FYSIOTERAPIUTDANNINGEN AVDELING FOR HELSE- OG SOSIALFAG HÖGSKOLEN I BERGEN
|
|
- Lars-Göran Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FYSIOTERAPIUTDANNINGEN AVDELING FOR HELSE- OG SOSIALFAG HÖGSKOLEN I BERGEN Har medicinsk träningsterapi effekt på smärta, uthållighet, hoppförmåga och funktionskapacitet hos en patient med en diffus belastningsrelaterad smärta under fotvalvet? Pentti Pitkänen Leg sjukgymnast Projektoppgave i Medicinsk treningsterapi, vidareutdanning Våren 2004
2 Sammanfattning Denna experimentella studie avser en töjnings- och träningsbehandling enligt medicinsk träningsterapis grundkoncept för en försöksperson med belastningsrelatared smärta under fötterna. Kunskapen om orsaken till plantarfaschiit inte är helt säkerställd med dagens vetenskap och kunskapsnivå. Därför innehåller studien även en litteratursammanställning över aktuell litteratur om behandling och rehabilitering vid smärttillstånd i och kring den plantara fotfascians infästning i calcaneus, även kallad plantar fasciit samt differentialdiagnoser. Det förefaller som att de studier som finns är inriktade på antingen avlastning med fotortos eller tejpning, kirurgisk terapi, farmakologisk behandling samt olika typer av elterapibehandling. Symtomen har en tendens att bli långvariga. Behandlingseffekt på kroniska tillstånd har visats med stötvågsbehandling och ortopedisk kirurgi med likvärdiga resultat. Fysioterapeutisk behandling finns beskrivet som något generellt. Det anges en ospecifik blandning av olika metoder med elterapibehandling. Töjningar av fotvalvets vävnader, vadmuskler och balansträning med balansplatta finns också beskrivet. Det förefaller inte finnas någon studie som har utfört en adekvat anpassad fotmuskelträning enligt medicinsk träningsterapis grundkoncept med en viss modifiering. Där vill jag föreslå konkreta förslag på övningar som empiriskt har goda resultat men inte har avbildats tidigare. Avser viktiga vävnadsstrukturer för att människan skall kunna upprätthålla normal funktion och även öka vävnadstolerans så att hon klarar vardagsfunktioner som gång, att överprestera och utföra även en högintensiv idrottsträning. Resultatet i denna träningsstudie med en försöksperson har givit ett mycket gott resultat med smärtlindring, ökad rörlighet i den uppmätta positionen samt ökad uthållighet och hoppförmåga. Övningar är relativt enkla att utvärdera och utföra dagligen med litet behov av speciell utrustning. Konklusionen är att träning och töjning kan ha en mycket god effekt vid fotvalvssmärta. En adekvat initial behandling med tejpning är en god förutsättning för att kunna starta träning tidigare, redan i fas1 enligt MTT konceptet. 1
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Introduktion Bakgrund Teori fotvalvssmärta Ledrörlighet i denna studie benämnd ROM (Range of Motion) Muskeltöjning (stretching) Viscoelasticitet Muskeltrötthet Hoppförmåga Standardisering av mätmetoder och deras felkällor Reliabilitet 6 2. Syfte 7 3. Material och metod Försöksperson Testledare Procedur Smärtregistrering med Painmatcher ROM mätning fot- och knäledsrörlighet Test av tågång på tid Balanstest Tåhävningstest Hopptest Instruktion övningar i medicinsk träningsterapi Uppföljning av tester och mätningar Statistik Resultat Diskussion Konklusion Referenser 15 Bilaga: Bild och textillustration på tränings- och töjningsövningar 19 ingående i studien. Idé och modifiering av träningsövningar: Pentti Pitkänen Text och layout av bildillustrationerna: Maria Löfgren Processnotat 29 2
4 1. INTRODUKTION 1.1 Bakgrund. Smärtor i framfoten, mellanfoten samt under hälens insida är vanligt förekommande hos både idrottsutövare och helt inaktiva människor. Besvären kan vara av skiftande karaktär och innebär i regel en längre tids konvalescens och oförmåga till normal belastning av foten. I regel består behandlingen av olika inlägg som korrigering samt farmakologisk behandling (10, 11,13, 15, 28, 31, 35, 43). Att skoinlägg inte alltid är den bästa lösningen visade en studie, inläggen ökade belastningen på tibia vid löpning i kängor med negativ effekt som påföljd (10). Skoinlägg och nattskena ansågs likvärdiga i en annan studie (13). Ett antal studier har presenterat jämförelser mellan kirurgisk behandling och shock wave behandling (5, 6, 20, 23, 24, 33, 34, 52). Det finns inte någon specifik fotmuskelträning beskriven för dessa symptom. Det förekommer dock studier där författaren visat att stretching har effekt (30). En studie har visat muskulär obalans vid hallux valgus deformitet. Författarna rekommenderar träning som behandling (3). Styrketräning av triceps surae och tibialis anterior kan leda till förbättrad balans hos äldre visar en studie där en enkel styrketräning med Theraband visade goda resultat (1). En annan studie har påvisat att inskränkt doralflexion i fotleden är den största enskilda riskfaktorn för plantar faschiit (41). Alfredson har med excentrisk träning av vadmuskel visat mycket goda resultat på vävnadsläkning vid besvär i achillessena (2). Människokroppen är konstruerad för rörelse och belastning och när den inte belastas normalt förtvinar senor, ledband och muskler snabbt. Minskningen i styrka, elastisk styvhet och uthållighet är påtaglig redan efter en vecka i framförallt muskelvävnader (14, 16, 19, 28). Återhämtningen till normal kapacitet tar lång tid (19, 28). Därför är tidig mobilisering alltid att rekommendera för att uppnå snabbast möjliga vävnadsläkning (14, 27, 28). Eftersom inaktivitet leder till olika följdsjukdomar för människan så kan en ringa åkomma som förhindrar normal gång eller löpning ge upphov till olika följdsjukdomar i ett senare skede (16). Löpning och aktiviteter som belastar skelettet är synnerligen betydelsefulla. Många av vår tids folksjukdomar typ åldersdiabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, osteoporos och obesitas har en stark koppling till inaktivitet. Bristande fysisk aktivitet anses idag vara en mycket underskattad riskfaktor (16, 25, 29). 1.2 Teori fotvalvssmärta. Plantarfasciit är ett smärttillstånd i och kring den plantara fotfascians infästning mot calcaneus. Symptombild, skadeförlopp och behandling beskrivs av facklitteratur, några författare har gjort en omfattande sökning och värdering av differentialdiagnoser med bland annat nervledningsundersökningar (31, 36). Diagnostiken är klinisk. Detta tillstånd förekommer relativt ofta som överbelastningsskada i senspegeln (plantar fascian) under foten. Partiell bristning med inflammation i plantar fascians infästning i hälbenet, eller s k tendinos (degenerativ förändring) orsakar smärtan. Tarsaltunnelsyndrom och andra differentialdiagnoser bör övervägas. Röntgenundersökning visar i regel inga förändringar. Det är ofta ett långdraget förlopp. 3
