Delårsrapport 2015 Fastställd av Kommunfullmäktige , 116

Transkript

1 Delårsrapport 2015 Fastställd av Kommunfullmäktige , 116 1

2 Innehållsförteckning KOMMUNMÅL... 2 Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling PERSONAL Faktiskt arbetad tid Sjukfrånvaro EKONOMI Ekonomisk översikt Driftredovisning Investeringar Försäljningar Finansiell ställning Pensioner Koncernbanken Avslutande kommentarer NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kommunfullmäktige och övriga nämnder KOMMUNKONCERNEN Uppföljning ägardirektiv Ekonomiskt utfall Resultaträkning kommunen Balansräkning kommunen Kassaflöde kommunen Noter kommunen Nyckeltal Resultaträkning koncernen Balansräkning koncernen Noter koncernen REDOVISNINGSPRINCIPER

3 Kommunmål Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med politiska prioriteringar samt mått för Målen följs upp och redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid delår och årsredovisning. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen. Varje nämnd har i sin verksamhetsplan för 2015 antagit egna mål och mått inom de fem kommunmålen. Nämnderna har också fastställt vilka värden som ska vara uppnådda för att målen ska anses uppfyllda. Mer utförlig beskrivning av arbetet och möjligheterna till måluppfyllelse vid årets slut finns i respektive nämnds delårsrapport. Sammanfattning I den föreliggande delårsrapporten redovisas för de respektive kommunmålen: - En sammanfattande bedömning av möjligheten att uppnå målet vid årets slut i form av ett cirkeldiagram. Underlaget utgörs av både nämndernas och kommunfullmäktiges mått. - En uppföljning av kommunfullmäktiges mått med redovisning av aktuella värden vid delåret samt en bedömning av möjligheten att uppnå målvärdena vid årets slut. Redovisningen görs i form av en tabell. - Kommentarer och analys till uppgifterna i tabellen. Här redovisas också de åtgärder som planeras för att förbättra de resultat som inte är tillfredsställande. Trygg och säker uppväxt 100% 80% 60% Hållbar utveckling 40% 20% God folkhälsa 0% Attraktiv bostadsort Trygg och värdig ålderdom Diagrammet visar en bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut Heldragen linje visar andel målvärden som med största sannolikhet bedöms vara uppnådda vid årets slut. Streckad linje visar bästa möjliga måluppfyllelse och förutsätter att också målvärden som vid delåret bedömts osäkra är helt uppfyllda vid årets slut. 2

4 Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar I Oxelösund når barn och ungdomar goda studieresultat, var och en efter sina förutsättningar. I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud. I Oxelösund växer barn och ungdomar upp med trygga föräldrar och i en trygg och säker miljö. Osäkert Nej Ja Trygg och säker uppväxt. Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Ingångsvärde Målvärde 2015 Uppnått värde delår 2015 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut 2015? Andel elever år 9 som når minst godkända betyg i alla ämnen 63,8 %* Minst bibehållen andel 68,6 % Ja Andel elever år 6 som klarar de nationella proven (svenska, engelska och matematik) Andel elever år 3 som klarar de nationella proven (svenska och matematik) Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen 86 % Ökad andel 74,7 % Nej 78 %* Ökad andel 63,2 % Nej 72 % ** Ökad andel 83,3 % *** Ja Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden 89 %* Genomföra mätning 88,5 % Ja Upplevd trygghet i förskola och skola - Nöjd-kund-index familjestöds öppenvård (nationellt mått kan komma att ersätta detta mått) * Ingångsvärdena har uppdaterats till 2014 års nivå ** Avser 2013 *** Avser ** Genomföra mätning Genomföra mätning Osäkert Ja 3

5 Kommentarer och analys Andelen elever som når minst godkända betyg respektive klarar nationella proven i år tre och sex Av tabellen framgår en resultatmässig ökning i årskurs 9. Såväl årskurs 3 som årskurs 6 redovisar en nedgång i resultatet på nationella proven och målvärdet uppnås inte. Nedgången kan, åtminstone i årskurs 3, delvis förklaras av den situation som rådde på D- skolan under en period vid föregående läsår. Detta var något som också framkom i skolinspektionens tillsyn. Ett arbete pågår med att rätta till bristerna. Vad gäller årskurs 6 så pågår ett arbete med att göra övergången från årskurs 5 till årskurs 6 än tydligare. Genom att därtill arbeta systematiskt med att följa elevers kunskapsutveckling ges än bättre förutsättningar för Oxelösunds elever. Biblioteket ger särskilt stöd till barn, ungdomar med läshandikapp och deras föräldrar. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen 2014 har ökat från En tätare och tydligare dialog förs med de gymnasieskolor som har Oxelösundselever. Genom tätare kontakt kan elever som kämpar med utbildningen upptäckas tidigare och avhopp motarbetas. Andel elever årskurs 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden Målet för 2015 var att genomföra en mätning, vilket har gjorts. Utfallet av mätningen är jämförbart med föregående år med enbart en marginell nedgång. Aktiviteter erbjuds i samverkan mellan flera nämnder samt föreningar. Deltagandet vid riskhelger har ökat. Upplevd trygghet i förskola och skola Ett arbete pågår med att ta fram och genomföra mätning med gemensamma frågor vid förskolor och skolor under läsåret 15/16. Det är osäkert om målvärdet kan uppnås under året. Nöjd-kund-index familjestöds öppenvård (nationellt mått kan komma att ersätta detta mått) Mätning genomförs under oktober. Resultat redovisas i årsbokslutet. 4

6 God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Prioriteringar Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Osäkert Nej Ja God folkhälsa. Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Ingångsvärde Målvärde 2015 Uppnått värde delår 2015 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut 2015? Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter Index 38* Ökat index 40 Ja Medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling (andel av maxpoäng) 39 % * Ökad andel Mäts i oktober Osäkert Medborgarnas deltagande i hälso- och friskvårdsfrämjande aktiviteter -** Genomföra mätning - Ja Medborgarnas självupplevda hälsa 66 % * Mäts ej Andel vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats Andel personer med försörjningsstöd som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutat försörjningsstöd 69 % *** 80 % **** Genomföra mätning Genomföra mätning *Avser 2013 ** Nytt mått *** Ingångsvärdet har uppdaterats till 2014 års nivå **** Ingångsvärdet har kompletterats med 2012 års nivå vilket är det senast tillgängliga 73 % Ja 93,5 % Ja 5

7 Kommentarer och analys Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter Sedan senaste mätningen 2013 har Nöjd Inflytande Index (NII) ökat från 38 till 40 och målvärdet uppnås. Ökningen är generell och går inte att hänföra till någon specifik fråga eller insats. Medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling (andel av maxpoäng) Mätningen genomförs i oktober och resultatet redovisas i årsbokslutet. Medborgarnas deltagande i hälso- och friskvårdsfrämjande aktiviteter Underlaget utgörs av uppgifter om Fysisk aktivitet och om Stillasittande fritid från Landstingets undersökning Hälsa på lika villkor. Kommunmålet uppnås i det avseendet att mätning genomförs. Andel vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats Uppnått delårsvärde visar att fram till halvåret har ca två tredjedelar inte återkommit för nya insatser inom ett år, vilket i dessa sammanhang bedöms som ett bra utfall. Värdet förväntas dock sjunka med tanke på att halva året återstår. Kommunmålet uppnås i det avseendet att mätning genomförs. Andel personer med försörjningsstöd som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutat försörjningsstöd Vid jämförelse med värdet från 2012 är utfallet av preliminär mätning vid delåret överraskande högt. Kommunmålet uppnås i det avseendet att mätning genomförs. 6

8 Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats. Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god kvalité, individinriktade samt ges med gott bemötande. Osäkert Nej Ja Trygg och värdig ålderdom Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Ingångs- värde Målvärde 2015 Uppnått värde delår 2015 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut 2015? Andel personer i ordinärt boende med stöd från hemvården som känner sig mycket eller ganska trygga 78 % * Ökad andel ** Nej Andel brukare som upplever att hänsyn alltid eller oftast tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård 73 % / 83 % * Ökad andel ** Nej Andel brukare som alltid eller oftast upplever ett gott bemötande, särskilt boende respektive hemvård 91 % / 96 % * Ökad andel ** Nej Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst 73 % / 84 % * Ökad andel ** Nej Antal personer (personal) en hemtjänsttagare möter under 14 dagar 15 st. * Minskat antal ** Nej * Ingångsvärdet har uppdaterats till 2014 års nivå ** Resultat från Vad tycker våra äldre om äldreomsorgen väntas i oktober

9 Kommentarer och analys Andel personer i ordinärt boende med stöd från hemvården som känner sig mycket eller ganska trygga Det är fortsatt utvecklingsbehov i trygghetsaspekten och arbete med kontinuitet, det vill säga antalet personal kring brukaren samt ansvarsfördelningen. Andel brukare som upplever att hänsyn alltid eller oftast tas till åsikter och önskemål, särskilt boende respektive hemvård Andelen brukare på särskilt boende som varit delaktiga i genomförandeplanen har ökat från 2013 till Målvärdet nås dock inte och behöver förbättras ytterligare Orsaken är brist på förståelse för brukarens behov av egenmakt kring sin egen livssituation. Andel brukare som alltid eller oftast upplever ett gott bemötande, särskilt boende respektive hemvård Nöjdheten med bemötandet i särskilt boende har ökat men utgör ett förbättringsområde även fortsättningsvis. Upplevelsen av bemötandet från hemtjänstens personal är inte nöjaktigt och utgör ett område med stort förbättringsbehov. Andelen brukare som alltid är nöjda med bemötandet har sjunkit mellan åren. Bemötandet handlar om hela upplevelsen av insatsen hos brukaren och beror ofta på brist på förståelse för brukarens behov av egenmakt kring sin egen livssituation. Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst Resultatet har samband med de tidigare kommenterade måtten och utvecklingsbehovet kvarstår. Antal personer (personal) en hemtjänsttagare möter under 14 dagar Mätning sker under hösten och resultat presenteras i slutet av oktober. Troligtvis är det även i år bristande måluppfyllelse Åtgärder Arbetsgrupper inom hemtjänsten planerar själva Besöksplaner inom hemtjänsten med ökad kontinuitet Förändrat uppdrag för kontaktpersonal Genomförandeplaner med delaktighet upprättas på särskilt boende vartefter de individuella besluten fattas. Inom hemtjänsten upprättas genomförandeplaner tillsammans med brukarna inom två veckor efter att uppdraget kommit. Vilket i sig är en utmaning då hemtjänsten haft omsättning av personal och chefer de senaste åren. Flera åtgärder har genomförts under 2014 och Årets undersökning Vad tycker våra äldre om äldreomsorgen? presenteras i slutet av oktober. Resultatet ger då en riktning på verksamheternas utvecklingstakt i förbättringshänseende. 8

10 Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal service. Prioriteringar I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar. I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Osäkert Nej Ja Attraktiv bostadsort Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Ingångs- värde Målvärde 2015 Uppnått värde delår 2015 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut 2015? Medborgarnas nöjdhet med Oxelösund som en plats att bo och leva på Andel erbjudna förskoleplatser på önskat placeringsdatum Index 55* Ökat index 59 Ja 50 % * Ökad andel 57,5 % Ja Turismens omsättning i Oxelösund 124 mkr* Följa måttet 142 mkr*** Ja Antal nyproducerade bostäder - Genomföra mätning 23 Ja Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat 3,3 (av 6,0)* Ökning 3,4 Ja Antal nya företag per 1000 invånare 3,2* Följa måttet 3,3 Ja Medborgarnas nöjdhet med kommunens gator och vägar Index 55* Bibehållen nivå 57 Ja Andel hushåll med tillgång till stadsnät 90 % ** Ökad andel >90% Ja Andel aktiva användare av hushåll anslutna till stadsnätet 64 % ** Ökad andel 65,8 % Ja *Avser 2013 ** Avser augusti 2014 *** Avser

11 Kommentarer och analys Medborgarnas nöjdhet med Oxelösund som en plats att bo och leva på Index har ökat från 55 till 59. Förbättringen har uppmätts inom områdena Rekommendation som en plats att bo och leva på, Kommunikationer, Arbetsmöjligheter samt Utbildningsmöjligheter. Förbättringar av betygsindexen för faktorerna Bostäder, Framtidsmöjligheter samt Trygghet kan höja helhetsbetyget. Andel erbjudna förskoleplatser på önskat placeringsdatum Med bakgrund av det uppsatta målvärdet, ökad andel, så görs bedömningen att målvärdet nås för För att öka andelen ytterligare pågår arbete med information och tydlighet samt revidering av riktlinjerna. Turismens omsättning i Oxelösund Aktivt arbete med att synliggöra utbudet och visa en attraktiv bild av Oxelösund för besökare och invånare har medfört ökad omsättning. Arbetet fortsätter med bl. a. ny hemsida och besöksnäringsstrategi. Kommunmålet uppnås i det avseendet att måttet följs. Antal nyproducerade bostäder Mätning är genomförd, målet uppfylls därmed. Antal nyproducerade bostäder som slutbesiktats i år är 23 st., varav PEAB:s produktion vid kanalen har interimistiska slutbesiktningsbesked. Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen har höjts från 3,3 år 2013 till 3,4 år Dialog med företagen och arbetet med en förbättrad service är de allra viktigaste faktorerna. Framöver är upphandlingsfrågan ett prioriterat utvecklingsområde. Antal nya företag per 1000 invånare Även antalet nya företag per 1000 invånare har från år 2013 till år 2015 ökat från 3,2 till 3,3. En positiv utveckling även om den är blygsam. Kommunmålet uppnås i det avseendet att måttet följs. Medborgarnas nöjdhet med kommunens gator och vägar Medborgarnas nöjdhet med kommunens gator och vägar får i årets mätning index 57 och har därmed förbättrats mot tidigare mätning. Andel hushåll med tillgång till stadsnät Andel aktiva användare av hushåll anslutna till stadsnätet Vad avser utbyggnaden av stadsnätet så är målet med att få ut infrastrukturen i stort klar. Fokus är nu att få upp användandet av stadsnätet med fler aktiva kunder. Målbilden för hur många aktiva stadsnätkunder som behövs för att få en stabil lönsamhet i stadsnätaffären är under utredning. 10

