täcks av finsediment och därmed inte är lika sårbar som där den ligger i ytan. Alternativet är dock något längre än alternativ A3.

Transkript

1 5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1 Val av lokalisering Studerade lokaliseringsalternativ och förutsättningar Lokaliseringen av ny E4 Kongberget - Gnarp studerades i vägplanen med status Samrådshandling - val av lokaliseringsalternativ, som togs fram under år För fördjupad information gällande lokaliseringsalternativen hänvisas till den handlingen. Figur visar vilka korridorer, samt delområden (A,B,C och D) som projektet utvärderade i det tidigare skedet av vägplaneprocessen. För delområde A studerades sex olika alternativa vägkorridorer (A1, A2, A3, A4A, A4B och A5). För övriga delområden B, C och D studerades inga alternativa vägkorridorer, utan här påbörjade projektet att i ett tidigt skede hitta en optimerad väglinje. I ett mycket tidigt skede av denna vägplaneprocess fanns även två olika vägkorridorer för delområde C benämnda C1 respektive C2. I det skedet valdes C1 vilket är den korridor som illustreras som delområde C i figur Vilka förutsättningar som låg till grund för de olika lokaliseringsalterntiven visas i figur Dessa tillsammans med bedömning av projektmålsuppfyllelse har varit styrande för att hitta den mest optimala lokaliseringen för ny E4 och slutgiltig vägkorridor. Motiv till lokalisering för vald korridor/ korridorer, samt motiv till bortvalda korridorer följer i kapitlen nedan. Utredningsområdet sträcker sig från Harsjön, söder om Harmånger till norr om Gnarp. Längs med sträckan finns en rad intressen, skyddsvärda miljöer och geografiska förutsättningar att ta hänsyn till. Riksintressen Olika lokaliseringsalternativ har utvärderats utifrån deras påverkan på riksintressen. Alternativen togs fram med hänsyn till de riksintressen som finns i området och har utvärderats utifrån dess påverkan. B har vägkorridoren skjutits så långs västerut som möjligt (med hänsyn till bostadsområden och höjdförhållanden) för att säkerställa att en framtida utbyggnad ryms. Korridorernas bredd är, längs de sträckor där de sammanfaller, tillräckligt breda för att inrymma både ny E4 och ny Ostkustbana Övriga natur-och kulturintressen De olika vägkorridorerna med tillhörande delområden ska anpassas till de värdefulla miljöförutsättningar som finns i området. Viktiga aspekter är bland annat kulturmiljö, naturmiljö, landskapsbild, rekreation, vatten och bullerstörningar. Dessa beskrivs ingående i MKB. Motiv till de olika valda lokaliseringsalternativen Korridor A1, den längsta korridoren i delområde A, cirka meter och togs fram som ett alternativ helt utanför skyddsområdet för Harmångers vattentäkt och som samtidigt utgör en så liten påverkan som möjligt på Harmångers dalgång med dess odlingsmarker och öppna landskap. Alternativet undviker även bebyggelsen i Vattrång och till stor del övrig bebyggelse längs sträckan. Korridor A2, cirka meter togs fram som ett alternativ mellan korridor A1 och A3. Alternativet får en bättre närhet/tillgänglighet till Harmånger och passerar Harmångers vattentäkt i ett område där grusåsen täcks av finsediment och därmed inte är lika sårbar som där den ligger i ytan. Alternativet är dock något längre än alternativ A3. Korridor A4B är framtaget som en variation till A4A men är i det närmaste samma korridorutbredning och längd (lösningen för parallellvägen skiljer alternativen åt) men med en väg som går på bank istället för i skärning. Korridor A5 är cirka meter och framtaget som ett alternativ som inte bedöms få någon påverkan på Harmångers vattentäkt och mycket begränsad påverkan på odlingslandskapet. Korridoren går till största del genom skogsmark men passerar i nära anslutning till bostadsområden i östra Harmånger. Korridor C1 går till största delen genom skogsmark och påverkar ett fåtal boendemiljöer. Befintlig E4 kan fortsatt användas som parallellvägnät efter att ny E4 står klar. Korridor C2 följer i stort sätt befintlig E4. Alternativet innebär att ett nytt parallellvägnät behöver anläggas vid sidan om. Korridor C2 sammanfaller med den studerade sträckningen för ny Ostkustbana. Under pågående utredning år 2017 och inom projektet samt i samråd med Nordanstigs kommun och länsstyrelsen i Gävleborg beslutades att korridor C2 inte skulle utredas vidare ( ). Valt alternativ, korridor A3 är cirka meter och ligger till en början i samma sträckning som korridor A2 fram till dess den korsar befintlig E4 söder om Harmånger. Korridoren är placerad så nära Harmångers samhälle som möjligt utan att medföra ingrepp eller negativ påverkan på radbyn (den samlade bebyggelsen längs Forsavägen, öster om vald korridor). Korridor A4A är omkring meter lång och framtaget som ett förslag där befintlig E4 ska nyttjas så långt det är möjligt och lämpligt för att minimera markanspråket och påverkan på odlingslandskapet, samt