5 Det vanligaste symptomet är smärta, som är korrelerad till belastning, speciellt vid löpning eller hopp, framför allt när hälen stöter emot underlaget eller vid spänning av plantar fascian. Främre kanten av hälbenet ömmar vid tryck, speciellt på insidan. Besvären kommer ofta smygande. Behandlingen består av korrigering av yttre faktorer, skor och för hårt underlag samt för hård träning. Träningsinnehåll och rörelsemönster bör ses över. Löpning på tå är ett moment som ofta nämns som en biomekanisk orsak och avrådes därför som en åtgärd.. Kortvarig vila rekommenderas och bör kombineras med alternativ träning och stretching av plantar fascian. Inflammationshämmande medel kan ha god effekt i akuta skedet (11, 28, 31, 43). Tejpningsförslag som avlastning finns beskriven av flera författare (15, 28, 35). 1.3 Ledrörlighet i denna studie benämnd ROM (Range of Motion). Enligt utbildningsmaterial och kurslitteratur för vård- och idrottsledarutbildning så är den normala fotledsrörligheten följande: Aktiv plantar flexion grader. Aktiv dorsal flexion anges som grader (11, 26, 49, 50). Aktiv pronation 10 grader och aktiv supination anges som 20 grader. Inversion anges som 40 grader och eversion som 20 grader (26). Motsvarande värden finns angivna för knäledens rörlighet: Aktiv flexion grader. Aktiv extension från zero anges till 5 grader. Som begränsande faktorer betraktas både aktiva strukturer och passiva strukturer (11, 26, 49, 50). Vanligtvis testas fotledsrörligheten i obelastad position (11, 26, 45). När rörlighetstestning sker i en belastad position är det vanligtvis en led eller en muskelgrupp som testas (49, 50, 53). I en studie försökte man finna ut vilken som är den mest effektiva stretchmetoden för ökat ROM i fotleden. I en specialkonstruerad apparatur mättes dorsalflexion då pålagd tilllämpat vridmoment (Nm) var känt. ROM mättes med en elektrogoniometer (7). Toft et al har vid liknande studie kommit fram till slutsatsen att en del studier där ROM ökat efter stretching inte beakat faktorer såsom ökad muskelsmärttröskel eller en önskan hos försökspersonen att påvisa ökad rörlighet (51). Gajdosik et al (18) kritiserade användandet av passiva tester vid mätning av muskellängd och ledvinklar då resultatet delvis beror på kraften som appliceras under mätningen. Som ett resultat av detta kan testledaren se förändringar i muskellängd som då endast beror på skillnad i applicerad kraft på muskeln från dag till dag. Nigg et al (39) har vid mätning i laboratorium på en vuxen population visat att kvinnor har mindre dorsalflexion och större plantarflexion i fotled jämfört med män i motsvarande åldersgrupp. Mosely et al (38) har visat att det inte finns skillnad mellan höger ben respektive vänster ben i passiv plantar- och dorsalflexion i fotled. Gajdosik et al har studerat korrelationen mellan den maximala dorsalflexionens vinkel i fotleden och passiv elastisk stiffness vid stretching i dorsalflexion i fotleden (17). En annan studie har visat att gång med hög klack leder till mindre rörlighet i fot- och knäled (40). Miyoshi et al har studerat rörlighet i lederna i nedre extremiteten vid gång i vatten (bassäng), man fann att inter-leds koordinationen var totalt förändrad (37). Den funktionella position i huksittande som jag har valt för att testa ROM i fot- och knäled på försökspersonen finns inte presenterad i någon tidigare känd studie. Mätning av knäledsrörlighet omnämns dock i några stretchingböcker (50). Metoden används dock i riklig omfattning vid en klinisk bedömning av persons generella rörlighet i fot-, knä- och höftled. 4
6 1.4 Muskeltöjning (stretching). Muskeltöjning efter fysisk ansträngning har utförts på olika sätt sedan urminnes tider. Man har funnit 2000 år gamla statyer från Bangkok, som visar människor i positioner för olika töjningsövningar. Många av dagens stretchövningar har också sitt ursprung från den gamla indiska yogan. Inom sjukgymnastiken har det länge varit vedertaget att långvarig töjning motverkar muskelförkortningar och bibehåller ledrörligheten (50). Det muskuloskelettala systemet har en naturlig skyddsmekanism bestående av muskelspolar. Dessa består av mycket känsliga receptorer, som förhindrar översträckning av muskler och senor. Denna skyddsmekanism kallas sträckreflexen, vilken hämmas för att effektiv rörlighetsträning skall kunna utföras. Med olika typer av stretching förhindrar man aktivering av sträckreflexen (50). Det finns tre olika typer av stretching; Dynamisk, statisk och proprioceptiv neuromuskulär faciliteringsteknik, (PNF). Dynamisk stretching, även kallad tänjning, innebär att muskeln växelvis förlängs respektive förkortas. Muskeln utsätts då för mycket ogynnsam belastning och skadas därför lätt (50). Vid statisk töjning, långsam töjning tas rörelsen sakta ut så att den mot rörelsen verkande muskeln eller muskelgruppen sträcks tills en för individen acceptabel stramningsnivå uppnås. Detta läge behålls sedan under en förutbestämd tid, som kan variera. En fördel med metoden är att den är väldigt enkel att utföra. Den är också en allmänt vedertagen metod framför allt inom idrottsrörelsen men även inom sjukvården (7, 8, 18, 22, 32, 50, 53, 54). PNF-tekniken används mycket inom sjukgymnastisk behandling. Teorin bakom PNF är att individen genom en viljemässig kontraktion inhiberar sträckreflexen i samma muskel för att därigenom minska motståndet mot förlängning (21, 50, 54). Den töjningsmetod enligt PNF som används mest är den så kallade CR-metoden, (contract-relax), även kallad hold-relax (54). Vid CR-metoden sker efter, ett maximalt rörelseuttag, en isometrisk kontraktion under 5-10 sekunder, därefter avspänning mellan en till tre sekunder och avslutningsvis sker en töjning i muskelns ytterläge under en förutbestämd tid (21). Nackdelar med metoden är att den är relativt svår att utföra korrekt (18, 21) och att det krävs en van person som utför töjningen (22) Viscoelasticitet Stretcheffekten anses bero på neurofysiologiska och mekaniska egenskaper. De neurofysiologiska mekanismerna grundar sig på en inhibition av den stretchade muskeln, vilket minskar det reflexmässiga motståndet till töjningen. De mekaniska egenskaperna beskrivs med biomekaniska termer och som de flesta biologiska vävnader är muskeln viscoelastisk. Viscoelastisk egenskap innebär en kombination av en viskös del där deformationen är tidsberoende och en elastisk del, där deformationen är belastningsberoende. Detta innebär att när en muskel stretchas till en ny bibehållen längd, kommer spänningen i muskeln att minska med tiden (32, 54). 1.5 Muskeltrötthet. Muskeltrötthet kan definieras som: oförmåga att upprätthålla den kraft som krävs frö att utföra en viss given rörelse. Det förekommer både en central trötthet som beror på faktorer i centrala nervsystemet och en perifer trötthet som beror på faktorer i musklerna. Vid muskeltrötthet blir muskeln eller muskelgruppen svagare och kan inte utföra explosiva rörelser lika bra (47, 48). 5
7 1.6 Hoppförmåga. Avgörande faktorer för hoppförmåga är muskelstyrka, Stretch-Shortening-Cykelns egenskaper, muskeltrötthet, koordination och ledrörlighet. Vissa typer av hopp kräver en allmänt god rörlighet i höft-, knä- och fotleder (47, 48). 1.7 Standardisering av mätmetoder och deras felkällor. Vid mätning av rörelseomfång finns det många tänkbara felkällor. Stratford et al har delat in dessa enligt följande faktorer: Testledaren, försökspersonen och mättillfället (46). Flera olika studier har gjort en blindstudie där testledaren inte läser av värdet (22, 46). Då en dator automatiskt registrerar värdet elimineras risken för avläsningsfel från mätutrustningen samt risken hos testledaren att förvänta sig ett visst nästa värde (22). Faktorer hos försökspersonen som kan påverka resultatet, är biologiska faktorer som t ex morgonstelhet, muskel- eller ledbesvär. Motivation och intresse hos försökspersonen vid respektive tidpunkt och varje testtillfälle kan variera (12, 18, 21, 22). Det är viktigt att vid varje mättillfälle vara i samma testlokal, med samma rumstemperatur. Mätutrustningen skall också vara tillförlitlig och rätt kalibrerad. Mätinstrument och anatomiska landmärken skall ha korrekt utmärkning och placering (12, 18, 45, 46). Vidare påpekar Ekstrand et al (12) och Gajdosik et al (18) att en standardiserad mätprocedur är det allra viktigaste för att minska mätvariationen och att det krävs en bra mätteknik för att uppnå detta mål. 1.8 Reliabilitet. Med reliabilitet menas: pålitlighet, tillförlitlighet, dvs frånvaro av fel som beror på slumpen. Vid en reliabilitetsstudie finns det två parametrar att utvärdera och förklara (12). - Intratester reliabilitet = jämförelse mellan en och samma testare, antingen vid samma tillfälle eller vid två olika tillfällen. - Intertester reliabilitet = jämförelse mellan olika testare. Flera olika reliabilitetsstudier har visat en högre reliabilitet vid intratester studier jämfört med intertester studier (4, 18, 44). Detta innebär att man så långt som det är möjligt bör ha samma testare dvs samma individ som utför samtliga tester, åtminstone då man använder sig av manuella tester. 2. SYFTE Syftet med denna experimentella studie är att undersöka vad som finns publicerat av olika författare om behandling av fotvalvssmärta. Dessutom utvärdera resultat av de olika terapier som beskrivs. Samt att genomföra och utvärdera ett träningsupplägg enligt medicinsk träningsterapi för en försökspatient med fotvalvssmärta. Undersöka olika faktorer som ROM i en funktionell position, muskeluthållighet, smärta och hoppförmåga och effekter av träningsterapi. Enligt min kliniska bedömning råder det brist på enkla illustrativa övningar som kan utföras av patienten vid smärttillstånd. Jag har en god empirisk erfarenhet av att detta är ett träningsbart tillstånd. Dels träna upp adekvat fot- och underbenmuskelkapacitet och optimala töjningar för vadmusklerna. Utföra en granskning av artiklar i medline 2000 till 2004, Fyss och idrottsmedicinsk litteratur. Framtagning av illustrationer till övningsförslag att utföra för ökad vävnadstolerans. 6
8 3. MATERIAL OCH METOD 3.1 Försöksperson. I träningsstudien används en försöksperson. En kvinna som har haft en diffus smärta under båda fötterna sedan maj Smärtan är lokaliserad till ett område under hälens insida på båda fötterna, mest symptom från vänster fot. Symptomen började efter an annan sjukdomsperiod. Försökspersonen som är aktiv med dansträning regelbundet och för övrigt fysiskt aktiv får vid fysisk aktivitet smärta under fötterna, och hon kan även känna av symptomen i vila. Hon har inte haft någon lindrande effekt av vila samt farmakologisk terapi. Försökspersonen har följande data: Ålder 32 år, vikt 62 kg och längd 158 cm. 3.2 Testledare och testutrustning. Testledare är sjukgymnast med en beprövad erfarenhet av testmetoden och träningsterapi- och töningsövningarna. Han har dessutom en vidareutbildning i manuell terapi och forskingsmetodik. Bild 1. Goniometer med långa skänklar för mätning av ROM. Bild 2. Fötternas placering var standardiserad vid mätning av ROM. En kroppslängdmätare användes för att mäta höjd på tåhävning isolerat på ett ben för att få likvärdiga förutsättningar för beräkning av antalet repetitioner (Sjukvårdsgrossisten i Väst ABBox 28, Fritsla, Sweden), bild 3. 7
9 Illustration: Björn Härgestam Bild 3. Kroppslängdmätare för test av antalet tåhävningar. En speciell hoppmatta användes för hopptest (PROBOTICS INC, 8602 Esslinger Count, Hunterville AL 35802, USA, Global Sport Scandinavia AB, Box 143, Höllviken, Sweden). Hoppmattan med tillhörande mätare registrerar tiden som testpersonen befinner sig i luften för att omedelbart beräkna hopphöjden i centimeter från detta värde av svävtidens längd, bild 4. Illustration: Björn Härgestam Bild 4. Hopptest på hoppmatta. Painmatcher från Cefar Medical. Painmatcher är ett elektriskt mätinstrument för registrering, skattning och kvantifiering av smärta. Den har i studier visat sig vara en reliabel, stabil och kraftfull metod för att mäta smärta. Mätinstrumentet ger möjlighet att bestämma fyra olika värden; 8
10 Sensorisk tröskel; vilket innebär lägsta nivå av stimulering som kan förnimmas. Smärttröskel; innebär lägsta nivå av stimulering som upplevs smärtsam. Smärtjämförelse; där stimuleringen jämförs med den egna kroppsliga smärtan. Smärttolerans; innebär hur länge en person står ut med en smärtsam stimulering. Jag vill i denna studie använda Painmatchern som instrument för att mäta dessa svårmodulerade effekter före och efter olika former av en relativt intensiv träning. 3.3 Procedur Försökspersonen är en patient som kommer med en läkarordinerad remiss för behandling för diffus smärta under fötterna, framförallt insidan av hälen. Symptomen ökar vid belastning. Försökspersonen får vid telefonkontakt förfrågan om medverkan i denna studie. Eftersom det är av intresse för vederbörande så kommer försökspersonen klädd för träning vid första tillfället. Ålder, vikt och längd registreras vid första tillfället. Dessutom får försökspersonen ytterligare information om denna experimentella träningsstudie. Mätningar utförs med Painmatcher, tågång, ROM, hopp, balanstest och tåhävningar Smärtregistrering med Painmatcher. Försökspersonen utförde mätningar vid första undersökningstillfället med Painmatchern. Följande instruktion gavs till försökspersonen: - håll Painmatchern mellan vänster tumme och pekfinger - håll kvar tills Du känner den första förnimbara känsla av stimulering (sensorisk tröskel) - håll kvar tills stimuleringen övergår till smärta (smärttröskel) - håll kvar så länge Du kan, trots att stimuleringen är smärtsam (smärttolerans) Tre olika värden registreras. Sensorisk tröskel, smärttröskel och smärttolerans ROM mätning fot- och knäledsrörlighet. Testledaren placerar försökspersonen, utan skor, på en träskiva med samtliga tår riktade framåt i en huksittande position, bild 2. Mäter försökspersonens dorsalflexion i fotleden med laterala malleolen på underbenet och fotens utsida som anatomiska landmärken och referenslinjer. Goniometervärde läses av. Mäter i bibehållen utgångsposition i huksittande knäledsrörlighet med caput fibula på underbenet samt trokanter major på lårbenet som anatomiska landmärken och referenslinjer. Speciellt uppmärksam och noggrann med flera avläsningar på goniometern i den position som försökspersonen klarar att komma till med hela foten placerad mot underlaget. Goniometervärde läses av. Mätvärden från goniometermätning registreras på närmaste 5 grader, bild 5. 9
11 Illustration: Björn Härgestam Bild 5. Mätning av ROM i huksittande med goniometer Test av tågång på tid. En uppmätt sträcka på golvet på 100 cm. Försökspersonen skall gå denna med hjälp av att enbart använda tå- och fotmuskler. Får initialt träna på övningen en stund, bild 6. Tid på tågång registreras med stoppur. Bild 6. Test av tågång 1 meter på tid. Illustration: Maria Löfgren Balanstest. Försökspersonen får utföra ett så kallat Sergent test, vilket innebär att stå stilla på ett ben och samtidigt blunda med ögonen. En minut (60 sek) anses som ett godkänt resultat. Testet genomförs först stående på höger ben, sedan motsvarande test stående på vänster ben Tåhävningstest. Testledaren placerar försökspersonen stående vid en vägg. Fingertopparna placeras i axelhöjd mot vägg. Testar av med att försökspersonen utför en maximal tåhävning upp med huvudet mot en ett stopp på kroppslängdmätaren. Denna höjd markeras. Försökspersonen utför därefter maximalt antal tåhävningar på ett ben till en höjd en cm lägre än den maximala tåhävningshöjden med två ben, bild 3. 10
12 Testet avbryts när försökspersonen inte längre når upp till testhöjden. Antalet registreras. Upprepar testet med andra benet. Testresultat registreras. Illustration: Björn Härgestam Bild 3. Mätning av antalet tåhävningar på ett ben Hopptest. Testledaren placerar försökspersonen på hoppmattan. Försökspersonen får göra testhopp för att vänja sig vid situationen. Utför därefter tre upphopp med två ben till maximal höjd och försöker enligt instruktionen att landa på hela foten. Hopphöjden beräknas omedelbart med automatisk omräkning till cm i hopphöjd. Bästa resultat registreras, bild 4. Därefter gör försökspersoner tre upphopp isolerat på ett ben och motsvarande på andra benet, instrueras att försöka landa på hela foten. Bästa resultat registreras. Bild 4. Hopptest på hoppmatta. Illustration: Björn Härgestam Instruktion övningar i medicinsk träningsterapi. Efter att alla mätningar klarats av får försökspersonen en tejpning av fotvalven som en avlastning och 11
13 korrigering av fotvalven. Därefter kan träningsbehandling börja omedelbart, alltså redan i fas 1 enligt MTT:s grundkoncept. Träningen inleds trots att det finns smärta under fötterna. Tejpning enligt bild 7. Bild 7. Fotvalvstejpning. Illustration: Lisbeth Franklin. Övningar för töjning och träning kommer som en bilaga efter referenslistan. Här kommer en kort sammanfattning om träningen för fotmuskulatur, underbensmuskulatur samt töjningsövningar som utfördes 2 gånger/vecka på klinik. Dessutom fritt att träna hemma dagligen eller vid tillfälle. * Uppvärmningsövningar att starta med; cykel, rodd eller skating på glidbräda under minst 20 minuters tid vid varje tillfälle. Sista månaden löpning på tjock hoppmatta 15 minuter. * Genomgång av två töjningsövningar för vadmuskulatur som gärna får utföras flera gånger/dag. Dels med foten vinklad mot väggen och rak knäled samt med böjd knäled och hälen fritt i luften. Dessutom en töjning av lateral höftmuskulatur för att skapa en ökad funktion i benets rörelse funktionellt vid gång/löpning och liknande rörelser. * Träningsmoment: tågång, korta hällyft, balansövning på ett ben dragapparat, dels med tårna mot underlaget och med tårna lyfta på den fot som man står på. 12
14 * Koncentrisk vadmuskelträning. * Excentrisk vadmuskelträning. Träningstiden är vid besök på klinik ca 60 minuter och viloperioderna mellan fot- och underbensmuskelträningen används till träning av bål- och skuldermuskler. En relativt hög intensitet präglar träningsterapin. Kontinuerlig stegring av frekvens och belastning, initialt ökas frekvensen och senare belastning/motstånd vid dragapparat och även underlaget vid balansträning och tågång till tjockare/mjukare mattor Uppföljning av tester. Uppföljning med nya mätningar enligt tidigare utförande efter ca 3-4 veckor. Uppföljning för slutstatus med nya mätningar efter ca 12 veckors träningsperiod. 3.5 Statistik Statistik beräknas ej eftersom det enbart rör sig om en försöksperson. 4. RESULTAT Testtillfälle: Painmatcher: ROM:fot ROM:knä Hopptest cm: Balanstest: Tågång: Tåhävning 2 ben/ hö / stå på datum grader grader vä 1ben 1meter hö/vä min / 20 / sek/ben sek 35 / / 23 / sek/ben 0 min 25 sek 37 / / 24 / sek/ben 0 min 05 sek 40 / 38 Tabell 1. Resultat av träningsbehandling är åskådliggjort i tabell 1. Det är en påtagligt snabb effekt av muskeluthållighet i tågång och tåhävningar. ROM i fotled och knäled ökar med töjning av vadens muskler. Hoppförmågan ökar påtagligt liksom smärttröskel och smärttolerans. Balansen var den faktor som var godkänd redan initialt vid träningsstarten. Testades ej på längre tid än 60 sekunders enbensstående. DISKUSSION Obalansen mellan vävnadsstyrka, träningstillstånd och belastning är helt avgörande i förståelse av vävnadsskador typ idrottsrelaterade skador. Dels hur skadan uppstår och dels hur skadan behandlas och förebyggs. Risken för att besvären skall återkomma minskas inte enbart genom att minska på belastningen, utan också genom att öka träningsbarheten. Det innebär att skadad vävnad, muskel, sena, ledband och benvävnad skall avlastas, men samtidigt skall det ske en kontrollerad stegrad vävnadsstärkande träning. Syftet är att vävnaderna skall bli starkare och en större belastningstolerans skall uppnås än vad som var fallet innan skada eller obehag/symptom uppstod. Olika former av hjälpmedel och avlastningar kan bli kostsamma för patienten i längden. 13
15 Tidigare studier har funnit ett samband mellan styrka/flexibilitet och andelen överbelastningsskador inom en rad olika idrottsgrenar. Till stor del handlar uppkomsten av dessa skador om att individens förmåga att, vid till exempel knäskador, reducera kraften som fördelas inte bara på strukturer runt själva knäleden utan även på vader, fotleder, knä och höft (25). Är muskulaturen svag i de omkringliggande områdena så ökar också belastningen på knäleden och risken för skador blir större (25). Hunt et al (25) anser att ett aktivt styrketräningsprogram är att föredra framför konventionell sjukgymnastik såsom massage, stretching ect. Tolkningen om vad som är vad i en sjukgymnastisk behandling är ett problem för sjukgymnastiken som profession. Sjukgymnastik/fysioterapi anges ofta som en schablonbild där diverse olika behandlingsmetoder får samma innebörd. Alfredsons framgångsrika modell med excentrisk träning som behandling för kronisk achillestendinos är idag en vanligt tillämpad behandling hos många sjukgymnaster (2). I denna form av styrketräning sker en bromsande förlängning av vadmuskulatur. Framgången kontra koncentrisk muskelträning av vadmuskulatur förklaras med hypotesen att rörlighetsutslaget blir större och att det sker en ökad belastning. En annan teori är att kärlflödet stryps vid excentrisk muskelträning. Perry et al (40) har visat att det är lägre styrka/kapacitet i vadmuskulaturen vid tågång, alltså ökad plantarflexion i fotled. Riddle et al (41) påvisar att inskränkt dorsalflexion i fotleden är den största enskilda riskfaktorn för plantar faschiit. Det råder som synes ett nära samband med full rörlighet i fotleden och kapacitet i vadens muskler. Det är kanske enbart friidrottare med hoppgrenar som specialitet som använder sig av stretch-shorteningcykeln som instrument för optimal hopphöjd respektive hopplängd som kan ha en begränsad dorsalflexion och ökad stiffness i vadens muskulatur. De har i sin optimala idrottsträning och profession andra strukturer som är töjbara och tränade på ett sätt så att fotledens rörlighet kompenseras väl. Tågång är till exempel en vanlig övning för friidrottare som vill öka sin fotmuskelfunktion och vävnadstolerans. Min hypotes för behandling och rehabilitering av smärtproblematik i fot- och underbensstrukturer är att det finns oftast en rörelseinskränkning, precis som fallet med den här försökspersonen. En schablon för normal rörlighet vid huksittande och god balans i denna position är enligt en bedömning som jag mätt på ett antal individer. Goniometervärde på ca grader i fotledsrörlighet och grader i knäledsrörlighet i denna position, är en fullgod rörlighet. Den faktorn som snabbast förefaller kunna åtgärdas är rörligheten om valet av töjningsteknik och metod är optimal. Ett exempel på detta är den vanligaste metoden för stretching av vadens muskler med att trampa långt bak med ena foten och sätta i hälen, tyngden samtidigt på främre benet genomfördes dagligen under sex veckor och visade ingen bättre rörlighet jämfört med ingen stretching alls (53). Därför är valet vadmuskeltöjning i en individuell variation av den del av muskeln som har mest stiffness till sin fördel. Regelbundenhet är en annan viktig faktor för att uppnå resultat vid töjning. En studie av de Weijer et al har visat att effekten av passiv hamstringsstretching kunde uppmätas som en ökad rörlighet även 24 timmar efter töjningen (8). Bindväven anses vara det primära målet för rörlighetsökning enligt flera författare (44, 50, 54). En ständig fråga är hur vetenskaplig kunskap och forskningsrön skall kunna överföras till en klinisk tillämpning för att en större population skall få tillgång av framgångsrik terapi. Att aktiv behandling läker skador bäst har Kannus et al (27) visat i en litteraturöversiktsstudie. Författarna anser att en kort tids immobilisering följd av kontrollerad och progressiv mobilisering är överlägsen immobilisering vid muskoloskelettala skador (27). Detta är ju också grundbulten i MTT-konceptet (14). Kanske skulle man vara mera progressiva och öka träningsdelen redan under fas 1. Detta är en poäng med min studie. 14
16 Försökspersonen tränade trots smärtan i fötterna redan från start. Resultatet blev en höjd smärttröskel och smärttolerans. Ett intressant observando. Det råder en påtaglig brist på träningsstudier för många vävnadsskador och tillstånd. Det är mycket önskvärt att försöka få bra kvalitativa studier på empiriska träningseffekter i framtiden. En studie har visat att råttor som springer utvecklar flera nya hjärnceller. Simmande råttor uppnår inte denna effekt. Det diskuteras om tactil stimuli under fotsulan kan vara faktorn som ger denna effekt. Om så skulle vara fallet så kan det vara synnerligen välgörande även för människan med denna fotbelastande aktivitet. KONKLUSION Det finns en mycket begränsad vetenskaplig grund för träningsråd för patienter med belastningsrelaterad fotvalvssmärta. Däremot finns det en empirisk erfarenhetsbaserad god effekt av träningsövningar för att öka belastningstoleransen i vävnaderna. Långvarig konvalescens och framförallt total inaktivitet har enbart visat nedbrytande effekter på vävnaderna. Kirurgisk terapi och stötvågsbehandling kan vara framgångsrika vid kroniska smärttillstånd när ingen annan åtgärd haft effekt. Denna experimentella studie med en försöksperson visar ett mycket intressant resultat av smärtlindring och kvalitetsökning i både rörlighet, styrka och uthållighet. REFERENSER 1. Albright S, Ellsworth A, Kane E, Holbein-Jenny MA. Slippery Rock University, PA, USA. Ameican Physical Therapy Association (APTA) Annual Conference Alfredson H. Excentrisk vadmuskelträning som behandling vid smärtsam kronisk Akillestendinos. Svensk Idrottsforskning. MediaLaget Stockholm AB. 2001;3: Arinci Incel N, Genc H, Erdem HR, Yorgancioglu ZR. Muscle imbalance in hallux valgus: an electromyographic study. Am J Phys Med Rehabil 2003;82(5): Boone D, Azen S, Lin C et al. Realiability of goniometric measurements. Phys Ther 1978;58(11): Böddeker R, Schäfer H, Haake M. Extracorporeal shockwave therapy (eswt) in the treatment of plantar fasciitis - a biometral review. Clin Rhemtol 2001;20: Chen H-S, Chen L-M, Huang T-W. Treatment of painful heel syndrome with shock waves. Clinical Orthopaedics and related research. 200;387: Condon S. Hutton R. Soleus muscle electromyographic activity and ankle dorsiflexion range of motion during four stretching procedures. Phys Ther 1987;67(1): de Weijer VC, Corniak CK, Shamus E. The effect of static stretch and warmup exercise on hamstring length over the course of 24 hours. J Orthop Sports Phys Ther 2003;33(12):
17 9. DiGiovanni BF et al. Tissue-specific plantar fascia-stretching exercise enhances outcomes in patients with cronic heel pain. J Bone joint Surg Am 2003;85-A(7): Ekenman I et al. The role of biomechanical shoe orthoses in tibial stress fracture prevention. Am J Sports Med 2002;30(6): Ekstrand J, Karlssson J. Fotbollsmedicin. Svenska Fotbollförlaget AB ISBN: Ekstrand J, Wiktorsson M, Öberg B, Gillquist J. Lower extremity goniometric measurements: A study to determine their reliability. Arch Phys Med Rehabil 1982;63: Engström M, Roos E, Söderberg B. Abstract 4, Programboken för Svensk Idrottsmedicinsk Förenings Vårmöte Faugli HP (editor) / The Norwegian MET Institute: Medical Exercise Therapy. IBSN Fredberg U. Idreatskader Fyss. fyss Gajdosik RL. Williams AK. Relation of maximal ankle dorsiflexion angle and passive resistant torque to passive-elastic stiffness of ankle dorsiflexion stretching. Percept Mot Skills 2002;aug;95(1): Gajdosik R. Bohannon R. Clinical measurement of range of motion. Review of assessing hamstrings muscle length. JOSPT 1993;18(5): Gjerset A. Annerstedt C. Idrottens Träningslära. SISU Idrottsböcker, Multicare Förlag ISBN: Gorter K, de Poel S, de Melker R, Kuyvenhoven M. Variation in diagnosis and management of common foot problems by GPs. Family Practice. 2000:18: Halbertsma J. Göeken L. Stretching exercises: Effect on passive extensibility and stiffness in short hamstrings of healty subjects. Arch Phys Med Rehabil 1994;75: Hamberg J. Björklund M. Nordgren B. Sahlstedt B. Stretchablility of the rectus femoris muscle: Investigation of validity and intratester reliabilility of two methods including X-ray analysis of pelvic tilt. Arch Phys Med Rehabil. 1993;74: Hammer DS, Rupp S, Ensslin S, Kohn D, Seil R. Extracorporal shock wave therapy in patients with tennis elbow and painful heel. Arch Ortothop Trauma Surg 2000;120: Helbig K, Herbert C, Schostok T, Borwn M, Thiele R. Correlations between the duration of pain and the success of shock wave therapy. Clin Ortopaedics and related research. 2001;387:
18 25. Hunt A. Muscoloskeletal fitness the keystone in overall well-being and injury prevention. Clin Ortop 2003;409: Kaltenborn F. Mobilization of the extremity joints ISBN: Kannus P, Parkkari J, Järvinen TL, Järvinen TA, Järvinen M. Basic science and clinical studies coincide: active treatment approach is needed after a sports injury. Scand J Med Sci Sports 2003;13(3): Karlsson J, Thomeé R, Martinsson L, Swärd L. Motions- & Idrottskador och deras Rehabilitering. Ödeshög. Danagård AB. ISBN: X. 29. Karlsson M, Nyquist F, Karlsson C. Fysisk aktivitet ökar muskelstyrkan och minskar antalet fall. Fysisk aktivitet ökar benmassan hos växande barn och minskar förlusten hos äldre. Svensk Idrottsmedicin. 2003; Kogler GF, Veer FB, Vehulst SJ, Solomonidis SE, Eng C. The effect of heel elevation on strain within the plantar aponeurosis. Vitro study. Foot & Ankle International. 2001;22: Labib SA, Gould JS, Rodriguez-del-Rio FA, Lyman S. Heel pain triad (HPT): The combination of plantar fasciitis, posterior tibial tendon dysfunction and tarsal tunnel syndrom. Foot & Ankle International. 2002;23: Magnusson P. En biomekanisk bedömmelse af udspaending. Danske Fysioterapeuten. 1998;12: Maier M, Steinborn M, Schmitz C, Stäbler A, Khler s, Pfahler M, Durr H-R, Refior H-J. Extacoporeal shock wave application for chronic plantar fasciitis associated with heel spurs. prediction of outcome by magnetic resonance imaging. The Journal of Rhematology. 2000:27: Martin JE, Hosch JC, Goforth WP, Murff RT, Lynch DM, Odom RD. Mechanical treatments of plantar fasciitis. A prosective study. J of the Am Podiatric Med Ass. 2001; Martinsson L. Tejpning och förband inom idrotten. SISU Idrottsböcker ISBN: McCrory P, Bell S, Bradshaw C. Nerve entrapments of the lower leg, ankle and foot in sport. Sports Med 2002;32(6): Miyoshi T, Shirota T, Yamamoto S, Nakazawa K, Akai M. Lower Limb joint moment during walking in water. Disabil Rehabil. 2003;nov 4;25(21): Moseley AM, Crosbie J, Adams R. Normative data for passive ankle plantarflexion- dorsalflexion flexibility. Clin Biomech. 2001;16(6): Nigg BM, Fisher V, Allinger tl, Ronsky JR, Engsberg JR. Range of motion of the foot as a function of age. Foot Ankle. 1992;13(6):
19 40. Perry J, Burnfield JM, Gronley JK, Mulroy SJ. Toe walking: muscular demands at the ankle and knee. Arch Phys Med Rehabil. 2003;84(1): Riddle DL, Pulisic M, Pidcoe P, Johnson RE. Risk factors for plantar fascitis: a matched casecontrol study. J Bony Joint Surg Am. 2003;85-A(5): Rodriguez CE, Leon HO, Guthrie TB. Endoscopic treatment of calcaneal spur syndrome: A comprehensive technique. The Journal of Artroscopic and Related Surgery. 2001;17: Rolf C. Handläggning och behandling av idrotts- och motionsskador. Konsensusrapport nedre extremitetsskador. Rhone-Poulenc Rorer AB ISBN: Sapega AA, Qudenfeld T, Moyer R, Butler R. Biophysiocal factors in range-of-motion exercise. Th Phys and Sportmed. 1981;9(12). 45. Solgaard S. Carlsen A. Reproducilility of goniometry of the wrist. Scand J Rehab Med. 1986;18: Stratford P, Agostino V, Brazeau C, Gowitzke BA. Reliability of joint angle measurement: A discussion of methodology issues. Phys Can. 1984;36: Svantesson U. Spänst och elasticitet i sena och muskulatur. Svensk Idrottsforskning. MediaLaget Stockholm AB. 2001:3: Svantesson U, Thomeé R, Karlsson J. Idrottens Spänstbok. SISU Idrottsböcker ISBN: Svenska Fotbollförbundet, Medicinska utskottet. Skadeförebyggande tester för fotbollsspelare under Förbundsinfo, rubriken Viktiga dokument. 50. Sölveborn S-A. Boken om stretching. Ystad, Nordiska bokhandelsförlaget. 1982; Toft E, Espersen G, Kålund S et al. Passive tension of ankle before and after stretching. Am J Sports Med. 1989;17(4): Wang C-J, Chen H-S, Huang T-W. Shockwave therapy for patients with plantar fasciitis: A oneyear follow-up study. Foot & Ankle International. 2002;23: Youdas JW, Krause DA, Egan KS, Therneau TM, Laskowski ER. The effect of static stretching of the calf muscle-tendon unit on active ankle dorsalflexion range of motion. J Orthop Sports Phys Ther. 2003;33(7): Österås H. Kjeldsen H. Begelelighetstrening effect of virkningsmekanismer. Fysioterapeuten. 1999;1:
20 19
21 20
22 21
23 22
24 23
25 24
26 25
27 26
28 27
29 28
30 Processnotat Denna experimentella studie av en träningsmodell för smärta under fötterna har varit ett stort nöje för mig att genomföra och beskriva. Detta är ett symtom/besvärstillstånd som jag har varit intresserad och engagerad av under flera års tid och funderat kring möjliga övningar och modeller för att träna de aktuella vävnaderna med vävnadsläkande träning. Den mesta litteratursökningen och genomgång av denna med framförallt sökning efter träningsmetoder och sjukgymnastiska/fysioterapeutiska åtgärder som utvärderats av olika författare var till stor del avklarad tidigare före den här träningsterapikursen. Har nu enbart kompletterat med senaste årets studier som finns författade om plantar faschiit, muskeltöjning etc. Detta är givetvis och säkert inte heltäckande på något sätt, dock tillräckligt med information för att jag upplevde att det föreligger behov av någon adekvat modell för träning och töjning av de aktuella vävnaderna. Valet av patient var enkelt eftersom jag dagligen möter människor i olika åldrar med dessa symtom. Initial tejpning och träning samt töjning är ett koncept som jag begagnat under en längre tid och har med tidens gång effektiviserat metoder att mäta och värdera resultat. Under här processen som var med att värdera patientens resultat fick jag en möjlighet att sätta dessa olika värderingsmetoderna på pränt. Är mycket nöjd med resultatet av träningsstudien. Effekten av träning och töjning förefaller att bestå över en tidsperiod och leder till en klart förbättrad funktion. Eftersom jag ringat in problemet och visste vad jag ville göra för typ av projekt i ett mycket tidigt skede så har det varit en trivsam resa att författa detta projekt. Vill passa på att rikta ett stort och varmt tack till min utomordentliga försöksperson som verkligen vågade lita på min teori och tränade trots smärta under fötterna. Lika stort tack till min eminent kompetenta diskussionsgrupp i kursen som berikat mitt projekt med goda råd, glada tillrop och kritiska synpunkter samt varit fantastiskt givande samarbetspartners i hela kursen. Samt avslutningsvis ett stort tack till Reidar Aarskog och Faggruppen för Medicinsk Treningsterapi för en givande och intressant kurs. 29
Idrottsmedicinska enheten Umeå Universitet 901 87 Umeå
Idrottsmedicin Fristående kurs Umeå Universitet Idrottsmedicin D, 20 poäng HT-03/VT-04 Idrottsmedicinska enheten Umeå Universitet Titel Aktiv regelbunden töjning av vadmuskulatur och regelbunden excentrisk
HÖGSKOLEN I BERGEN. Avdelning for helse- og sosialfag. Institutt for fysioterapi
HÖGSKOLEN I BERGEN Avdelning for helse- og sosialfag Institutt for fysioterapi Runners knee syndrom - en klinisk studie med en specifik muskeltöjning av utåtroterande samt abducerande höftmuskulatur i
Forskningsteknik (20 poäng) Karolinska Institutet
Idrottsmedicin & Idrottsmedicinsk Forskningsteknik (20 poäng) Karolinska Institutet Forskningsprojekt, 10 poäng HT-98/VT-99 Sekt för Idrottsmedicin Karolinska sjukhuset Titel Töjning av utåtroterande höftmuskulatur
Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?
Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)
Styrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.
HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala
Ligamentskador i fotleden
Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse
KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka
Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av
BERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Träningssplan: vecka 1-6
Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver
Du är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Effekter av träning på vibrationsplatta
Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta
Sträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=
BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008
BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med
AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER. Hur läker senan? Hur läker senan?
AKILLESSENANS LÄNGD - PÅVERKAN PÅ FUNKTION, RÖRELSEANALYS OCH FUNKTIONSTESTER Hur läker senan? Bifasisk separation vid senläkning hos kaniner (Nyström och Holmlund, Scand J Plast Reconstr Surg. 1983) Författarna
FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE
Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen
Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit
Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit Stefan Johansson ST-läkare, Liljeforstorgs VC Handledare: Professor Gunnar Johansson Sammanfattning Introduktion: Plantarfascian
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen
Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Observerande Gånganalys
Observerande Gånganalys Gåskoledagarna April 2014 Åsa Bartonek Innehåll idag Allmänt om gång 3D gånganalys Kinematik Kinetik Effekt Tid- och distansparametrar Fotgungor Utvärdering ortos/protes 10-punkt
Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor
Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE
Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet
Suzanne Werner De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada. Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment
Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta
Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Styrketräning. Hälsa och Livsstil ÅRSTASKOLAN. Idrott och Hälsa
Styrketräning Hälsa och Livsstil Mål Öka förståelsen för begreppet: styrketräning Känna till olika former av styrketräning Öka förståelsen för hur kroppen fungerar och reagerar när man tränar styrka Öka
Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29)
Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29) Tentamen består av 17 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Stretchövningar Längskidor
Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.
Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Behandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.
Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken
TEAM SPORTIA SKADEHANDBOK SKOR
TEAM SPORTIA SKADEHANDBOK SKOR INNEHÅLLER VÄRDEFULLA TIPS & RÅD inför skoköp och vid skador www.teamsportia.se TEAM SPORTIA SKADEHANDBOK SKOR INLEDNING DET ÄR VIKTIGT ATT VI TAR HAND OM VÅRA FÖTTER. DET
DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa....AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa
DdEeNn BbÄäSsTtAa IiıNnVvEeSsTtEeRrIiıNnGgEeNn DdUu KkAaNn GgÖöRrAa...AaTtTt IiıNnVvEeSsTtEeRrAa Iiı DdIiıNn EeGgEeNn HhÄäLlSsAa GLAD SOMMAR! Ni har varit helt fantastiska, jag har fått mycket träningsinspiration
Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år
Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn
Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare
Hej, jag heter Göran Ohlén och tänkte starta nu om det går bra.. jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare Göran Ohlén
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Sekundära Fot och Tådeformiteter efter Nedre Extremitetstrauma Bertil Romanus, Ortopeden SU, Göteborg
Sekundära Fot och Tådeformiteter efter Nedre Extremitetstrauma Bertil Romanus, Ortopeden SU, Göteborg Krav på Fot och Tår Hur Uppkommer Deformiteter Mål Utredning Behandling Resultat Exempel Förebyggande
MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES
MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES mediroyal.se MOW MEDIAL ORTHOTIC WEDGE Fötterna är basen som resten av kroppen vilar på. De måste klara upp till fyra gånger kroppsvikten vid normal belastning. Vi är alla
Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,
TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!
TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak
Orandum est ut sit mens sana in corpore sano - "Låt oss hoppas att det finns en sund själ i en sund kropp"
Vad kan jag göra under sommaren för min hälsa? Nyhetsbrev 6 16 Orandum est ut sit mens sana in corpore sano - "Låt oss hoppas att det finns en sund själ i en sund kropp" Citatet är ca 2000 år gammalt!
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10
Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene
Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för
Kondition och styrka för Skå IK Handboll
Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5
Axelträning program i tre steg
Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning
Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp
Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Aug 2013 SCHEMA ht 2013 Vecka 36- * Kolla att Cambro fungerar
Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast
Ledrörlighet Svåra hjärnskador 2015-05-27 Jönköpings kommun, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Bakgrund Kontraktur Definitionen av en kontraktur beskrivs enligt nationalencyklopedin som inskränkt rörlighet
TRÄNINGSINSTRUKTIONER
I. Träningsinstruktioner för 10-12 år Teknik (Koordination) Åldern 10 till 12 år brukar kallas för den motoriska guldåldern, eftersom barn i den här åldern är särskilt mottagliga för inlärning av koordination
TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte
TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar sin kroppsliga förmåga samt förmåga att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap. Plantar fasciit
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Sjukgymnastprogrammet Kurs Uppsats 15 poäng, C-nivå Rättad och godkänd efter granskning Plantar fasciit Sjukgymnastiska behandlingsmetoder inom primärvården
Explosiv styrka och snabbstyrka
Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft
MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)
Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Råd och övningar vid osteoporos Rätt hållning kan förebygga överbelastning på muskler och leder. Stå så rak som möjligt. Håll in
Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck
Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre
Fysträningen Skara HF A flickor 2009-2010
Vecka 39 5 x 800 meter Vecka 40 1 bålstab 15x100m max puls, gå tillbaka sakta starta om. Vecka 41 1 hopprep 5min + 20 x 60/20 max puls gå tillbaka starta om. 5 km puls165-170 Vecka 42 1 hopprep 5min +
Vanliga skador fot och underben praktisk övning; diagnos, akut behandling och rehabilitering. Pentti Pitkänen, PT, MSc Kjell Svensson, PT, MSc
Workshop Sjukgymnastdagarna 10:e oktober 2007 Vanliga skador fot och underben praktisk övning; diagnos, akut behandling och rehabilitering. Pentti Pitkänen, PT, MSc Kjell Svensson, PT, MSc Fötterna är
SVENSK NORSK DANSK. www.camp.se. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning
SVENSK NORSK DANSK a ToeOFF Family product Patent no.: ToeOFF, ToeOFF Short, ToeOFF Fantasy, ToeOFF NFR, BlueRocker, BlueRocker NFR, KiddieGAIT, KiddieGAIT NFR: AU736950, BE1005297, BE1114626, DK1005297,
Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet
Hjärnskakning Rehabilitering / Åter till aktivitet Lars Lundgren leg sjukgymnast Specialist i Idrottsmedicin HELEX, Hermelinen Idrottsmedicin Lars.lundgren@helex.se Hjärnskakning och idrott nya riktlinjer
Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada
Osäker väg tillbaka efter korsbandsskada De flesta vill återgå till idrotten efter en främre korsbandsskada. Långt ifrån alla gör det. Medicinska och personliga spelar in och även vilken typ av idrott
Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1
Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning
Lilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n
Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Skador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador
Skador Att som tränare kunna hantera olika skadesituationer som kan komma att uppstå kan vara räddningen på dina spelares karriärer. Efter att ha forskat en del kring ämnet märker vi att kunskapen inom
Lärarmanual för Simkampen
Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag
Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Mr Spelarlyftet. Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter. Teknik - Mottagning: Insida/utsida. Teknik: Mottagning - Insida/utsida
Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter Datum Måndag, 01 Juli 2013 Tid 00:00-01:35 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Mottagning: Insida/utsida PF9
Träning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing
Kursmaterial D-60 träning 2008 Tema: Timing Temat för årets kurs var timing. Vi startade med en genomgång i studion där Niklas demonstrerade vad en screening var för något. Därefter förevisades hur man
Skallskador inom fotbollen.
Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det
Information inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Sit up diagonal. Skottkärra från boll. Side ups med fotstöd. Planka på boll. Benlyft från boll - kan utföras från golv och bän
Bål - Varierade bålövningar med kroppsvikt eller boll Kroppsvikt Sit up rak Sit up diagonal Bäckenlyft Fällkniv - fokus på tempo i övning Båten med rotation - med eller utan vikt Plankan Redskap Sit up
2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK
2015-09-14 Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Inledning SvTF har sedan januari 2007 utvärderat tester
Styrketräning för fotbollspelare
Styrketräning för fotbollspelare Varför styrketräning? Styrketräning är egentligen flera olika typer av träning. Det säger sig självt att låt säga en bodybuilder och en höjdhoppare tränar styrketräning
Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11
Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man
*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan 4 431 33 Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel 08-544 996 90 Fax 08-544 996 91 www.kci-medical.
PREVENA -incisionsbehandlingssystem Den första batteridrivna produkten med negativt tryck specifikt utformad för hantering av incisioner där det finns risk för postoperativa komplikationer. Prevena -behandling:
Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador
Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet
Vetenskap och evidens
Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska
Vad är träningsvärk?
Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under
Vad händer i hästens leder?
Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller