Medborgaren och myndigheten

Transkript

1 ACPU 2005 Medborgaren och myndigheten Årets tema handlar om mötet mellan medborgare och myndigheter. Bilden vi har av myndigheter har förändrats en hel del under den senaste tiden. Från att i stor utsträckning ha symboliserat en förlängning av staten och lagboken, ses de numera allt oftare som en serviceinstans för medborgarna. Tillgängligheten hos myndigheten blir alltmer viktig och samtidigt läggs mer ansvar på den enskilde individen för handläggningen av ett ärende. Många ärenden kan redan idag lösas på distans, ibland till och med utan någon direkt kontakt mellan medborgaren och någon handläggare på myndigheten sker. I Sverige finns det drygt 200 myndigheter. Den största myndigheten, Polisorganisationen, har över årsarbetskrafter medan den minsta myndigheten, Insättningsgarantinämnden, har en årsarbetskraft (Statskontoret, 2004), och dessa myndigheter ger service åt oss 9 miljoner medborgare på olika sätt. Myndigheternas uppdrag varierar, från KTH:s utbildning och forskningsuppdrag till Järnvägsnämndens tillsyn av järnvägs-, tunnelbane- och spårvägssystem 1. Utgångspunkten för ert arbete är mötet mellan medborgaren och en eller flera myndigheter. Detta möte kan ske på olika sätt, det viktiga är i detta fall att ta hänsyn till alla ingående parters utgångspunkt, mål och önskemål. Det som ska stödjas är ett samarbete för att uppnå ett gemensamt mål, ett mål som de olika parterna eventuellt kan ha olika syften eller motiv till att uppnå. Viktigt att ta ställning till, och att genomgående ta hänsyn till, är var och hur mötet sker, vilka motiv de olika parterna har, huruvida kontakten sker regelbundet eller kanske bara vid ett fåtal tillfällen samt hur de olika parterna uppfattar varandra. Det är viktigt att synliggöra båda par- 1 se för mer information om myndigheter i Sverige

2 terna, framför allt att se individerna och inte bara vilken kategori de tillhör. Ni ska alltså utveckla en teknisk lösning eller en teknisk idé som på något sätt stödjer detta möte. Utgångspunkten i ert arbete kan antingen vara en viss myndighet och de personer som kommer i kontakt med denna, eller en specifik målgrupp och deras kontakt med myndigheter i allmänhet eller någon myndighet i synnerhet. Detta ställer höga krav på ert sätt att arbeta och det enda sättet att förstå er målgrupp och deras behov och önskemål på är att utföra projektet i nära samarbete med personer ur denna målgrupp. Var ödmjuka i ert möte med målgruppen, var öppna för att omvärdera och ändra och arbeta alltid tillsammans med målgruppen fram nya idéer istället för att hålla fast vid er ursprungliga uppfattning. Det räcker alltså inte att komma med en massa kul idéer och sedan utvärdera dessa med målgruppen, utan målgruppen ska ta en aktiv del i genererandet av idéerna; kooperativ design. Vid val av målgrupp är det viktigt att ni väljer en grupp där ni själva inte ingår. Detta för att ni inte bara ska få erfarenhet av att arbeta användarcentrerat, utan också för att ni verkligen ska utgå från vad er målgrupp uttrycker och inte vad ni själva vill eller tror. Det är viktigt att ni på ett tidigt stadium tar kontakt med den tänkta målgruppen för att kunna använda deras kunskaper och kunna etablera ett samarbete som sträcker sig över hela projektperioden.

3 Genomförande Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. Hållpunkter 21/2 Projekt-kickoff 22/2 Deadline för projektanmälan 24/2 Presentationsformer Gruppindelning 4/3 Projektgruppsbeskrivning skickas in 14/3 Projektmöte 1 Målgrupp 6/4 Projektmöte 2 Prototyp 28/4 Projektmöte 3 Redovisningsformer 17/5 Generalrepetition 20/5 Slutpresentation 3/6 Återkoppling på projekten Projektanmälningsblanketterna lämnas in i Fredriks postfack senast den 22 februari. Dessa ligger sedan till grund för gruppindelningen som kommer att meddelas den 24/2. Varje projektgrupp skall senast den 4 mars sända in en projektgruppsbeskrivning. Den ska innehålla uppgifter om projektledare, arbetsfördelning, hur kursledningen kommer i kontakt med gruppen samt en översiktlig tidsplan för arbetet. Denna beskrivning sänds via e-post till fredrikw@nada.kth.se. Handledning Varje projektgrupp kommer att bli tilldelad en handledare. Vi kommer att försöka välja ut en handledare som kompletterar gruppens kompetens i så stor utsträckning som möjligt. Handledaren kommer ni att träffa en timme i veckan under hela projekttiden. Tider för dessa träffar kommer ni överens om med er handleda-

