Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit
|
|
- Niklas Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smärtlindring med stötvågsbehandling jämfört med tejpning vid plantarfascit Stefan Johansson ST-läkare, Liljeforstorgs VC Handledare: Professor Gunnar Johansson
2 Sammanfattning Introduktion: Plantarfascian är en stark vävnad som löper under foten. Plantarfascian har en viktig roll i att ge stöd och stabilitet åt foten vid gång. Vid upprepad eller tyngre belastning kan plantarfascit uppstå vilket är relativt vanligt förekommande och kan ge mycket besvär. Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra skillnaden i effekt på smärta och funktion vid behandling av plantarfascit med stötvågsbehandling jämfört med tejpning på Liljeforstorgs VC. Metod: Patienter (n=9) randomiserades in i två grupper där ena gruppen fick behandling med tejpning och andra gruppen stötvågsbehandling. Båda grupperna fick instruktioner om plantarfascitspecifik stretching, användande av ordentliga skor och anpassande av fysisk aktivitet. VAS-skala (0-10) användes för bedömning av smärtan vid tre mättillfällen. Resultat: Man ser en tydlig minskning i VAS från före behandling till efter avslutad behandling för både tejpning ( till ) och stötvåg ( till ). Slutsats: Studien visade att både tejpning och stötvågsbehandling är effektiva behandlingar vid plantarfascit. Antalet patienter var däremot för lågt för att någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna skulle kunna visas.
3 Inledning Plantarfascian är en stark vävnad som är uppbyggd av huvudsakligen längsgående kollagena fibrer. Den löper från calcaneus fram under foten och fäster fram mot tårnas proximala falanger. Dess funktion är att hjälpa till att hålla fotens båge genom att fungera som en bågsträng och hjälper till att absorbera stötar när foten belastas. Plantarfascian har en viktig roll i att ge stöd och stabilitet åt foten vid gång (1). Plantarfascian belastas kontinuerligt vid gång, löpning etc. Vid upprepad eller tyngre belastning kan en skada uppstå vilket är relativt vanligt förekommande och kan ge mycket besvär. I USA beräknas 2 miljoner vara drabbade av plantarfascit per år, vilket leder till 1 miljon besök varav de flesta i primärvården (2). Hård belastning av plantarfascian i form av frekvent belastning på hårt underlag, användande av dåliga skor eller annan form överbelastning kan leda till smärta under foten. Partiell bristning i plantarfascian vid fästet i calcaneus leder till smärta under hälen (3). Man har tidigare trott att plantarfascit är en inflammation men senare studier har visat att det snarare rör sig om en kronisk degeneration i vävnaden (4). Flera olika behandlingar används i kliniken där stötvågsbehandling blivit allt vanligare som behandling. Effekten av stötvågorna på vävnaden är inte helt klarlagd men man har sett att stötvågsbehandlingen bla ger en ökning av läkningsprocessen, nybildning av blodkärl och nedreglering av smärtreceptorer (5). Tejpning går ut på att låta senorna under fötterna få viss avlastning genom att dra ihop fötterna och låsa dem i en viss vinkel med några omfattande lager tejp. I flera studier har man jämfört stötvågsbehandling med en placebogrupp och funnit på snabbare resultat med stötvågsbehandlingen (6). En metaanalys av RCT visade att stötvågsbehandling var en säker metod och medförde en lindring av smärtan efter 12 veckors behandling (6).
