Kundernas krav på framtida resor
|
|
- Solveig Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Kundernas krav på framtida resor Margareta Friman, professor vid Karlstads universitet och föreståndare för VINN Excellence Center inom kollektivtrafikområdet. Bakgrund Resor är en viktig del i livet. De griper in i alla delar av vårt liv och förflyttningar är en otroligt viktig del i vår vardag. Vi reser för att åka till arbetet och skolan, för att göra fritidsaktiviteter och motionera, för att göra inköp eller för att träffa släktingar och vänner. Allt det här är livet allt kräver förflyttningar. Vi lägger alltmer tid på att resa och vi reser mer än någonsin. I snitt lägger vi minuter per dag på att resa till och från arbetet. Och kollektivtrafikresenären får lägga mer tid på sina resor än den som reser med bil. Urban sprawl Ett problem i dag är att vi glesar ut våra städer. I forskningen brukar man tala om Urban sprawl. Urban sprawl handlar egentligen om den oplanerade stadsutbredningen. Fler och fler flyttar ut permanent till sommarstugor, vi fortsätter att bygga köpcenter i externa lägen, vi förlägger offentliga byggnader i externa lägen, vi bygger kontorsområden skilt från där vi bor och lever. Alla de här aktiviteterna gynnar bilberoendet och med en ökad bilism följer ökade utsläpp, ökat buller och en ökad markexploatering. På det sättet blir bilberoendet självförstärkande, det blir svårt att bryta. Resor och ekonomisk utveckling Som en konsekvens av att vi glesar ut våra städer reser vi allt längre. Vi gör 55 procent längre resor i dag än för 30 år sen. I dag är det inte ovanligt att ha en eller kanske två mil till sitt arbete eller sin fritidsaktivitet. I Sverige har: 90 procent av alla vuxna människor körkort 80 procent av hushållen tillgång till en bil 25 procent av hushållen tillgång till fler än en bil Resor möjliggör: Högre inkomst Kvalitativt boende Nya möten Alla aktiviteter vi vill göra som ger livskvalitet Det finns ett positivt samband mellan resor och ekonomisk utveckling. Därför bygger vi och utvecklar service för att tillgodose ett ökat pendlande i framtiden. Därför är detta också en viktig fråga när vi har ett regionförstoringsperspektiv.
2 2 Samtidigt visar forskning av vi behöver tänka om. Klimathotet gör att vi inte kan fortsätta som vi gör. Vi kan inte bygga den framtida rörligheten på en fortsatt stark utveckling av den privata bilismen. Resor och livskvalitet Vilken betydelse har vardagsresorna för livskvalitet i stort? Spelar det någon roll hur vi reser och vad händer med vår livskvalitet om vi tvingas förändra vårt sätt att resa? Daniel Kahneman är psykolog och nobelpristagare i ekonomi Han har genomfört en studie bland kvinnor i Texas, där han ville veta mer om deras olika aktiviteter. Svaret han fick var att vara med familj och vänner, motionera och se på tv var lustfyllda aktiviteter. Men något stack ut att pendla. Slutsatsen var att pendling på morgonen framstod som särskilt obehaglig. I studien kopplade man upplevelsen av pendlingen till livskvalitet och kunde se att det fanns ett samband. Är vi missnöjda med vår pendling, har vi också en lägre upplevd kvalitet i livet i stort. Dessa samband har vi kunnat konstatera även i Sverige. Förutom att de som reser långt mår lite sämre i stort, vet vi också att de oroar sig mer, känner sig mer stressade och mindre utvilade. Överlag upplever de mindre njutning i livet. Det beror på att det blir mindre tid över att umgås med vänner och bekanta. Långa resor gör oss också mindre fysiskt friska. Många har återkommande rygg- och nackproblem. Ju längre vi reser, desto mindre tid lägger vi på organiserad träning. Vi äter också mindre regelbundet. Att bo bra och arbeta långt från hemmet, ibland kanske med en hög lön, uppväger alltså inte alltid de negativa effekterna som pendlingen för med sig. Nu vill vi dessutom att man ska resa på ett annat sätt, som för många tar ännu längre tid och är ännu mer komplicerat. Hur ska det egentligen gå till? Varför kör vi bil? Vår forskning visar att det finns olika skäl till varför man tar bilen man brukar tala om att det finns olika typer av motiv. Instrumentella (bilen gör livet enklare) Känslomässiga (det är kul att köra bil, ett privat rum där man kan göra vad man vill) Symboliska (statusen som följer av att ha en viss bil) Oberoende (att åka hur och när man vill) Skälen till varför man tar bilen varierar mellan individer, för vissa är ett skäl viktigare än ett annat, och även mellan olika situationer. De här skälen kan vara hinder till förändring hos individen. Men skulle man kanske kunna tänka tvärtom och använda motiven till att uppmuntra ett hållbart resande? Om vi vill minska bilanvändningen behöver vi tänka på de här skälen och funder på om vi kan använda dem i ett annat syfte. För vissa har bilen ett starkt symboliskt värde. Man känner sig trygg i bilen, den står för det privata utrymmet där man kan vara sig själv eller umgås med de man vill. Kan de funktionerna erbjudas av något annat färdmedel? Så skulle vi kunna tänka. Hur kan man öka andelen kollektivtrafikresenärer?
