Skola för hållbar utveckling

Transkript

1 Skola för hållbar utveckling Dnr:2007/1587-PL-660 Kriterieområde A - Pedagogisk ledning ledningens ansvar Kriterieområde B - Pedagogiskt arbete lärarnas ansvar A1. Delaktighet Verksamheten är organiserad så att alla studerande och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling. * Hur har ni arbetat för att uppfylla kriteriet? Skolan har i sin lokala arbetsplan ett mål under rubriken normer och värden att skolan skall vara en trygg, harmonisk och stimulerande miljö där elever och personal trivs och respekterar varandra samt visar hänsyn och förståelse för andra. Aktiviteter för att uppnå målet är bl a Miljörådsarbete: 2-5 elever från elevrådet plus 1 lärare från varje arbetslag (10 st) plus representant från övrig personal samt ansvarig rektor träffas en gång per månad Arbetsmiljöarbete Miljödag, obligatoriskt för elever årskurs 1 Utvecklingssamtal för elever och medarbetarsamtal för all personal Kommunikationskurs 50 p för alla elever åk 1 Hälsopedagogik 50 p för alla elever i åk 2 eller 3 Projekt det gäller livet Klassråd - elevråd Hälsoenkät och hälsosamtal Kulturmöten Global klass Etik- och samlevnadsfrågor i olika ämnen Arbetslag kring elever Gästföreläsningar Traditionsaktiviteter Ungdomsting för Hållbar utveckling 1

2 * Vad har fungerat bra och vad kan utvecklas? Miljörådsarbetet har fungerat bra, men spridningen av arbetet till övriga medarbetare och elever behöver utvecklas. Arbetsmiljöarbete Elevskyddsombuden ska synas mera. Miljödag - Miljödagen fungerar mindre bra. Alla elever deltar inte. Därför organiserar vi i stället ämnesövergripande projekt Hållbar utveckling vårterminen i årskurs 2 i lämpliga obligatoriska ämnen. Arbetet kopplas till Ungdomstinget för Hållbar utveckling. Utvecklingssamtal för elever och medarbetarsamtal för all personal utvecklingsområde med samtalsmetodik för lärare. IUP som ett levande dokument för eleverna Kommunikationskurs 50 p för alla elever åk 1 Hälsopedagogik 50 p för alla elever i åk 2 eller 3 Etik- och samlevnadsfrågor i olika ämnen Klassråd HL-tiden behöver utvecklas Elevråd Hälsoenkät och hälsosamtal Kulturmöten samarbetet med Global klass och IVIK kan utvecklas. Global klass Arbetslag kring elever Behöver utvecklas Eleven i centrum Traditionsaktiviteter Eleverna mer delaktiga. Ungdomsting för Hållbar utveckling A2. Ny personal Rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en hållbar utveckling. * Hur har ni arbetat för att uppfylla kriteriet? Västerås centrala miljömål anger att alla medarbetare ska ha minst 3 timmars grundläggande miljöutbildning. Alla medarbetare fick denna den 13/ Alla nyanställda får en grundläggande miljöutbildning på minst 3 timmar. Ny personal får också muntlig information i samband med introduktionen. * Vad har fungerat bra och vad kan utvecklas? Rutiner för nyanställda fungerar bra, men behöver kvalitetssäkras. En mindre enkät görs där rektor ansvarar. En tydligare dokumentation om skolans miljöarbete upprättas utifrån handlingsprogrammet för Skola för hållbar utveckling. 2