4 re. Tanken med handledningen är att ni ska få en extern person att bolla idéer med samt att ge oss en möjlighet att hjälpa er kontinuerligt med att hålla er till temat och göra ett så bra projekt som möjligt. Projektarbetet Projektarbetet ska baseras på temat. Designprocessen bygger på ett användarcentrerat synsätt där användare inkluderas i hela designprocessen. Projektgruppens arbete ska ta hänsyn till användarnas behov och önskemål, och utmynna i en lösning som präglas av väl genomtänkt, konsekvent och lättanvänd utformning. Det är viktigt att visa någonting unikt och nytt både beträffande idé och lösning. Arbetet ska också vara realistiskt och baseras på befintlig teknik eller teknik som kan göras möjlig de närmaste 2-3 åren. Projektarbetet itereras helst fram till den punkt då det är klart och specifikt, men behöver inte vara en detaljerad implementation. Ni ska dock sträva efter att försöka visa på dynamiken och funktionaliteten i er lösning så långt som är möjligt. Detta kan innebära en datorbaserad prototyp, gjord i till exempel Director eller Flash, eller en fysisk modell. Projektmöten På de tre projektmötena är det meningen att ni ska presentera era projekt för övriga studenter och handledare, för att kunna få värdefull återkoppling och få inspiration av hur andra grupper har arbetat. De tre projektmötena har olika teman; Målgrupp, Prototyp och redovisningsformer. Ni ska inför varje möte förbereda en kort presentation som fokuserar på respektive tema. Mer information kommer att skickas ut till respektive grupp. Varje projektgrupp måste vara närvarande vid alla projektmöten. Slutredovisning Vid slutredovisningen kommer ni att få 10 minuter på er att presentera ert projekt. Denna presentation är muntlig och kan gärna kompletteras med inspelat videomaterial (se nedan). Viktiga saker att tänka på i denna presentation är: Vilka är ni? Projektgruppens medlemmar och deras kompetens.

5 Varför? Varför är projektidén viktig? För vilka? Vilken är målgruppen, vilka är dess behov och hur använder de det ni har utformat? Vilka situationer framkallar dessa behov och när behövs er lösning? Hur? Hur gick designarbetet till? Vilken roll har användarna haft i designprocessen? Utformningen. Vad utformades? Vilka speciella krav togs det hänsyn till? Vad var i fokus? På vilket sätt har målgruppen påverkat utformningen? Temat. Hur väl knyter produkten an till temat? Tänk på att besökarna vid slutpresentationen kommer att vara personer med varierande bakgrund. Försök att göra er presentation klar och enkel att förstå för alla. Under generalrepetitionen kommer varje projekt att under 20 minuter dels redovisa det som ska bli er slutpresentation (10 minuter) dels redovisa annat material projektet arbetat med. Under generalrepetitionen kommer projekten få kommentarer på framställning och innehåll, detta i syfte att ge tips till förbättring inför slutpresentationen. Det material som redovisas och lämnas in på slutpresentationen kommer att vara underlag för bedömning av projekten. Redovisning Följande material ska lämnas in i samband med slutredovisningen: Webbplats. Information om projektet på webben. Här ska finnas uppgifter om projektmedlemmar, kontaktinformation, tvärvetenskaplig kompetens, projektidé och sätt att arbeta användarcentrerat. Skriftlig rapport. En rapport om 5-8 sidor som beskriver resultatet av projektarbetet samt den process projektgruppen använt för att nå dit. I rapporten ska också ingå en beskrivning av den aktivitet som stöds genom ert slutresultat, prototyper, utvärderingsmetoder och hur dessa metoder påverkade den slutgiltiga lösningen. Glöm inte att också diskutera era ställningstaganden och ert arbete kritiskt och påpeka eventuella svagheter eller oklarheter. Referenser till relevant litteratur skall också finnas med. Videofilm. En videofilm på 6 minuter ska tas fram. Denna ska kunna stå för sig själv, vilket gör att den bör summera hela ert arbete, visa

6 användare, beskriva det problem som ska lösas, ta upp metoder och visa den slutliga designen. Videopresentationen kan fokusera på information som kan vara svår att förmedla på annat sätt som till exempel händelser eller kommentarer från studier av användare. Material. Lämna in material ni använt under projektets gång, till exempel skisser och prototyper, för att tydliggöra hur ni har arbetat. Observera att vi inte kräver att ni ska lämna in en slutgiltig prototyp, däremot om ni i er designprocess har använt er av prototyper och modeller vill vi gärna se dessa på ett eller annat sätt. Bedömningskriterier Med hjälp av ert inlämnade material och er slutpresentation kommer projekten att bedömas på följande punkter: Övergripande mål. Har projektgruppen utfört sitt arbete inom ramen som anges av projekttemat? Tvärvetenskaplighet. Har projektet gruppmedlemmar som representerar flera för projektet relevanta kompetenser? Är dessa kompetenser synliggjorda? Designprocess. Är designprocessen beskriven? När och hur har projektet arbetat på ett användarcentrerat sätt? Originalitet. Har projektet en idé och en lösning som är originell och unik? Användbarhet. Är projektlösningen användbar för den tänkta målgruppen? Tekniskt genomförbart. Är lösningen tekniskt möjlig att genomföra under de närmaste 2-3 åren? Grad av slutförande. Hur långt har projektgruppen kommit i sitt arbete? Är projektlösningen genomarbetad, klar och specifikt? Redovisning. Har allt material lämnats in? Hur bra har projektgruppen använt sig av de olika presentationsformerna (rapport, webb, muntlig presentation, videofilm)? Samtliga delar av det redovisade materialet kommer att bedömas.

7 Granskning Senast den 3 juni ger vi återkoppling på era projekt med kommentarer på samtliga relevanta delar. Förhoppningsvis kommer vi att liksom tidigare år kunna skicka en grupp för att presentera sitt projekt vid någon konferens eller internationellt möte. Vi arbetar på detta och meddelar så snart vi vet något. Den gruppen som väljs ut förutsätts arbeta ytterligare med sin presentation och övrigt material (översättning, bemötande av kommentarer från kursledningen etc.) Kontaktpersoner Fredrik Winberg <fredrikw@nada.kth.se> Yngve Sundblad <y@kth.se> Handledare Rósa Guðjónsdóttir <rosag@nada.kth.se> Sinna Lindquist <sinna@nada.kth.se> Maria Normark <marian@nada.kth.se> Gustav Taxén <gustavt@nada.kth.se> Björn Thuresson <thure@nada.kth.se> Bosse Westerlund <bosse@nada.kth.se>