedby som oroar sig över skadegörelse och stöld. I Övrigt området samt Kolmården/Krokek är man minst orolig över att utsättas för stöld. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Hur ofta har det hänt att du oroat dig för skadegörelse? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej Kvinna Man Figur 4 Hur ofta har det hänt att du oroat dig för skadegörelse eller stöld De som svarat alternativ Ja i föregående diagram har sedan fått en följdfråga som besvaras ovan. Kvinnor oroar sig i regel något oftare än männen, samtidigt som det går att se att männens Mycket ofta är något större än kvinnornas motsvarighet. Detta skulle dock kunna bero på slump då det är ett väldigt litet antal som angett sig vara orolig mycket ofta. 9

11 8 Har du under 2012/2013 oroat dig för inbrott? Kvinna Man 2 Ja Nej Figur 5 Har du under 2012/2013 oroat dig för inbrott I detta diagram visas det hur fördelningen mellan de två könen ser ut gällande oro över inbrott. Kvinnors fördelning mellan de som angett sig ha oroats för inbrott och de som inte känt oro är väldigt jämn. Det är någon procent mer som angett ja än vad det är som angett sig inte vara orolig. Männen har en majoritet som inte har oroat sig för inbrott under 2012/2013, deras fördelning är dock inte lika jämn utan ca 74% har inte oroat sig för inbrott och ca 26% har oroat sig. Efter att ha gjort ett chitvåtest kan det konstateras att det finns skillnader mellan inbrott och bostadsområde med 95% konfidens. Uppfattningen över hur oroliga de är för att bostaden ska utsättas för inbrott skiljer sig beroende på vilket bostadsområde de är bosatta i. 3 Vid samma fråga fast beroende på kön ges inga signifikanta skillnader, dock är P-värdet väldigt nära signifikans. 4 3 Se bilaga 7.4 figur nr 3 4 Se bilaga 7.4 figur nr 4 10

12 Har du under 2012/2013 oroat dig för inbrott? Ja Nej Figur 6 Har du under 2012/2013 oroat dig för inbrott beroende på bostadsområde Högst antal personer som har känt oro för inbrott är bosatta i Kolmården/Krokek, Lindö och Övrigt. Minst oro för inbrott upplever människor bosatta i Smedby. De som har angett sig känna oro för att ens bostad ska utsättas för brott har fått en följdfråga gällande hur ofta det har hänt. Det kan tänkas att den oro som upplevs för inbrott ska påverka hur man ställer sig i frågorna gällande vikten av att ha ett väl fungerande inbrottslarm och att ha en bra ytterdörr. För att ta reda på om det finns någon påverkan på svaren för ytterdörr och inbrottslarm har chitvåtest använts. Det finns inga signifikanta skillnader i hur viktigt det anses vara med inbrottslarm beroende på vilken grad av oro man känner för att utsättas för inbrott. Inte heller tester om oro för inbrott har någon påverkan på hur viktigt det anses vara att ha en säker ytterdörr ger några signifikanta skillnader. 11

13 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Hur ofta har det hänt att du oroat dig för inbrott? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej Kvinna Man Figur 7 Hur ofta har det hänt att du oroat dig för inbrott Av de som har oroat sig för inbrott så har männen en majoritet då det gäller kategorin Mycket ofta medan kvinnorna har en majoritet i kategorierna Ganska ofta och Ganska sällan. Överlag så ser det ut som att de kvinnor som känt oro också har oroat sig mer för inbrott än männen har gjort. Ett chitvåtest bekräftar att det finns skillnader mellan hur könen anser i frågan. Det har inte gått att genomföra chitvåtest över svarande i denna fråga beroende på bostadsort. Detta på grund av att det är för få som har angett att de oroar sig för inbrott inom varje bostadsområde. 12

14 Hur viktigt tycker du det är att att ha ett fungerande inbrottslarm? Kvinna Man Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Har ingen uppfattning Figur 8 Hur viktigt är ett fungerande inbrottslarm Detta visar en betydligt mer uppdelad bild mellan de olika alternativen. Det är en stor andel som anser att det är varken viktigt eller oviktigt att ha ett fungerande inbrottslarm, gentemot liknande frågor i tidigare diagram. Detta står för ca 46% av männen. Närmare 3 av både könen anser det vara ganska viktigt. 17% av kvinnorna och 7% av männen tycker det är mycket viktigt med ett fungerande inbrottslarm. Hur viktigt tycker du det är att ha en bra och säker ytterdörr? Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Har ingen uppfattning Kvinna Man Figur 9 Hur viktigt är det med en säker/bra ytterdörr Det är en tydlig uppdelning vad gäller en säker ytterdörr. Genom att slå samman de två svaren Ganska viktigt och Mycket viktigt så ser vi att det är en överväldigande majoritet. Av alla kvinnliga svarande anser närmare 9 att det är viktigt med en säker ytterdörr. Bland de manliga svarande anser ca 95% att det är viktigt med en säker ytterdörr. 13