3 A3. Kompetensutveckling Personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling. * Hur har ni arbetat för att uppfylla kriteriet? Ämneslagsledare bevakar nyheter inom sitt ämnesområde. Här kommer frågor om hållbar utveckling in, avseende ekologiskt, ekonomiskt och socialt. För staden/proaros finns miljösamordnare som bevakar och delger skolorna nyheter om kompetensutveckling inom området hållbar utveckling. Varje medarbetare har en egen kompetensutvecklingsplan som revideras vid medarbetarsamtalet. Medarbetarplanen tar upp förbättring/utveckling, kompetensutveckling och mål/hälsomål. * Vad har fungerat bra och vad kan utvecklas? Systemet med ämneslag som bevakar sina områden fungerar bra, men behöver samordnas och styras bättre. En tydligare uppföljning behövs så de olika delarna ger en tydligare helhet för skolan. Varje lärare får i dag kompetensutveckling av delar av Hållbar utveckling. För att få helhet bör gemensam kompetensutveckling ges kanske genom filmen En obekväm sanning (AL Gore). Miljörådet kan se filmen för att sedan ta ställning. Ex på gemensam kompetensutveckling: - Besök Asköviken - Miniseminarium - David Borgs forskning i Afrika - Geografiresan till Island, (ToU, EgE, Eva von A-B) A4. Samverkan med omvärlden Verksamheten informerar och delar med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetar med andra verksamheter och aktörer utanför verksamheten. * Hur har ni arbetat för att uppfylla kriteriet? Skolan samverkar med Håll Sverige Rent. Skolan arbetar tillsammans med Naturskolan Asköviken, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Forsmarks kärnkraftverk, avloppsreningsverket, kraftvärmeverket, skogsvårdsstyrelsen, VAFAB och Mälardalens högskola. Avfallsbolaget har informerat lärare i kemi m.fl. ämnen om hur de ska ta hand om sitt farliga avfall. Nätverk: skolans miljösamordnare träffar andra miljösamordnare från proaros. Den informationen sprids till skolans miljöråd. 3

4 Exempel på övrig samverkan med omvärlden: Nordiskt samarbete finns s.k. vänortsutbyte. Resa till ett nordiskt land varje år alterneras mellan länderna. Global klass 30 elever tas in av ca 100 sökande från våra kommunala gymnasier. Allt individuellt val plus projektarbete 100 poäng omfattas. Romresan Varje vår reser elever som läst latin och italienska till Rom. Sevilla utbyte då spanska elever kommer till Rudbeckianska i april och vi besöker Sevilla i september. * Vad har fungerat bra och vad kan utvecklas? Det skolan arbetar med enligt ovan fungerar mycket bra, men vi behöver utveckla samarbetet med andra gymnasieskolor och stadens olika medarbetare som arbetar med miljö och hållbar utveckling. A5. Måluppfyllelsen En samlad analys och bedömning görs årligen av måluppfyllelsen i de nationella styrdokumenten kring frågor som rör lärande för hållbar utveckling och åtgärder för utveckling formuleras om målen inte har uppnåtts. Miljöfrågor integreras i den dagliga verksamheten och detta gör vi genom medveten planering som inriktar sig på miljö- och hållbarhetsfrågor. * Vilka åtgärder för utveckling har ni formulerat? I flera år har Rudbeckianska arbetat med Skolverkets projekt Miljöskola. Vi går nu över till att arbeta Skola för hållbar utveckling enligt Myndigheten för skolutveckling. Det innebär att vi får ett tydligare uppdrag att arbeta med undervisningen tillsammans med elever och lärare. Samtidigt kommer vi att komplettera detta med ett miljöledningssystem enligt Västerås stads riktlinjer. Skolledningen ansvarar. 4

