HÖGSKOLEN I BERGEN. Avdelning for helse- og sosialfag. Institutt for fysioterapi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÖGSKOLEN I BERGEN. Avdelning for helse- og sosialfag. Institutt for fysioterapi"

Transkript

1 HÖGSKOLEN I BERGEN Avdelning for helse- og sosialfag Institutt for fysioterapi Runners knee syndrom - en klinisk studie med en specifik muskeltöjning av utåtroterande samt abducerande höftmuskulatur i en funktionell position. Bilden illustrerar en god rörlighet i höftens muskulatur. Kan även användas som töjningsövning. Författare: Pentti Pitkänen Leg sjukgymnast, specialistkompetens i idrottsmedicin. Projektoppgave: Vidareutdanning i Medicinsk treningslaere hösten 2004.

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Introduktion Bakgrund Teori Runners knee Ledrörlighet i denna studie benämnd ROM Range of Motion Muskeltöjning (stretching) Viscoelasticitet Muskeltrötthet Hoppförmåga Muskelstyrka Standardisering av mätmetoder och deras felkällor Reliabilitet 9 2. Syfte 9 3. Material och metod Försökspersoner Testledare och testutrustning Procedur Smärtregistrering med Painmatcher ROM mätning fot- och knäledsrörlighet ROM mätning av utåtrotation i höftleden i en fixerad position Mätning av höftledsextension i höftleden i en fixerad position Balanstest Tåhävningstest Hopptest Test av muskelstyrka höftextension rakt bendrag Test av muskelstyrka höftabduktion rakt bendrag Test av hamstringsstyrka bencurls Test i quadricepsbord av quadricepsstyrka Instruktion av tränings- och töjningsövningar Uppföljning tester Statistik Resultat Diskussion Konklussion Referenser 21 Processnotat 24 Bilaga: Illustrationer på tränings- och töjningsövningar ingående i träningsprogrammet 25

3 2 Sammanfattning Denna experimentella studie avser en töjnings- och träningsstudie med en huvudhypotes att en väl utprovad töjning av muskler är en effektiv metod för att uppnå en symtomlindring vid runners knee syndrom. Kunskapen om orsaken till runners knee är inte helt säkerställd med dagens vetenskap och kunskapsnivå. Att det rör sig biomekaniska och belastningsrelaterade orsaker är vetenskapen överens om. I vilken utsträckning olika terapeutiska metoder har effekt råder däremot en viss oenighet. Det förefaller att de flesta metoder som finns vill riktar in sig på symtomlindrande terapi parallellt med funktionsinriktad träning och korrigering av löpsko. En klinisk erfarenhet har visat att det är framgångsrikt att optimera töjningen till en funktionsriktad position. Det finns ingen studie som har värderat och mätt utåtrotation i den position som jag har valt att göra på en grupp försökspersoner med runners knee syndrom i denna studie. Resultatet i denna experimentella träningsstudie visar att töjningsmetoden förefaller vara framgångsrik och ger en större förändring än andra värderade faktorer i träningsinnehållet. Alla 3 försökspersonerna har förbättrat rörlighet i utåtrotation i den position som varit utgångspunkt för värdering av rörligheten. Dessutom har försökspersoner kunnat återgå till full idrottsträning redan efter relativt kort töjningsperiod.

4 3 1. INTRODUKTION 1.1 Bakgrund Runners knee (löparknä) är ett syndrom som uppstår vid löpning eller löpningsrelaterad aktivitet. Smärtan är diffus över ett större område eller lokalt placerad på knäledens utsida (Bahr et al, 2002, Karlsson et al, 1997). Besvären är vanligt förekommande hos både aktiva idrottsutövare, motionärer och helt inaktiva människor. Besvären kan vara av skiftande karaktär och innebär i regel en längre tids konvalescens och oförmåga till normal löpning/träning. Vanligtvis består behandlingen av byte av löpskor, olika inlägg i skon som korrigering av biomekaniska förhållanden, farmakologisk behandling samt fysioterapi i form av elterapibehandling, träningsterapi och töjningsövningar (Bahr et al, 2002, Kannus et al, 2003, Svantesson et al, 2001, Karlsson et al, 1997). Idrottsutövare och individer som arbetar mycket i huksittande positioner får en kraftigt utvecklad höftrotatormuskulatur. Detta kan leda till smärta, stelhet och snabb uttröttning i sätesregionen (Samuelsen et al, 1997). Liknande skadebild kan ibland ses hos individer som löptränar regelbundet i en ensidig position. Musklerna svarar med att dra ihop sig och påverka den laterala fascian på överbenets utsida och orsaka en friktion på utsidan av knäleden med smärta som påföljd. Denna kommer vanligtvis efter ca 15 minuters löpning. Genom litteraturgranskning som gjordes av en grupp fysioterapeuter och läkare i Norge, Juel och Samuelsen fann man att det finns tio till tolv olika sätt beskrivna för den optimala töjningen av de s k små höftrotatorerna (Samuelsen, 1997). Det fanns ingen artikel eller bok som beskrev längdmätningar av quadriceps coxae muskulaturen, benämning på de fyra utåtrotator musklerna i olika ledpositioner. I Juel och Samuelsens studie visade man med datortomografi och magnetkameraundersökning att mm quadriceps coxae hos de normalfriska som studerades var väsentligt större än de muskler som tidigare studerats genom dissektion av personer (Samuelsen, 1997, Dahl 1996), figur 1. Stretching enligt en biomekanisk analys av muskelgruppen quadriceps coxae utförd av Gunnar Samuelsen et al 1997, har visat sig vara en kliniskt effektiv metod för att öka rörligheten i höftens små utåtrotatorer och därmed åstadkomma en funktionellt ökad rörlighet. Den här töjningsmetoden, med en liten korrigering, är enligt klinisk erfarenhet effektiv vid syndromet runners knee. Figur1. Form, längd, ursprungs- och tvärsnittsyta av de s k höftrotatorerna (quadriceps coxae), gluteus medius och gluteus minimus musklerna (Samuelsen, 1996).

5 4 Beträffande funktionen hos höftens sex så kallade utåtrotatorer har studier (Samuelsen et al, 1997) visat att dessa även fungerar som inåtrotatorer, extensorer och abduktorer i höftleden, allt beroende på i vilken vinkel höftleden befinner sig (Samuelsen, 1996), tabell 1. Funktionsschema för muskler i olika höftledspositioner, för höftens utåtrotation. M Obturatorius internus M Piriformis M Gemellus superior och inferior M Obturatorius externus M Quadratus femoris Utåtrotator < 100 flexion Inåtrotator > 100 flexion Utåtrotator < 60 flexion Inåtrotator > 60 flexion Utåtrotator < 100 flexion Inåtrotator > 100 flexion Utåtrotator i alla grader av flexion, (i anatomisk nollställning ingen rotationsfunktion) Svag inåtrotator i hyperextension Flekterande i extenderad ställning; Flextionskraften avtar dock med ökad flexion Adduktor i hela rörelsebanan Utåtrotator i hela rörelsebanan Adduktor i anatomisk nollställning Går gradvis över till att vara abduktor mellan 40<>100 flexion Abduktor > 100 flexion Tabell 1. Funktionsschema för muskler i olika höftledspositioner, för höftens utåtrotaion. Quadriceps coxae muskulaturen samverkar med andra muskler runt höftleden i olika funktionella rörelser (Samuelsen, 1996), tabell 2. M Gluteus minimus M Gluteus medius M Gluteus maximus Abduktor. Inåtrotator. Assisterar vid flexion. Abduktor. Ant fibrer inåtrotator och assisterar flexion. Post fibrer utåtrotator och assisterar extension. Extensor. Utåtrotator. Lower fibrer assisterar adduktion. Upper fibrer assisterar abduktion. M Tensor fasciae latae Flexion. Inåtrotator. Abduktor. Extensor för tractus fasciae latae samt knäleden. Tabell 2. Funktionsschema muskler i olika höftledspositioner, för höftens abduktion. Om stretching har någon effekt för att förebygga skador och vid skadebehandling är en mycket aktuell diskussion bland tränare, aktiva och forskare. En forskargrupp som gjort en evidensbaserad värdering av stretchingstudier och deras påverkan på löpekonomi, hopphöjd