för att bibehålla tillgängligheten och närheten till Harmånger. Riksintresset för kulturmiljövård har helt kunnat undvikts genom att placera delområde B väster om befintlig E4 och förbi Jättendal. Bostadsmiljöer Vid utformning av korridorerna har hänsyn tagits till befintliga boendemiljöer. Så långt det är möjligt har korridorerna lagts utanför/mellan bebyggelsegrupper. Stor hänsyn har tagits till radbyn i Harmånger. Delområde D begränsas i väster av bebyggelsen i Gnarp och i öster av korridoren för Ostkustbanan, se figur Detta medför att korridoren följer befintlig E4. Ostkustbanan (hänsynsmål) Parallellt med denna vägplan pågår utredningar för en framtida om-/nybyggnation av Ostkustbanan. I projektet med ny E4 har hänsyn vid val av korridorval tagits till Ostkustbanans föreslagna korridorer. För delområde Figur 5.1:1. Delområde A till D med lokaliseringsalternativen i delområde A. Figur 5.1:2. Förutsättningar för lokalisering av korridoralternativ. 31

2 5.1.2 Vald lokalisering Ställningstagande till val av lokalisering, E4 Kongberget-Gnarp I februari tog Trafikverket ställning till val av lokaliseringsalternativ. För delområde A med totalt sex olika vägkorridorer att ta ställning till, beslutade Trafikverket att gå vidare med korridor A3. I och med beslutet övergick vägplanen från Samrådshandling - val av lokalisering till Samrådshandling - utformning av planförslag enligt korridor A3, B, C och D på respektive delområde. Delområde A, korridor A3 Valt alternativ, korridor A3 är cirka meter och påbörjas strax söder om Rosslavallens naturreservat. Vägkorridoren fortsätter vidare på bro över Vattrångsån, samt över befintlig E4 för att strax söder om Harmånger ansluta till den nya trafikplatsen (Harmånger Södra), se figur Läget för ny trafikplats inkräktar inte på Harmångers vattenskyddsområde. Från trafikplatsen blir det möjligt att ansluta in mot Harmånger till befintlig E4. Efter trafikplatsen Harmånger Södra fortsätter korridoren norrut över Harmångeråns dalgång på bank och bro. Korridoren är placerad så nära Harmångers samhälle som möjligt utan att medföra ingrepp eller negativ påverkan på radbyn (den samlade bebyggelsen längs Forsavägen, öster om vald korridor). Valt alternativ kommer fortsatt passera Harmångers vattenskyddsområde och få konsekvenser på odlingslandskapet. Tillgängligheten mellan Harmånger och ny E4 kommer fortsättningsvis vara god. Efter passagen av Harmångersdalgången fortsätter ny E4 på skrå genom kuperad skogsmark. Strax norr om Harmånger anläggs trafikplats Harmånger Norra (halv trafikplats). En trafiklösning för att tillgodose en fortsatt tillgänglighet för boende och verksamma i Harmånger, kommunal planering, samt kollektivtrafikens behov. Därefter övergår korridor A3 till delområde B (vilket i detta skede av vägplaneprocssen nu är att betrakta som en enhetlig korridor och inte indelat på delområden). Bro E4 över skogsbilväg Trafikplats Harmånger N/ Bro över E4 Tpl Harmånger N Harmånger Landbro för E4 över Harmångersdalen Stocka Koport Trafikplats Harmånger S/ Bro E4 över TPL Harmånger Bro E4 över parallellväg/ gamla E4 Vattrång Väglinjen norr om trafikplats Harmånger Norra har lokaliserats så långt västerut som möjligt till följd av hänsyn till nya Ostkustbanans järnvägskorridor. Välinjen har även tagit hänsyn till jordbruksmarkerna kring Jättendal och Bäling och anpassats till rådande terrängförhållanden. I Gnarp följer väglinjen till stor del dagens E4. Bro E4 över Vattrångsån Bro E4 över viltpassage vid Spångmyran Där ny E4 förläggs i nysträckning går parallellvägnätet på dagens E4. Trafikplats Vattrång/ Bro E4 över Tpl Vattrång Anslutningsvägar Vägkorridor A3 Centrumlinje Bro och/eller Trafikplats 0 0,6 1,2 1,8 2,4 3 km ± Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 5.1:3. Valt alternativ delområde A, Korridor A3 32

3 5.1.3 Bortvalda lokaliseringsalternativ Delområde A, korridor A1 Korridor A1 var den längsta korridoren i delområde A, cirka meter se figur 5.1:4. Korridoren börjar med att vika av från E4:an direkt västerut vid Kälkmyran, se figur 5.1:4. Ett starkt motiv till att denna korridor valdes bort är dels korridorens längd i jämförelse med övriga alternativ i delområde A. Dels den negativa påverkan på lokalsamhället och regional utveckling till följd av nya E4:ans ökade avstånd och koppling in till Harmångers samhälle. Den längre sträckan medför också ökade produktionskostnader och klimatpåverkan. Delområde A, korridor A2 Motiv som bidrog till att detta alternativ inte valdes var bland annat den större påverkan på odlingslandskapet i Harmångeråns dalgång. Passagen norr om Nordanå genom Hällorna och Gravmyrberget genererar också en större påverkan på omgivande terräng. Alternativet omöjliggör till skillnad från valt alternativ A3, anläggandet av en halv trafikplats strax norr om Harmånger. Något som bidrar till en sämre koppling till centrala