5 Kriterieområde B - Pedagogiskt arbete B1. Elevernas och lärarnas delaktighet i processen Hur ska vi arbeta så att perspektivet hållbar utveckling kopplas till målen i de nationella styrdokumenten? Rutiner finns för att minimera Skolans miljöpåverkan både direkt och indirekt. De viktigaste miljöaspekterna är: Kunskaper, material, livsmedel, energi, inomhus/närmiljön, kemikalier, avfall och transporter. Alla medarbetare har ansvar att verka för hushållning av material, att inom skolans väggar leva som man lär och inom sitt ämnesområde se till att eleverna får den kunskap och det stöd de behöver så att varje elev tar sitt ansvar för skolans miljö. Tillsammans beslutas om regler och förhållningssätt för en trivsam och kreativ skolmiljö. Miljörådet utgör basen för hur elever och medarbetare organiserar sig och får ansvar för olika miljöaspekter. Eleverna är medvetna och deltar aktivt i nedanstående: Hushållning med papper och övrigt material. Maten och ät SMART Trivsamt i skolan en bra arbetsmiljö Kemikalieanvändning Avfallshantering Transporter I undervisningen: Frågor som berör hållbar utveckling är integrerade på olika sätt i ämnen som alla elever har och i valbara ämnen. De elever som väljer det Naturvetenskapliga programmet får mer fördjupning i ämnesområdena ekologi och biologi; elever som valt NV med miljöinriktning läser även miljökunskap och miljöpolitik samt geografi A. I Samhällsprogrammet tas i ämnet geografi A upp frågor om naturkatastrofer, naturresurser, resurshushållning, globala perspektiv, befolkningsfördelning, förändrade landskap mm. Nedan följer en kort beskrivning av vad som ingår i de ämnen där alla elever deltar. En noggrannare redogörelse som även visar val av metoder och elevernas delaktighet finns i bilaga 1. Samhällskunskap: Inom ramen för världshandelsavsnittet tar man upp hur konsumentmakt kan påverka olika företag ex. att alla efterfrågade miljömärkta tvättmedel. Även avsnittet om globaliseringen tar in miljöfrågorna, eftersom de har med människors olika livsbetingelser att göra. Inom ramen för arbetet kring Västerås kan man studera närmiljön, t ex. vad miljökontoret arbetar med (vilka problem som staden har och vad man gör åt det). Man studerar även de politiska partiernas åsikt i frågan både i anslutning till valen och mellan valen. Geografi: Naturkatastrofers inverkan på miljö och befolkning. Konkretiseras genom artikelläsning, genomgångar och diskussioner. 5

6 Ändliga, förnyelsebara och betingat förnybara resurser och kretsloppstänkande. Konkretiseras genom genomgångar och övningar med hjälp av kartböcker och geografisk litteratur. Jämförelse av olika alternativ för resursanvändning och resurshushållning samt förstå konsekvenser av olika ställningstaganden. Konkretiseras genom att belysa exempel från olika delar av världen och genom elevdiskussioner/debatter där eleverna får ta ställning till olika typer av resursutnyttjande. Redovisa och analysera faktorer som kan leda till miljöförstöring av mark, luft och vatten. Konkretiseras genom att belysa exempel på lokal och global miljöförstöring samt diskussion av orsaker och tänkbara åtgärder i de olika fallen. Analys och diskussion av samband mellan befolkningsfördelningar, ökad resursförbrukning och omvandling av landskapet och se konsekvenserna därav för miljö och levnadsvillkor i olika områden. Konkretiseras genom att belysa exempel från olika delar av världen och genom övningar/elevdiskussioner/debatter där eleverna får analysera orsaker till vattenbrist befolkningsökning, ojämn befolkningsfördelning och konsekvenser därav. Naturkunskap A: Kursmål: kunskap om den naturvetenskapliga världsbildens framväxt samt universums och jordens historia förstå skillnaden mellan påståenden grundade på fakta och värderande ståndpunkter inom naturvetenskapen, t.ex. när det gäller människans strålningsmiljö fördjupat sin kunskap om ekosystems struktur och dynamik samt betydelsen av biologisk mångfald kunskap om energiomvandlingar och energiformer samt begreppet energikvalitet kunna beskriva naturliga kretslopp och av människan skapade materia- och energiflöden samt ha förståelse av termodynamikens lagar beskrivning av miljöproblem utifrån studieinriktning och aktivt delta i diskussioner om möjligheten att påverka utvecklingen kunskaper om livsstilars betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling. studiebesök till avfallsanläggning eller kraftvärmeverket. Idrott och hälsa. Utbildningen syftar bl.a. till att fördjupa elevernas kunskaper i friluftsliv och ta ansvar för och utnyttja naturen för rekreation. Ex: Orientering, skridskoåkning. Eleven ska kunna analysera olika arbetsmiljöers påverkan på människans hälsa. Ex: Hälsoblomman, skriftligt arbete som beskriver samband mellan samhälle och hälsa. Matematik A: A. Konkreta exempel Läroböckerna innehåller en del exempel och teman som knyter an till miljöfrågor. Vi använder oss också av aktuella miljöfakta, t ex från broschyrer, särskilda läromedel, information från energimyndigheter,... i exempel och uppgifter. Moment: Procent, promille, ppm; beskrivande statistik; linjära och exponentiella modeller Miljöaspekter: Hygieniska gränsvärden, föroreningar, miljögifter; statistiska redovisningar; enkla samband miljöfaktorer-påverkan. 6