6 5 och styrka har inte kunnat finna stöd för att stretching skulle förbättra dessa funktioner för idrottare (Shrier, 2003). Vid tidpunkten för den studien så har jag kännedom om en studie (Pitkänen, Pentti: Personlig meddelse) som visar på en optimal töjning av musklerna på höftens baksida och utsida i en kombination med övriga muskler i en funktionell position såsom rörelsemönstret vid löpning. Juel och Samuelsen har även visat i en dissektionsstudie att optimal töjning av quadriceps coxae är i positionen maximal flexion, abduktion och utåtrotation av höftleden, figur 2. Figur 2 Optimal töjning av höftledens utåtroterande muskelgrupp, quadriceps coxae. Höftleden i maximal flexion, abduktion och utåtrotation (Samuelsen et al, 1997). Vävnadsförändringar som inträffar relativt snabbt vid inaktivitet är nedsatt styrka, elastisk styvhet och nedsatt lokal muskeluthållighet. Dessutom föranleder inaktivitet och brist på normal daglig belastning flera generella funktionsnedsättningar (Kannus et al, 2003, Karlsson et al, 2001, Gjerset et al, 1992, Österås et al, 1999, Magnusson, 1998, Kisner, 2002). Även balans i stående och bålstabilitet kan vara påverkande faktorer för den här studerade typen av knäledssyndrom (Leetun et al, 2004, Thacker er al, 2004). Andra faktorer som kommer beaktas i denna studie är; smärtregistrering, ROM (Range of Motion) i fot-, knä- och höftled, muskelstyrka och uthållighet i bål- samt i benmuskulatur. Eftersom löpning är ett samspel mellan underlag, fot, knäled och höftled är ROM i samtliga leder i benet av intresse. Teori Runners knee (tractus iliotibialistendinit). Enligt litteratur anses syndromet fått sitt namn från att många långdistanslöpare drabbas av denna skada. Vid stor belastning och ensidig löpning blir tractus iliotibialis irriterad och ger belastningssmärta på utsidan av knäleden. Det anses vara en friktionssmärta som uppstår där tractussenan glider mot femurcondylens utsida. Idrottsmedicinsk litteratur föreslår töjning av tractusiliotibialissenan förutom alternativ träning. Vid kronisk smärta anses cortisoninjektion och kirurgi ha goda resultat (Bahr et al, 2002, s 326, Karlsson et al, 1997, s 187). 1.2 Ledrörlighet i denna studie benämnd ROM (Range of Motion). Enligt utbildningsmaterial och kurslitteratur för vård- och idrottsledarutbildning så är den normala fotledsrörligheten följande: Aktiv plantar flexion grader. Aktiv dorsal flexion anges som grader (Ekstrand et al, 1998, Kaltenborn, 1980, SFF, 1999). Aktiv pronation

7 6 10 grader och aktiv supination anges som 20 grader. Inversion anges som 40 grader och eversion som 20 grader (Kaltenborn, 1980, SFF, 1999). Motsvarande värden finns angivna för knäledens rörlighet: Aktiv flexion grader. Aktiv extension från zero anges till 5 grader. Som begränsande faktorer betraktas både aktiva strukturer och passiva strukturer (Ekstrand, 1998, Kaltenborn, 1980). Angivna värden för höftledens rörlighet är aktiv flexion 130 grader. Aktiv extension från zero anges till 15 grader och med tillåten abduktion 40 grader. Aktiv abduktion 45 grader och aktiv adduktion 20 grader. Aktiv utåtrotation 45 grader och aktiv inåtrotation i höftleden 40 grader. Vanligtvis testas fotledsrörligheten i obelastad position (Ekstrand, 1998, Kaltenborn, 1980). När rörlighetstestning sker i en belastad position är det vanligtvis en led eller en muskelgrupp som testas (SFF, 1999, Sölveborn, 1982, Youdas et al, 2003). I en studie försökte man finna ut vilken som är den mest effektiva stretchmetoden för ökat ROM i fotleden. I en specialkonstruerad apparatur mättes dorsalflexion då pålagd tilllämpat vridmoment (Nm) var känt. ROM mättes med en elektrogoniometer (Condon et al, 1987). Toft et al har vid liknande studie kommit fram till slutsatsen att en del studier där ROM ökat efter stretching inte beaktat faktorer såsom ökad muskelsmärttröskel eller en önskan hos försökspersonen att påvisa ökad rörlighet (Toft et al, 1989). Gajdosik et al (1993) kritiserade användandet av passiva tester vid mätning av muskellängd och ledvinklar då resultatet delvis beror på kraften som appliceras under mätningen. Som ett resultat av detta kan testledaren se förändringar i muskellängd som då endast beror på skillnad i applicerad kraft på muskeln från dag till dag. Nigg et al (1992) har vid mätning i laboratorium på en vuxen population visat att kvinnor har mindre dorsalflexion och större plantarflexion i fotled jämfört med män i motsvarande åldersgrupp. Mosely et al (2001) har visat att det inte finns skillnad mellan höger ben respektive vänster ben i passiv plantar- och dorsalflexion i fotled. Gajdosik et al har studerat korrelationen mellan den maximala dorsalflexionens vinkel i fotleden och passiv elastisk stiffness vid stretching i dorsalflexion i fotleden (Gajdosik et al, 2002). En annan studie har visat att gång med hög klack leder till mindre rörlighet i fot- och knäled (Perry et al, 2003). Miyoshi et al har studerat rörlighet i lederna i nedre extremiteten vid gång i vatten (bassäng), man fann att inter-leds koordinationen var totalt förändrad (Miyoshi et al, 2003). Den funktionella position i huksittande som jag har valt för att testa ROM i fot- och knäled på försökspersonen finns inte presenterad i någon tidigare känd studie. Mätning av knäledsrörlighet omnämns dock i några stretchingböcker (Alter, 1988, Sölveborn, 1982). Metoden används dock i riklig omfattning vid en klinisk bedömning av persons generella rörlighet i fot-, knä- och höftled. Om metoden att mäta höftledens rörlighet i utåtrotation i ryggliggande finns en känd data presenterad (Pitkänen, Pentti: Personlig meddelse). Positionen är liggande på rygg med höftleden i 90 grader flexion och knäleden likaledes i 90 grader flexion. Andra benet placerat i neutralläge. Passiv mätning av höftledens utåtrotation i utförs denna position. Test av höftens flexionsmuskler är väl dokumenterad (Kendall, 1971). 1.4 Muskeltöjning (stretching). Muskeltöjning efter fysisk ansträngning har utförts på olika sätt sedan urminnes tider. Man har funnit 2000 år gamla statyer från Bangkok, som visar människor i positioner för olika töjningsövningar. Många av dagens stretchövningar har också sitt ursprung från den gamla indiska yogan. Inom sjukgymnastiken har det länge varit vedertaget att långvarig töjning motverkar muskelförkortningar och bibehåller ledrörligheten (Sölveborn, 1982).