12 Hållbar utveckling Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. Prioriteringar I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil. Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare. Osäkert Ja Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Nej Hållbar utveckling. Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppföljning av kommunfullmäktiges mått Ingångs- värde Målvärde 2015 Uppnått värde delår 2015 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut 2015? Avvikelse från standardkostnad totalt 4,2 %* Max 5 % 5.4 % Osäker Resultatet efter reavinster, uttryckt som andel av skatter och statsbidrag 1,49 %** 2,8 %***** 1 % ,5 % Nej Nettokostnadsandel 98,7 %** 97,6 %***** Minskning jämfört med ,8 % Osäker Kommunkoncernens soliditet 34,8 %** 36,1 %***** Ökning jämfört med ,3 % Osäker Medarbetarengagemang totalt i kommunen Index 78* Ökat index Ingen uppgift *** Osäkert Sjukfrånvaro 8,0 %* Minskning Ingen uppgift **** Osäkert Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall 34 %* Ökad andel Ingen uppgift Ja Resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor påstigande* Ökat antal Ja * Avser 2013 ** Ingångsvärdet har uppdaterats till 2014 års nivå *** Ny mätning genomförs nov 2015 **** Uppgifter saknas då nya HR-systemet ännu inte har kunnat leverera statistik ***** Värdet avser delåret

13 Kommentarer och analys Avvikelse från standardkostnad totalt Avvikelsen från standardkostnad har ökat efter några år av minskning. En positiv (+) avvikelse innebär att kommunen har ett högre kostnadsläge än vad som kan förväntas utifrån kommunens strukturella förutsättningar. Ökningen var väntad utifrån den ekonomiska utvecklingen Fortsatt är Oxelösunds värde bättre än andra jämförbara kommuners värde. Avvikelsen är störst inom individ- och familjeomsorgen och där finns den största ökningen av kostnadsläget. Resultatet efter reavinster, uttryckt som andel av skatter och statsbidrag Resultatmålet är uppfyllt för delåret men lägre än föregående år. På sikt måste kommunen vara uppe på en hög resultatnivå för att kunna ta sig an de utmaningar som framtiden bjuder, till exempel äldre befolkning, fastigheter och nya invånare. Bedömningen är dock att målvärdet inte kommer att kunna uppnås för helåret Nettokostnadsandel Målet för nettokostnadsandelen är inte uppnått för delåret För att uppnå en stabil ekonomi kan inte verksamheten förbruka mer pengar än vad som kommer in via skatter och statsbidrag. Målvärdet bedöms inte kunna uppnås för helåret Kommunkoncernens soliditet Målet för soliditeten är uppnått för delåret Det är osäkert om målvärdet kan uppnås för helåret Medarbetarengagemang totalt i kommunen Mätningen kommer att genomföras i november och redovisas i årsbokslutet. Sjukfrånvaro Under 2015 har ett nytt Löne- och HR-system implementerats i kommunen. HR-portalen har inte kunnat leverera de rapporter med lönestatistik som utgör grunden för den uppföljning som kommunen kontinuerligt behöver göra. Det innebär att ingen personalstatistik finns tillgänglig för att presentera i denna delårsredovisning. Kommunens nivå på sjukfrånvaro har under flera år legat oroväckande högt och vid helårsuppföljningen 2014 var den 8,2 % och året innan 8,0 %. Bedömningen som nu görs av verksamheterna är tyvärr inte i rätt riktning trots att åtgärder av olika slag har vidtagits. Under våren har också en kommunövergripande plan för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro tagits fram i syfte att erbjuda verksamheterna olika hälsofrämjande åtgärder. Under hösten 2015 startar flera projekt kopplat till detta. De olika insatserna kommer att följas upp för att bedöma effekt och fortsatt inriktning på hälsoarbetet. Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall Preliminära uppgifter visar på en viss ökning av andelen återvunnet material. Oxelö Energi arbetar aktivt för att få kommuninvånarna att sortera sitt avfall. Resande med busslinje 715 och 815 exklusive skolresor Antal resande med kollektivtrafiken ser ut att öka även i år. Enligt Kollektivtrafikmyndigheten beräknas årsvärdet bli runt resande. 12