7 Svenska: Dåliga miljöer som förändrats tack vare skönlitteraturen. Samarbete med filosofin om Martinsons Aniara där människor flyr en strålskadad jord. Miljöaspekt: Vilket ansvar har vi för vår jord? Tankar kring moral. Referatövning med artikel om miljöfråga Argumentation kring sopsortering, rökning eller annan miljöfråga Engelska: Ämnet miljö ingår naturligt i engelskans A och B-kurs i samband med texter. Historia: Historieämnet är till sin natur ämnesövergripande och historien kan studeras utifrån ett flertal perspektiv, miljöhistoria är et I kursen ägnas mycket till åt industrialismen framväxt och dess följdverkningar. Övergripande frågeställningar som upprepade gånger diskuteras under denna del av kursen är de som rör människans förhållande till sina medmänniskor, djur och natur. Religion A: Etik kan sägas vara religionskunskapens huvudområde, men självklart tas också miljöaspekter upp. Religionsämnet ger träning att beakta etiska aspekter av såväl individens sätt att välja och leva som samhällsprocesser som leder till en hållbar - eller ohållbar - utveckling. Ämnet visar på hur livsåskådningar på olika sätt besvarar frågor om människans ansvar för sig själv och andra, den egna arten och förhållandet till djur och natur. Filosofi: Ämnet tränar eleverna att kritiskt granska information, använder grundläggande begrepp i vetenskapsteori och tränar därigenom eleverna att tänka självständigt i viktiga frågor som berör livsstil. Etikens grundläggande tankeverktyg hjälper eleven att använda sig av pliktetiska och konsekvensetiska överväganden i analysen av handlingssätt som berör frågor kring hållbar utveckling. Vårt moraliska ansvar för varandra och för kommande generationer belyses, liksom olika synsätt på hur vårt ansvar för djur och natur ser ut. Exempel på tema / ämnesövergripande projekt: - Energiprojekt i samarbete med sv, nka, sh - Vattnet - en livsviktig resurs. Projekt med sv, sh. - Bergslagens och Falu Koppargruvas betydelse (Hi, Sv, Nk, Miljökunskap, Sh) * Vilka åtgärder för utveckling har ni formulerat? Arbetet fortsätter som kartläggningen visar men det mesta kan utvecklas ytterligare. - Samarbetet med VAFAB utvecklas mer. - Köket fler KRAV-märkta varor samt närproducerad mat - Nedskräpning och klotter på skolan måste vi arbeta hårdare med att få bort - Möbler materialval - Regelbunden storstädning 7