Harmånger och bedöms generera negativa kosekvenser på tillgängligheten och lokalsamhället. Delområde A, korridor A4A Korridor A4A följer till en början samma korridor som alternativen A2 och A3 fram till korsningspunkten med befintlig E4 strax söder om Harmånger. Motiv till att korridor A4A inte valdes grundar sig bland annat på de stora Figur 5.1:4 Bortvalda korridorsalternativ negativa effekter och konsekvenser alternativet får på vattentäkten, där dyra konstruktioner krävs för att skydda vattentäkten. Korridoren medför också en förstärkt barriäreffekt i och med parallellvägnätets tillkomst med stora komplikationer främst under byggtid. Parallellvägnätet kommer också till viss del inverka negativt på Forsavägen och Radbyn, samt på ovan nämnd vattentäkt. Alternativet genererar också fler bullerberörda fastigheter och inverkar negativt på individers hälsa. Delområde A, korridor A4B Korridoren medför stora negativa effekter och konsekvenser på Harmångers vattentäkt, vilket är ett av de tyngre motiven till att Trafikverket inte valde att gå vidare med detta alternativ. Andra faktorer som motiverade att inte gå vidare med korridor A4B var bland annat parallellvägnätets stora intrång i jordbruksmarken och på Radbyn, samt stora komplikationer främst under byggtid. Alternativet genererar också fler bullerberörda fastigheter och inverkar negativt på individers hälsa. Delområde A, korridor A5 Korridoren ligger i huvudsak utanför vattenskyddsområdet nedströms uttagspunkten för vattentäkten och öster om bebyggelsen i Harmånger. Ett starkt motiv till att denna korridor inte valdes grundas främst i geotekniska frågor. Markundersökningar har indikerat ett område inom korridoren med dåliga markförhållanden vilket kan generera stora fördyringar och komplicerade lösningar under byggskedet. Vägkorridoren sammanfallar också med järnvägskorridoren för nytt dubbelspår på ostkustbanan. Av hänssende till de dåliga markförhållanden och närhet till järnvägskorridoren, med en bedömd risk att de båda infrastrukturkorridorerna kommer i konflikt med varandra i framtiden, valdes korridor A5 bort. Delområde B, C och D För delområde B, C och D finns inga alternativa vägkorridorer att ta ställning till. I ett tidigare skede av vägplaneprocessen fanns två olika vägkorridorsalternativ för delområde C, där korridor C2 valdes bort (se figur 5.1:5). De starkaste motiven till att C2 inte valdes var bland annat problem under byggtid, risk för intrång i kulturhistoriska lämningar, intrång i odlingsmark, konflikt med järnvägskorridoren för ny Ostkustbana, högre investeringskostnader för nytt parallellvägnät samt större risk för konflikt med kraftledningsstråk. Fram till detta skede i vägplanen har olika väglinjer inom respektive delområde studerats, vilket i denna handling optimeras till en slutgiltig väglinje med tillhörande trafikanordningar och utformning. Det samma gäller för korridor A3. Resultatet av de bortvalda lokaliseringsalternativen och vald vägkorridor innebär att; I resterande kapitel i denna Samrådshandling - utformning av planförslag kommer projektet beskrivas och konsekvensbedömas utifrån en vägkorridor. Projektet har valt en vägkorridor att gå vidare med och ett förslag till väglinje inom vald korridor kommer att jämföras mot ett nollalternativ. Figur 5.1:5. Bortvald korridor C2 från tidigare skede i vägplaneprocessen. 33

4 5.2 Val av utformning Utformning ny E4 med motiv Efter att Trafikverket fattat beslut om vägkorridor påbörjades detaljprojektering av tänkt väglinje. I detta skede av vägplaneprocessen finns nu endast en väglinje att ta ställning till. Nedanstående text beskriver hela sträckan för ny E4:a med hänvisning och motiv till vald vägutformning. Vägutformning Förutom de lagstadgade krav och kravspecifikationer som redan finns på hur en mötesfri motortrafikled ska utformas, har projektet försökt anpassa hela väganläggningen och dess utformning så långt det är möjligt efter vägplanens projekt- och hänsynsmål (se kapitel 2.6). Ny E4 projekteras som en 14 meter 2+1 väg med referenshastigheten 110 km/h och med planskilda trafikplatser motsvarande standard, trafikplats motorväg (se vidare kapitel 5.2.2). Partier av sträckan kommer att byggas som en 16,3 meter 2+2 väg (se figur 5.2:1). Första partiet med 2+2 väg är vid passagen över Vattrångsån. Motivet till att denna sträcka om cirka 100 meter anläggs som 2+2 väg är att undvika körfältsindelning på bron. Det andra partiet med 2+2 väg sker över Harmångersdalgången, ett drygt 1200 meter långt vägavsnitt och till stor del på den landbro som byggs över dalgången. Motivet är att om det i framtiden planeras 2+2 väg för hela sträckan, behöver denna del inte byggas om på nytt och Harmångers vattenskyddsområde skyddas från framtida ingrepp och påverkan. Det finns också en del av sträckan som fortsatt kommer ha 1+1 väg. Det gäller den nordligaste delen av