14 Personal Under 2015 har ett nytt Löne- och HR-system implementerats i kommunen. Det heter HRportalen och har ersatt de tidigare löne- och schemasystemen. Det nya systemet har på många sätt påverkat verksamheten. Det har varit mycket nytt att lära om schemaläggning, rapporteringssätt m.m. Mycket tid har också lagts på att få systemet att fungera optimalt. En nyhet har också varit att alla medarbetare varje månad ska klarmarkera sin tid. Det innebär att man kontrollerar och godkänner den arbetstid man har gjort och eventuella avvikelser, såsom sjukfrånvaro, övertid m.m. Månadsvis ska också ansvarig chef attestera varje medarbetares tid inför lönebearbetning. Det är ett nytt arbetssätt som slagit väl ut i Oxelösunds kommun. HR-portalen har dock inte i skrivande stund kunnat leverera de rapporter med lönestatistik som utgör grunden för den uppföljning som kommunen kontinuerligt behöver göra. Det innebär att ingen personalstatistik finns tillgänglig för att presentera i denna delårsredovisning. Nedan följer istället en beskrivning av hur verksamheterna upplever nuläget inom de områden som brukar redovisas. Faktiskt arbetad tid Generellt sett bedöms den faktiskt arbetade tiden ha ökat inom kommunen. Inom Utbildningsförvaltningen har ökningen skett inom grupperna tillsvidare-, visstids- och timanställda. Ökningen är en effekt av en förstärkning av studiehandledning, modersmålslärare och elevhälsa som en följd av volymökning i barn- och elevantal. Utöver det har också personaltätheten i förskolan höjts från ett snitt på 2,75 till 3,0 årsarbetare per avdelning. Även Vård- och omsorgsförvaltningen bedömer att tillsvidare- och visstidsanställda har ökat något som en följd av en fortsatt hög sjukfrånvaro. Inom särskilt boende har dock ett flertal tjänster minskat i samband med att avdelningar stängts, vilket påverkar den faktiskt arbetade tiden där. Inga personer har dock sagts upp utan omplacerats till andra delar av verksamheten. Ökning av tjänster har skett på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen men på grund av sjukfrånvaro har den arbetade tiden ändå varit konstant. På Kommunstyrelseförvaltningen har vissa organisatoriska förändringar skett med anledning av införandet av ett Kontaktcenter. Nya medarbetare har rekryterats innan övertalig personal har omplacerats, vilket tillfälligtvis har ökat förvaltningens arbetade tid. Inom Kultur- och fritidsförvaltningen är läget konstant. Sjukfrånvaro Kommunens nivå på sjukfrånvaro har under flera år legat oroväckande högt och vid helårsuppföljningen 2014 var den 8,2 % och året innan 8,0 %. Bedömningen som nu görs av verksamheterna är tyvärr inte i rätt riktning trots att åtgärder av olika slag har vidtagits. Utbildningsförvaltningen bedömer att både lång- och korttidsjukfrånvaron ökar. Långtidssjukfrånvaron är i huvudsak kopplad till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Inom Vård- och omsorgsförvaltningen bedöms sjukfrånvaron generellt på samma nivå men med en viss ökning i enskilda grupper. Inom de övriga förvaltningarna anser man att långtidssjukfrånvaron ökar, även om det rör sig om enskilda sjukfall. För att minska sjukfrånvaron och öka hälsan på våra arbetsplatser har olika insatser genomförts. Inom förskolan har personaltätheten ökats, både för att förbättra kvalitén för barnen men också för att förbättra arbetsmiljön för personalen. En annan åtgärd inom Utbildningsförvaltningen är att öka inflytandegraden i resursfördelningssystemet. I Vård och omsorg har rutinen för uppföljning av sjukfrånvaro tydliggjorts och under vintern har man övergått till fasta scheman bland annat för att minska arbetsbelastningen kring schemaläggningen. Inom Miljö- och samhällsbyggnad har det förebyggande arbetet inneburit att ta fram riktlinjer och rutiner för att förenkla och effektivisera och därmed motverka arbetsrelaterad stress. 13

15 Under våren har också en kommunövergripande plan för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro tagits fram i syfte att erbjuda verksamheterna olika hälsofrämjande åtgärder. Under hösten 2015 startar flera projekt kopplat till detta. Bland annat är det arbetsgrupper som kommer att göra hälsotester och få träning på arbetstid, medan andra arbetar med strukturerad återhämtning och motivationshöjande aktiviteter. De olika insatserna kommer att följas upp för att bedöma effekt och fortsatt inriktning på hälsoarbetet Flera av verksamheterna lyfter att det finns ett ökat behov av kommunens tjänster till medborgarna och att det påverkar arbetsbelastning och skapar behov av bättre planering av personalresurser. Detta i kombination med att vissa kompetenser är svårrekryterade, påverkar arbetsmiljön ytterligare. För att säkerställa att arbetsmiljöfrågorna hanteras på ett optimalt sätt i verksamheterna arbetar personalenheten med att möta alla chefer och säkerställa att både rehabiliteringsarbetet och det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs på ett bra sätt. 14

16 Ekonomi Ekonomisk översikt Delårsrapporten 2015 uppvisar ett positivt resultat för kommunen, 6,6 miljoner kr. För helåret 2015 bedöms resultatet bli 1,7 miljoner kr, respektive -2,0 miljoner kr när detta redovisas enligt lagen om god ekonomisk hushållning (balanskravet). (Belopp i mkr) Delårsrapportens resultat 6,6 10,2 2,9 6,9 Årsprognos i delårsrapporten 1,7 13,7 5,9 11,7 Årets resultat 9,4 8,6 11,3 Resultat enl. balanskravsutredning -2,0 12,0 8,7 0,1 Nämndernas prognos Nämnderna prognostiserar en mycket sämre prognos för helåret än delårsresultatet. Nämndernas budgetutfall är 5,7 miljoner kr i augusti, medan helårsprognosen är -7,8 miljoner kr. Försämringar förutses främst hos Kommunstyrelsen och hos Vård- och omsorgsnämnden. Kommunstyrelsen kommer att behöva använda medel till kostnader för både planerat fastighetsunderhåll och akuta reparationer. Takten på faktureringarna är låg, men ett snabbare fakturaflöde kommer att synliggöra de åtgärder som vidtas. Även sjösättningen av tvårätters-systemet i de särskilda boendena kommer att medföra initiala kostnader under hösten, liksom näringslivsarbete och starten av kontaktcentret En väg in. För Vård- och omsorgsnämnden handlar försämringen om ett flertal nya, mycket vårdkrävande placeringar inom socialtjänsten. Dessa beräknas kosta -4,0 miljoner kr. (Miljoner kr) Prognos 2015 Delår 2015 Bokslut 2014 Delår 2014 Kommunstyrelse 0,3 5,0 5,4 7,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,2 0,4 0,4 0,7 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,8 2,1 0,2-0,2 Utbildningsnämnd 2,5 2,6 3,5-3,2 Vård- och omsorgsnämnd -11,9-4,6-5,5-1,7 Övriga nämnder 0,2 0,2 0,1 0,6 Alla nämnder -7,8 5,7 4,1 3,2 15