3 Förbud mot bilism Vi kan jobba med förbud och hoppas på en snabb teknisk utveckling. Vi kan begränsa antalet p-platser eller höja parkeringsavgifterna. Vi kan införa tullar eller olika restriktioner i trafikflöden. Men det här är inte särskilt populärt och om man väljer den här vägen bör man ge ordentliga förklaringar till varför och vart pengarna ska gå. Lita till den tekniska utvecklingen Utvecklingen går framåt när det gäller energisnåla bilar och elbilar och det kommer nya modeller. Men det går långsamt och det krävs mycket ytterligare investeringar för att ta ett rejält kliv. Det är få som driver utvecklingen, få som efterfrågar och framför allt få som vill betala för den. Satsa på kollektivtrafiken Då behöver vi sätta kvaliteten i centrum. Kvalitet i kollektivtrafik Vad tycker resenärerna är en hög kvalitet i kollektivtrafiken, vad är det som påverkar kvalitetsupplevelsen? Det finns mängder av studier i Sverige, USA, Australien och Europa vi vet idag vad kvalitet i kollektivtrafik är. Listan är inte viktad, eftersom hur viktig en faktor är skiljer sig beroende på vilken individ man är, vilken kontext man befinner sig i och liknande. Men detta är attributen som avgör vad kvalitet i kollektivtrafik är: 3 Hög pålitlighet Hög frekvens Restid God tillgänglighet Rimligt pris Bra information med hög användarvändlighet Enkelhet vid byten Bra utformning av fordonen Hög komfort Trevligt bemötande och bra körstil Hög säkerhet/trygghet Räcker det då om vi satsar på hög kvalitet för att bilisterna ska strömma till kollektivtrafiken? Nej, det gör inte det. Vi måste förändra oss på frivillig basis. Och vi måste jobba ganska hårt om vi ska få till de frivilliga förändringarna och få bilisterna att ge upp sin bil. Program för frivilliga förändringar Det finns en hel del program för frivilliga förändringar. Man kan dela in dem i olika kategorier beroende på: var de har genomförts (bostadsområden, arbetsplatser, skolor) vilka tekniker man använder (motiverande stöd, information, individuell målformulering, genomförandeplaner) hur de genomförs (vilken kontakt man har med deltagarna i programmen) Exempel på program för frivilliga förändringar
4 4 1) Kommersiella initiativ exempelvis Indimark. Det är ett program som har implementerats i många länder, bland annat Sverige. I det här programmet väljer man ut hushåll i en viss stadsdel, ställer en lång rad frågor om kollektivtrafikresande och på basis av svaren gör man en gruppindelning: Grupp 1 de verkligt intresserade, som har en intention att förändra sitt resande Grupp 2 där det finns någon i hushållet som redan åker kollektivt Grupp 3 de som är helt ointresserade och inte alls vill förändra sig Grupp 3 lämnas därhän och alla fortsatta kontakter sköts med grupp 1 och 2. Hushållen får personligt utformad information, personalen i kollektivtrafiken kan ha en dialog med dem och sedan utvärderar man det hela. Göteborgs kärlekskampanj bygger på den här metodiken. 2) Individuell reseplanering Den här metoden går ut på att skapa så individanpassad information som möjligt. Det kan göras genom olika tekniska funktioner, appar och liknande, men även med traditionell dörrknackning. Men det handlar om att göra individen uppmärksam på hur han eller hon ska resa och informera om hur biljettsystemet fungerar. Allt för att minimera hinder för att ta klivet in i kollektivtrafiken. Den här metoden har speciellt god effekt om man kan fånga dem som har en intention att förändra sitt beteende och dem kan man ganska enkelt fånga upp med en enkät. 3) Rescoacher En lite dyrare metod men ändå ett exempel på hur man kan jobba. Bilister i Lundby fick 2006 erbjudande att vara med i ett rescoachprojekt. Målet var att förändra resbeteende och man försökte rekrytera riktiga vanebilister, de som åkte fem-sju dagar i veckan. 