15 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Har det hänt under 2012/2013 att du oroat dig för att utsättas för brand? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sallan Mycket sallan Aldrig Vet ej Kvinna Man Figur 10 Har du under 2012/2013 oroats för att utsättas för brand Detta diagram illustrerar män och kvinnors oro över att utsättas för brand. Majoriteten upplever oro för brand mycket sällan eller aldrig. Det är fler kvinnor än män som upplever brand mycket eller ganska ofta även att dessa är få. Ett chitvåtest konstaterar att det finns signifikanta skillnader beroende på kön i huruvida man oroat sig för brand eller inte. Chitvåtest användes även för att studera om det finns skillnader i hur man har svarat på frågor om hur viktigt det är med brandvarnare och brandsläckare i hemmen beroende på hur ofta man har oroat sig för brand. Detta för att det känns troligt att man är mer benägen att skaffa sig brandsläckare och brandvarnare om man är orolig för brand, dock kunde inga säkerställda skillnader konstateras. Hur viktigt tycker du det är att ha en fungerande brandvarnare? Kvinna Man 2 Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Har ingen uppfattning Figur 11 Hur viktigt är en fungerande brandvarnare Precis som frågan angående ytterdörr finns det en mycket tydlig uppfattning av hur viktigt en fungerande brandvarnare är då hela 87% av de manliga respondenterna och 85% av de tycker att det är Mycket viktigt med en fungerande brandvarnare i sitt hem. 14

16 Hur viktigt tycker du det är att ha en fungerande brandsläckare? 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Har ingen uppfattning Kvinna Man Figur 12 Hur viktigt är en fungerande brandsläckare Som ovanstående diagram ses det tydligt att både kvinnor och män anser att det är Ganska viktigt eller Mycket viktigt att ha en fungerande brandsläckare hemma, total andel för båda frågorna mäter ca 85% för män och ca 78% för kvinnor. Det finns däremot en mindre andel på dryga i båda grupperna som anser att det är varken viktigt eller oviktigt med en fungerande brandsläckare i hemmet. Har det hänt under 2012/2013 att du oroat dig för att utsättas för trafikolycka? 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Mycket ofta Ganska ofta Ganska sallan Mycket sallan Aldrig Vet ej Kvinna Man Figur 13 Har du under 2012/2013 oroat dig för trafikolycka En relativt stor andel av både männen och kvinnorna har svarat Aldrig på frågan om de under 2012/2013 oroat sig för trafikolyckor. Majoriteten av kvinnorna känner ganska sällan oro för att utsättas för trafikolyckor. Majoriteten av männen upplever oro för trafikolyckor mycket sällan. Precis som i diagrammet beskrivande oro för att utsättas för brand är det fler kvinnor än män som angett sig känna oro mycket och ganska ofta. Det finns skillnader mellan hur män och kvinnor svarat i undersökningen med 95% konfidens. 15

17 Har det hänt under 2012/2013 att du oroat dig för att drabbas av en elolycka? Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Aldrig Vet ej Kvinna Man Figur 14 Har du under 2012/2013 oroat dig för elolycka Detta diagram visar att 65% av de manliga respondenterna aldrig har oroat sig för en elolycka under 2012/2013 samt att ca 45% av de kvinnliga respondenterna aldrig upplever oro. Överlag ser vi att båda grupperna i regel inte oroar sig för en elolycka. Det är ca 1% av de kvinnor som svarat att de Ganska ofta oroat sig för elolycka men ingen av männen. Med hjälp av chitvåtest kunde inga signifikanta skillnader konstateras gällande hur oron för elolycka bland unga vuxna i Norrköpings har påverkat hur viktigt man har ansett att det är att ha jordfelsbrytare i hemmet. Det finns inte heller några skillnader i hur unga vuxna upplever oro beroende på kön. 6 Hur viktigt tycker du det är att ha en jordfelsbrytare? Kvinna Man Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Har ingen uppfattning Figur 15 Hur viktigt är det med jordfelsbrytare Ca 74% av de kvinnor som har svarat anser att det är viktigt med jordfelsbrytare i hemmet då både Ganska viktigt och Mycket viktigt har räknats som ett alternativ. Männens motsvarighet mäter ca 78%. Majoriteten av de resterande respondenterna för båda könen har svarat antingen ingen uppfattning eller varken viktigt eller oviktigt. 16

18 4 35% 3 25% 2 15% 5% I vilken grad oroar du dig över dina familjemedlemmars säkerhet? I mycket hög grad I ganska hög grad I viss grad Ingen alls Ingen åsikt Kvinna Man Figur 16 I vilken grad oroar du dig för din familjs säkerhet Majoriteten av männen oroar sig för sin familjs säkerhet i ganska hög grad. Detta alternativ motsvarar ca 3 av männen. Närmare 3 av kvinnorna anser sig vara oroliga för sin familjs säkerhet i mycket hög grad. Totalt sett är lite fler kvinnor som känner ingen oro eller inte har någon åsikt gällande sin familjs säkerhet än vad det är män. I vilken grad oroar du dig för att din familj ska utsättas för brott/överfall? 4 35% 3 25% 2 15% 5% I mycket hög grad I ganska hög grad I viss grad Ingen alls Ingen åsikt Kvinna Man Figur 17 I vilken grad oroar du dig för att din familj ska utsättas för brott/överfall Det är totalt sett fler män än kvinnor som känner oro i ganska- och mycket hög grad över att sin familj ska utsättas för brott/överfall än vad kvinnorna gör. Dessa står för närmare 5 av alla män. Det är ca 25% av kvinnorna som inte har någon åsikt eller inte känner någon oro alls mot ca 18% av männen. 17