17 Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 5,0 miljoner kr i delårsrapporten, men beräknar ett resultat 0,3 miljoner kr för helåret För delåret redovisar utbildningsnämnden ett resultat med 2,6 miljoner kr. Helårsprognosen är ett resultat 2,5 miljoner kr över budget. Det betyder att omställningen till en större verksamhet har genomförts och att organisation och löpande kostnader är anpassade till detta. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt utfall med -4,6 miljoner kr. Prognosen för helåret är ett underskott med -11,9 miljoner kr. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett positivt resultat i delårsrapporten med 2,1 miljoner kr. Prognosen till årets slut är att resultatet blir ett överskott med 0,8 miljoner kr. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett resultat i delårsrapporten på 0,4 miljoner kr. Prognosen för helåret är ett överskott med hälften av detta, 0,2 miljoner kr. Övriga nämnder, Kommunfullmäktige, Valnämnd, Överförmyndare och Revision, redovisar ett överskott med 0,2 miljoner kr. Prognosen för helåret är fortsatt 0,2 miljoner kr. Driftredovisning Avvikelse Prognos helår Delår Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 5,0-61,2-60,8 0,4 Övriga nämnder 0,2-3,3-3,1 0,2 Utbildningsnämnd 2,6-204,7-202,2 2,5 Vård- och omsorgsnämnd -4,6-233,5-245,4-11,9 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 2,1-26,0-25,2 0,8 Kultur- och fritidsnämnd 0,4-27,6-27,4 0,2 Summa nämnder 5,7-556,2-564,1-7,8 Reavinster -4,6 7,2 3,2-4,0 Oförutsett / reserv 4,6-6,8-12,0-5,2 Löneökn prio.grupper 0,7-1,1-0,7 0,4 AFA-återbetalning 2,6 3,9 3,9 Finansförvaltningens verksamhetskostnader -3,8-0,5-0,5 0,0 Pensionskostnader -1,5-33,3-34,6-1,3 Interna poster -3,5 45,9 43,9-2,0 Nedskrivning Citybanan 0,0-0,7-0,7 0,0 Avskrivningar 1,6-15,0-13,5 1,5 Skatteintäkter, statsbidrag -1,1 577,7 577,0-0,7 Finansiella kostnader och intäkter 3,6-2,2-0,2 2,0 Periodens resultat 4,3 15,0 1,7-13,3 Avgår reavinster 4,6-7,2-3,2 4,0 Projektavsättning -0,3-0,5-0,5 Balanskravsresultat 8,6 7,8-2,0-9,8 16

18 AFA-försäkring Vi kommer att ånyo få en återbetalning från AFA-försäkringen. Beloppet är beräknat till 3,9 miljoner kr. Någon liknande återbetalning skedde inte 2014, och var inte heller budgeterad Skatter och statsbidrag Det är stora omfördelningar sedan budgeten antogs mellan intäkter från prelimära skatter och inkomst- och kostnadsutjämning. Det beror på olika riksdagsbeslut om marginalskatter, uppräkning av pensioner etc, men som sedan finansieras av staten genom inkomstutjämning och regleringsbidrag. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer inför delårsrapporten att slutskatteavräkningen för 2015 blir positiv i kommande bokslut Men avräkningen för 2014 blir negativ. Resultatet av slutavräkningarna tar ut varandra för helåret Den höjning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar från juli 2015 som Riksdagen beslutade om ökar kommunens personalkostnader med 0,8 miljoner kr. Staten kompenserar kommunerna för denna ökade kostnad, och vårt statsbidrag ökar följaktligen med 0,8 miljoner kr. De totala intäkterna från skatter och statsbidrag bedöms trots detta bli -0,7 miljoner kr lägre än budgeterat. Finansnetto Finansiella kostnader utgörs av låneräntor på lånen för hela koncernen samt ränta på pensionsskulden. Kommunens andel av låneräntorna har ökat men totalt är räntekostnaderna 1,6 miljoner kr lägre 2015 än de var Räntenivån har sjunkit med 0,5 % och vi har 23,0 miljoner kr lägre skuld. Budgeterade räntekostnader är betydligt högre, och skillnaden beror på en långsam investeringstakt. Utvecklingen under resten av året kommer att avgöra räntekostnadernas slutliga storlek. Finansiella intäkter utgörs dels av ersättning från våra koncernbolag för deras andel av upplåningen utveckling och dels av aktieutdelningar från Oxelösunds Hamn och Förab. Ränteersättningar från koncernbolagen har sjunkit med 0,9 miljoner kr p.g.a. sjunkande räntenivåer och aktieutdelningarna har också haft en sjunkande utveckling under flera år erhöll kommunen 9,2 miljoner kr och 2015 budgeterades 2,0 miljoner kr, men vi kommer att få 3,2 miljoner kr. Resultat Årets resultat 2015 beräknas till 1,7 miljoner kr. Det är -13,4 miljoner kr sämre än budgeterat. Observera att resultatet då har förbättrats med 3,9 miljoner kr genom en ny återbetalning av premier från försäkringsbolaget AFA. Resultatet enligt balanskravet förväntas bli -2,0 miljoner kr (7,5 miljoner kr). Skillnaden beror på att reavinster på 3,2 miljoner kr lyfts bort och även en reservering för framtida kostnader i samband med Douzelage-mötet

19 Investeringsredovisning (Belopp i miljoner kr) Helårs- Verksamhet budget Inkomst Utgift Avvikelse 2014 Kommunstyrelse 61,6 15,3 46,2 7,5 Utbildningsnämnd 1,3 0,2 1,1 0,8 Vård- och omsorgsnämnd 3,3 0,0 3,3 0,1 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 6,4 1,5 4,9 0,5 Kultur- och fritidsnämnd 0,3 0,0 0,2 0,3 Investeringsreserv, ej fördelad 3,0 0,0 3,0 0,0 Summa investeringar 75,8 0,0 17,4 58,5 9,2 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Budget Inkomst Utgift Avvikelse 2014 Summa försäljningar -10,1-0,7 0,7-9,4-1,2 Investeringar Den ursprungliga investeringsbudgeten omslöt 46,2 miljoner kr. Dessutom har 29,6 miljoner kr tilläggsbudgeterats avseende pågående projekt från föregående år. Det innebär totalt 75,8 miljoner kr i investeringsbudget för De största projekteten är ombyggnad av taket på Ramdalsanläggningen, 14,3 miljoner kr och ombyggnad av Peterslundsskolans kök, 4,7 miljoner kr. Därutöver pågår flera upprustningsprojekt, utredningar och energieffektiviseringar i olika fastigheter. Investeringar sker också i e-tjänster, verksamhets- och beslutsstödssystem, Till och med 31 augusti 2015 hade investeringsutgifter bokförts med 17,4 miljoner kr och årsprognosen pekar mot en nettoutgift på 37,7 miljoner kr. Försäljningar Årets budget att genomföra försäljning av anläggningstillgångar, främst tomter på Lastudden, Villabacken, Västra Femöre, Segelvägen samt tomträtter i Fiskehamnen, uppgick till 10,1 miljoner kr. Från försäljningar har 10,4 miljoner kr flutit in i likvida medel under perioden och för helåret förväntas ytterligare 2,0 miljoner kr. Objekt utöver budget är bland annat försäljningar av fastigheter på Vallsundsvägen och Sundsör. Försäljningar redovisas inte alltid i samband med köpeavtal. I de flesta fall avvaktas att kostnader förenade med försäljningarna ska slutredovisas samtidigt. Därför beräknas att 11,0 miljoner kr kommer att lyftas fram under 2015, medan andra projekt slutredovisas under kommande år. 18