projektet strax norr om trafikplats Harmånger Södra och fram till där befintlig E4 övergår i 2+1 väg, norr om vägbron över Ostkustbanan. Motiv till 1+1 väg för detta parti grundar sig i att befintlig bro över Ostkustbanan behöver vara kvar i befintligt läge, samtidigt som broläget behöver byggas ihop med trafikplats Harmånger Norra. Hela vägsträckningen kommer att få horisontal- och vertikalradier som uppfyller kraven på minsta önskvärda radie och i många fall bättre standard än så. De plan- och profiljusteringarna som utförs kommer att bidra till att sikten förbättras och därmed även framkomligheten och trafiksäkerheten. Innerslänten lutas 1:4 med ett dikesdjup som ligger 0,3 meter under terrass. Där vägen går i bank som överstiger 3 meter mot intilliggande mark, behöver sidoräcken anläggas och bankslänt kan utformas med lutningen 1:2 1:2,5. Vid en bank lägre än 3 meter anläggs bankslänt utan räcke med lutningen 1:4. En kritisk passage på sträckan är passagen över Harmångersdalgången och den primära skyddszonen för Harmångers vattentäkt. För passagen av dalgången berörs 4 av de 6 särskilda hänsynsmålen i projektet: Projektet ska inte allvarligt försvåra framtida vattenförsörjning i Harmånger Karaktären för radbyn i Harmånger ska bevaras Möjliggöra fortsatt brukande av jordbruks- och skogsmark Anpassa anläggningen till befintliga boendemiljöer Projekteringen har särskilt beaktat utformningen av väganläggningen genom Harmångersdalgången (se även kapitlet Byggnadsverk 5.2.5). Ny E4 passerar dalgången på en något upphöjd bank som medger en koport för jordbruket. Väglinjen undviker så mycket jordbruksmark som möjligt och går helt väster om radbyn. I de partier där väglinjen behöver samverka med korridoren för dubbelspår Ostkustbanan har väganläggningen anpassats till att inte hamna i konflikt med en framtida järnvägslinje, samtidigt som ställda krav och riktlinjer på väganordningen uppfylls. För ny väganläggning kommer totalt åtta stycken vändplatser för drift- och underhåll att anläggas. Driftvändplatserna används bland annat av snöröjningsfordon, vilka behöver möjlighet att vända sitt fordon för att byta körriktning. Motiven till driftvändplatsernas lokalisering har främst varit kopplade till trafiksäkerhetsaspekter. Utöver det har de utformats efter gällande krav i Vägars och Gators utformning (VGU). Motiv till väganläggningens markanspråk En viktig aspekt under vägprojekteringen, både i detta skede och i kommande vägplaneskede, är att optimera väganläggningens markanspråk. Olika typer av vägrätt kommer att tas i anspråk och redovisas i vägplanen inför fastställelseprövningen. Under byggtid behövs områden och vägar tillfälligt tas anspråk. Befintliga vägar (enskilda eller allmänna) i anslutning till nya väganläggningen försöker nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa vägar tas i anspråk tillfälligt och överlämnas efter byggtid till berörda fastighetsägare/väghållare. Där det inte finns till exempel skogsbilvägar att tillgå, anläggs nya byggvägar i anslutning till eller inom den nya väganläggningens vägområde. Då minimeras skada på egendom och vägplanen behöver inte ta mer vägrätt en som är skäligt vid byggandet. Ny E4-anläggning kräver också ytor för etablering och upplag. Under byggtid behöver entreprenören ytor för uppställning av exempelvis kontorsmateriel, fordon, massupplag eller asfaltverk. Lokaliseringen av dessa ytor är bland annat avhängigt väganläggningens massbalans, större konstruktioner, känslig mark som vattentäkt eller skyddade arter och den byggordning entreprenören anmodas välja. I denna vägplan finns ett antal områden föreslagna som etablerings- och upplagsytor som dimensionerats och lokaliserats utifrån ovanstående behov. I nästa skede av vägplanen (granskningshandling) kommer varje område för tillfällig nyttjanderätt illustreras och fastställas på plankartor. På plankartorna kommer det framgå vad området ska användas till och under vilken tid den tillfälliga nyttjanderätten ska omfatta. Särskilda skyddsåtgärder Särskilda skyddsåtgärder krävs vid passage genom Harmångers vattenskyddsområde. Nödvändiga skyddsåtgärder för ny E4 kommer att vara kantsten, dagvattenbrunnar, dammar, täta geomembran, skyddsräcke med mera. För att skydda primärskyddszonen från till exempel stänk från bron eller att vägdagvatten släpps direkt ner i vattenskyddsområdet, utformas väganläggningen på ett sådant sätt att dagvatten kan ledas via ledningsnät till närliggande dagvattendamm. Vägutrustning Viltstängsel kommer att sättas upp för hela sträckan, samtidigt som befintliga viltstängsel längs parallellvägnätet (befintlig E4) demonteras. I anslutning till de nya trafikplatserna kommer möjlighet till viltuthopp anläggas. Utöver trafikplatserna ges viltet möjlighet att passera ny väganläggning via nya viltpassager (se figur 5.2:1 och tabell 5.2:1). Väganläggningen kommer att förses med