8 7 Det muskuloskelettala systemet har en naturlig skyddsmekanism bestående av muskelspolar. Dessa består av mycket känsliga receptorer, som förhindrar översträckning av muskler och senor. Denna skyddsmekanism kallas sträckreflexen, vilken hämmas för att effektiv rörlighetsträning skall kunna utföras. Med olika typer av stretching förhindrar man aktivering av sträckreflexen (Sölveborn, 1982). Det finns tre olika typer av stretching; Dynamisk, statisk och proprioceptiv neuromuskulär faciliteringsteknik, (PNF). Dynamisk stretching, även kallad tänjning, innebär att muskeln växelvis förlängs respektive förkortas. Muskeln utsätts då för mycket ogynnsam belastning och skadas därför lätt (Sölveborn, 1982). Vid statisk töjning, långsam töjning tas rörelsen sakta ut så att den mot rörelsen verkande muskeln eller muskelgruppen sträcks tills en för individen acceptabel stramningsnivå uppnås. Detta läge behålls sedan under en förutbestämd tid, som kan variera. En fördel med metoden är att den är väldigt enkel att utföra. Den är också en allmänt vedertagen metod framför allt inom idrottsrörelsen men även inom sjukvården (de Weijer et al, 2003, Gajdosik et al, 1993, Hamberg et al, 1993, Magnusson, 1998, Youdas et al, 2003). PNF-tekniken används mycket inom sjukgymnastisk behandling. Teorin bakom PNF är att individen genom en viljemässig kontraktion inhiberar sträckreflexen i samma muskel för att därigenom minska motståndet mot förlängning (Halbertsma, 1994, Sölveborn, 1982, Österås, 1999). Den töjningsmetod enligt PNF som används mest är den så kallade CR-metoden, (contract-relax), även kallad hold-relax (Österås, 1999). Vid CR-metoden sker efter, ett maximalt rörelseuttag, en isometrisk kontraktion under 5-10 sekunder, därefter avspänning mellan en till tre sekunder och avslutningsvis sker en töjning i muskelns ytterläge under en förutbestämd tid (Halbertsma, 1994). Nackdelar med metoden är att den är relativt svår att utföra korrekt (Gajdosik, 1993) och att det krävs en van person som utför töjningen (Hamberg et al, 1993) Viscoelasticitet Stretcheffekten anses bero på neurofysiologiska och mekaniska egenskaper. De neurofysiologiska mekanismerna grundar sig på en inhibition av den stretchade muskeln, vilket minskar det reflexmässiga motståndet till töjningen. De mekaniska egenskaperna beskrivs med biomekaniska termer och som de flesta biologiska vävnader är muskeln viscoelastisk. Viscoelastisk egenskap innebär en kombination av en viskös del där deformationen är tidsberoende och en elastisk del, där deformationen är belastningsberoende. Detta innebär att när en muskel stretchas till en ny bibehållen längd, kommer spänningen i muskeln att minska med tiden (Magnusson, 1998, Österås, 1999). Beträffande tidsfaktorer vid stretching så finns det inget entydigt svar i de studier som finns presenterade i dagens litteratur (Frisk, Benny: Personlig meddelse). 1.5 Muskeltrötthet. Muskeltrötthet kan definieras som: oförmåga att upprätthålla den kraft som krävs för att utföra en viss given rörelse. Det förekommer både en central trötthet som beror på faktorer i centrala nervsystemet och en perifer trötthet som beror på faktorer i musklerna. Vid muskeltrötthet blir muskeln eller muskelgruppen svagare och kan inte utföra explosiva rörelser lika bra (Svantesson, 2001).

9 8 1.6 Hoppförmåga. Avgörande faktorer för hoppförmåga är muskelstyrka, Stretch-Shortening-Cykelns egenskaper, muskeltrötthet, koordination och ledrörlighet. Vissa typer av hopp kräver en allmänt god rörlighet i höft-, knä- och fotleder (Svantesson et al, 2001). 1.7 Muskelstyrka En muskel består av både kontraktilt väv och icke kontraktilt bindväv. De kontraktila elementen ger muskeln möjlighet till att kontraktera sig, medan den icke kontraktila bindväven ger möjlighet till att motstå deformerande krafter samt viscoelasticitet. Kontraktilt väv: En muskel består av många muskelfibrer som är uppbyggt av muskelfibriller. Varje myofibrill består av sarkomerer som är den kontraktila enheten av myofibrillen. Sarkomeren består av överlappande myofilamenter av aktin och myosin som bygger korsbryggor och ger muskeln möjlighet till att kontraktera sig och avslappning (Kisner et al, 1996). När en muskel är immobiliserad över en längre tid sker det en förlust av kontraktila proteiner och en reduktion i antal myofibriller. Detta resulterar i hypotrofi och svaghet i muskeln. Tidsperioden och muskelns position under immobiliseringen samt graden av immobilisering, avgör graden av hypotrofi och reduktion av styrka. Om muskeln immobiliseras i en förkortad position sker det en större hypotrofi än vid en utsträckt position av muskeln. Detta kan förklaras av en reduktion av antal sarkomerer i både serie och i tvärsnitt. Muskelns uppbyggnad påverkar också responsen av immobilisering. Hypotrofi sker snabbare och i större grad i toniska hållningsmuskelfibrer än i fasiska muskelfibrer. Tillvänjningen till immobilisering av muskelns kontraktila enheter i antingen förkortad eller förlängd position är övergående. Den varar bara i 3-5 veckor om muskeln kommer tillbaka till tidigare bruk och förlängning i funktionella aktiviteter (Kisner et al, 1996). Icke kontraktilt bindväv. Icke kontraktil väv stöder de olika strukturerna i kroppen. Ledband, senor, ledkapsel, icke kontraktilt väv i muskeln, och hud har alla bindvävskarakteristiska som kan leda till en utveckling av adherenser och kontrakturer som påverkar flexibiliteten av vävnaderna som passerar leden. Vid immobilisering blir väven svagare pga nybildning av kollagen och svag bindning mellan de nya fibrerna som inte blir belastade. Adherenser bildas pga en större korsning mellan oorganiserade kollagena fibrer och pga mindre effektiv grundsubstans som skall upprätthålla ROM och smörjning mellan fibrerna. Det tar lång tid att återvinna normal styrka i bindvävsstrukturerna (Kisner et al, 1996). När knäleden var varit immobiliserad i flera veckor eller längre tidsperiod, utvecklas det kontrakturer och rörelseinskränkningar i kapsel, muskulatur och bindväv. Adherenser kan begränsa kaudal glidning av patella som kan resultera i nedsatt knäledsflexion, samt smärta när patella komprimeras mot femur. Om patella inte glider proximalt när m. quadriceps kontrakteras kan det utvecklas en reducerad aktiv knäledsextension (Kisner et al, 1996). Man kan säga att mätningar av muskelstyrka är viktiga för att se effekten vid träning och

10 9 rehabilitering. Mätningar av styrka kan dock inte fullt ut bedöma en persons funktionella prestationsförmåga. Brister i hoppförmåga blir mera uppenbara om patienter är uttröttad i muskulaturen (Augustsson, 2003). 1.8 Standardisering av mätmetoder och deras felkällor. Vid mätning av rörelseomfång finns det många tänkbara felkällor. Stratford et al (1984) har delat in dessa enligt följande faktorer: Testledaren, försökspersonen och mättillfället. Flera olika studier har gjort en blindstudie där testledaren inte läser av värdet (Hamberg et al, 1993, Stratford et al, 1984). Då en dator automatiskt registrerar värdet elimineras risken för avläsningsfel från mätutrustningen samt risken hos testledaren att förvänta sig ett visst nästa värde (Hamberg et al, 1993). Faktorer hos försökspersonen som kan påverka resultatet, är biologiska faktorer som t ex morgonstelhet, muskel- eller ledbesvär. Motivation och intresse hos försökspersonen vid respektive tidpunkt och varje testtillfälle kan variera (Ekstrand et al, 1982, Gajdosik et al, 1993, Halbertsma et al, 1994, Hamberg et al, 1993). Det är viktigt att vid varje mättillfälle vara i samma testlokal, med samma rumstemperatur. Mätutrustningen skall också vara tillförlitlig och rätt kalibrerad. Mätinstrument och anatomiska landmärken skall ha korrekt utmärkning och placering (Ekstrand et al, 1982, Gajdosik et al, 1993, Solgaard et al, 1986, Stratford et al, 1984). Vidare påpekar Ekstrand et al (1982) och Gajdosik et al (1993) att en standardiserad mätprocedur är det allra viktigaste för att minska mätvariationen och att det krävs en bra mätteknik för att uppnå detta mål. 1.9 Reliabilitet. Med reliabilitet menas: pålitlighet, tillförlitlighet, dvs frånvaro av fel som beror på slumpen. Vid en reliabilitetsstudie finns det två parametrar att utvärdera och förklara (Ekstrand et al, 1982). - Intratester reliabilitet = jämförelse mellan en och samma testare, antingen vid samma tillfälle eller vid två olika tillfällen. - Intertester reliabilitet = jämförelse mellan olika testare. Flera olika reliabilitetsstudier har visat en högre reliabilitet vid intratester studier jämfört med intertester studier (Boone et al, 1978, Gajdosik et al, 1993, Sapega et al, 1981). Detta innebär att man så långt som det är möjligt bör ha samma testare dvs samma individ som utför samtliga tester, åtminstone då man använder sig av manuella tester. 2. SYFTE Syftet med den här experimentella studien var att försöka besvara frågeställningen om det leder till ett ökat rörelseomfång i en funktionell position som efterliknar löpningens rörelsemönster, med en optimalt anpassad muskeltöjning. Dessutom värderas om en träningsstrategi förändrar muskelstyrka i knäledsmuskulatur samt uthållighet i vadens muskulatur och hoppförmåga parallellt med den ökade rörligheten. Mätning av smärta värderas som ytterligare en komponent i denna studie. Huvudsyfte är att påvisa om en kliniskt vanligt förekommande strategi för en effektfull rehabilitering av runners knee syndrom kan vetenskapligt värderas.