19 35% 3 25% 2 15% 5% Har det hänt under 2012/2013 att du oroat dig för att drabbas av fallolycka? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sallan Mycket sallan Aldrig Vet ej Kvinna Man Figur 18 Har du under 2012/2013 oroat dig för fallolycka Ett chitvåtest konstaterar att svaren skiljer sig beroende på om det är en man eller en kvinna som har besvarat enkäten. Av detta diagram kan ses att närmare 35% av männen aldrig oroar sig över att utsättas för en fallolycka. Vad gäller kvinnliga respondenter så ca 15% angivit sig aldrig oroa sig och ca 15% är mycket oroliga för att utsättas för en fallolycka. Det finns inga skillnader i den upplevda oron gällande fallolyckor oavsett kön och bostadsområde. 4 35% 3 25% 2 15% 5% Mycket viktigt Ganska viktigt Hur viktigt tycker du det är att ha halkskydd? Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Har ingen uppfattning Kvinna Man Figur 19 Hur viktigt är det med halkskydd Här ses spridda åsikter mellan de olika alternativen men könen anser det vara ungefär lika viktigt med halkskydd inom varje kategori. En stor andel har svarat Mycket oviktigt eller Ganska oviktigt, majoriteten anser halksydd vara Varken viktigt eller oviktigt. Överlag anser de båda grupperna att det är oviktigt alternativt varken eller, gällande halkskydd i hemmet. 18

20 4.0 Analys 4.1 Trygghet i sin bostad Över 8 av kvinnor och 80 % av männen i åldrarna 20 till 30 år som är bosatta i Norrköpings kommun känner sig mycket trygga i sitt hem på dagtid. 8 av männen och närmare 7 av kvinnorna upplever sig mycket trygga efter klockan 18 i sin bostad. Att en så stor andel av de svarande känner sig mycket trygga i sin bostad på dagtid kan förmodligen relateras direkt till att de är just på dagtid. Att någon söker sig till en bostad med avsikt att göra inbrott eller liknande i dagsljus anses förmodligen inte alltför trolig, då risken att bli upptäckt av både grannar och förbipasserande ökar. Samt att om andra händelser skulle ske under dagtid, till exempel, brand eller skadegörelse så finns det förmodligen mer människor i rörelse som skulle kunna hjälpa till. Konfidensintervallet ger ett resultat att med 95% konfidens anser sig 80-85% av unga vuxna i Norrköpings kommun vara mycket trygga i sitt hem på dagtid. Detta är väldigt positivt då ungefär 8 av befolkningen i åldern 20 till 30 år aldrig känner sig otrygga i sitt hem. Ses det istället till resultatet för hur trygga unga vuxna känner sig i sin bostad efter kl.18, så syns en liten förändring gentemot motsvarande fråga under dagtid. Att det finns en skillnad mellan hur tryggheten uppfattas för de olika könen beroende på dagens tidpunkt är att vänta. Många förknippar att brott och oroligheter som till exempel inbrott sker på kvälls eller nattetid. Det kan noteras i detta resultat att det är en del kvinnor har gått från mycket trygg till ganska trygg när det gäller kvällstid istället för dagtid. Männen ifråga som har i princip samma trygghetsuppfattning så länge de är inne i sin bostad oavsett tidpunkt, medan kvinnorna känner sig aningen mindre trygga då kvällen nalkas. 4.2 Rädsla för inbrott Kvinnor är överlag oroligare för att utsättas för inbrott än vad män är. Men av de män som har ansetts sig vara oroliga för inbrott är det fler som har oroat sig mycket ofta än vad det är kvinnor. En teori är att kvinnor oroar sig mer generellt och att män har mer spridda åsikter. Fler kvinnor anser det vara mycket viktigt att ha ett väl fungerande inbrottslarm men gällande att ha en säker ytterdörr är det en lika stor andel män som kvinnor som anser det vara mycket viktigt. Som tidigare nämnt i resultatet så finns det skillnader mellan hur oro för inbrott upplevs beroende på i vilket område man är bosatt. Vid studerande av diagrammen kan ses att det är områdena Kolmården/Krokek, Lindö och Övrigt som är mest oroliga. Något som ansågs vara intressant är att I Smedby oroar man sig väldigt lite för att få inbrott och är ett av de ormråden som oroar sig minst. Men Smedby är ett av de områden som anser det vara mest viktigt att ha ett väl fungerande inbrottslarm och anser det vara mycket viktigt att ha en säker ytterdörr. Både inbrottslarm och ytterdörr bidrar till att hålla oinbjudna utanför sitt hem. Viket borde gå hand i hand med att man oroar sig för inbrott. Men det skulle kunna vara så att de respondenter som är bosatta i Smedby är utrustade med säkra dörrar och larm vilket gör att de inte anser sig behöva oroa sig för inbrott. 19