20 Finansiell ställning Anläggningskapitalet, det vill säga värdet av fastigheter, maskiner och inventarier exklusive långfristiga skulder och avsättningar var 310,7 miljoner kr (262,0 miljoner kr augusti 2014). Rörelsekapitalet, det vill säga värdet av kassa, bank, placeringar, exploateringsfastigheter och fordringar exklusive kortfristiga skulder var -50,4 miljoner kr (-13,3 miljoner kr). De likvida medlen har ökat sedan årsskiftet med 2,0 miljoner kr till 32,0 miljoner kr (57,8 miljoner kr i augusti 2014). Kommunens bankmedel har minskat med 20 miljoner kr medan bolagens bankmedel minskat med 6,2 miljoner kr. De likvida medlen för koncernen är tillräckliga under resten av Soliditeten visar kommunens ekonomiska uthållighet på lång sikt och anges som andelen eget kapital av totala tillgångar. I delårsrapporten uppgår den till 28,9 % (27,9 %). Förbättringen är en följd av delårsresultatet och de låga investeringarna. I övrigt är den låga soliditeten även av redovisningsteknisk art, därför att i kommunens balansräkning finns bolagens långfristiga skulder och kommunens motsvarande fordringar på bolagen. Utan detta skulle soliditeten vara 48,7 % (46,9 %). Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalning av löpande pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner inklusive löneskatt som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Kommunal- och oppositionsråd och vissa deltidspolitiker har rätt till pension enligt PBF (pensionsbestämmelser för förtroendevalda). Kommunen har två personer med visstidspension vilka ingår i avsättningar till pensioner. Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld uppgår till 350,5 miljoner kr varav 302,9 miljoner kr inom linjen (359,3 miljoner kr varav 312,4 miljoner kr inom linjen ). Det innebär att 86,4 % (86,9 %) av den totala skulden inte redovisas som skuld i balansräkningen. Den påbörjade trenden fortsätter, nämligen att avsättningen i balansräkningen ökar, medan ansvarsförbindelsen minskar. I ansvarsförbindelsen är utbetalningarna numera större än inflationsökningen. Placeringsregler Vid förvaltningen av pensionsmedel kommer kommunen i första hand amortera lån och att finansiera investeringar med eget kapital (återlån i verksamhet). I andra hand kommer kommunen placera medel i säkra värdepapper såsom statspapper. I föreskrifterna för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser regleras både återlåning av pensionsmedel och övergripande placeringsstrategi. Dessa båda former av förvaltningsstrategier kan komma att kombineras över tid. Pensionskostnader (Belopp i miljoner kroner) Delår Delår Pensionskostnader inkl löneskatt Förändring avsatt till pensioner 1,2 0,9 Individuell del 11,1 7,5 Pensionsutebetalningar, inkl förvaltningskostnad 11,4 13,6 Totalt 23,7 22,0 Under årets första åtta månader har pensionskostnaderna ökat med 1,7 miljoner kr jämfört med Prognosen är att kostnaden för pensioner kommer att öka med 2,7 miljoner kr jämfört med 2014 och uppgå till 34,6 miljoner kr, vilket blir 1,3 miljoner kr över budgeterade 33,3 miljoner kr. Den del som avser förtroendemännens pensioner har minskat med -0,2 miljoner kr sedan Det beror på antaganden om hur samordning med andra uppdrag kommer att utvecklas. Uppbyggnad av pensionsreserv Det finns olika sätt att hantera tillgångar för pensionsförpliktelser. Oxelösunds kommun har börjat bygga upp medel för pensionsreserver av egna resultat. I boksluten 2006, 2007 och 2010 byggde kommunen upp en pensionsreserv som uppgick till 14,3 miljoner kr. I bokslutet 2011 löstes en del, 4,8 miljoner kr, upp för att bland annat väga upp pensioner för flera politiker som bokades upp. Återstoden är 9,5 miljoner kr och syftet är att dessa öronmärkta överskott i kommande balanskravsutredningar kan tas i anspråk för framtida kostnadsökningar gällande pensioner. 19

21 Koncernbanken Låneskuld All upplåning görs av koncernbanken i kommunens namn. Den totala låneskuldens förändringar beror ibland på bolagens behov och koncernbankens vidareutlåning till de kommunala bolagen. Koncernbankens lån är 483,0 miljoner kr (506,0 miljoner kr), en minskning med 23,0 miljoner kr på ett år. Sedan årsskiftet har låneskulden ökat med 5,0 miljoner kr. Jämfört med augusti 2014 har vidareutlåningen till bolagen ökat med 5,0 miljoner kr, till 383,7 miljoner kr (378,7 miljoner kr). Nyckeltal Total låneskuld (miljoner kr) 483,0 506,0 Varav utlåning till bolagen (miljoner kr) 383,7 378,7 Genomsnittlig ränta 2,72 % 3,27 % Riktlinjer i finanspolicyn Genomsnittlig räntebindningstid 2,12 år 2,35 år 2 år - 5 år Ränteförfall inom 1 år 36,9 % 41,3 % max 25 % samt 25 % mot rörlig ränta Andel rörlig ränta 27,6 % 24,5 % max 25 % Genomsnittlig kapitalbindningstid 2,24 år 2,06 år Kapitalbindning < 1 år 31,9 % 34,8 % max 50 % Likvida medel (miljoner kr) 32,0 57,8 Räntor och ränterisk Koncernbanken ska enligt finanspolicyn eftersträva en jämn förfalloprofil med hänsyn till ränte- och kapitalbindningstid. Den genomsnittliga räntan fortsätter neråt, nu till 2,72 % men prognosen till bokslutet är att den kommer att stiga något, till 2,76 %. Räntebindningstiden i augusti 2015 ligger fortfarande över de 2 år som är den lägsta tillåtna nivån enligt finanspolicyn. Räntebindningar med förfall inom ett år är lägre än den högsta tillåtna nivån. En ökning har skett sedan bokslutet 36,9 % (31,4 %). Av detta var 27,6 % (24,5 %) exponerat mot rörlig ränta, max 25 % enligt finanspolicyn. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen är 20,7 miljoner kr. Den består av ett lån i Kommuninvest som Förab har tagit upp direkt av istället för via koncernbanken på grund av en ny lagstiftning. Övriga delar av bolagskoncernen får lån via koncernbanken. Risksituationen har dock i sak densamma. Leasingkontrakt motsvarar ett åtagande med 2,3 miljoner kr, en ökning med 0,1 miljoner kr jämfört med delåret Övriga borgensåtaganden består huvudsakligen av hyresgarantier inom socialtjänsten och gentemot Kommuninvest för samma belopp som insatskapitalet i Kommuninvest. Kollektivtrafikmyndigheten har tecknat avtal om köp av spårfordon till ett borgenstak om mkr och 120 mkr avseende högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Kommunerna i Sörmland inklusive landstinget har givit sitt medgivande till dessa båda borgenstak. Oxelösunds andel är ca. 2,1 % vilket motsvarar ,5 mkr. I dagsläget har myndigheten tecknat ett avropsavtal där ramen är mkr för spårfordon och 108 mkr för högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, Oxelösunds andel är drygt 52 mkr. Borgenåtagandet utfaller först vid avtalstecknandet vilket inte är genomfört än. 20