68 personer gick med, och projektet pågick under augusti 2006-februari Deltagarna skrev ett avtal med trafikkontoret i Lundby om att tre dagar i veckan ta ett alternativt färdmedel kollektivtrafik, cykel eller promenera. Därefter fick deltagarna sätta upp egna mål och detta var det viktiga, det gjorde att rescoacherna kunde komma in och påminna om målen och hjälpa individen när motivationen tröt. Kurser och utbildning i kost och hälsa erbjöds också. Deltagarna fick också hjälp att hitta resvägar i kollektivtrafiken och hjälp att komma till cykelreparatör och liknande. Mätningarna efteråt visade att resorna med bil gick ner, medan kollektivtrafik, cykel och gång ökade. 4) Marknadsföring. När det gäller marknadsföring av kollektivtrafik har man inte varit särskilt innovativ. Det är långa, tråkiga beskrivningar av hur man ska resa och att det är bra att resa. Det finns dock exempel som är riktigt bra:
5 5 Budskapet här är att det går att resa smartare. Vi behöver inte överge bilen, men kan tänka på alternativen. Den lyfter fram fördelarna för individen och samhället. Man skulle kunna jobba mer med informationskampanjer på det här sättet. Effekter av programarbete Om man nu väljer att jobba med program och mjuka åtgärder vilka effekter kan man vänta sig? Vi har gått igenom projekt i Australien, England, Japan, Tyskland och Sverige. Generellt sett kan vi dra slutsatsen att programmen har effekt. Vi kan faktiskt se att resor med bil minskar och resor med kollektivtrafik ökar. I Sverige hittade vi 50 program av den här typen. Men när vi ville analysera effekterna och titta på rapporterade data visade det sig att vi bara kunde studera 32 av dem eftersom rapporteringen ibland är bristfällig. Av de drygt 30 programmen visade 7 en minskad bilanvändning med i snitt 20 procent. I snitt ökade antalet bussresor med 35 procent. Men variationsvidden var mycket stor. I något projekt ökade kollektivtrafikresandet med 98 procent, i ett annat med bara två procent. Så spridningen är enorm. Ett problem när det gäller att studera effekter av programarbete har varit vad det är som egentligen mäts. Det är inte alla program som ens redovisar en förändring i resbeteende. Programmen kan ha haft ett annat fokus, som en satsning på förändrad hälsa exempelvis. De långsiktiga effekterna har vi inte heller kunnat titta på, ofta finns det utvärdering tre-fyra månader efter genomförande om vi har tur. Programmen har därför varit svåra att utvärdera, men vi kan se en positiv effekt. De generella slutsatserna bygger på att det inte har skett några stora förändringar i kollektivtrafiken utöver de mjuka programmen. Men vi har sett att om man kombinerar de mjuka åtgärdsprogrammen med förändringar i befintlig infrastruktur, förbättringar i service, tullar och liknande då kan man förvänta sig ännu bättre effekter. Men de hårda förändringarna kostar så mycket, och då är det bättre att göra de mjuka än inget alls. De förändringar vi kan se i Sverige ligger helt i nivå med det vi kan se utomlands. Varför fungerar det kommunikationens betydelse Med de mjuka åtgärderna kan vi påverka de psykologiska faktorer som har betydelse för hur vi väljer att resa. Det gör vi med hjälp av kommunikation. Med kommunikation kan vi få till en beteendeförändring. Det kan vara individualiserad kommunikation med hjälp av coachning, personlig kommunikation eller utbildning. Det kan också vara masskommunikation, ren marknadsföring. Den invidualiserade kommunikationen är att föredra eftersom det är mycket svårare att som individ värja sig för en personlig kommunikation.