21 Återgås det till att studera de områden som är mycket oroliga för inbrott så har alla respondenter i Kolmården/Krokek ansett det vara ganska eller mycket viktigt med en säker ytterdörr. Resultatet är liknande för Lindö. Lindö är ett av de områden som har flest respondenter som anser det vara mycket viktigt med ett väl fungerande inbrottslarm. I övrigt är resultaten ganska spridda. 4.3 Oro att utsättas för brand I frågan gällande om respondenten någon gång under 2012/2013 hade oroat sig för att utsättas för brand, var det ganska blandade svar. En klar majoritet av männen svarar att de aldrig oroat sig för detta, medan de kvinnliga respondenterna har betydligt mer blandade åsikter. I följdfrågorna: Hur viktigt tycker du en fungerande brandvarnare är? Samt Hur viktigt tycker du en fungerande brandsläckare är? Tycks både män och kvinnor ha väldigt lika tankar. Vad gäller brandvarnare så tycker ca 97 % av männen och ca 95 % av kvinnorna att det är viktigt att ha en fungerande brandvarnare. Vad gäller en fungerande brandsläckare, ser vi att ca 81 % av männen och ca 84 % av kvinnorna anser att det är viktigt att ha en fungerande brandsläckare. Trots att både män och kvinnor anser att det är viktigt att ha både en fungerande brandvarnare och en fungerande brandsläckare ser vi att män i regel oroar sig mindre/aldrig för att utsättas för brand. En teori i detta kan vara att männen känner sig väldigt trygga om de har både brandvarnare och brandsläckare hemma, medan kvinnorna fortfarande oroar sig. Det kan också vara så att kvinnorna kanske oroar sig för att grannens lägenhet eller liknande skall börja brinna och att deras varnare och släckare då inte gör någon nytta. I det chitvåtest som gjordes konstaterades det att det fanns signifikanta skillnader beroende på kön, vad gäller oro över brand eller ej. Ett test utfördes även för att testa om de som anser att det är viktigt med brandvarnare och brandsläckare i sitt hem i regel oroar sig mer för brand eller ej, inga skillnader kunde dock säkerställas. Med andra ord så kan det inte konstateras att de som känner oro för brand har valt att skydda sig mer än vad de som inte känner oro för brand har gjort. Oavsett om man är orolig för brand eller inte anser unga vuxna i Norrköpings kommun att det är viktigt med både brandvarnare och brandsläckare. 4.4 Oro över familjemedlemmar Det finns inga säkerställda skillnader mellan hur oroliga respondenterna är över sin familjs säkerhet beroende på vilket kön den som svarat har och i vilket bostadsområde denne bor. När det gäller den generella uppfattningen om hur oroligheten över sina familjemedlemmars säkerhet så är både kvinnor och män överlag oroliga men det är större andel män som aldrig känner någon oro. Det är lite fler av de svarande männen än kvinnorna som oroar sig för att sin familj ska utsättas för brott eller överfall. Det skulle kunna vara så att män generellt inte känner så mycket oro men om det är något som gör dem oroliga över sin familj så är det just risken för brott och överfall. 4.5 Rädsla för att utsättas för en elolycka Näst intill alla respondenter känner ingen oro över att utsättas för en elolycka. Med hjälp av chitvåtest kan det inte säkerställas att invånarna är mer rädda för elolyckor i olika områden. Inte heller att det skulle finnas någon påverkan på svaren beroende på om det är en kvinna eller en man som har svarat på enkäten. Det utfördes även chitvåtest för att se om det finns några skillnader på 20

22 vilket svar som har getts i frågan om jordfelsbrytare beroende på om respondenten oroar sig för elolyckor eller inte. Detta test utfördes därför att det borde finnas ett samband. Men eftersom det endast är ett fåtal svarande som angett sig känna oro över elolyckor men att majoriteten anser det vara mycket viktigt med jordfelsbrytare hittas inget samband. Att svaret ser ut på detta sätt kan bero på att rädslan för att utsättas för elolycka inte är så stor att man går och oroar sig för det, samt att elolyckor inte är jättevanliga. Men det är viktigt att ha en jordfelsbrytare för att försäkra sig om att det inte sker några elolyckor. 4.6 Oro över skadegörelse och stöld Svaren upplevd oro över stöld eller skadegörelse skiljer sig beroende på vilket kön som har svarat men inte beroende på vilket område man är bosatt i. Majoriteten av både män och kvinnor har under 2012 och 2013 oroat sig för stöld och skadegörelse. Dock skiljer det sig i hur ofta det har hänt att man har känt oro för skadegörelse. I denna fråga så är det fler män som känt oro mycket ofta. Detta är intressant då det i större delen av rapporten har varit kvinnor som känner mer otrygghet än vad männen har gjort. Männen har varit mer oroliga än kvinnor vid stöld och skadegörelse, vid oro över att familjen ska utsättas för brott och överfall samt vid oro för inbrott. Detta tyder på att män är mer oroliga för att andra människor ska utsättas än att de själva ska drabbas för brott samt att de oroar sig mer för att deras ägodelar ska utsättas för skador och stöld än vad de oroar sig för sin egen säkerhet. Som tidigare nämnt oroar sig personer bosatta i Lindö väldigt mycket för inbrott men även för stöld och skadegörelse. Detta kan bero på att Lindö är ett villaområde och att det inte är lika mycket rörelse i dessa områden som i lägenhetskomplex då det finns många grannar i närheten Rädsla för fallolycka Det kan inte bekräftas att det finns några skillnader mellan olika områden beroende på hur rädsla för fallolycka upplevs. Men studeras diagrammet över fördelningen mellan områdena kan ses att respondenter boende i klockartorpet oroar sig mycket ofta för att utsättas för en fallolycka. Av respondenterna i Kolmården/Krokek, Smedby och Lindö är det ingen som mycket ofta under 2012/2013 har oroat sig gör fallolyckor vilket borde innebära att de områden känns trygga att vistas i när det är vinter och halt ute. Det finns skillnader mellan könen och ur diagrammet kan ses att kvinnorna känner sig mer oroliga för att ramla. Dock är det väldigt få som anser att halksydd av olika slag är viktiga. 21