räcken och skyltning med mera enligt gällande kravdokument och lagstiftning. En översyn för i vilken omfattning trafikplatserna/korsningspunkternas kommer att belysas är under arbete och kommer presenteras i sin helhet i nästa skede av vägplaneprocessen (vintern 2020). Ny E4 kommer inte att förses med hastighetskameror (ATK), däremot behålls befintliga fartkameror på parallellvägnätet. Fyra nya väderstationer kommer anläggas längs ny E4. Väderstationernas funktion är att övervaka kritiska partier längs sträckan till exempel broar, vilkas egenskaper påverkar trafiksäkerheten beroende av olika väderfenomen (skyfall, ishalka, snömodd etcetera). Rastplats Rastplatsen vid befintlig E4 i Harmånger kommer att tas bort när trafiken flyttas till ny E4. Möjliga lägen för en eventuell rastplats längs ny E4 studeras och två alternativa platser redovisas i samrådshandlingen. Vid trafikplatsen i Jättendal respektive vid Bäling (se figur 5.2:1). Reseavståndet mellan befintliga rastplatser söder respektive norr om projektet gör att det även är tänkbart att ingen rastplats byggs på sträckan Korsningar och anslutningar Trafikplatser Samtliga korsningar med ny E4 utförs som planskilda korsningar/trafikplatser. Trafikplatserna kommer att utformas med standard motsvarande trafikplats på motorväg. Korsningspunkterna med nya E4:an blir antingen med hel trafikplats med parallellavfart och påfart, eller halv trafikplats med parallellavfart i en riktning och påfart motriktad. Nedan sammanfattas varje trafikplats lokalisering och utformning kortfattat med början i söder mot norr (se även figur 5.2:1 för varje trafikplats geografiska läge). Trafikplats Vattrång: Kommer att utformas som en halv trafikplats med parallellavfart för norrgående trafik och påfart mot söder. Avfartsrampen går in under ny E4 och ansluter mot parallellvägen (befintlig E4). Trafikplats Harmånger Södra: En hel trafikplats där ny E4 går över trafikplatsen. Parallellavfarter och påfarter ansluter via droppar in mot Harmångers tätort. Trafikplats Harmånger Norra: Utformas som en halv trafikplats där av- 34

5 fartsrampen för södergående E4-trafik går över E4. Påfart mot norr ansluts med cirkulation mot parallellväg (befintlig E4). Trafikplats Jättendal: Anläggs som en hel trafikplats där ny E4 går över trafikplatsen. Parallellavfarter och påfarter ansluter via droppar mot Bergsjövägen. Trafikplats Gnarp Södra: En hel trafikplats där ny E4 går över trafikplatsen. Parallellavfarter och påfarter som ansluter via droppar in mot Gnarps tätort, samt mot Sörfjärden. Trafikplats Gnarp Norra: Anläggs som en halv trafikplats där ny E4 går över trafikplatsen. Parallellavfarten för södergående E4-trafik ansluter mot en cirkulationsplats i korsningen Stationsvägen/Ängebyvägen/Väg 766 samt en fastighetsanslutning. Påfart mot norr via en cirkulation där väg 766/Stationsvägen och norra Sörfjärdsvägen ansluter. Vid samtliga trafikplatser med tillhörande av-/påfarter och ramper har det varit mycket viktigt att utformningen ger trafikanterna en god visuell ledning och tydliggör övergången mellan olika hastighetsmiljöer. Utformningen ska ge trafikanten goda förutsättningar till hastighetsanpassning och kördynamik. Trafikplatserna gestaltas för att förstärka och bevara landskapets karaktär, med odlings- eller skogslandskapets särprägel som utgångspunkt. De bör få sin karaktär utifrån platsens och den direkta omgivningens förutsättningar, både topografiskt och gestaltningsmässigt. Trafikplatserna som planeras ska tydliggöras för en god trafiksäkerhet och orienterbarhet, samt annonsers utifrån tätorterna/samhällenas särprägel Gång- och cykeltrafik Ny E4 utformas som mötesfri motortrafikled med referenshastigheten 110 km/h vilket medför att ingen gång- och cykeltrafik får förekomma på ny E4. Oskyddade trafikanter och långsamtgående fordon hänvisas till parallellvägnätet. Inom aktuell vägplan kommer ett antal nya gång- och cykelvägar anläggas. Nedan redovisas de nya anläggningarnas placering och utformning. Vid trafikplats Jättendal anläggs en ny gång- och cykelväg parallellt med Bergsjövägens södra sida. Ny anläggning blir cirka 300 meter lång, friliggande och med bredden 3 meter. Vid trafikplatsens västra droppe, anläggs ett övergångsställe i plan för anslutning mot norra sidan och den nya pendlarparkeringen. Den nya gång- och cykelvägen kommer också knyta samman de nya hållplatslägena för lokalbussarna längs Bergsjövägen med de nya hållplatslägena på trafikplatsens ramper, ämnade för fjärrbusstrafik. En ny gång- och cykelväg anläggs friliggande längs Kyrkvägen i Gnarp, direkt söder om Cirkel K. Anläggningen knyter ihop det nya hållplatsläget för lokalbusstrafiken på Kyrkvägen. Gång- och cykelvägen fortsätter sedan planskilt under befintlig E4 och ny E4, direkt norr om Gnarpsån för att vika av norr ut på östra sidan om ny E4 och ansluta mot Sörfjärdsvägen. Anläggningen blir cirka 400 meter lång med bredden 4 meter. Från Kyrkvägen och vidare förbi Cirkel K upp till nya trafikplatsen Gnarps Södra kommer en ny gång- och cykelväg anläggas. Anläggningen utformas som en friliggande gång- och cykelväg med en 4 meter bred skiljeremsa mot parallellvägen. Gång- och cykelvägen blir cirka 300 meter lång med bredden 4 meter. Genom nya trafikplatsen Gnarp Södra, från Ängebyvägens anslutning mot trafikplatsen och fram till Sörfjärdsvägen kommer en ny gång- och cykelväg anläggas. Anläggningen utformas som fristående med 4 meter skiljeremsa. Anläggningen blir cirka 400 meter lång med bredden 4 meter. Från det förlängde anslutningsbenet av Ängebyvägen mellan befintlig Ängebyväg och den västra droppen på trafikplats Gnarp Södra och vidare längs Ängebyvägen fram till Gingstavägen, kommer en ny gång- och cykelväg anläggas. För större delen av sträckan är utrymmet trångt och gångoch cykelvägen anläggs med kantstensseparering. Anläggningen blir cirka 300 meter lång och 3 meter bred. Vid ny halv trafikplats Gnarp Norra kommer en ny friliggande gång- och cykelväg anläggas parallellt med Stationsvägen. Anläggningen är cirka 260 meter lång med bredden 4 meter. Motiv till att anlägga större delen av gång-och cykelanläggningarna som friliggande är kopplat till trafiksäkerhetsaspekter och att tydligt separera oskyddade trafikanter från motortrafik. I de fall anläggningen utformats som kantstensbunden är motivet till exempel onödigt stort markanspråk, eller att det strider mot projektets projekt- eller hänsynsmål Kollektivtrafik Lokalbussarna hänvisas till parallellvägnätet och saknar hållplatslägen på ny E4. Trafikplatserna på ny E4 har både lokaliserats samt utformats på ett sätt som möjliggör för lokalbusstrafiken att bibehålla en god tillgänglighet mellan linjenätets större tätorter och samhällen. Något som också är ett av projektets projektmål. För att underlätta lokalbusstrafiken i Gnarp byggs ett nytt hållplatsläge på Kyrkvägen i nära anslutning till drivmedelsstationen, samt med goda anslutningsmöjligheter mellan ny E4 och lokalvägnätet. Fjärrbusstrafiken får två nya hållplatslägen vid trafikplats Jättendal, vilka kommer anläggas på trafikplatsens ramper Byggnadsverk Ny väganläggning omfattas av totalt 19 broar (se figur 5.2:1). Av dessa 19 broar är det en landbro över Harmångersdalen och sex stycken broar som ingår i trafikplatser (se Tabell 5.2:1 för redovisning av projektets konstbyggnader). Bro 543 över Gnarpsån ingår inte i vägplanen, men finns illustrerad i och med att utfart från ensklid vägs anslutning mot befintlig E4 planeras att stängas när ny E4 anläggs. Gnarps reningsverk och ett antal övriga fastigheter påverkas av detta och behöver få en ny anslutning in mot Gnarp och ny E4. Generellt gäller att broarna är utformade för minsta möjliga klimatpåverkan utan att påverka broarnas funktion för de krav som ställs på broarna. I de flesta fall är till exempel fria utrymmen under bron kravställda i sin funktion som viltpassage, passage över väg eller passage över vattendrag. Klimatpåverkan påverkas av broarnas längd och bredd samt val av spännvidder men även i val av material. En kort och smal bro är klimatmässigt bättre än en lång och bred bro. En stålbro ger ofta ett bättre klimatval än en betongbro men kräver större fri höjd över väg och lite större spännvidder för att bli ett bra funktionsval. En rör- eller valvbro av stål blir alltid ett bättre klimatval där detta val är möjligt att utföra, en sådan bro kräver större konstruktionshöjd än en betong- eller stålbro. Harmångersbron och Trafikplatserna har utöver sin funktion givits extra gestaltningsmässiga tillval. 5.3 Bortvald utformning med motiv För bro 143 Vattrångsån och bro 341 Harmångersdalen studerades flera olika alternativ. Motiven till slutliga val har varit markförhållanden som försvårat vissa lösningar, bevarande av jordbruksmark och fauna i Harmångersdalen. För passage över Vattrångsån har vissa brolösningar valts bort till följd av för stor negativ inverkan på kulturhistoriska värden och naturvärden. Dessutom har minskad klimatbelastning eftersträvats i projektet vilket medfört motiv till vald utformning för bland annat bron över Vattrångsån. I några fall har även broar utformade som valvbroar i stål för viltpassager valts bort på grund av att den valda vägprofilen inte medger tillräckligt stor höjd, en valvbro kräver mer höjd än en betongbro men är ofta en bättre klimatanpassad lösning. 35

6 Figur 5.2 Typsektion för 2+1-väg. 36