22 Avslutande kommentarer Kommunen har en negativ årsprognos i balanskravsresultatet i delårsrapporten på -2,1 mkr. Per delår uppfyller kommunen dock de finansiella målen. Verksamheterna prognostiserar ett sammanlagt resultat på -7,8 mkr som årsprognos. Ryggraden i den kommunala ekonomin är verksamheternas ekonomi därför är det oerhört väsentligt att verksamheterna håller sin budget. I verksamheterna finns ett par risker som är värda att belysas. I Vård-och omsorgsnämnden prognostiseras ett underskott på 11,9 mkr som årsprognos. Målsättningen är naturligtvis att minska underskottet så mycket som möjligt men allt utvecklingsarbete som sker inom nämnden kring bl.a. förhållningsätt, verksamhet gör att man måste ge det tid och samtidigt följa upp det hela noga. Våra fastigheter har ett stort behov av ökat underhåll. Detta medför att reparationerna vid delåret låg 1,2 mkr över budget men här finns en betydande osäkerhet. Vad gäller resursfördelningssystemet inom Utbildningsnämnden har ytterligare utveckling skett, ett kvalitetsarbete finns kvar att göra. Den negativa årsprognosen visar med stor tydlighet vikten av att fortsätta det gemensamma arbetet kring greppet om framtiden. Det innebär högre effektivitet, kulturförändringar i arbetssätt och ändrad syn på medborgaren. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver tid och tålamod. Enligt årsprognosen prognostiseras det med ett negativt resultat för helåret. Detta trots att vi erhållit obudgeterade intäkter från AFA på 3,9 mkr. För att erhålla ett positivt resultat för 2015 krävs under hösten stora ansträngningar från samtliga inblandade. Det krävs också ett uthålligt och fortsatt arbete för att tillsammans bygga en stabil ekonomi som håller långsiktigt. På sikt måste kommunen följa med upp på en högre resultatnivå enligt de finansiella målsättningarna för att kunna ta sig an de utmaningar som framtiden bjuder och för att nå en långsiktigt stabil ekonomi. Det är av mycket stor vikt att kommunen når ett positivt resultat för 2015 med tanke på de kraftiga investeringar som ser ut att ligga framför oss så att vi inte får negativt resultatet 2015 som vi i så fall får ta med oss in i

23 Nämndredovisning Kommunstyrelsen Ekonomiskt utfall Övriga Budget- Års- Verksamhet Anslag Intäkter Kostnad utfall prognos Kommunstyrelse Partistöd Gem. verksamhet Markförsörjning Näringsliv Räddningstjänst Totalförsvar Idrotts- o fritidsanläggningar Missbruksprojektet Arbetslokaler Kommunikationer Gemensam administration Verksamhetsfastigheter Fackl verks. / Kommunskydd Måltidsproduktion Summa för ansvarsområdet Summa Drift och förvaltning av kommunens fastigheter sker genom Kommunstyrelsen. Denna är uppdelad i fyra verksamhetsområden, markförsörjning, idrotts- och fritidsanläggningar, arbetslokaler och verksamhetsfastigheter. Den dominerande delen utgörs av verksamhetsfastigheter som omfattar skolor, förskolor, omsorgslokaler och kommunhus. Av kommunstyrelsens omsättning redovisas 67 % av intäkterna och 40 % av kostnaderna i fastighetsverksamheterna, så avvikelser i kapitalkostnader, underhåll och drift har en mycket stor betydelse på det gemensamma ekonomiska resultatet. Utfall mot budget 2015 Kommunstyrelsen redovisar ett resultat som är +5,0 mkr bättre än budgeterat. Inom detta resultat redovisar fastighetsverksamheten ett överskott med 1,7 mkr. Kommunens fastigheter lider av ett eftersatt underhåll. Det har medfört att kostnader för reparationer ökat mer än förväntat. Hittills har kostnaderna för drift- och reparationer varit -1,2 mkr högre än budgeterat. Men å andra sidan är det i nuläget ett överskott av anslaget för planerat underhåll med 4,0 mkr. För helåret bedöms dock att detta anslag, 8,9 mkr, komma att behöva användas fullt ut. Men det blir överskott beroende på lägre kapitalkostnader än budgeterat, +1,4 mkr. Kommunstyrelsens investeringar 2015 beräknas bara bli 25,4 mkr av budgeterade 61,6 mkr, 41,3 %. Kapitalkostnadsberäkningen gjordes då investeringarna för 2015 bedömdes bli högre än de blev, och även att investeringarna för 2014 skulle skett i snabbare takt. Dessutom har komponentredovisning införts, vilket medfört sänkta kapitalkostnader. 22