23 5.0 Slutsats Tryggheten bland unga vuxna i Norrköpingskommun är väldigt positiv. Närmare 9 av de personer som besvarat enkäten känner sig mycket trygga i sitt hem på dagtid. Med 95% säkerhet känner sig 80-95% av unga vuxna i hela Norrköping mycket trygga i sitt hem. Det finns inga skillnader i tryggheten hemma beroende på vilket område respondenten är bosatt i. Efter klockan 18 på dagarna upplever inte män i Norrköping någon större skillnad i trygghet medan kvinnor anser sig vara lite mindre trygga. Av de personerna om besvarat enkäten uppger lite mindre än hälften av kvinnorna oro för att bostaden ska utsättas för inbrott och cirka en tredjedel av männen. Men av de som under år 2012 och 2013 upplevt oro för inbrott är det väldigt få som känner oro ofta. Det skiljer sig lite i svaren beroende på vilket område respondenten är bosatt i. Unga vuxna är säkerhetsmedvetna i den mån att de anser det vara viktigt med en säker ytterdörr. Det anses även vara mycket viktigt att ha jordfelsbrytare i sitt hem, att ha en fungerande brandvarnare, många anser det även vara viktigt att ha en brandsläckare hemma. Vad gäller inbrottslarm så är det flera som inte har någon åsikt eller inte tycker att det är speciellt viktigt. Med 95% konfidens anser mellan 28 och 53% av unga vuxna i Norrköping att deras säkerhetsmedvetenhet är av mycket hög grad. Majoriteten av respondenterna i undersökningen känner aldrig eller mycket sällan oro över brand. Man är inte heller speciellt orolig för att utsättas för elolyckor eller fallolyckor. Förutom i Klockaretorpet där närmare 4 av invånarna oroar sig ganska eller mycket ofta för att utsättas för en fallolycka. När det gäller trafikolyckor så är resultatet spritt men det är en väldigt liten andel svarande som anser sig vara mycket orolig för att utsättas för en trafikolycka. Majoriteten av respondenterna har känt oro för att deras ägodelar ska utsättas för stöld eller skadegörelse under år 2012 och 2013, av dessa är det väldigt få som känner oro mycket ofta. 9 av kvinnorna som har besvarat enkäten känner oro över sina familjemedlemmars säkerhet. 2 av männen känner aldrig eller har ingen åsikt om hur oroliga de är över familjens säkerhet. Män känner dock mer oro än vad kvinnor gör över att deras familj ska utsättas för brott eller överfall. Männen har varit mer oroliga än kvinnor vid stöld och skadegörelse, vid oro över att familjen ska utsättas för brott och överfall samt vid oro för inbrott. Detta tyder på att män är mer oroliga för andra människor ska utsättas än att de själva ska drabbas för brott samt att de oroar sig mer för att deras ägodelar ska utsättas för skador och stöld än vad de oroar sig för sin egen säkerhet. 22

24 6.0 Källförteckning 1 Färdeman, Emelie, Hvitfeldt, Thomas & Irlander, Åsa (2013). NTU 2012 om utsatthet, trygghet och förtroende. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2 Irlander, Åsa & Hvitfeldt, Thomas (2012). NTU 2011: om utsatthet, trygghet och förtroende. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Lohr, Sharon L. (2010). Sampling: design and analysis. 2. ed. Boston, MA: Cengage Brooks/Cole Wahlin, Karl (2011). Tillämpad statistik: en grundkurs. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning 23

25 7.0 Bilagor 7.1 Kommentarer från enkät Beroende på hur mycket brott det har varit i närheten av min bostad så blir man mer otrygg och mer försiktig. Jag är ofta ute och går på både vältrafikerade och mindre trafikerade vägar, och upplever Norrköpings bilister som dåliga förare. Dom kör ofta mot rött och jag har vid flertaligt tillfällen nästan blivit påkörd vid övergångsställen med trafikljus oavsett tid på dygnet och väder. Dom verkar även ha svårt för att använda blinkers och kommer gärna mycket fort i svängar. Rör mig aldrig ensam i offentliga miljöer på kvällstid/natt. Att Störningsjouren faktiskt kommer ut då man kontaktar dem Kolla upp folket som släpps in i landet och ta tag i problemen, sluta blunda för verkligheten! Mer poliser i rörelse och ute på kvällar och nätter då det händer saker i vissa områden i Norrköping. Och bättre belysning under vinterhalvåret överlag. Jag är inte så orolig över mig själv men jag är mer rädd när jag är nykter än när jag är full. Så jag utgick från att er fråga kring krogmiljö avsåg då jag måste vistas i sådan miljö nykter. Sedan kan det bero på om jag är där själv eller med någon annan, i de fallen känner jag mig tryggare men inte helt trygg. Vet inte om det är intressant för er men jag bor på en ganska händelserik gata i Norrköping och ser polisen nästan varje vecka, men då jag behövt gå där har jag aldrig känt det som att de som bor på gatan är på mig på ett sådant sätt att det skulle bli hotfullt. Så även om jag bor mitt emot ett sådant ställe så är jag inte orolig. Skulle jag bott mittemot Mc-gänget hade jag dock tyckt att det var obehagligt. De delarna är de jobbiga att passera nattetid. Hur viktigt är det att kunna behålla integritet i omfattande enkätundersökningar utförda genom internetanslutning? Media lägger upp så mycket negativt som händer. Risken att bli våldtagen är ju inte så stor men när vi matas med sådana budskap så känns det som att det lätt kan hända dödsstraff för våldtäktsmän och andra äckliga kriminella som orsakar otryggheten i vår samhälle!! Där jag känner mig otrygg är vid trafikljus om cyklar för man kommer så långt fram när man ska trycka på knappen och riskerar att bli påkörd. Långt till övergångställen t.ex. om du ska gå från Maxi till Willys gå runt Coop eller runt Sandbyhovs rondellen. Jag har sätt personer som korsar vägen mellan Willys och Max hamburgare. Det finns ingen övergång eller övergångställ där. Det kan bli en farlig olycka innan man gör något. Min känsla av otrygghet är mycket pga. mitt jobb på McDonalds där jag möter mycket otrevliga gäster och det har hänt att de har jagat mig när jag kommit ut från jobbet. 24