7 441 Storsjön Bro E4 över skogsbilväg NY E4 Bro E4 över OKB vid Bäling Harmånger 541 Bäling Bro över Sandsvedbäcken jö 444 gs Kyrksjön Bro E4 över sidoväg och Lintjärnsbäcken vid Nyland li 443 Vattrångs dalgång Bro E4 över Sandbäcken och skogsbilsväg Trafikplats Jättendal/ Bro E4 övertpl Jättendal Harsjön Bergsjöv./307 NY E4 Anslutningsvägar 542 Centrumlinje Storsjön Bro och/eller Trafikplats 2+2 väg 1+1 väg Förslag rastplatser Jättendal Landsv. Befintlig E4 Trafikplats Vattrång/ Bro E4 över Tpl Vattrång g n Bro E4 över viltpassage vid Spångmyran Bro E4 över gamla E4 rå my Bro E4 över Vattrångsån 4 ge sån arp 543 Gn in Bä l 242 Gnarp Eds jö gån 243 Trafikplats Harmånger S/ Bro E4 över TPL Harmånger Hars Kyrkv n elå Landbro för E4 över Harmångersdalen nt i f e sv. Station Gnarps dalgång mm Ga 342 Ha Harm Nord ånge anåv rmån rså. ger Forsav.n sd 341 al en B bäck Trafikplats Gnarp S/ Bro E4 över trafikplats Gnarp 642 Bro E4 över Gnarpsån Trafikplats Harmånger N/ Bro över E4 Tpl Harmånger N Bro E4 över parallellväg/ gamla E4 Bro E4 över OKB vid Åckne Trafikplats Gnarp N/ Bro E4 över väg 792 vid Åckne Befintlig 343 Jättendalssjön äcken b s n r ä Igeltj n Trafikplats Jättendal/ Bro E4 över TPL Jättendal Landsv. E4 Bergsjöv./ NY E4 Jättendalssjön km ± Figur 5.2:1 Broar och trafikplatser 37

8 Tabell 5.2:1. Antalet konstbyggnader (broar), längs ny E4-sträckning redovisat från söder till norr. 141 Trafikplats Vattrång 142 Bro över viltpassage/ skogsbilväg Bro (preliminär namnsättning) Ritningsnummer 141K K2001 Brotyp och funktion Plattrambro med 10 meter öppning för passage över en enkelriktad avfartsramp. Vingmurar i spetsiga hörn förlängda med stödmurar. Plattrambro med 15 meter öppning över skogsbilväg och möjlig som viltpassage. Bro (preliminär namnsättning) 542 Bro över parallellväg (befintlig E4). Ritningsnummer 542K K2002 Brotyp och funktion Plattrambro i 3 spann för passage över gamla E4. Stödmurar i spetsiga hörn. Alternativ lösning balkbro i ett spann med stödmurar i spetsiga hörn Bro över Gnarpsån för enskild väg till reningsverk. Ingår ej i Vägplanen. 143 Bro över Vattrångsån och Bergsjövägen 142K2002 Balkbro i två spann för passage över vattendrag och två lokalvägar och möjlig som viltpassage. 544 Bro över Gnarpsån 544K2002 Plattrambro i 2 spann för passage över å, skoterled och gång- och cykelväg. 241 Bro över parallellväg (befintlig E4). 242 Trafikplats Harmånger Södra 243 Koport 341 Bro över Harmångeråns dalgång 241K K K K K2005 Balkbro i ett spann för passage över anslutningsväg. Stödmur i ena sidans spetsiga hörn. Plattrambro med 25 meter öppning för passage över trafikplats Harmånger. Ingen GC trafik under bron. Gestaltningsmässiga krav med matriser på synliga vertikala ytor och parabelformad undersida på brovalv. Plattrambro med 4 meter öppning över passage för kreatur. Begränsad fri höjd till 3,5 meter. Balkbro i 10 spann för passage över dalgången inklusive 2 vägar och Harmångersån. Alternativa lösningar med betongbalk eller stålbalkar. 546 Trafikplats Gnarps Södra 641 Trafikplats Gnarp Norra 642 Bro över Ostkustbanan 546K K K K2001 Plattrambro med 25 meter öppning för passage över trafikplats Gnarp Södra. Gång- och cykeltrafik under bron. Gestaltningsmässiga krav med matriser på synliga vertikala ytor och parabelformad undersida på brovalv. Alternativ lösning med balkbro i ett spann med 30 meter öppning. Balkbro i ett spann med 30 meter fri öppning för passage över trafikplats Gnarp Norra. Gång- och cykeltrafik under bron. Gestaltningsmässiga krav med matriser på synliga vertikala ytor. Stödmurar i spetsiga hörn. Plattrambro med 7 meter öppning för passage över Ostkustbanan. Stödmurar i bägge hörn. Bron utförs som en parallell fristående bro till befintlig bro. 342 Trafikplats Harmånger Norra 343 Bro över skogsbilväg 342K K2001 Plattrambro med 30 meter öppning för passage över trafikplatsens ramp över ny E4. Gestaltningsmässiga krav med matriser på synliga vertikala ytor och parabelformad undersida på brovalv samt runda planformer på stödens vingmurar. Vingmurar i spetsiga hörn förlängda med stödmurar. Plattrambro med 15 meter öppning för passage över skogsbilväg och möjlig för viltpassage. 441 Trafikplats Jättendal 441K K2002 Plattrambro med 25 meter öppning för passage över trafikplats Jättendal. Gång- och cykeltrafik under bron. Gestaltningsmässiga krav med matriser på synliga vertikala ytor och parabelformad undersida på brovalv. Vingmurar i spetsiga hörn förlängda med stödmurar. Alternativ lösning med balkbro i ett spann med 30 meter öppning 442 Bro över Sandbäcken, väg mot skjutbanan 442K2001 Valvbro i stål med 15 meter öppning, 12 meter öppning med fri höjd större än 4,7 meter över bilväg och möjlig viltpassage. 443 Bro över Lintjärnsbäcken 443K2001 Plattrambro med 15 meter öppning för passage över skogsbilväg och bäck, möjlig för viltpassage. Stödmurar i spetsiga hörn. 444 Bro över Sandsvedsbäcken. 444K2001 Plattrambro med 15 meter öppning för passage över bäck, möjlig för viltpassage och friluftsliv. Stödmurar i alla hörn. 541 Bro över Ostkustbanan 541K2001 Plattrambro med 7 meter öppning för passage över Ostkustbanan. Stödmurar i alla hörn. 38

9 5.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs I nästa skede av planprocessen (Granskningshandling) kommer olika skyddsåtgärder som ska fastställas till exempel bullerskyddsåtgärder att redovisas på plankartor. Kapitel redovisar buller- och vibrationsåtgärder utifrån hur långt vägplanen kommit i detta skede. Övriga skydds- och riskåtgärder som ska fastställas och redovisas på plankartor är under utredning och redovisas när vägplanen ställs ut på nytt i skedet granskningshandling Buller- och vibrationsåtgärder Vägnära bullerskyddsåtgärder Två vägkällnära bullerskyddsåtgärder föreslås med utformning och placering enligt tabell Fastighetsnära bullerskyddsåtgärder Fastighetsnära bullerskyddsåtgärder har övervägts för de bostadshus som beräknas få ljudnivåer över riktvärden från all statlig infrastruktur på uteplats och/eller inomhus. Åtgärderna kan innefatta bullerskydd av uteplats och/eller åtgärder på fasaden. Åtgärder av fönster, ventiler och väggar avser de bostadsrum i respektive byggnad som beräknas få nivåer över riktvärdena. Det innebär att det kan bli aktuellt med exempelvis fönsterbyte för ett bostadsrum men inte för de övriga. Det kan även innebära att åtgärder utförs på övre plan men inte på nedre plan, exempelvis om en bullerskyddsvall skärmar det nedre planet. Föreslagna uteplatsåtgärder avser en bullerskyddad uteplats per fastighet. I vissa fall behöver endast friskluftventiler åtgärdas. Omfattningen och utformningen av fastighetsnära bullerskyddsåtgärder för respektive bostadshus utreds i detalj i ett senare skede. I tabell 5.4:3 redovisas vilka fastighetsnära bullerskyddsåtgärder som föreslås. Tabell 5.4:3. Föreslagna fastighetsnära bullerskyddsåtgärder. Tabell 5.4:1. Föreslagna vägnära bullerskyddsåtgärder. Fastighet Fastighetsnära åtgärd Slutsatser om avsteg från riktvärden Källnära åtgärd Sida Längdmätning Kommentar Bullerskyddsskärm Bullerskyddsvall höger/ öster vänster/ väster Km Km En 350 meter lång och 2,3 meter hög absorberande bullerskärm direkt söder om korsningen med Ostkustbanan i norra Gnarp. Ett 260 meter långt och 3 meter högt bullerskydd, kombinerad vall och bullerskärm, norr om trafikplatsen Gnarp Södra. Bäling 13:2 Bäling 2:14 Bäling 2:15 Bäling 4:8 Erbjuds förvärv. Alternativt fönsteroch ventilåtgärder samt Erbjuds förvärv. Alternativt fönsteroch ventilåtgärder samt uteplats uteplats Leq 55 utomhus vid fasad båda plan Leq 30 dba och Lmax 45 dba inomhus samt Högsta acceptabla ljudnivå Lmax 50 dba inomhus på våning 2. Lmax 45 dba inomhus vån 1. Högsta acceptabla ljudnivå Lmax 50 dba inomhus vån 2. Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Vägnära vibrationsåtgärder Vägnära vibrationsförebyggande åtgärder föreslås i Gnarp enligt tabell Tabell 5.4:2. Föreslagna vägnära vibrationsförebyggande åtgärder. Källnära åtgärd Länkplattor Kommentar Länkplattor vid ny bro över Gnarpsån. Bäling 4:9 Bäling 9:1 Bäling 5:11 Erbjuds förvärv. Alternativt fönsteroch ventilåtgärder samt Obebott hus. Fönster- och ventilåtgärder samt uteplats erbjuds om/när hus bebos igen. Leq 30 dba och Lmax 45 dba inomhus samt Högsta acceptabla ljudnivå Lmax 50 dba inomhus. Lmax 45 dba inomhus. Bäling 5:4 Uteplats Leq 55 utomhus vid fasad båda plan Selektiv urschaktning Selektiv utschaktning längs delar av Ängebyvägen för att förebygga tjälskador. Forsa 2:42, hus mot väg 760 Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Frösten 1:6 Ny beläggning Ny beläggning på delar av Kyrkvägen och Ängebyvägen. Gingsta 1:3 vån 2 Tabell 5.4:3 fortsätter på nästa sida. 39

10 40 Fastighet Fastighetsnära åtgärd Slutsatser om avsteg från riktvärden Gingsta 1:89 Uteplats. Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Gingsta 3:10 Uteplats. Gingsta 4:17 Gingsta 5:5 Gingsta 5:6 Gingsta 5:9 Gnarps Prästgard 1:6 Gnarps Prästgard 1:8 Gnarps-Böle 1:13 Gnarps-Böle 1:29 vån 2... Erbjuds förvärv. Alternativt fönster- och Leq 30 dba inomhus. Gnarps-Böle 2:9 Uteplats. Gryttje 7:7 vån 1. Lindsta 3:24 Uteplats. Lindsta 5:4. Lindsta 8:2 Uteplats. Lunde 1:8 Nordanå 2:3, bostadshus. Uteplats. Nordanå 2:6 Uteplats. Nordanå 2:9 Uteplats. Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Nordanå 4:2 Uteplats. Rogsta 1:23. Röde 1:38 Uteplats. Röde 1:44 Uteplats. Röde 2:21 Uteplats. Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Röde 2:8 Röde 2:9 Uteplats. Röde 2:10 Röde 2:12.. Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Röde 3:10 Uteplats. Röde 3:15 Röde 3:22 Uteplats. Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Röde 3:24 Uteplats. Röde 3:8 Röde 5:2 Röde 5:3 Rösta 1:2 Rösta 4:9 Vattrång 6:5 Åckne 4:12 Åckne 4:14 Åckne 4:16 Åckne 4:5 Åckne 5:1 Ängeby 1:25 Ängeby 1:30 Ängeby 1:4 Obebott hus. Fönster- och ventilåtgärder samt uteplats erbjuds om/när hus bebos igen. uteplats Erbjuds förvärv. Alternativt fönster- och Leq 55 utomhus vid fasad vån 1. Leq 55 utomhus vid fasad båda plan Leq 30 dba och Lmax 45 dba inomhus samt Högsta acceptabla ljudnivå Lmax 50 dba inomhus.