11 10 3. MATERIAL OCH METOD 3.1 Försökspersoner I den här experimentella träningsstudien används tre försökspersoner. Det är de tre första patienterna som söker behandling för smärta på utsidan av knäleden i samband med löpning. De klarar inte normal träning, löpning på grund av smärta vid belastningen i löpning. Samtliga försökspersoner har haft symtomen en längre tid och sökt idrottsläkare och annan rehabilitering utan att uppnått fullgod terapeutisk effekt, symtomen kvarstår. Söker nu en second opinion. Försöksperson 1: Ålder 30 år, vikt 82 kg och längd 186 cm. Manlig löpare på motionsnivå som fick ont båda knälederna vid tävlingslopp i terränglöpning hösten Hade innan loppet haft en påkänning, obehagskänsla på utsidan av vänster knäled under flera månaders tid. Ej klarat att träna löpning sedan ett år tillbaka trots olika behandlingar av chiropraktor, sjukgymnast och upprepade kontakter med idrottsläkare samt utprovning skor och fotortos. Försöksperson 2: Ålder 26 år, vikt 55 kg och längd 159 cm. Kvinnlig motionär som tävlar i multisport och spelar aktiv fotboll. Tränar normalt ca timmar/vecka. Har sedan sex månader tillbaka haft en smärta på utsidan av vänster knäled i samband med löpning, både löpträning samt fotbollslöpning. Sökt idrottsläkare men ej haft någon symtomlindrande effekt av farmakologisk terapi. Försöksperson 3: Ålder 28 år, vikt 78 kg och längd 187 cm. Manlig fotbollsspelare i division 2 som tränar och spelar matcher regelbundet. Han har haft ont på utsidan av vänster knäled i samband med löpning sedan 2 månader tillbaka. Har varit hos idrottsläkare, som erbjudit cortisoninjektion och styrketräningsövningar som terapi Testledare och testutrustning Testledare: sjukgymnast med en beprövad erfarenhet av testmetoder och töjnings- samt träningsmetoderna. Testledaren utförde exakt samma testning vid alla tre testtillfällena. Goniometer med långa skänklar användes för mätning av rörlighet i fot- och knä- och höftled. Myrinmätare användes för mätning av utåtrotation i höftleden. En kroppslängdmätare användes för att mäta antalet tåhävningar isolerat på ett ben för att kunna få likvärdiga förutsättningar för beräkning av antalet repetitioner. Speciell hoppmatta som registrerar tiden som testpersonen befinner sig i luften för att beräkna hopphöjden från detta värde av svävtiden. En dynamometer användes för att mäta kraften i höftledsextension och höftledsabduktion samt hamstrings curls. Ett quadricepsbord användes för mätning av kraft i quadricepsmuskulaturen. Painmatcher för mätning av smärta.. Figur 3. Goniometer med långa skänklar för mätning av ROM.

12 11 Figur 4. Fötternas placering var standardiserad vid mätning av ROM. En kroppslängdmätare användes för att mäta höjd på tåhävning isolerat på ett ben för att få likvärdiga förutsättningar för beräkning av antalet repetitioner (Sjukvårdsgrossisten i Väst ABBox 28, Fritsla, Sweden), figur 5. Illustration: Björn Härgestam Figur 5. Kroppslängdmätare för test av antalet tåhävningar. En speciell hoppmatta användes för hopptest (PROBOTICS INC, 8602 Esslinger Count, Hunterville AL 35802, USA, Global Sport Scandinavia AB, Box 143, Höllviken, Sweden). Hoppmattan med tillhörande mätare registrerar tiden som testpersonen befinner sig i luften för att omedelbart beräkna hopphöjden i centimeter från detta värde av svävtidens längd, figur 6. Illustration: Björn Härgestam Figur 6. Hopptest på hoppmatta. Painmatcher från Cefar Medical, painmatcher är ett elektriskt mätinstrument för registrering, skattning och kvantifiering av smärta. Den har i studier visat sig vara en reliabel, stabil och kraftfull metod för att mäta smärta.

13 12 Mätinstrumentet ger möjlighet att bestämma fyra olika värden; Sensorisk tröskel; vilket innebär lägsta nivå av stimulering som kan förnimmas. Smärttröskel; innebär lägsta nivå av stimulering som upplevs smärtsam. Smärtjämförelse; där stimuleringen jämförs med den egna kroppsliga smärtan. Smärttolerans; innebär hur länge en person står ut med en smärtsam stimulering. Jag vill i denna studie använda painmatchern som instrument för att mäta dessa svårmodulerade effekter före och efter olika former av en relativt intensiv träning. 3.3 Procedur Försökspersonen är en patient som kommer med en läkarordinerad remiss för behandling för diffus smärta knäledens utsida. Symptomen ökar vid belastning och framförallt löpning. Försökspersonen får vid telefonkontakt förfrågan om medverkan i denna studie. Eftersom det är av intresse för vederbörande så kommer försökspersonen klädd för träning vid första tillfället. Ålder, vikt och längd registreras vid första tillfället. Dessutom får försökspersonen ytterligare information om denna experimentella träningsstudie. Mätningar utförs med Painmatcher, ROM, hopp, styrketest, balanstest och tåhävningar Smärtregistrering med Painmatcher. Försökspersonen utförde mätningar vid första undersökningstillfället med Painmatchern. Följande instruktion gavs till försökspersonen: - håll Painmatchern mellan vänster tumme och pekfinger - håll kvar tills Du känner den första förnimbara känsla av stimulering (sensorisk tröskel) - håll kvar tills stimuleringen övergår till smärta (smärttröskel). Två olika värden registreras. Sensorisk tröskel och smärttröskel ROM mätning fot- och knäledsrörlighet. Testledaren placerar försökspersonen, utan skor, på en träskiva med samtliga tår riktade framåt i en huksittande position, figur 4. Mäter försökspersonens dorsalflexion i fotleden med laterala malleolen på underbenet och fotens utsida som anatomiska landmärken och referenslinjer. Goniometervärde läses av. Mäter i bibehållen utgångsposition i huksittande knäledsrörlighet med caput fibula på underbenet samt trokanter major på lårbenet som anatomiska landmärken och referenslinjer. Speciellt uppmärksam och noggrann med flera avläsningar på goniometern i den position som försökspersonen klarar att komma till med hela foten placerad mot underlaget. Goniometervärde läses av. Mätvärden från knäledens goniometermätning registreras på närmaste 5 grader, figur 7. Illustration: Björn Härgestam Figur 7. Mätning av ROM i huksittande med goniometer.

14 ROM - mätning av höftledens utåtrotation i fixerad position Försökspersonen ligger på rygg. Det testade benet placeras i en position där det har 90 grader i höftledsflexion och 90 grader i knäledsflexion. En myrinmätare användes för mätning av ROM i utåtrotion i höftleden i den fixerade positionen. Myrinmätaren placeras på ett kardborreband över testpersonens knäskål och mätaren nollställes. Testledaren utåtroterar försökspersonens testade ben så mycket som möjligt utan att det sker en medrörelse av bålen och det andra benet. Myrinmätarens värde avläses och registreras. Testet upprepas enligt samma utförande på andra benet. Mätvärdet avlästes och registreras, figur 8. Illustration: Björn Härgestam Figur 8. Mätning av höftledens utåtrotation ROM - mätning av höftledens extension i en fixerad position Försökspersonen ligger på rygg längst ut på bänkens kant. Tuber ischii placerad på ytterkanten av bänken, det testade benet hänger fritt ut i luften och andra benets höftled i maximal flexion. Ländryggen har kontakt med underlaget. Mätning av höftledens extension i denna position, bänkens plan och lårbenet är riktlinjer för mätning med goniometer. Värdet registreras, figur 9.