26 Att det är viktigt att belysning som finns runt fastigheter och på gator funkar är viktigt för att kunna känna sig tryggare. Och att fler polisbilar åker runt på kvällar och nätter speciellt på fredagar och lördagar. Det ökar tryggheten för mig. Det tillfälle då jag känner mig mest otrygg är när jag ska ta mig hem på natten, både till fots och cykel när jag passerar ett gäng eller enstaka män som ser hotfulla ut eller beter sig hotfullt. Att åka ensam med manlig taxichaufför, speciellt med litet/okänt bolag känns inte heller det helt tryggt. Kompisar brukar fotografera registreringsskylten om något skulle hända och det har hänt att jag haft telefonkontakt med någon under resan. I sällskap med andra och på övriga punkter känner jag mig trygg. Media har en förmåga att skrämma upp folk helt i onödan! Det är sällan bra och glada nyheter som visas. Det får inte bli som i USA där alla misstänker alla och är rädda för att gå utanför dörren Bättre upplyst på offentliga platser. Bemannade stödstationer likt resecentrums väntrum som borde vara öppna nattetid på helger. Ställen att alltid kunna gå in till vid behov för att värma sig eller bara kunna känna sig trygg. Ser även fler patrullerande poliser nattetid därav vet man att det alltid finns folk i närheten när man vistas ute. Jag känner mig otrygg när jag är ute ensam sena helgkvällar och det är mycket folk som är påverkade i rörelse i innerstaden. Men jag känner mig inte otrygg sena vardagskvällar när det är lite lugnare ute, fastän jag går samma väg. Vill trycka lite extra på att det ska gå bussar och spårvagnar dygnet runt enligt mig! Likaväl som man har skift på andra jobb kan man ha det där. Det är väldigt mycket alkoholister i de centrala områdena vilket gör det väldigt obehagligt (tom på dagtid) att befinna sig på stan eller runt om. Jag tycker att det är många utlänningar det skrivs om som gruppvåldtagit och slår ner folk. Ofta är dom i gäng, deras syn på tjejer är annorlunda en den svenskar har, vilket ofta blir problem. Läskiga ord kan skrikas efter en när man går eller cyklar och man går ju inte ensam fram till 5 kaxiga grabbar och tar en diskussion då som tjej. Ha det gott, LYCKA TILL MED ER UNDERKÖKNING Att som nyinflyttad till Norrköping inte ha familjen nära tillhands gör mig otryggare. Det känns alltid tryggare när det är fler människor i rörelse. Jag tycker att det behövs mer säkerhetsvakter/poliser på spårvagnar/bussar, speciellt på de sena avgångarna. Mer upplysta gator på stan och bostadsområden och med väktare som går rundor både i stan och utanför. För det händer väldigt mycket när säkerhetsvakter/poliser inte 25

27 visas sig så mycket som man skulle vilja. Kanske om möjligheten och pengarna finns att sätta upp några övervakningskameror, i alla fall på de ställen som det händer mest saker. Varenda gång jag går ut möts jag av hotfulla människor, Mestadels invandrare. Jag klär eller beter mej inte på något provokativt sätt, i alla fall inte medvetet. Men ändå får jag hotfulla blickar och glåpord kastade på/efter mig. Invandrare som stöter till en med armbågen när man går förbi. Man borde sätta mer resurser på att utbilda nysvenskar så att de inte hamnar i kriminella banor. Fler patrullerande poliser eller vakter på både dagar och nätter. Många med mig tycker det är obehagligt att möta invandrargrupper med män kvällstid. I de flesta fall säkert obefogat, men det är känslan. Tycker det är mycket obehagligt att höra att det finns gäng likt outlaws som "värvar" folk på krogar och dylikt. fler närvarande väktare/ordningsvakter stationerade på otrygga områden t.ex. spårvagnar. Jag är homosexuell, och man vet aldrig vart folk står i det när man är ute. Tyvärr är det mest utländska killar som kan vara hotfulla ibland. Jag önskar att man kunde prata lite mer om frågan till alla människor i skolan, arbetsplats mm. Alla människor ska kunna gå ut etnisk ursprung, sexuell läggning mm! Det är ändå 2013 Att bostadsområdet arbetar mer frekvent med att skapa bättre relationer med hyresgäster och även att hyresgäster skapar en bättre förståelse och ömsesidig respekt för varandra. Känner mig otryggast i närheten av stan (Drottning gatan), Ektorp och Resecentrum. En definition av vad ni menar med olika subjektiva begrepp som "trygghet" och "säkerhet" hade underlättat för att förstå vad ni menar med dem. Min "upplevda känsla av trygghet" är naturligtvis inte homogent konstant överallt i Norrköping, utan är beroende av i vilken del av staden jag befinner mig. Gör Stockholmsvägen tryggare!! Bo inte hos Hyresbostäder. Då känner man sig aldrig riktigt trygg i sin bostad. Polisens arrogans till samtal angående ungdomar som går omkring med tillhyggen sena kvällar gör inte direkt att man känner sig tryggare. Hade jag bott i en fristående villa hade jag nog varit mer orolig för inbrott än jag är nu, när jag bor i radhus och har skötsamma grannar vägg i vägg samt mittemot på båda håll. Tack för mig och lycka till med undersökningen! 26