8 B2. Elevinflytande Hur ska vi planera arbetet så att de studerande får ett reellt inflytande över innehållet i verksamheten för hållbar utveckling? Eleverna är delaktiga i olika forum: Miljöråd, matråd, elevråd, samverkansgruppen, skolkonferens, skyddsrond, hälsolag, IT-råd, projekt Hälsofrämjande skola och i jämställdhetsarbetet med skolans kurator. Handledartid = Ansvarig klasslärare har 30 minuter per vecka att fånga upp och diskutera olika frågeställningar: Exempel på elevinflytande: Skolkonferensen: Trivselfaktorer för en stimulerande arbetsmiljö. Undervisningen: Eleverna är med och planerar sin undervisning tillsammans med läraren. Läraren utvärderar och följer upp efter varje arbetsområde. Resultat från enkät om elevinflytande visar en siffra på 4,8 på skalan 1-8 om inflytandet över arbetsformer. * Vilka åtgärder för utveckling har ni formulerat? Eleverna har inte engagerat sig på det sätt vi vill trots att möjligheterna finns. Utvärderingar muntligt och i enkätform ska göras för analys och beslut om lämpliga åtgärder. Rektor ansvarar. B3. Övriga personalgruppers delaktighet Hur ska övrig personal få en tydlig roll i arbetet för hållbar utveckling? Miljöfrågor integreras i den dagliga verksamheten och detta gör vi genom medveten planering som inriktar sig på miljö- och hållbarhetsfrågor. Olika personalgruppers medvetenhet avseende hållbar utveckling är olika. Särskilt inom lokalvård, vaktmästeri och skolmåltidsverksamhet måste detta diskuteras kontinuerligt. Gymnasierektor träffar övrig personal minst en gång i månaden då bland annat dessa frågor tas upp. 8

9 * Vilka åtgärder för utveckling har ni formulerat? - Kompetensutveckling för övrig personal - Någon från övrig personal bör deltaga i Miljörådet - Vid rektors träff månadsvis bör frågor om källsortering, energisparande o s v tas upp. - Hållbar utveckling ska vara ett viktigt kriterium vid nyanställning. B4. Samverkan Hur ska vi planera verksamheten så att vi uppnår en kontinuerlig samverkan med det omgivande samhället? Skolan samverkar med Håll Sverige Rent. Skolan arbetar tillsammans med Naturskolan Asköviken, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Forsmarks kärnkraftverk, avloppsreningsverket, kraftvärmeverket, skogsvårdsstyrelsen, VAFAB och Mälardalens högskola. Avfallsbolaget har informerat lärare i kemi m.fl. ämnen om hur de ska ta hand om sitt farliga avfall. Nätverk: skolans miljösamordnare träffar andra miljösamordnare från Västerås. Den informationen sprids till skolans miljöråd. Nordiskt samarbete finns s.k. vänortsutbyte. Utvecklat samarbete med våra vänorter Finland-Lahti, Danmark-Randers, Norge/Ålesund och Island- Akureyri. Elevträffar en vecka per läsår i Västerås och i vänorten. Lärarträffar vid behov 2-3 år mellan mötena. Global klass Miljöfrågor, globalt och lokalt berörs av skolans kontakter med fältstudiestationerna: bl.a. i Tamil Nadu, Navisha, Belfast och Beirut. Romresan elever som läser latin och italienska reser varje år till Rom för att se kulturplatser. Sevilla - utbyte * Vilka åtgärder för utveckling har ni formulerat? Vid vänortsutbyte samt Global klass resor bör man samarbeta i projekt angående Hållbar Utveckling. Man kan delge varandra erfarenheter via e-post eller brev samt utbyte av bilder. Målet är att man ska tänka globalt och inte bara lokalt samt stimulera varandra till att göra mer för hållbar utveckling. 9

10 B5. Dokumentation Analys Måluppfyllelse Hur ska vi dokumentera och utvärdera arbetet samt föreslå utvecklingsinsatser? Vi startar med att dokumentera enligt dessa kriterier. * Vilka åtgärder för utveckling har ni formulerat? Rutiner för dokumentationen tas fram för att kvalitetssäkra processen. 10