15 14 Illustration: Björn Härgestam Figur 9. Test av höftflexionsmuskel längd och höftextension rörlighet Balanstest. Försökspersonen får utföra ett så kallat Sergent test, vilket innebär att stå stilla på ett ben och samtidigt blunda med ögonen. En minut (60 sek) anses som ett godkänt resultat. Testet genomförs först stående på höger ben, sedan motsvarande test stående på vänster ben Tåhävningstest. Testledaren placerar försökspersonen stående vid en vägg. Fingertopparna placeras i axelhöjd mot vägg. Testar av med att försökspersonen utför en maximal tåhävning upp med huvudet mot en ett stopp på kroppslängdmätaren. Denna höjd markeras. Försökspersonen utför därefter maximalt antal tåhävningar på ett ben till en höjd en cm lägre än den maximala tåhävningshöjden med två ben, figur 5. Testet avbryts när försökspersonen inte längre når upp till testhöjden. Antalet registreras. Upprepar testet med andra benet. Testresultat registreras. Illustration: Björn Härgestam Figur 5. Mätning av antalet tåhävningar på ett ben.

16 Hopptest. Testledaren placerar försökspersonen på hoppmattan. Försökspersonen får göra testhopp för att vänja sig vid situationen. Utför därefter tre upphopp med två ben till maximal höjd och försöker enligt instruktionen att landa på hela foten. Hopphöjden beräknas omedelbart med automatisk omräkning till cm i hopphöjd. Bästa resultat registreras, bild 4. Därefter gör försökspersoner tre upphopp isolerat på ett ben och motsvarande på andra benet, instrueras att försöka landa på hela foten. Bästa resultat registreras. Figur 7. Hopptest på hoppmatta. Illustration: Björn Härgestam Test av muskelstyrka höftextension, rakt bendrag. I stående position testas muskelstyrka i höftextension med en dynamometer som visar antalet kilo som försökspersonen kan dra benet bakåt, figur 10. Illustration: Björn Härgestam Figur 10. Test av höftextension med rakt bendrag bakåt Test av muskelstyrka höftabduktion, rakt bendrag. I stående position test muskelstyrka i höftabduktion med en dynamometer som visar antalet kilo som försökspersonen kan dra benet utåt i sidled, figur 11.

17 16 Illustration: Björn Härgestam. Figur 11. Test av höftabduktion med rakt bendrag utåt Test av muskelstyrka hamstringscurls. Med försökspersonen i framliggande position utförs en maximal knäflexion. Mätning med dynamometer som visar antalet kilo som försökspersonen kan böja knäleden med knäledsflexormuskler, hamstrings samt triceps surae. Test isolerat ben, jämförelse med andra benet Test i quadricepsbord av quadricepsstyrka. Försökspersonen placerad sittande i ett quadricepsbord. Knäleden centralt mitt i knäleden. Test av isolerad bensträckning och värdering av antalet kilo försökspersonen orkar sträcka med ett isolerat ben. Jämförelse med andra benet, figur 12. Illustration: Björn Härgestam Figur 12. Test av quadriceps, isolerat ett ben Instruktion muskelträning och töjningsövningar. Omedelbart efter mätproceduren fick försökspersonen en praktisk instruktion i töjning av höftens utåtroterande muskler i en specifik position. Den metod som jag valt att använda som autostretching i studien är en långsam applikation till ytterläge och därefter en långvarig töjning på 15 sekunder med 5 repetitioner och en kort paus på någon sekund mellan repetitionerna. Instruktion är att utföra en muskeltöjning varje dag. Instruktionen var en

18 17 muntlig, praktisk genomgång om utförandet av muskeltöjning. Dessutom fick samtliga en skriftlig instruktion utförande om töjningsmetoden utan föregående uppvärmning. Alla försökspersoner fick alltså individuell guidning i töjningstekniken av samma testledare. Avsikten var att finna ut en bekväm position för att kunna utföra en optimalt anpassad individuell töjning av höftmuskulatur för varje försöksperson, figur 13. Illustration: Maria Löfgren Figur 10. Töjning av höftens utåtförande och utåtroterande muskular. Försökspersonerna fick även information och instruktion om lämpliga styrketräningsövningar. Samtliga övningar finns illustrerade som bilaga 1. * Stående balansträning på ett ben med gummiexpanderslang som motstånd. * Bållyftning isolerat på en sida i taget. * Tåhävningar excentriskt i trappa. * Höftextensionsträning av hamstrings och glutealmuskler i ryggliggande med bäckenlyftningar två ben respektive isolerat på ett ben. * Maximal sidlyftning med ena benet fixerad i en slynga. * Stretching av triceps suraes olika portioner. * Stretching av quadriceps. * Stretching av iliopsoas Uppföljning av tester och mätningar. Uppföljning med ny mätning enligt tidigare utförda mätningar utfördes efter ca 4 veckors tränings- och töjningsperiod. Uppföljning för slutstatus och nya mätningar efter ca 8 veckors tränings- och töjningsperiod. 3.4 Statistik Statistik beräknas inte eftersom det enbart rör sig om tre försökspersoner. 4. RESULTAT Resultat av töjnings- och träningsbehandling åskådliggörs i tabell 3, 4 och 5. Det finns en påtagligt snabb effekt av ökning i ROM i höftledens utåtrotation. Intressant är att konstatera att FP 2 och FP 3 klarar löpning för fullt utan symtom, och FP1 kan jogga sträckor över en km vid uppföljningstest men har fortfarande periodvis smärtsymtom från knäled.

19 18 Mätvärden och testresultat Försöksperson 1 ROM-huk sittande: Hopptest Testtillfälle Painmatcher Balanstest Tåhävning Utåt rot ROM Höft flexion ROM Höft abd Höft ext Q-ceps HS-curls grader 2 ben/hö/vä cm 1 ben/ sek hö/vä höft grader grader defekt ext 1- start /21/19 30/15 25/20 55/40 10/10 20/16 20/17 55/47½ 22/ v /22/21 45/30 25/20 70/70 10/10 22/20 28/26 55/47½ 20/ v /22/24 60/60 27/22 70/70 5/5 25/25 30/30 62½/55 22/20 Tabell 3. Mätvärden och testresultat FP 1 kilo kilo Kilo kilo Mätvärden och testresultat Försöksperson 2 ROM-huk sittande: Hopptest Testtillfälle Painmatcher Balanstest Tåhävning Utåt rot ROM Höft flexion ROM Höft abd Höft ext Q-ceps HS-curls grader 2 ben/hö/vä cm 1 ben/ sek hö/vä höft grader grader defekt ext 1- start /29/17 60/60 37/30 40/40 30/20 17/14 25/19 40/35 14/ v /32/31 60/60 34/30 65/55 15/15 17/15 28/24 40/40 17/ v /29/29 60/60 35/38 80/70 10/10 15/15 26/25 47½/40 19/19 Tabell 4. Mätvärden och testresultat FP 2 kilo kilo Kilo kilo Mätvärden och testresultat Försöksperson 3 ROM-huk sittande: Hopptest Testtillfälle Painmatcher Balanstest Tåhävning Utåt rot ROM Höft flexion ROM Höft abd Höft ext Q-ceps HS-curls grader 2 ben/hö/vä cm 1 ben/ sek hö/vä höft grader grader defekt ext 1- start /29/28 60/60 51/52 60/60 0/10 24/18 25/23 85/85 27/ v /26/28 60/60 56/60 80/80 0/5 25/25 25/25 92½/85 23/ v / /60 66/65 80/80 0/0 25/25 27/30 92½/85 26/27 Tabell 5. Mätvärden och testresultat FP 3 5. DISKUSSION I en omfattande reviewartikel för att värdera stretchingens effekt för löpning, kraft och hopp fann inte författarna någon artikel som refererade till skadade atleter och stretchingens effekt som läkning (Shrier, 2003). Författarna anser att det finns belägg för att stretching i en akut fas inte ökar kraft eller hopphöjd samt att stretching anses försämra löphastigheten på kort sikt. Däremot kan regelbunden stretching leda till ökning av kraft, hopp och löpkapacitet, medan det inte finns någon evidens för att stretching skulle förbättra löpekonomin (Shrier, 2003). En annan författare anser sig funnit ut i olika studerade studier att skaderisken kan öka hos löpare med stretching (O`Connor, 2001). I en evidensbaserad litteraturgenomgång dras slutsatsen att evidensen för att stretching före eller efter träning kan minska antalet skador inte är tillräckligt starka för att kunna ge några generella rekommendationer (Thacker, 2004). Det finns dock en studie som visat att regelbundenhet i töjning av hamstrings kunde uppmätas som en ökad rörlighet även 24 timmar efter töjningen (de Weijer, 2003). Muskeltöjningen är alltså en omdiskuterad faktor i vår tid. I min experimentella studie har jag valt som en hypotes, grundad på klinisk erfarenhet, att det är en god terapeutisk effekt att töja kilo kilo Kilo kilo