6 För att vi ska få till en beteendeförändring krävs en intention, en vilja till förändring. Det är därför vi kan plocka bort hushållen i grupp 3 där det inte finns någon som helst vilja till förändring. Med kommunikation kan vi påverka intentionen, genom att hjälpa människor att formulera mål. Ju mer precisa vi kan vara i att hjälpa människor med målformuleringen, desto starkare blir sannolikheten att en förändring ska ske. Intentionen är beroende av: vilken attityd människor har om man till exempel gillar idén om att åka buss. Även attityden kan vi påverka med kommunikation genom att tala om fördelarna med att förändra sitt resbeteende. den upplevda kontrollen, hur enkelt är det? Det kan vi också påverka med kommunikation så att det upplevs enkelt att byta och köpa biljett. den subjektiva normen, vad man tror att andra tycker om mitt beteende. Här kan kommunikationen användas för att förmedla att andra åker kollektivt i ett visst område, exempelvis grannar och liknande. Kommunikationen är väsentlig och ju mer man kan få folk att bearbeta kommunikationen, desto högre sannolikhet är det att människor förändrar sitt beteende. Vi kan med kommunikation hjälpa individen att implementera en intention, att göra verklighet av den. Information och kommunikation är alltså viktig, men den måste vara kort, positiv och motiverande. Sammanfattning Börja med att säkerställa en hög kvalitet. Erbjuder vi en hög kvalitet rusar inte bilisterna till, men erbjuder vi inte en hög kvalitet kan vi inte förvänta oss att bilisten ger upp sitt fina alternativ. Det går att påverka bilister på frivillig väg Olika åtgärder har olika effekt, men med kommunikationens hjälp kan vi påverka de psykologiska faktorerna. Bättre utvärderingar av programmen behövs Vi behöver evidensbaserad kunskap även inom transportområdet. Vi behöver veta vad vi lägger pengarna på Det finns inga snabba lösningar Vi måste jobba långsiktigt och kontinuerligt. Alla tillgängliga åtgärder måste kombineras Det finns inte en åtgärd för alla 6 Frågor/diskussion Metoderna du visar om man ska ändra en population är det en stor apparat. Men skapar det ett visst grupptryck socialt om man går in med åtgärder i ett visst område? - Absolut. Och man kan tycka att det här kostar pengar, men det kostar ingenting jämfört med att göra investeringar i infrastruktur eller liknande.
7 7 I den här regionen har vi arbetat hårt politiskt för att människor ska röra sig över större ytor. Många väljer att flytta ut från Linköping, och enligt dig kan de alltså försämra sin livskvalitet? - Ja, och frågan är då om man ska tala om det för dem? Eller ska vi jobba med kollektivtrafiken på ett sätt så att vi kan höja människors livskvalitet? Reser man bil mellan glesbygd och Linköpings tätort kan man inte göra mycket mer än att sitta där i bilen. Men i bussen eller på tåget kan man göra en mängd andra aktiviteter, man skulle kunna lyfta fram det. Grannar är ju väldigt olika. En kan vara singel, en annan har tre barn som ska lämnas på skola, förskola och skjutsas till fritidsaktiviteter. Allt det du talar om måste ju också kombineras med var skolan ligger och hur flödena ser ut på andra sätt? - Absolut. Vi ger ju individen större och större frihet. Föräldrar kan välja var barnen ska gå i skola, vilket har lett till ökade resor och det är till nackdel för barnen. Föräldrar ändrar barnens rörelsemönster i dag. Vi borde samverka mycket mer mellan olika typer av funktioner i ett samhälle. En sak som ni också tittat på är hur man utformar kontrakten mellan de olika parterna i kollektivtrafiken. Kan du säga några ord om det? - Vi har en hel del studier om hur man kan bygga in incitament i kontrakten för att öka tillströmningen till kollektivtrafiken. Den dialogen borde vi jobba mycket mer med att vi träffas tillsammans; politiker, operatörer och forskare för att få en gemensam kunskapsbas. I uppräkningen av vad som är kvalitet upplever jag att kollektivtrafiken hela tiden jämförs med bilen. Man borde fundera på hur man gör resandet mer attraktivt än bilen och ser de unika fördelarna med att åka kollektivt. Så att vi inte hela tiden sneglar på bilen. - Jag tror också på det, men individen tänker ofta på det sättet att man jämför olika färdmedel. Men kan man lyfta fram de unika fördelarna med ett färdmedel är det ofta väldigt bra. Då visar man på en större attraktion. En annan väg att gå är det man kallar för demarketing of the car, att man börjar skita ner bilen i marknadsföringen. Finns det någon forskning på olika generationer? Du talade om bilen som statussymbol och symbol av frihet, och jag känner inte igen det från min generation. Bilen står för kostnader och problem, inte frihet. Många av mina vänner i Stockholm har inte körkort. Marknadsföringen borde ju se olika ut för olika grupper. - Absolut. Som jag sade så skiljer sig de här motiven till att köra bil mellan individer och generationer också för den delen. Sedan vet jag inte hur generell du är. Jag skulle lika gärna kunna plocka någon från Värmland, där det är väldigt viktigt att få det där körkortet för att man bor ute på landet. Så det skiljer sig åt och det är kontentan. Vill man rekrytera en speciell grupp får man titta på skälen för just den gruppen och deras behov. Hur ska vi attrahera just dem?
8 8 Gruppen som kan ha en intention att ändra sitt beteende är den växande? - Ja, och det ska vi uppmuntra. Paul Håkansson: En reflektion är att det här föredraget är ett utmärkt exempel på hur vi måste föra forskning och praktisk vardaglig verksamhet närmare varandra. Det har förvånat mig som relativt ny i branschen och med viss erfarenhet från hälso- och sjukvården där forskning och kliniks verksamhet är väl integrerade. Men i trafikbranschen finns det ett betydande avstånd. I vårt län kan jag uppleva att vi ofta, inom Östgötatrafiken och med våra samarbetspartners, hamnar i dialog om att vi ska marknadsföra oss mot det du kallar för grupp 3. Det kräver otroligt mycket energi att tala med den gruppen, men det är inte comme il faut att tydliggöra att vi ska sluta bearbeta dem. Ska vi nå framgångar är det grupp 1 och 2 vi ska bearbeta. Kombinerar vi utveckling av kvalitet med riktad marknadsföring når vi effekt. Charlotte Rosengren: När det gäller evidensbaserade sammanställningar har VTI just i dagarna satt igång sin databas som heter KUFF. Där har man samlat initiativ och forskningsprojekt, det är väl värt att gå in där.
LIVET SKOLA/ARBETE FRITIDSAKTIVITETER SLÄKTINGAR INKÖP VÄNNER
LIVET SKOLA/ARBETE FRITIDSAKTIVITETER INKÖP SLÄKTINGAR VÄNNER 1 40 80 MINUTER URBAN SPRAWL 2 55% LÄNGRE RESOR RESOR MÖJLIGÖR 3 LIVSKVALITET RESOR HAR BETYDELSE "Pendling på morgonen framstår som särskilt
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merVad gör man när. En förändrad syn på restid 2011-05-25. Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik
Vad gör man när man reser? Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik Daniel Fahlén Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Förändrad syn på restiden En förändrad syn
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merKAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merResvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret
Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merLokalbussen i Lycksele
Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merCheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs mer15-03-03. hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna
15-03-03 hem ETT sammanställning Homeparty hos Hanna innehåll Homeparty hos Hanna Sammanfattning av workshopen Slutsatser resultat 3 6-10 11 Homeparty hos Hanna Bostadens upplägg och innehåll Vi hade bjudit
Läs merBILFRITT. because they re worth it
BILFRITT because they re worth it BILFRI MÅNAD SÄKER SKOLVÄG Trafiksituationen är farlig för våra barn och det är främst vi föräldrar som är orsaken till detta när vi skjutsar barnen till och från skolan.