28 Människor i rörelse är viktigt, levande miljöer är viktigt där platser inte blir öde vissa tider. Fungerande gatubelysning!! Bra cykelvägar så jag slipper cykla i trafiken. Jag skulle känna mig mycket säker om det fanns kameraövervakning på allmän plats. Förstår inte varför det inte finns, med tanke på att det finns kamera i butiker och liknande Jag är 190 cm lång och väger 87 kg. Minskar risken för att bli utsatt för angrepp. Jag kan sakna möjlighet till Tjej-taxi som fanns mer förr där man garanterades en kvinnlig chaufför som alltid såg till att man kom säkert inomhus, om man bad om det. Det som påverkar min känsla av trygghet är invandrartäta bostadsområden, t ex Hageby. Att både åka dit med spårvagn och gå i köpcentret där är mycket obehagligt för mig då jag som svensk känner mig uttittad av alla somalier och araber, speciellt män. Att känna av att man är en minoritet i sitt eget land i vissa områden är väldigt otryggt för mig. Jag skulle ALDRIG bosätta mig i ett sådant område då jag inte vill riskera mitt eget och min familjs livs. Även på helgerna när man varit ute och festat känner jag mig otrygg när det vimlar av gäng överallt, speciellt invandrargäng. Tycker att ni i den här undersökningen borde ge mer utrymme till respondenterna att förklara VARFÖR vi, om vi gör det, känner oss otrygga i vissa sammanhang. Att bara peka på att folk känner sig trygga/otrygga, men inte förklara varför ser jag som en brist i resultatet som annars ska bli spännande att läsa! När man bor 5 minuters gång väg ifrån puls och Hugo så tycker ju många att man ska kunna gå hem den korta biten, men tyvärr är jag och många kompisar rädda var att överhuvudtaget vara ensamma efter 22:00 på kvällarna. Jag tycker att det är en viktig satsning att tillsätta fler cirkulerande poliser i stan, speciellt vid stängning av krogarna. Man ska inte behöva vara rädd att gå från Hugo till resecentrum eller till Kungsgatan, poliser borde synas till då. Inte bara utanför krogarna utan cirkulerande i närområdena. Tack! Om man är ensam eller med flera andra personer/kompisar/vänner/släktningar Ställen med dålig integration utgör en större känsla av otrygghet ex "Hageby" Vilka personer som man umgås med, och vilka personer man kan stöta på kvällarna, t.ex. gäng/större grupper av mindre trevliga personer. Under över en vecka var stensgatan utan ljus på natten, och det tyckte jag var obehagligt då jag bor där och ofta är ute med hundarna sent på kvällen. 27

29 7.2 Enkät 1. Kön Man Kvinna 2. Ålder år 3. I vilket bostadsområde är du folkbokförd? Ektorp/Vilbergen Klockaretorpet Hageby/Navestad Lindö Eneby/Haga Smedby Innerstaden/centrala delarna Kolmården/Krokek Övrigt 4. Hur trygg känner du dig när du Mycket trygg Ganska trygg Ganska otrygg Mycket otrygg Vet ej..är hemma i bostaden på dagarna?..är hemma i bostaden efter kl 18 på kvällarna?..är ute i ditt bostadsområde på dagarna?..är ute i ditt bostadsområde efter kl 18 på kvällarna?..är ute i andra områden än ditt bostadsområde på dagarna?..är ute i andra områden än ditt bostadsområde efter kl 18 på kvällarna? 28

30 5. a) Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du oroat dig för att du ska bli utsatt för våld eller övergrepp i Norrköping? Ja Nej Gå till fråga 6 b) Hur ofta har det hänt? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej 6. a) Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du har oroat dig för att dina ägodelar ska bli utsatta för stöld eller skadegörelse i Norrköping? Ja Nej Gå till fråga 7 b) Hur ofta har det hänt? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej 7. Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du har oroat dig för att du ska utsättas för ett inbrott i ditt hem? Ja Nej Gå till fråga 8 b) Hur ofta har det hänt? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej 8. a) Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du valt att ta en annan väg eller färdsätt då du känt dig otrygg p.g.a. oro att utsättas för brott? Ja Nej Gå till fråga 9 b) Hur ofta har det hänt? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej 29

31 9. a) Har det hänt under år 2012 eller 2013 att du avstått från någon aktivitet exempelvis gå på promenad, bio eller träffa någon, för att du känt dig otrygg p.g.a. oro att utsättas för brott? Ja Nej Gå till fråga 10 b) Hur ofta har det hänt? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej 10. Hur ofta har det hänt att du oroat dig för att drabbas av följande olyckor? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Aldrig Vet ej brand trafikolycka fallolycka elolycka 30

32 11. a) Hur trygg känner du dig när du färdas sena kvällar med följande färdsätt i Norrköping? Mycket trygg Ganska trygg Ganska otrygg Mycket otrygg Använder ej detta färdsätt Taxi Spårvagn Buss Cykel Till fots Vet ej b) Vilket är skälet till att du inte använder.? För att jag känner mig otrygg Annat skäl 31