20 19 en muskel/muskelgrupp. När det förekommer en muskelstiffness som leder till en begränsad rörlighet i en eller flera leder, alltså ett adekvat undersökningsfynd vid en skadeanalys. En studie på unga ishockeyspelare utan speciella symtom visade att daglig töjning av höftens abduktor och utåtrotatormuskulatur i den valda positionen för även denna aktuella studie gav en signifikant ökning av ROM. Både de av ungdomarna som utförde töjning efter föregående uppvärmning, liksom de som utförde töjning utan föregående uppvärmning fick en ökning av ROM i den registrerade positionen (Pitkänen, Pentti: Personlig meddelse). Tidigare studier har funnit ett samband mellan styrka/flexibilitet och andelen överbelastningsskador inom en rad olika idrottsgrenar (Hunt, 2003). Till stor del handlar uppkomsten av dessa skador om att individens förmåga att, vid till exempel knäskador, reducera kraften som fördelas, inte bara på strukturer runt själva knäleden utan även på vader, fotleder, knä och höft. Är muskulaturen svag i de omkringliggande områdena så ökar belastningen på knäleden och risken för skador blir större (Hunt, 2003). Artikelförfattaren Hunt anser även att ett aktivt styrketräningsprogram är att föredra framför konventionell fysioterapi såsom massage, stretching etc (Hunt, 2003). Tolkningen om vad som är vad i en fysioterapeutisk behandling är ett problem för fysioterapin som profession. Fysioterapi anges ofta som en schablonbild där diverse olika behandlingsmetoder får samma innebörd. Den framgångsrika modell med excentrisk träning som behandling för kronisk akillestendinos är idag en vanligt tilllämpad behandling hos många fysioterapeuter (Alfredson, 2001). I denna form av styrketräning sker en bromsande förlängning av vadmuskulaturen. Framgången kontra koncentrisk muskelträning av vadmuskulatur förklaras med hypotesen att rörlighetsutslaget blir större och att det sker en ökad belastning. En annan teori är att kärlflödet stryps vid excentrisk muskelträning. En annan studie har visat att det är en lägre styrka/kapacitet i vadmuskulaturen vid tågång, alltså vid en ökad plantarflexion i fotled (Perry, 2003). Att vadmuskulaturen är påtagligt viktig för människan påvisar en annan studie som har funnit att en inskränkt dorsalflexion i fotleden är största enskilda riskfaktorn för plantar faschiit (Riddle, 2003). Styrketräning av triceps surae och tibialis anterior leder inte bara till styrkeökning utan kan även leda till en förbättrad balans även hos en äldre population har en studie kunnat påvisa (Albright, 2003). Andra forskare har funnit ett samband med signifikant svaghet i höftens abduktorer och utåtotatorer hos skadade idrottsmän jämfört med idrottsmän som inte råkat ut för skada. Styrkan i höftens utåtrotatorer visade sig vara den enda användbara prediktorn för skaderisk (Leetun, 2004). I min kliniska vardagssituation möter jag ofta idrottare, motionärer som har en lokal eller diffus knäsmärta. Ett vanligt fynd vid analys är en stiffness i lateral höftmuskulatur, både abduktor- och utåtrotationsmuskler, samt även utsidan av vadens muskulatur. Kraften är oftast mera symmetrisk än rörligheten, balansen kan vara påtagligt påverkad. Därför är behandlingskonceptet en daglig specifikt riktad muskeltöjning höft- och vadmuskulatur, samt funktionell muskelträning av framförallt fot- och vadmuskulatur. Att val av töjningsmodell har en betydelse har visats i en studie, där man använde sig av en mycket brukad töjningsmodell av vadmuskeln så visade det sig att den hade samma effekt som ingen töjning alls (Yuodas, 2003). Att en

21 20 aktiv behandling läker skador bäst har en litteraturöversiktsstudie givit klart besked om. Författarna anser att en kort tids immobilisering följd av kontrollerad och progressiv mobilisering är överlägsen immobilisering vid muskuloskelettala skador (Kannus, 2003). I denna experimentella studie som omfattar 3 försökspersoner kan man utläsa av resultaten att den faktor som har förändrats mest under träningsperioden är ROM, utåtrotation i höftled. Samtliga försökspersoner hade en klart nedsatt utåtrotation vid start av träningsperioden. Det var ett medvetet val att välja olika hög träningsnivå och aktivitetsgrad på försökspersonerna. Fp 3 hade initialt en god kraft, uthållighet, balans och hög smärttolerans kunde på mycket kort återgå till full idrottsträning med effekten av töjningsträningen. Även Fp 2 som hade en påtaglig stiffness initialt i höftens muskulatur kunde komma i normal löpträning redan en kort träningsperiod. Fp 1 som hade den lägsta träningsnivån och träningsbarheten, samt dessutom den längsta skadeperioden har haft en betydligt längre väg till att återerövra normalisering av rörlighet. Här fanns till skillnad från de övriga Fp en nedsatt rörlighet i huksittande samt en låg uthållighet i vadmuskulaturen förutom stiffness i höftens muskler. Trots att det är ett mycket begränsat antal försökspersoner så är det trots allt ett faktum att de samtliga var skadade vid studiens inledning, försökspersonerna har uppnått en symtomlindring parallellt med ökad rörlighet i höftens utåtrotation i den uppmätta positionen. Av övriga faktorer som värderats kan noteras att stryka och hoppförmåga trots regelbunden styrketräning och töjning inte har förbättrats nämnvärt. Man kan dock utläsa från resultaten att uthållighet/kapacitet i antal tåhävningar initialt är lägre i det benet som visar symtom från knäledens utsida, en ökning av uthålligheten sker under träningsperioden. 5.1 Konklusion Att optimera muskeltöjning i en funktionell position så nära det rörelsemönster eller den aktivitet som den skall utföras kan ha en stor och praktisk ändamålsenlig användning inom idrottsmedicin, idrottsträning och motionsträning. Med hänvisning till denna studie så kan jag rekommendera att flera studier avseende töjning av muskulatur i en funktionell position genomförs, gärna med klinisk inriktning i positioner där symtom eller besvär är direkt relaterade till fysisk aktivitet/idrottsutövning.

22 21 REFERENSER Albright S, Ellsworth A, Kane E, Holbein-Jenny MA. (2003): Slippery Rock University, PA, USA. Ameican Physical Therapy Association (APTA) Annual Conference Alfredson H. (2001): Excentrisk vadmuskelträning som behandling vid smärtsam kronisk Akillestendinos. Svensk Idrottsforskning. MediaLaget Stockholm AB. 2001;3: Alter M J, Science of Stretching. (1988): Human Kinetics ISBN: Augustsson J. (2003): Kinetic chain weight training, strength assessment, and functional performance testing. The Sahlgrenska Academy at Göterborg University ISBN Bahr R, Maehlum S. ( 2002): Idrettsskader. ISBN: Boone D, Azen S, Lin C et al. (1978): Realiability of goniometric measurements. Phys Ther 1978;58(11): Condon S. Hutton R. (1987): Soleus muscle electromyographic activity and ankle dorsiflexion range of motion during four stretching procedures. Phys Ther 1987;67(1): de Weijer VC, Corniak CK, Shamus E. (2003): The effect of static stretch and warmup exercise on hamstring length over the course of 24 hours. J Orthop Sports Phys Ther 2003;33(12): Ekstrand J, Karlssson J. (1998): Fotbollsmedicin. Svenska Fotbollförlaget AB ISBN: Ekstrand J, Wiktorsson M, Öberg B, Gillquist J. (1982): Lower extremity goniometric measurements: A study to determine their reliability. Arch Phys Med Rehabil 1982;63: Faugli HP (editor)(1996) / The Norwegian MET Institute:(1996): Medical Exercise Therapy. IBSN Frisk B (2004). Muskeltöjning och tidsfaktorer. Medcinsk Träningslära: gruppuppgift 2004, Bergens Högskole. Gajdosik RL. Williams AK. (2002): Relation of maximal ankle dorsiflexion angle and passive resistant torque to passive-elastic stiffness of ankle dorsiflexion stretching. Percept Mot Skills 2002;aug;95(1): Gajdosik R. Bohannon R. (1993): Clinical measurement of range of motion. Review of assessing hamstrings muscle length. JOSPT 1993;18(5): Gjerset A. Annerstedt C. (1997): Idrottens Träningslära. SISU Idrottsböcker, Multicare Förlag ISBN: Halbertsma J. Göeken L. (1994): Stretching exercises: Effect on passive extensibility and