24 Fastighetsverksamheten Redovisning Budget Skillnad Anslag 1,1 1,1 0,0 Intäkter 36,7 36,5 0,2 Drift och reparationer 13,5 12,3-1,2 Planerat underhåll 1,5 5,5 4,0 Övrigt Kustbostäder 3,4 3,0-0,4 Kapitalkostnader 11,1 12,5 1,4 Övr. kostnader 6,5 2,8-3,8 Resultat 1,8 0,9-0,2 Arbetet och faktureringar från Kustbostäder av planerat underhåll är långsam under årets första åtta månader. Endast 1,5 mkr av budgeterade 8,9 mkr har fakturerats, men bedömningen är att alla medel kommer att förbrukas på planerade åtgärder. Kommunstyrelsen har fortsatt en stor utmaning när det gäller att höja statusen på fastighetsbestånd och möta ökade myndighetskrav avseende verksamhetsfastigheterna. En annan verksamhet som visar ett stort överskott är gemensam administration, 3,1 mkr. De större orsakerna till detta är: 0,3 mkr beror på att inget förbrukats av de 0,5 mkr som anslogs hos kommunstyrelsen för sluttäckning av Björshult. Lägre kostnader för missbruksprojektet vilket täcks av statsbidrag och medför därför ett överskott på 0,6 mkr. Redovisade kostnader för löne- och IT-service är 0,6 mkr lägre än budgeterat. Fackliga kostnader ligger kvar hos nämnderna, 0,2 mkr. Olika satsningar med friskvård, gemensamma utbildningar och marknadsföring som koncentreras till hösten medför ett överskott i delårsrapporten, 0,9 mkr. Kommunstyrelsen har medel kvar till verksamhetsutveckling och start av kontaktcenter, 0,3 mkr, medel som bedöms bli förbrukade i höst. Kostenheten visar ett underskott på -0,9 mkr. Intäkterna är -1,4 mkr lägre än budgeterat nu efter sommaren, men en återhämtning kommer att ske när skolorna startar efter lovet och matleveranser kommer igång. Personalkostnaderna är 0,4 mkr lägre än budgeterat och helårsprognosen är 0,2 mkr lägre än budget. Under hösten så startar arbetet med utveckling av kostenheten med att erbjuda tvårätter inom särskilda boenden. Utfallet för kostenheten bedöms till ett underskott på -0,2 mkr. Nedskrivningen av exploateringsområden medförde en obudgeterad kostnad på -0,1 mkr. Utfall jämfört med föregående år Delårsresultat Skillnad Anslag 40,8 39,7 1,1 Intäkter 55,2 55,8-0,6 Kostnader 91,0 88,5 2,5 Resultat 5,0 7,0-2,0 Anslaget för helåret 2015 till Kommunstyrelsen sattes av Fullmäktige till 61,3 mkr. Efter detta justerades anslaget genom ett beslut om sänkt löneantagande med -0,1 mkr: Intäkterna minskade med -0,6 mkr. Hyresintäkterna minskade -1,2 mkr p.g.a. sänkt internränta. Kostenhetens intäkter har sjunkit med -0,3 mkr jämfört med Det beror på att intäkterna räknats på ett mer aktuellt sätt, jämfört med 2014 då debiteringarna skedde mer enligt budget. Prognosen för helåret är att kostintäkterna från både skola/förskola och särskilda boenden ska vara något högre än 2014, men externa intäkter blir -0,2 mkr lägre p.g.a. minskade lönebidrag. IT-enhetens intäkter ökar med 0,3 mkr, och 0,5 mkr i prognosen för helåret, fördelat 50/50 mellan tjänster åt Utbildningsnämnd resp. Vård- och omsorgsnämnd. Båda dessa nämnder har ett ökat antal datorer och skrivare. Kostnaderna ökade med 2,5 mkr. Personalkostnader svarade för 1,5 mkr av ökningen. Det berodde i sin tur på helårseffekter av anställningar en fastighetsekonom som arbetade 6 månader 2014, samt på missbruksprojektet och finskt förvaltningsområde. Kostnaderna för köp av verksamhet har minskat med -1,0 mkr mellan åren. Inom fastighetsverksamheten har driftkostnaderna minskat medan kostnaderna för reparationer och planerat underhåll ökat med samma belopp. Personalenheten, räddningstjänst och ITenheten redovisar ökade kostnader för lämnade uppdrag, totalt 0,8 mkr. Lokalkostnaderna är i stort sett oförändrade mellan åren. 23

25 Prognos helår Helårsprognosen 2015 bedöms till ett överskott med 0,3 mkr. Det uppkommer p.g.a. att verksamheten gemensam administration belastas av lägre kapitalkostnader eftersom investeringstakten är lägre än planerat. Dessutom har slutavräkningar från 2014 för löneservice och IT-drift inneburit att vi fått krediteringar som bokförts Lägre kostnader och erhållna statsbidrag för projekt Utsikt liksom finska förvaltningsområde bidrag också till överskottet. Inhyrd ekonomikonsult har dock kostat betydligt mer än att ha anställd personal. Totalt bedöms ett överskott på 0,5 mkr inom administrationen. Dessutom bedöms ett överskott för kollektivtrafiken med 0,2 mkr orsakat av en positiv slutavräkning från De satsningar inom näringslivsarbetet har kunnat genomföras till en lägre kostnad än budgeterat vilket ger också ett prognostiserat överskott i storleksordningen 0,2 mkr. I verksamheten måltidsproduktion befaras ett underskott med 0,2 mkr beroende på att intäkterna från matleveranser till skolor/förskolor och även särskilda boenden blir mindre än budgeterat. Besparing har dock genomförts på personalkostnaderna. Även för verksamhetsfastigheterna uppkommer troligen ett underskott, ca -0,3 mkr, som beror på ökade reparationskostnader och ersättning till Kustbostäder för personalinsatser som riktats speciellt till kommunens fastigheter. Investeringar (Belopp i mkr) Budget Delår Budget Kommunstyrelse utfall Fastigheter och anläggningar 58,0 15,1 42,9 Datorer och ITstruktur 1,9 0,2 1,7 Övrigt 1,7 0,0 0, var ett år med högre investeringsutgifter än föregående år. Budgeten uppgick till 61,6 mkr. 34,3 mkr av denna budget är den ursprungliga budgeten och 27,3 mkr består av överförda medel från Utgifterna uppgick till 15,3 mkr, varav15,1 mkr i fastigheternas ny- och ombyggnader. Några större projekt avser taket på Ramdalen och dess olika etapper, totalt 7,6 mkr. Etapp 1 och etapp 2 är klara. Ombyggnaden av Peterslundsskolans kök är klar, utgift 4,7 mkr. Projektbudgeten belöpte sig till 5,2 mkr. Ventilationsombyggnaden i Björntorp hus B, D och E är klara, utgift 0,8 mkr. Projektering för en ny förskola och skola pågår, kostnad hittills 1,4 mkr. Budgeterat för denna etapp är 2,9 mkr. Endast mindre utgifter redovisas för våra pågående projekt avseende utveckling av e- tjänster, fastighetsnät och ekonomisystem etc, totalt 0,2 mkr av budgeterade 1,9 mkr. Övriga budgeterade projekt är bl.a. ett nytt gruppboende, en planerad kulvert på Sundsörs industriområde, ombyggnad av Ramdalsskolans kök, fortsatt planering av framtidens skola, en skylt vid motorvägen, utveckling av Jogersö samt ett kommunikationssystem för säkerhetsarbetet. Prognosen är att vi behöver använda 25,4 mkr av årets investeringsmedel. Försäljningar Kommunen räknar med att löpande sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både att frigöra kapital liksom att tillhandahålla mark för bostäder och företagande har hittills bara en markreglering gjorts, på Skrakvägen. Prognosen för helåret är att ett flertal fastigheter på Lastudden och Femöre kommer att lyftas fram. (belopp i mkr) Budgeterad försäljning 10,1 7,9 7,1 Verklig försäljning (delår) 0,3 3,4 5,9 Budgeterad reavinst 7,2 5,9 5,3 Verklig reavinst (delår) 0,2 1,2 1,0 24