4 Studier är även gjorda där man jämfört tejpning med fejktejpning samt expektans och även där har man visat på snabbare resultat med tejpningen jämfört med de som inte fick behandling (1,3). Någon jämförande studie mellan stötvågsbehandling och aktiv behandling med tejpning har inte publicerats. Syfte Syftet med denna studie var att göra en prospektiv, randomiserad, jämförande studie för att utvärdera skillnaden i effekt på smärta och funktion vid behandling av plantarfascit med stötvågsbehandling jämfört med tejpning på Liljeforstorgs VC. Material och metod Under perioden januari - juni 2016 randomiserades patienter med läkardiagnosticerad plantarfascit slumpmässigt in i två grupper där ena gruppen fick behandling med tejpning en gång i veckan under sex veckor och andra gruppen stötvågsbehandling en gång i veckan under sex veckor. Vid varje behandlingstillfälle med stötvåg gavs 5000 stötar med en frekvens på 15 Hz. Applikatorn placerades perpendiculärt mot plantarfascian vid calcaneus. Båda grupperna fick instruktioner om plantarfascitspecifik stretching, användande av ordentliga skor och anpassande av fysisk aktivitet. VAS-skala (0-10) användes för bedömning av smärtan. Symtomskattningen gjordes innan behandlingsstart, mitt i behandlingen samt efter avslutad behandling. Patienterna fick bedöma smärtan i första stegen på morgonen, smärtan i vila samt smärtan vid belastning under dagen. Sedan räknades även detta ihop till totalsmärta. Behandlingarna och bedömningarna utfördes av en och samma sjukgymnast. För analys av data användes T-test. Etik Eftersom båda grupperna fick en behandling som har en bevisad effekt och används rutinmässigt i kliniken anses patienterna inte ha utsatts för någon fara. Stötvågsbehandling kan framkalla en viss smärta men är ofta försumbar.
5 Resultat 9 patienter inkluderades i studien. I tejpningsgruppen var 3 kvinnor och en man och medelåldern år. I stötvågsgruppen var 4 kvinnor och en man och medelåldern år. Totalsmärtan vid start var lika i båda grupperna vid behandlingsstarten. Behandling Antal pat Ålder (mv+sd) Kön (man/kvinna) Totalsmärta vid start (morgon+vila+belastning) Tejpning / Stötvåg / Tabell 1. Deskriptiv tabell av materialet. Man ser en tydlig minskning i VAS från före behandling till efter avslutad behandling för både tejpning ( till ) och stötvåg ( till ) (tabell 2). Skillnaderna mellan grupperna är dock inte statistiskt signifikanta. Det var inte heller någon skillnad mellan grupperna efter 3 veckors behandling. Mättillfälle Behandling Antal patienter Medelvärde + SD p-värde Före behandling Efter 3 v. behandling Efter avslutad behandling Tejpning 4 14,8+2,1 Stötvåg 5 13,4+4,5 Tejpning 4 11,0+1,8 Stötvåg 5 10,8+4,0 Tejpning 4 6,8+4,6 Stötvåg 5 6,8+6,0,291,212,879 Tabell 2. Total smärta vid 3 undersökningstillfällen.
6 Samtliga patienter skattade lägre VAS efter behandlingen än innan. Förändringen i VAS ser ut att vara mer påtaglig den senare delen av behandlingstiden (figur 1). Figur 1. Individuell förändring i VAS hos patienterna. Blå är tejpgruppen, röd är stötvågsgruppen. Det var ingen skillnad mellan grupperna i förändring av VAS före behandling jämfört med mitt i behandlingen eller före jämfört med efter behandling (tabell 3). Mättillfälle skillnad före-mitt i behandlingen skillnad före-efter Behandling Antal patienter medelvärde p-värde Tejp 4 3,75,101 Stötvåg 5 2,60 Tejp 4 8,00,157 Stötvåg 5 6,60 Tabell 3. Differens i total smärta före och mitt i behandling samt före och efter avslutad behandling Delar man upp resultaten i hur smärtan upplevdes på morgonen, i vila samt vid belastning ser man tydligast skillnad på morgonsmärtan vid andra undersökningstillfället (tabell 4). Däremot sågs ingen större skillnad mellan grupperna på smärtan i vila eller vid belastning (tabell 5,6).
7 Mättillfälle Behandling Antal patienter medelvärde p-värde morgontillf1 morgontillf2 morgontillf3 Tejp 4 7,5+1,3 Stötvåg 5 7,2+2,2 Tejp 4 6,0+0,8 Stötvåg 5 5,6+2,1 Tejp 4 4,0+2,6 Stötvåg 5 3,4+2,7,590,055,880 Tabell 4. Smärta på morgonen vid de tre undersökningstillfällena. Mättillfälle Behandling Antal patienter medelvärde p-värde vilatillf1 vilatillf2 vilatillf3 Tejp 4 2,0+0,8 Stötvåg 5 1,4+1,5 Tejp 4 1,0+0,8 Stötvåg 5 1,2+1,3 Tejp 4 0,8+1,0 Stötvåg 5 1,0+1,7,067,211,466 Tabell 5. Smärta i vila vid de tre undersökningstillfällena. Mättillfälle Behandling Antal patienter medelvärde p-värde belastningtillf1 belastningtillf2 belastningtillf3 Tejp 4 5,3+0,5 Stötvåg 5 4,8+1,1 Tejp 4 4,0+0,8 Stötvåg 5 4,0+1,2 Tejp 4 2,0+1,2 Stötvåg 5 2,4+1,8,408,563,637 Tabell 6. Smärta vid belastning vid de tre undersökningstillfällena.
8 En av patienterna i stötvågsgruppen kunde inte ges ordentlig behandling pga kraftig smärta, Detta medförde att trycket vid behandlingen fick sänkas och patienten fick således inte en fullgod behandling. Compliance vad gällde att följa råd om avlastning mm hos samma patient bedömdes också vara mycket dålig. Här nedan har denna patient tagits bort i analyserna efter 3 veckors behandling (tabell 7). Man ser då en tydligare skillnad mellan de två grupperna. Mättillfälle Behandling Antal patienter medelvärde p-värde morgontillf1 morgontillf2 morgontillf3 Tejp 4 7,5+1,3 Stötvåg 4 6,5+1,7 Tejp 4 6,0+0,8 Stötvåg 4 5,0+1,8 Tejp 4 4,0+2,6 Stötvåg 4 2,3+1,0,670,050,087 Tabell 7. Smärta på morgonen vid de tre undersökningstillfällena.
9 9. Diskussion Vi har i denna studie visat att både tejpning och stötvågsbehandling är effektiva behandlingar vid plantarfascit. Antalet patienter var lågt och därför har någon skillnad mellan grupperna inte kunnat visas. Våra resultat vad gäller minskningen i VAS stämmer väl med litteraturen och är i paritet med exempelvis en metaanalys (6) där man såg att efter 12 veckor hade drygt hälften fått en 60% förbättring i VAS efter behandling, vilket stämmer väl med våra resultat. Medelvärden för morgonsmärtan i vår studie var 6,5 och 7,5 vilket är i nivå med tidigare studier där man utvärderat tejpning vid plantarfascit (1). Tidigare studier har visat att man inte sett någon signifikant skillnad i VAS på sex veckor på grupper som inte fått någon behandling och därför har vi valt en behandlingstid på sex veckor (1). Nackdelar med studien är att ett begränsat antal patienter har inkluderats. Eftersom skadan uppkommer av för hög belastning på plantarfascian kan man anta att hur mycket foten avlastas under behandlingstiden har stor betydelse för läkningen. Resultatet kan således antas påverkas mycket av hur bra compliance är hos studiedeltagarna vad gäller att följa råd om avlastning, användande av ordentliga skor samt anpassande av fysiska aktiviteten under behandlingsperioden. Av den anledningen gjordes en analys där en patient togs bort pga dålig compliance vilket visade på en större skillnad mellan grupperna i morgonsmärtan. Fördelar med studien är att samma sjukgymnast har behandlat och utfrågat samtliga patienter. Vår studie får anses vara en pilotstudie och fler studier med större antal patienter behövs inom området för att kunna visa på om det föreligger någon skillnad i symptomlindring mellan de två behandlingsmetoderna. Vad kan man göra för att få patienterna att på ett bättre sätt ta till sig de råd om egenbehandling som de får och hur ska man i en uppföljande studie på ett bra sätt kunna utesluta denna faktor från att påverka resultatet?
10 10. Referenser 1. Hyland MR, Webber-Gaffney A, Cohen L, Lichtman PT. Randomized controlled trial of calcaneal taping, sham taping, and plantar fascia stretching for the short-term management of plantar heel pain. J Orthop Sports Phys Ther. 2006;36(6): Schwartz EN, Su J. Plantar Fasciitis: A Concise Review. The Permanente Journal. 2014;18(1):e105-e107. doi: /tpp/ Distriktsläkare Sverker Nilsson NV, Professor Jon Karlsson OSU ( )Plantarfasciepati, hälsporre, Available at: 4. Podolsky R, Kalichman L. Taping for plantar fasciitis. J Back Musculoskelet Rehabil Notarnicola A, Moretti B. The biological effects of extracorporeal shock wave therapy (eswt) on tendon tissue. Muscles Ligaments Tendons J. 2012;2(1): Aqil A, Siddiqui MRS, Solan M, Redfern DJ, Gulati V, Cobb JP. Extracorporeal Shock Wave Therapy Is Effective In Treating Chronic Plantar Fasciitis: A Metaanalysis of RCTs. Clinical Orthopaedics and Related Research. 2013;471(11): doi: /s
Effekt av stötvågsbehandling vid tennisarmbåge, hälsenetendinopati och hälsporre
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merVilken evidens finns för stretching som effektiv behandling av plantar fasciit?
Vilken evidens finns för stretching som effektiv behandling av plantar fasciit? -En litteraturstudie Karina Campenfeldt ST-läkare i allmänmedicin Vaxholms vårdcentral Maj 2012 Vetenskaplig handledare Anna
Läs merREHAB BENHINNEINFLAMMATION
REHAB BENHINNEINFLAMMATION Behandling av benhinneinflammation Är det farligt att träna med ont i benhinnorna? Generellt sett så är det smärtan som avgör om man kan träna när man har ont i benhinnorna.
Läs merAtt förebygga motionsskador
Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten
Läs merHässleholms sjukhusorganisation
Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Fotledsskador Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste idrottsskadan (talo fibulara- ledbandet). Står för 25 % av alla idrottsskador. Vid akut skada
Läs merIdrottsskador. Uppkomst, förebyggning, behandling
Idrottsskador Uppkomst, förebyggning, behandling Inledning Del 1- föreläsning om olika idrottsrelaterade skador. Del 2- genomgång av olika behandlingar. Ledbandsskada på fotens utsida är den vanligaste
Läs merIDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.
IDROTTSSKADOR Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan. Kunskapskravet Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande
Läs merFRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14
REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska
Läs merEn liten skadehandbok. Kubikenborgs IF P98
En liten skadehandbok Kubikenborgs IF P98 2010 05 18 0 Detta är en liten sammanställning av det mest förekommande skador som våra ungdomar har eller kommer att få under sitt fotbollsspelande. Dokumentet
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merFråga: Vilken effekt på smärta, rörelse- och aktivitetsförmåga har stötvågsterapi jämfört med placebobehandling vid plantar fasciit?
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 10-06-30. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, och resultaten av litteratursökningen
Läs merPlantar fasciit evidens för stötvågsbehandling för smärtlindring och förbättrad funktion, en systematisk litteraturstudie?
Plantar fasciit evidens för stötvågsbehandling för smärtlindring och förbättrad funktion, en systematisk litteraturstudie? Malin Nilsson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete avancerad nivå
Läs merI N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge
I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap. Plantar fasciit
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Sjukgymnastprogrammet Kurs Uppsats 15 poäng, C-nivå Rättad och godkänd efter granskning Plantar fasciit Sjukgymnastiska behandlingsmetoder inom primärvården
Läs merFokuserad shock wave behandling vid kronisk plantar fasciit: En randomiserad jämförande klinisk studie
Magisteruppsats, 30 hp Fokuserad shock wave behandling vid kronisk plantar fasciit: En randomiserad jämförande klinisk studie Författare: Birgitta Rydberg Leg. sjukgymnast Handledare: Anette Heijne Leg.
Läs merKVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland
KVANTITATIVA STUDIER Resultat för Västerbotten och Östergötland Resultat från MMR in primärvården före MMRP jämfört med direkt efter MMRP Under perioden augusti 2012 till maj 2015 deltog 298 patienter
Läs merPatientens besvär bedöms efter anamnes och undersökning som akillestendinos/ akilltestendiopati.
Akillestendinos En 58 årig man söker till rehab mottagningen på grund av besvär med sin vänstra hälsena. Besvären debuterade smygande några månader tidigare och har successivt ökat veckorna innan patienten
Läs merVälkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.
Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar
Läs merAktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05
1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför
Läs merGlad (mid)sommar! Stressfraktur - en konsekvens av överbelastning
Glad (mid)sommar! Så var det dags igen. Tiden man längtar efter hela året är äntligen här! Sommar, sol och (för många) semester. Vädergudarna är skyldiga oss blå himmel, sol och värme i år. Vi har liksom
Läs merBilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Läs merIdrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Läs merAKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera
Läs merAkut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Läs merINKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD
REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.
Läs merMediRoyal Impact. Living Proof. mediroyal.se
MediRoyal Impact Living Proof mediroyal.se MediRoyal Impact En normal dag belastas dina fötter med tusentals kilo. Under normala förutsättningar klarar fötterna av detta men vid en skada krävs åtgärder
Läs merEXAMENSARBETE. Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie. Julia Esberg Susanne Törngren
EXAMENSARBETE Evidens för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos. En litteraturstudie Julia Esberg Susanne Törngren Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet
Läs merJakten på Severs skada Raiders of Severs disease Disposition
Jakten på Severs skada Raiders of Severs disease Disposition Varför valde jag just detta ämne? Vad är Severs skada? Vem får det? Hur många har det? Varför får man det? Vad ända in i gör man för att bli
Läs merStötvåg (Shockwave) terapi för patienter inom företagshälsovård
Stötvåg (Shockwave) terapi för patienter inom företagshälsovård Författare: Kent Berg Handledare: Marie Guldstrand, Medicine doktor, Karolinska Institutet, Stockholm Projektarbete vid Uppsala universitets
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merAtt inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Läs merStötvågsbehandling. Shockwave therapy (reswt) Läkarhuset i Östersund. Specialistklinik Ortopedisk medicin - Idrottsmedicin. Stötvågsbehandling
Stötvågsbehandling Shockwave therapy (reswt) Läkarhuset i Östersund Specialistklinik Ortopedisk medicin - Idrottsmedicin Stötvågsbehandling Stötvågsbehandling eller shockwave therapy är en vetenskapligt
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merMEDIROYAL IMPACT. mediroyal.se
MEDIROYAL IMPACT mediroyal.se EN NORMAL DAG BELASTAS DINA FÖTTER med tusentals kilo. Under normala förutsättningar klarar fötterna av detta men vid en skada krävs åtgärder för att snabbt kunna kunna komma
Läs merErica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken
Erica Grealish Leg sjukgymnast Klarälvskliniken Fotens ben 1 Calcaneus 2 Talus 3 Naviculare 4 Cuneiforme I 5 Cuneiforme II 6 Cuneiforme III 7 Cuboideum 8-12 Metatarsalia I-V 13-17 Falanger Leder Talocruralled
Läs merKAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN
KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien
Läs merVid nervsmärta efter bältros (PHN)
Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Lokal behandling som patienten själv administrerar 1 baltrosguiden.se Ingår i förmånen Ca 10% av bältrospatienter drabbas av långvarig nervsmärta (Postherpatisk Neuralgi
Läs merAKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador
Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet
Läs merIDROTTSSKADOR Stukning eller vrickning Vid skadetillfället av en stukning ska du göra följande behandling (PRICE): Protection Rest Ice Kompression
IDROTTSSKADOR Det är egentligen ingen större skillnad på idrottsskador, arbetsskador och andra former av skador. Det är så att sammanhanget som de uppstår i har gett dem namnet. Samtidigt bör man ha i
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI
Detta är en sammanfattning av en klinisk studie på patienter med idiopatisk lungfibros, en sällsynt lungsjukdom. Den är skriven för den vanliga läsaren och använder ett språk som är lätt att förstå. Den
Läs merOCD OCH PTSD. En kort uppdatering
OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination
Läs merSmärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av
Läs mer4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM
4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM Piriformis är en muskel som sitter djupt inne i sätesmuskulaturen. Ischiasnerven, löper ut från ryggmärgen i nedre delen av ryggen, L4 - S3 (S2), och går genom nedre
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs merRECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna
Läs merInfo om idrottsskador. - Männen svarar för närmare två tredjedelar av samtliga idrottsskador.