33 12. Hur trygg känner du dig när du befinner dig i krogmiljö i Norrköping? (Med krogmiljö menas inne och runt omkring resturanger/pubar/nattklubbar.) Mycket trygg Ganska trygg Ganska otrygg Mycket otrygg Vet ej Jag befinner mig aldrig i krogmiljö Svara på b-frågan nedan b) Vilket är skälet till att du inte befinner dig i krogmiljö? För att jag känner mig otrygg Annat skäl 13. I vilken grad tänker du på säkerhet i din vardag? I mycket hög grad I viss grad Ingen åsikt I ganska hög grad Ingen alls 14. I vilken grad är du mer orolig för att någon närstående (familj/vänner) ska drabbas av en olycka än att du själv ska göra det? I mycket hög grad I viss grad Ingen åsikt I ganska hög grad Ingen alls 15. I vilken grad är du mer orolig för att någon närstående (familj/vänner) ska utsättas för ett brott än att du själv ska göra det? I mycket hög grad I viss grad Ingen åsikt I ganska hög grad Ingen alls 32

34 16. Hur viktiga tycker du att följande åtgärder är för att öka din säkerhet när du vistas utomhus i Norrköping? Mycket oviktiga Ganska oviktiga Varken viktiga eller oviktiga Ganska viktiga Mycket viktiga Har ingen uppfattning Fler poliser i rörelse kvälls/nattetid Fler avgångar i kollektivtrafiken Senare avgångar i kollektivtrafiken Billigare kollektivtrafik Bra belysning på allmänna platser Satsning på att minska klotter/skadegörelse 17. Hur viktiga tycker du att följande åtgärder är för att öka din säkerhet i hemmet? Mycket oviktiga Ganska oviktiga Varken viktiga eller oviktiga Ganska viktiga Mycket viktiga Har ingen uppfattning Ha fungerande brandvarnare Ha handbrandsläckare i bostaden Ha inbrottslarm i bostaden Ha jordfelsbrytare i bostaden Ha halkskydd under lösa mattor 18. Har du några övriga synpunkter på tryggheten i Norrköping? 33

35 7.3 Övriga diagram Hur trygg känner du dig i bostaden efter kl.18? Mycket trygg Ganska trygg Ganska otrygg Mycket otrygg Vet ej Diagram nr Hur trygg känner du dig i bostaden på dagtid? Mycket trygg Ganska trygg Ganska otrygg Vet ej Diagram nr 2 34

36 Har du under 2012/2013 oroat dig för att utsättas för brand? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sallan Mycket sallan Aldrig Vet ej Diagram nr Hur viktigt tycker du det är med en fungerande brandsläckare? Mycket viktiga Ganska viktiga Ganska oviktiga Mycket oviktiga Varken viktiga eller oviktiga Diagram nr 4 35

37 Har du under 2012/2013 oroat dig för en elolycka? Ganska ofta Ganska sallan Mycket sallan Aldrig Vet ej Diagram nr Hur viktigt tycker du det är med fungernade brandvarnare? Mycket viktiga Ganska viktiga Ganska oviktiga Mycket oviktiga Varken viktiga eller oviktiga Har ingen uppfattning Diagram nr 6 36

38 I vilken grad oroar du dig för att din familj skall utsättas för brott/överfall? I mycket hög grad I ganska hög grad I viss grad Ingen alls Ingen asikt Diagram nr Hur viktigt tycker du det är med halkskydd? Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Har ingen uppfattning Diagram nr 8 37

39 4 35% 3 25% 2 15% 5% Hur ofta har du oroat dig för inbrott? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sallan Mycket sallan Vet ej Diagram nr Har du under 2012/2013 oroat dig för inbrott? Ja Nej Diagram nr 10 38

40 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Hur viktigt tycker du det är med ett fungernade inbrottslarm? Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Diagram nr Hur viktigt tycker du det är med jordfelsbrytare? Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Har ingen uppfattning Diagram nr 12 39

41 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% I vilken grad oroar du dig för din familjs säkerhet? I mycket hög grad I ganska hög grad I viss grad Ingen alls Ingen asikt Diagram nr I vilken grad tänker du på säkerhet i din vardag? I mycket hög grad I ganska hög grad I viss grad Ingen alls Ingen asikt Diagram nr 14 40

42 Har du under 2012/2013 oroat dig för skadegörelse? Ja Nej Diagram nr % 4 35% 3 25% 2 15% 5% Har du under 2012/2013 oroat dig för att utsättas för en trafikolycka? Mycket ofta Ganska ofta Ganska sallan Mycket sallan Aldrig Vet ej Diagram nr 16 41

43 Hur viktigt tycker du det är med en bra och säker ytterdörr? Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Mycket oviktigt Varken viktigt eller oviktigt Diagram nr 17 42

44 7.4 Chitvåtest Nedan följer resultaten för chitvåtesten. Vissa av testen uppfyllde inte kraven för chitvåtest och gick då inte att genomföra. Därför är det några utskrifter som ligger under rubriken ändrad data och dessa är uträknade med sammanslagen data. Testen tolkas på så sätt att texten i den övre blå raden beskriver frågan, i exemplet nedan är frågan Hur trygg känner du dig i din bostad efter klockan 18 på dagarna beroende på Kön. Där p-value ska vara under eller lika med för att testet ska vara signifikant. Figur nr 3 Figur nr 4 Figur nr 5 Figur nr 6 Figur nr 7 43

45 Figur nr 8 Figur nr 9 Figur nr 10 Figur nr 11 Figur nr 12 44

46 Figur nr 12 Figur nr 13 Figur nr 14 Figur nr 15 45

47 Figur nr 16 Figur nr 17 Figur nr 18 Figur nr 19 Figur nr 20 46

48 Figur nr 21 Resultat av ändrad data: Figur nr 22 Figur nr 23 47