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Läs merVår resepolicy i praktiken
Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna
Läs merMÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.
Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merForskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik
Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta
Läs merGemensamma krafter för en attraktivare kollektivtrafik
Gemensamma krafter för en attraktivare kollektivtrafik Om Samot Samot är ett Vinn Excellence Center, en form för samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet och universitet etablerat av Vinnova,
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merNU KÖR VI! TILLSAMMANS.
NU KÖR VI! TILLSAMMANS. TILL ALLA FOTBOLLSFARSOR, KARATEMAMMOR OCH CURLING- FÖRÄLDRAR. Visst är det viktigt att stötta sitt barns fritidsintresse. Men behöver man verkligen skjutsa barnen med bilen hit
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merGränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?
Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Jenny Palm Tema Teknik och social förändring Linköpings universitet jenny.palm@liu.se Finansieras av Energimyndigheten SYFTE
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merSamtal om tobak i skolan
Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring
Läs merSå, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!
Hallojs! En reseberättelse om Irland Jag heter Fabian, går tredje året på Datateknik ute i Kista och tänkte berätta om min förra höst, då jag var i Irland och lekte runt! Varför Irland kanske man frågar
Läs merVad får oss att ändra beteende?
Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets
Läs merVälkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merSchemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012
Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merSvartlå mer än bara en by
Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs mer2009-09-09 Vägverket 1. Hej!
Vägverket 1 Hej! Vägverket 2 Rese- och mötespolicy inspiration, fakta och exempel Vägverket 3 Behovet av att förändra resandet ökar Klimatpåverkan, trängsel etc. Resursutnyttjande, ekonomi etc. Socialt,
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merPendlarprojektet i Söderköpings kommun
Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merEnkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun
Enkät rörande boende för äldre i s Kommun 2015-10-14 I din hand håller du just nu en enkät som vi vill att du skall fylla i. Enkäten är helt anonym och skall endast användas för att få fram önskemål om
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merFörslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder
Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius
Läs merVarför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15
Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15 Policy ange riktning och ambitionsnivå Vad är en resepolicy? Styrning, kontroll och uppföljning, så att resandet ligger i
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merHej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.
Hej Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan. Jag vill först säga att det är över 12 år sedan jag lämnade kyrkan. Vissa detaljer minns jag inte exakt, men då nämner
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merKulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering
Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merSamtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som
Läs merRekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv?
Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv? Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merFrågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke
Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns
Läs merSäkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs mer2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merPiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av
Läs merPåverkanstorg i Lidköping 9 november
Påverkanstorg i Lidköping 9 november Den 9 november besökte politiker från Västra Götalandsregionen Lidköping och deltog tillsammans med kommunpolitiker i de påverkanstorg som regionen och De la Gardiegymnasiet
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merSektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008
Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag
Läs merJonatan Nilsson Industriell Ekonomi, inriktning Energiteknik University of Illinois våren 2014 Urbana Champaign, Illinois, USA Mail: jonatni@kth.
Jonatan Nilsson Industriell Ekonomi, inriktning Energiteknik University of Illinois våren 2014 Urbana Champaign, Illinois, USA Mail: jonatni@kth.se Jag insåg rätt fort efter jag hade börjat på Industriell
Läs merPartybrudarna som vaskade allt!
Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merInnehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se
FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50
Läs merUpphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare
Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke
Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma
Läs merProgram på Gymnasiet
Program på Gymnasiet Finansieringen av gymnasieprogram Det är viktigt att förstå hur utbildningen på våra gymnasieprogram finansieras. Idag finns en program-peng för varje elev. Beroende på hur många elever
Läs mer