23 22 stiffness in short hamstrings of healty subjects. Arch Phys Med Rehabil 1994;75: Hamberg J. Björklund M. Nordgren B. Sahlstedt B. (1993): Stretchablility of the rectus femoris muscle: Investigation of validity and intratester reliabilility of two methods including X-ray analysis of pelvic tilt. Arch Phys Med Rehabil. 1993;74: Hunt A. (2003): Muscoloskeletal fitness the keystone in overall well-being and injury prevention. Clin Ortop 2003;409: Kaltenborn F. (1980): Mobilization of the extremity joints ISBN: Kannus P, Parkkari J, Järvinen TL, Järvinen TA, Järvinen M. (2003): Basic science and clinical studies coincide: active treatment approach is needed after a sports injury. Scand J Med Sci Sports 2003;13(3): Karlsson J, Thomeé R, Martinsson L, Swärd L. (1997): Motions- & Idrottskador och deras Rehabilitering. Ödeshög. Danagård AB ISBN: X. Karlsson M, Nyquist F, Karlsson C. (2003): Fysisk aktivitet ökar muskelstyrkan och minskar antalet fall. Fysisk aktivitet ökar benmassan hos växande barn och minskar förlusten hos äldre. Svensk Idrottsmedicin. 2003; Kendall H, Kendall F, Wadsworth G. (1971): Muscles testing and function. Williams & Wilkins SBN Kisner C, Colby LA. (1996): Therapeutic Exercise. Foudations and Techniques. 4 th edt. Williams & Wilkins Leetuu DT, Ireland ML, Willson JD, Ballantyne BT, Davis IM. (2004). Core stability measures as risk factors for lower extremitety injury in athletics. Med Sci Sports Exerc 2004;36(6): Magnusson P. (1998): En biomekanisk bedömmelse af udspaending. Danske Fysioterapeuten. 1998;12:6-10. Miyoshi T, Shirota T, Yamamoto S, Nakazawa K, Akai M. (2003): Lower Limb joint moment during walking in water. Disabil Rehabil. 2003;nov 4;25(21): Moseley AM, Crosbie J, Adams R. (2001): Normative data for passive ankle plantarflexiondorsalflexion flexibility. Clin Biomech. 2001;16(6): Nigg BM, Fisher V, Allinger tl, Ronsky JR, Engsberg JR. (1992): Range of motion of the foot as a function of age. Foot Ankle. 1992;13(6): Perry J, Burnfield JM, Gronley JK, Mulroy SJ. (2003): Toe walking: muscular demands at the ankle ande knee. Arch Phys Med Rehabil. 2003;84(1):7-16. Pitkänen, P. (2003). Töjning av utåtroterande höftmuskulatur i en funktionell position. En jämförelse mellan uppvärmd icke uppvärmd muskulatur. Forskningsprojekt 10 p. Karolinska Institutet HT 98/99.

24 23 Pitkänen, P. (2004). Aktiv regelbunden töjning av vadmuskulatur och excentrisk träning av vadmuskular. En jämförelse för att se om töjning och/eller träning leder till rörelseökning i fot- och knäled i en huksittande postion. Mastersuppsats Umeå Universitet Riddle DL, Pulisic M, Pidcoe P, Johnson RE. (2003): Risk factors for plantar fascitis: a matched case-control study. J Bony Joint Surg Am. 2003;85-A(5): Samuelsen G. (1996): Hoftens små utoverrotatorer. Fysioterapeuten. 1996;1: Samuelsen G. (1997): Quadriceps coxae. Idrettsmedicin. 1997;4:5-6. Sapega AA, Qudenfeld T, Moyer R, Butler R (1981): Biophysiocal factors in range-ofmotion exercise. Th Phys and Sportmed. 1981;9(12). Shrier I. (2003): Does Stretching Improve Performance? A Systematic and Critical Review of the Literature. Cl J of Sportmed. 2003;14(5)sept: Solgaard S. Carlsen A.(1986): Reproducilility of goniometry of the wrist. Scand J Rehab Med. 1986;18:5-7. Stratford P, Agostino V, Brazeau C, Gowitzke BA. (1984): Reliability of joint angle measurement: A discussion of methodology issues. Phys Can. 1984;36:5-9. Svantesson U. (2001): Spänst och elasticitet i sena och muskulatur. Svensk Idrottsforskning. MediaLaget Stockholm AB. 2001:3: Svantesson U, Thomeé R, Karlsson J. (2001): Idrottens Spänstbok. SISU Idrottsböcker ISBN: Svenska Fotbollförbundet, Medicinska utskottet.(1999): Skadeförebyggande tester för fotbollsspelare under Förbundsinfo, rubriken Viktiga dokument. Sölveborn S-A. (1982): Boken om stretching. Ystad, Nordiska bokhandelsförlaget. 1982; Thacker SB, Gilchrist J, Stroup DF, Kimsey CD jr. (2004): The impact of stretching on sports injury risk: a systematic review of the literature. Med Sci Sports Exerc 2004;36(3): Toft E, Espersen G, Kålund S et al. (1989): Passive tension of ankle before and after stretching. Am J Sports Med. 1989;17(4): Youdas JW, Krause DA, Egan KS, Therneau TM, Laskowski ER. (2003): The effect of static stretching of the calf muscle-tendon unit on active ankle dorsalflexion range of motion. J Orthop Sports Phys Ther. 2003;33(7): Österås H. Kjeldsen H.(1999): Begelelighetstrening effect of virkningsmekanismer. Fysioterapeuten. 1999;1:12-17.

Forskningsteknik (20 poäng) Karolinska Institutet

Forskningsteknik (20 poäng) Karolinska Institutet Idrottsmedicin & Idrottsmedicinsk Forskningsteknik (20 poäng) Karolinska Institutet Forskningsprojekt, 10 poäng HT-98/VT-99 Sekt för Idrottsmedicin Karolinska sjukhuset Titel Töjning av utåtroterande höftmuskulatur

Läs mer

Idrottsmedicinska enheten Umeå Universitet 901 87 Umeå

Idrottsmedicinska enheten Umeå Universitet 901 87 Umeå Idrottsmedicin Fristående kurs Umeå Universitet Idrottsmedicin D, 20 poäng HT-03/VT-04 Idrottsmedicinska enheten Umeå Universitet Titel Aktiv regelbunden töjning av vadmuskulatur och regelbunden excentrisk

Läs mer

FYSIOTERAPIUTDANNINGEN AVDELING FOR HELSE- OG SOSIALFAG HÖGSKOLEN I BERGEN

FYSIOTERAPIUTDANNINGEN AVDELING FOR HELSE- OG SOSIALFAG HÖGSKOLEN I BERGEN FYSIOTERAPIUTDANNINGEN AVDELING FOR HELSE- OG SOSIALFAG HÖGSKOLEN I BERGEN Har medicinsk träningsterapi effekt på smärta, uthållighet, hoppförmåga och funktionskapacitet hos en patient med en diffus belastningsrelaterad

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren? En mycket viktig muskelgrupp när det gäller hopp och löpförmåga är vadmuskeln(m Triceps surae). Muskeln består av tre delar a) Tvillningvadmuslen ( M Gastrocnemius)