Info om idrottsskador - Vanligaste idrottsskadorna är fotledsskador. Orsakat av våld mot fotleden som vridit den inåt/uppåt, t.ex. när man trampar snett, står för 25% av alla idrottsskador. Knä och muskelskador
Läs merBERGAL FLEX 77 FLEXIBILITET, STABILITET OCH HÖGSTA KVALITET.
NY T HE FEELING & FUNC TION BERGAL FLEX 77 FLEXIBILITET, STABILITET OCH HÖGSTA KVALITET. FAKTA FOTEN ÄR KONSTANT UNDER BELASTNING. OAVSETT OM DU STÅR ELLER GÅR. Utan Bergal Flex 77 Promenader, löpning
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merFörebygga skador vid fysisk aktivitet
Skaderisker Förebygga skador vid fysisk aktivitet Undvik skador när du tränar. Träning ger färre sjukdomar, mindre skador i vardagen och längre liv. Men skador under träning är vanligt och felaktig träning
Läs merPREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merFastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för
Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs mertill dig som har en Armbågsfraktur
till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som
Läs merArtroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF
Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger
Läs merHandy Cure Bruksanvisning. Handy Cure Bruksanvisning
Handy Cure Bruksanvisning Handy Cure Bruksanvisning 1 Innehållsförteckning Inledning en läkande Handy Cure laser 4 Bruksanvisning 5 Råd för Handy Cure-behandlingar 6-9 Säkerhet 10 Skötsel och rengöring
Läs merNack- och ryggrehabilitering - hjälper det?
Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska
Läs merDiabetes och fotvård
DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merInformation från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst
Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merGlucosamine ratiopharm
Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om
Läs merMphi Vet-Användarhandbok
Mphi Vet-Användarhandbok Tenosynovit i tåns abductor longus-muskel Ett nyligen beskrivet ortopediskt tillstånd på hundar orsakat av en kronisk inflammation i tåns m.abductor longus synovialhinnan. Den
Läs merNacksmärta efter olycka
Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merSammanfattning av problemet
Titel: Ökad Tillgänglighet och Patientsäkerhet och Mindre Stress på BUP Namn: Elisabeth Kristiansen Telefon: E postadress: Projekttid: 2012 01 04 till 2012 03 02 PEOE nummer: Ev. frikod: Ev. Projektkod:
Läs merKan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Välkomna till Örebro och Gåskoledagarna 2010
Välkomna till Örebro och Gåskoledagarna 2010 Benamputerad hur går det sen? Christina Karlsson Leg sjukgymnast Rolf Prim Leg sjukgymnast Torbjörn Österman Leg sjukgymnast Syfte Fantomkänsla, fantom- och
Läs merVad är internetbehandling och vad säger forskningen?
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna
Läs merEDS Seminarie
EDS Seminarie 170914 Bindväv uppbyggnad och struktur Rörelseslingor och Anatomy trains Träning Leg sjukgymnast, Med Dr Castori, M (2012) 1 Perspektiv vid planering Diagnosticering Individuellt utformad
Läs merSKILLSS. LSS verksamheter
SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merDigitaliseringens möjligheter och utmaningar
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen
Läs merPersoncentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Läs merStudentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16
Läs merVåga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR
Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merTeambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta
Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka
Läs merNeurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage
Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning
Läs merGynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department
GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merBarns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.
Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården
Läs merInformation från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips
Information från Danderyds sjukhus Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast
Läs mer