Läs mer

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska och öka

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och

Läs mer

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara. HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet

Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet Suzanne Werner De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada. Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

BERGS BALANSSKALA MANUAL

BERGS BALANSSKALA MANUAL 1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten

Läs mer

Träningssplan: vecka 1-6

Träningssplan: vecka 1-6 Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

Rörlighetstester för orientering

Rörlighetstester för orientering Rörlighetstester för orientering Henrik Laas ETU redovisning, SOFT Tränarkonvent 23/11-2012 Introduktion Svensk orienterings mål: Världens bästa landslag Målet uppnås tillsammans: Individ, förening, elitmiljö

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

Ortopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Kondition och styrka för Skå IK Handboll Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Ligamentskador i fotleden

Ligamentskador i fotleden Ligamentskador i fotleden En av de vanligaste skadorna i samband med idrott är ligamentskada i fotleden. Speciellt utsatt är de laterala ligamenten. P.g.a. hur frekventa dessa skador är, finns ökat intresse

Läs mer

Effekter av träning på vibrationsplatta

Effekter av träning på vibrationsplatta Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Observerande Gånganalys

Observerande Gånganalys Observerande Gånganalys Gåskoledagarna April 2014 Åsa Bartonek Innehåll idag Allmänt om gång 3D gånganalys Kinematik Kinetik Effekt Tid- och distansparametrar Fotgungor Utvärdering ortos/protes 10-punkt

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk

Läs mer

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen 1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets

Läs mer

Stretchövningar Fotboll

Stretchövningar Fotboll Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en

Läs mer

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( )

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( ) Id.lär och tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och massage B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 (2010-03-26) Tentamen består av

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Styrketräning för fotbollspelare

Styrketräning för fotbollspelare Styrketräning för fotbollspelare Varför styrketräning? Styrketräning är egentligen flera olika typer av träning. Det säger sig självt att låt säga en bodybuilder och en höjdhoppare tränar styrketräning

Läs mer

Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29)

Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29) Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29) Tentamen består av 17 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Stretchövningar Ishockey

Stretchövningar Ishockey Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på

Läs mer

Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass)

Uppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass) Grattis detta är ditt träningsprogram för sommaren. Detta är utformat så att du ska komma tillbaks stark och minimera skador när säsongen börjar igen. Om man vilar från träning hela sommaren måste man

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen

Läs mer

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?

Vad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros? Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning

Läs mer

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor

Fotbollsskador. Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Stefan Ålander Leg. kiropraktor Fotbollsskador Akut omhändertagande Skadeförebyggande träning/åtgärder Vanliga skador inom fotboll Återgång till spel efter skada Akut omhändertagande PRICE

Läs mer

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

FYSPROFIL ULTIMATE FRISBEE ELIT

FYSPROFIL ULTIMATE FRISBEE ELIT FYSPROFIL ULTIMATE FRISBEE ELIT Målsättning Att genom en fysprofil skapa en röd tråd som är genomgående från nybörjare till landslag. Att säkerställa de biomekaniska och fysiska krav en Ultimatespelare

Läs mer

Explosiv styrka och snabbstyrka

Explosiv styrka och snabbstyrka Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft

Läs mer

Tillbaka till Racket Utan Smärta! En Analys av. Knäböj. Modell: Tor Lundsten. 82 Exhale All Sports Magazine

Tillbaka till Racket Utan Smärta! En Analys av. Knäböj. Modell: Tor Lundsten. 82 Exhale All Sports Magazine Tillbaka till Racket Utan Smärta! En Analys av Knäböj Modell: Tor Lundsten 82 Exhale All Sports Magazine Text: Joachim Bartoll Foto: Magda Gad Vi lever i en tidsålder där gymmen är fyllda med datoriserade

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

Höftortoser. www.camp.se

Höftortoser. www.camp.se www.camp.se NewCamp höftortos Rigid höftortos med aluminiumskenor. Höftdel och lårdel som sammankopplas med en ställbar led i flexion/extension och i abduktion. Ortosens flexibla höftdel gör det möjligt

Läs mer

https://se-fotboll.s2s.net/sessionview.php?id=2336053&_format_for_print=1

https://se-fotboll.s2s.net/sessionview.php?id=2336053&_format_for_print=1 Sida 1 av 10 Vem, vad, var och när Titel Lag/grupp Försvarsspel - Individuell Press Rättvänd; Mv: Skott och Friläge F12, P12 Datum Torsdag, 31 December 2015 Tid 00:00-02:05 Plats Total tid Gjord av Försvarsspel

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling

Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling Motorisk kontroll balans/koordination/teknik Betydelsen för kraftutveckling För att kunna prestera bra i idrott är det viktigt med en effektiv motorisk kontroll, dvs att balans/koordination/teknik fungerar

Läs mer

Patella Pro. Ortosen som positionerar patella optimalt

Patella Pro. Ortosen som positionerar patella optimalt Patella Pro Ortosen som positionerar patella optimalt P r o d u k t i n f o r m a t i o n Dynamisk återcentrering Patella Pro Beprövat överlägsen och en unik behandlingsmetod 2 Otto Bock HealthCare Patella

Läs mer

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort

Läs mer

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Sida 1 av 6 Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Passiv ledrörlighet Utgångsställning i ryggliggande position. Jämna upp mätvärdena till fem/tiotal. Höftflexion Utgångsställning: Patient

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast

Ledrörlighet Svåra hjärnskador. 2015-05-27 Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Svåra hjärnskador 2015-05-27 Jönköpings kommun, leg. sjukgymnast Ledrörlighet Bakgrund Kontraktur Definitionen av en kontraktur beskrivs enligt nationalencyklopedin som inskränkt rörlighet

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

2015-10-20. Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

2015-10-20. Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet Äldre? > 65 år Fysisk aktivitet och hälsa för äldre Leg.fysioterapeut, Med dr Karolinska Institutet 75 år Äldre äldre 85 år > 85 år fördubbling på 30 år Sverige 2013: 19% > 65 år Kvinnor: 84 år, män: 80

Läs mer

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten

Läs mer

VB 100 BRUKSANVISNING

VB 100 BRUKSANVISNING VB 100 BRUKSANVISNING SÄKERHETSANVISNINGAR Läs igenom anvisningarna noggrant innan du börjar använda träningsmaskinen. Träningsmaskinen är avsedd för hemmabruk och är konstruerad för en maximal kroppsvikt

Läs mer

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för

Läs mer

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet) Råd och övningar vid osteoporos Rätt hållning kan förebygga överbelastning på muskler och leder. Stå så rak som möjligt. Håll in

Läs mer

SVENSK NORSK DANSK. www.camp.se. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning

SVENSK NORSK DANSK. www.camp.se. a ToeOFF Family product. Avsedd för en persons användning SVENSK NORSK DANSK a ToeOFF Family product Patent no.: ToeOFF, ToeOFF Short, ToeOFF Fantasy, ToeOFF NFR, BlueRocker, BlueRocker NFR, KiddieGAIT, KiddieGAIT NFR: AU736950, BE1005297, BE1114626, DK1005297,

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 75 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Press och Täckning F15, P15 :

Läs mer

MultiMotion. Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion

MultiMotion. Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion Dynamiskt korrigerande ortossystem för både extension och flexion Ett dynamiskt korrigerande ortossystem som säkerställer en snabb, effektiv och adekvat behandling av kontrakturer, orsakade av neurologiska

Läs mer

5 genvägar till mer muskler

5 genvägar till mer muskler 5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,

Läs mer

Elasticitet i muskler och senor - var står vi idag

Elasticitet i muskler och senor - var står vi idag Elasticitet i muskler och senor - var står vi idag God spänst och elasticitet i muskler och senor är viktigt inom alla idrotter. Med god spänst menas att kombinationen av excentriskt och koncentriskt muskelarbete

Läs mer

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar

Läs mer

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Illustrationer: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn

Läs mer

2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK

2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK 2015-09-14 Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Inledning SvTF har sedan januari 2007 utvärderat tester

Läs mer

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Överdriven oro för kombinationsträning

Överdriven oro för kombinationsträning Överdriven oro för kombinationsträning Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrkeoch uthållighetsträning.

Läs mer

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL

SKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer