Delårsrapport Fastställd av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport Fastställd av kommunfullmäktige"

Transkript

1 Delårsrapport 2016 Fastställd av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning KOMMUNMÅL... 2 Mod och framtidstro Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling PERSONAL Faktiskt arbetad tid Rekrytering Sjukfrånvaro EKONOMI Ekonomisk översikt Driftredovisning Investeringar Försäljningar Finansiell ställning Pensioner Koncernbanken Avslutande kommentarer Koppling mål och medel NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kommunfullmäktige och övriga nämnder KOMMUNKONCERNEN Uppföljning ägardirektiv Ekonomiskt utfall Resultaträkning Balansräkning Kassaflöde Noter REDOVISNINGSPRINCIPER

3 Kommunmål Kommunfullmäktige har för 2016 antagit sex övergripande kommunmål. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen. Det som verksamheterna främst ska fokusera på anges genom ett flertal mätbara mål under respektive kommunmål. Målen följs upp och redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid delår och årsredovisning. Varje nämnd har i sin verksamhetsplan beslutat om mål för den egna verksamheten för budgetåret Samtliga mål har koppling till kommunmålen vilket framgår av verksamhetsplanerna. Till nämndmålen har mått angivits. Nämnden har beslutat vilka värden som ska vara uppnådda vid slutet av år 2016 för att nämndens mål ska anses uppnått. Mer utförlig beskrivning av arbetet och möjligheterna till måluppfyllelse vid årets slut finns i respektive nämnds delårsrapport. I den föreliggande delårsrapporten redovisas för de respektive kommunmålen: - En sammanfattande bedömning av möjligheten att uppnå målet vid årets slut i form av ett cirkeldiagram. Underlaget utgörs av både nämndernas och kommunfullmäktiges mått. - En uppföljning av kommunfullmäktiges mål med redovisning av aktuella värden vid delåret samt en bedömning av möjligheten att uppnå målen vid årets slut. Redovisningen görs i form av en tabell. - Kommentarer och analys till uppgifterna i tabellen. Här redovisas också de åtgärder som planeras för att förbättra de resultat som inte är tillfredsställande. Sammanfattning Hållbar utveckling Mod och framtidstro 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Trygg och säker uppväxt Attraktiv bostadsort God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Diagram med bedömd måluppfyllelse vid året slut för Kommunfullmäktige och nämnderna. Mål som med största sannolikhet bedöms vara uppnådda vid årets slut (heldragen linje) jämfört med bästa möjliga måluppfyllelse (streckad linje). 2

4 Diagrammet visar en bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut Heldragen linje visar andelen mål som med största sannolikhet bedöms vara uppnådda vid årets slut. Det är både nämndernas och kommunfullmäktiges mål som ingår i diagrammet. Streckad linje visar bästa möjliga måluppfyllelse och förutsätter att också målvärden som vid delåret bedömts osäkra är helt uppfyllda vid årets slut. Nämnderna rapporterar betydligt fler mål som osäkra jämfört med Det kan både bero på en ökad försiktighet hos nämnderna när de gör sin prognos jämfört med tidigare år och/eller på att läget är mer osäkert än tidigare. Jämfört med delår 2015 så är det främst målen Trygg och säker uppväxt och Attraktiv bostadsort som bedöms som mer osäkra. För målet God folkhälsa rapporteras en större andel mål där bristande uppfyllelse befaras. För målen Trygg och värdig ålderdom samt Hållbar utveckling rapporteras en större andel mål som bedöms kunna uppnås. Målet Mod och framtidstro är nytt 2016 varför ingen jämförelse kan göras. Under förutsättning att de mål som idag är osäkra faller ut positivt till årets slut så är den totala bilden att måluppfyllelsen kan förbättras eller vara oförändrad jämfört med 2015 för fyra kommunmål. God folkhälsa bedöms få ett försämrat resultat utifrån samma resonemang. För Mod och framtidstro går jämförelse inte att göra men prognosen är att målet kommer att resultera i god till mycket god måluppfyllelse. 3

5 Mod och framtidstro I Oxelösund råder mod och framtidstro. Det innebär en vilja att bryta mönster och att prova nya sätt att göra gott för kommuninvånarna. Kommunen och dess verksamheter marknadsförs med stolthet och goda exempel lyfts. Medborgarperspektiv, helhetssyn, dialog och tydlighet kännetecknar arbetet. Nej Ja Mod och framtidstro. Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Fler invånare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till Oxelösund (index skala 0-100) Ingångsvärde Uppnått värde delår 2016 Kommer målet att uppnås vid årets slut? * - * Uppgift från Medborgarundersökningen som genomförs vartannat år, ej Kommentarer och analys Fler invånare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till Oxelösund Målet mäts inte Vid den senaste mätningen (2015) hade resultatet förbättrats. Många aktiviteter pågår för att öka mod och framtidstro som i sin tur påverkar hur invånarnas syn på Oxelösund. Att bygga mod och framtidstro ska ses i ett långsiktigt perspektiv och förutsätter en kultur i organisationen som bygger på förtroende. Arbetet med att bygga varumärket Oxelösund pågår och ett så kallat platsvarumärke har tagits fram under våren. Platsvarumärket ska beslutas av kommunfullmäktige i september. Ett aktivt arbete med att synliggöra utbud och visa en attraktiv bild av Oxelösund för kommuninvånare samt grannkommunen görs. Detta sker genom marknadsföring och kommunikation i tryckt media, på webbplatser och sociala medier. Företagare och föreningar utbildas för ett gott värd- och ambassadörskap. Kommunen arbetar på olika sätt för att öka idékraften i organisationen och få igång fler förändringar vars resultat kan komma kommuninvånarna till godo. Oxelösund driver under 2016 projektet Förändra radikalt Sörmland. Metodstöd och finansiering för deltagande och erfarenhetsutbyte erbjuds för att utveckla verksamheterna innovativt tillsammans med flera andra kommuner i Sörmland. Alla verksamheter på alla nivåer har bjudits in och Oxelösund har tre grupper igång i projektet. Fler grupper borde dock kunna vara igång utifrån de goda förutsättningarna vi har under Tidigare erfarenheter från arbetet med Förändra radikalt visar också att det är svårt att sprida och implementera de lösningar som kommer fram på ett bra sätt. Flera exempel på beslut/arbetssätt som präglas av mod och framtidstro är värda att lyfta. Den snabba utbyggnaden av stadsnätet, beslut om byggnation av fler bostäder på Norra Malmgatan, dragning av fjärrvärme fram till Villabacken, prov med träning på arbetstid och språkpraktik. 4

6 Kraft har lagts på ett mer tillgängligt och informativt arbetssätt. Ett exempel är öppet hus under två kvällar för allmänheten gällande bygg- och miljöfrågor. Båda tillfällena var välbesökta. Ett annat exempel är att samtliga verksamheter inom äldreomsorgen och inom socialtjänsten genomför dialogmöten med brukare och anhöriga under året. Inom daglig verksamhet införs träffar för brukarna inom de olika grupperna där de ska vara delaktiga i planeringen av sin dagliga verksamhet. 5

7 Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. I Oxelösund betyder det att alla barn och ungdomar ska nå goda studieresultat utifrån sina förutsättningar, att barn och ungdomar aktivt deltar i kultur- och fritidsutbudet och att barn och ungdomar växer upp i trygga hemförhållanden och i en trygg och säker miljö. Osäkert Ja Nej Trygg och säker uppväxt. Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 6 respektive år 9 ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kommuner. Andel elever år 3 som klarar de nationella proven (svenska och matematik) ska öka Ingångs- värde År 6: 55,4 %, Uppnått värde delår 2016 Kommer målet att uppnås vid årets slut? ,1 procentenheter - Osäkert 1 År 9: 67,8 % -7,9 procentenheter (snitt över 5 år jämfört med riket) - Osäkert 73 % - Osäkert Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen efter fyra år ska öka och fortsätta ligga minst i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner 88,5 % + 3,5 procentenheter (snitt över 5 år jämfört med riket)* - Osäkert Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kommuner nytt värde - Osäkert Andelen gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kommuner 65,9 % (2013) -1,4 procentenheter (jämfört med riket, snitt över 5 år) - Osäkert 6

8 Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden ska öka 88,5 % - Osäkert Andelen barn och elever i förskola och skola som känner sig trygga ska öka Andelen barn 0-12 år respektive ungdomar år som inte återkommer till socialtjänsten ett år efter avslutad utredning/insats ska öka * Ingångsvärdet kontrollräknat och justerat. Ensamkommande ingår e % (rapporterat i ÅR) 29 / 75 % 80 % 0-12 * 72 %13-20 * - Osäkert 74 % 0-12 Ja 72 % Kommentarer och analys Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 6 respektive år 9 ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kommuner Andel elever år 3 som klarar de nationella proven (svenska och matematik) ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen efter fyra år ska öka och fortsätta ligga minst i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kommuner Andelen gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka och närma sig genomsnittet för Sveriges kommuner Offentlig statistik kommer under hösten för målen ovan. För första målet gällande år 6 respektive 9 visar egen statistik på en viss uppgång i jämförelse med tidigare år. Det är en marginell ökning inom samtliga områden. Därför bedöms resultaten som osäkra. Hur resultaten står sig i relation till övriga kommuner är oklart. När det gäller nationella prov år 3 så finns i de egna uppgifterna avvikelser som behöver analyseras ytterligare. För målen som handlar om gymnasieelever finns ingen statistik tillgänglig förrän senare under hösten. Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden ska öka Undersökningen är inte slutförd ännu. Det tillgängliga materialet visar att många elever är aktiva, vilket även bekräftas av genomförda elevenkäter. Det framgår också att flertalet elever tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Det stora flertalet elever svarar att de träffar sina kompisar hemma hos varandra. Annan statistik visar en bredd av föreningar som har representation från elever i årskurs 7. Samverkan och ett gränsöverskridande arbetssätt är två viktiga faktorer, framförallt som en del i det förebyggande arbetet, när det gäller de ungas fritid. Exempel på detta är allaktivitetshuset Koordinaten, fritidsgården, fritidsanläggningar, stöd och bidrag till barn- och ungdomsföreningar samt studieförbund. Lovaktiviteter arrangeras och aktiviteter vid riskhelger. Under 2016 har extra, kostnadsfria, sommarlovsaktiviteter kunnat genomföras, t ex flera tillfällen på Boda Borg och utomhusbio på Jogersö. Sommarkollo för ungdomar med funktionshinder har genomförts. Kostnadsfria aktiviteter (film, spel, musik, dans) för nyanlända barn har erbjudits vid ett flertal tillfällen under sommaren på Koordinaten. Andelen barn och elever i förskola och skola som känner sig trygga ska öka Någon gemensam enkät i förskolan har ännu inte genomförts. De mätningar som har gjorts i årskurs 4 visar i enlighet med tidigare mätningar att de allra flesta är trygga, men det finns fortfarande ett behov av att arbeta för att skapa en skola där alla är trygga. Under hösten kommer ytterligare mätning att genomföras och därför är det osäkert om målvärdet för 2016 kommer att uppnås. För högstadiet genomförs en omfattande enkät en gång per år. Siffrorna från vårens mätning pekar på en viss uppgång och målvärdet för 2016 kan därför antas vara uppnått. Samtidigt fortsätter arbetet med att skapa en skola där alla är trygga. 7

9 Andelen barn 0-12 år respektive ungdomar år som inte återkommer till socialtjänsten ett år efter avslutad utredning/insats ska öka Målvärdena har redan uppnåtts med marginal varför bedömningen är att målet kommer att uppnås. Fördelningen mellan mer ingripande placeringar och öppna stödinsatser visar en positiv utveckling i linje med den målsättning som finns för insatser till ungdomar. Tidig upptäckt, tidiga åtgärder och tillgänglig öppenvård prioriteras. 8

10 God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. I Oxelösund betyder det att invånarna ska känna delaktighet och inflytande, att invånarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård samt lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Osäkert Ja Nej God folkhälsa. Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Ingångsvärde Uppnått värde delår 2016 Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2016 Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter ska öka (index skala 0-100) Medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling ska öka (andel av maxpoäng) 40 -* - 46 % -** Osäkert Andelen invånare som regelbundet utövar fysisk aktivitet ska öka Andelen invånare med stillasittande fritid ska minska 60 % (2014) 16 % (2014) -*** - -*** - Andelen vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats ska öka Andelen personer med försörjningsstöd som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutat försörjningsstöd ska öka 89 % 81% Ja 87 % 84 % Ja *Uppgift från medborgarundersökningen. Undersökningen genomförs inte 2016 och inget målvärde för året har angivits. **Den självskattning som ligger till grund för målvärdet görs under hösten ***Ny mätning Liv hälsa genomförs Inget målvärde för året har angivits. 9

11 Kommentarer och analys Medborgarnas upplevelse av insyn och inflytande över kommunens verksamheter Målet mäts inte Den senaste mätningen (2015) visade ett förbättrat resultat. Medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling ska öka Målet mäts under hösten 2016 genom en självgranskning utifrån ett nationellt framtaget material. På området kan kommenteras att någon medborgardialog som del i styrningen inte har genomförts. Formella förutsättningar finns på plats med beslutade riktlinjer. I år har också en teknisk lösning för webbaserad ungdomspanel tagits fram. Rekrytering av panelmedlemmar kommer att göras när det finns frågor att ställa till panelen. Samtal förs med invånarna på olika sätt. Ett exempel är att kommunen och polisen gemensamt samtalade med kommuninvånare om trygghet och otrygghet på Järntorget. Öppet hus har genomförts med inriktning på byggoch miljöfrågor. Andelen invånare som regelbundet utövar fysisk aktivitet ska öka Andelen invånare med stillasittande fritid ska minska Underlaget hämtas ur Landstingets undersökning Liv och hälsa. På grund av en överklagad upphandling kommer inte undersökningen att kunna göras förrän Kommunen stöttar föreningar på olika sätt i deras arbete med att skapa aktiviteter. En satsning har också gjorts för att informera om de möjligheter som finns och marknadsföra utbudet. Andel vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats Andel personer med försörjningsstöd som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutat försörjningsstöd Målen bedöms kunna uppnås till årets slut. Vid jämförelse med tidigare år så har utvecklingen det sista halvåret visat att med ökat antal brukare minskar andelen som återkommer inom ett år med stigande målvärde som följd. I projektet Utsikt har kartläggningen av missbruksproblematiken genomförts och godkänts med förslag till fortsatta åtgärder. För närvarande pågår arbete med en förebyggande strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). 10

12 Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. I Oxelösund innebär det att äldre med behov av stöd erbjuds möjlighet att bo kvar i egen bostad och att äldre har inflytande över hur beviljade insatser utförs. Insatser till äldre ska vara av god kvalitet, individinriktade samt ges med gott bemötande. Osäkert Nej Ja Trygg och värdig ålderdom Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Ingångs- värde Uppnått värde delår 2016 Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2016 Andelen brukare med hemtjänst som känner sig mycket eller ganska trygga ska öka 85 % -* Ja Andelen brukare som upplever att hänsyn alltid eller oftast tas till åsikter och önskemål, inom särskilt boende respektive hemtjänst, ska öka Andelen brukare som alltid eller oftast upplever ett gott bemötande, inom särskilt boende respektive hemtjänst, ska öka Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst, ska öka 78 % / 84 % -* Ja 98 % / 96 % -* Ja 80 % / 88 % -* Nej / Ja Antal personer (personal) en brukare med hemtjänst möter under 14 dagar ska minska 15 st -* Nej *Resultat kommer i oktober. 11

13 Kommentarer och analys Andel personer i ordinärt boende med stöd från hemvården som känner sig mycket eller ganska trygga ska öka Andel brukare som upplever att hänsyn alltid eller oftast tas till åsikter och önskemål, inom särskilt boende respektive hemtjänst, ska öka Andelen brukare som alltid eller oftast upplever ett gott bemötande, inom särskilt boende respektive hemtjänst, ska öka Bedömningen är att målen kommer uppnås. Bedömningen baseras på den positiva utvecklingen under föregående år samt det arbete som har fortsatt under 2016 för att förbättra kvaliteten genom värdegrundsutbildning, fokus på genomförandeplaner, kontaktpersonal och införandet av ÄBIC (en modell för äldres behov i centrum). Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst, ska öka Inom hemtjänsten är bedömningen att nöjdheten kommer öka och motsvara målvärdet som resultat av pågående utvecklingsarbete där medarbetarna planerar själva för ökad kontinuitet och delaktighet samt införande av ÄBIC. För särskilt boende är det osäkert om målet kan nås i år. Åtgärder Genom de insatser som pågår med förbättringar av inom- och utomhusmiljö och värdegrundsarbetet för en ökad kvalitet i verksamheten kommer resultatet att påverkas på sikt. Utvecklingsarbetet fortsätter och beräknas få genomslag successivt inom särskilt boende. Antal personer (personal) en hemtjänsttagare möter under 14 dagar ska minska Målet mäts under hösten Utifrån den uppföljning som görs månadsvis är bedömningen att antal personal som brukarna möter inte kommer att minska. Åtgärder Under hösten 2016 börjar hemtjänstgrupperna själva att planera för besöken. Minskningen kommer kunna läsas av när grupperna fullt ut utför planeringen på egen hand. Tidplanen för det sträcker sig fram till våren

14 Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. I Oxelösund innebär det att kommunen erbjuder bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Ett bra och varierat bostadsutbud finns för olika behov och åldrar. Kommunen präglas av ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Infrastrukturen håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Osäkert Nej Ja Attraktiv bostadsort Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Medborgarnas nöjdhet med Oxelösund som en plats att bo och leva på ska öka (index skala 0-100) Ingångs- värde Uppnått värde delår 2016 Kommer målet att uppnås vid årets slut? * - Antalet invånare ska öka med minst 1 % per år 1,3 % +0,6 % (t.o.m. juli) Ja Andelen förskoleplatser som erbjuds på önskat placeringsdatum ska öka Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras/öka (betyg skala 1-6) Medborgarnas nöjdhet med kommunens gator och vägar ska fortsatt vara bland de 25 % bästa (index skala 0-100) Andelen medborgare som får svar på sitt mejl till kommunen inom två dagar ska öka Andelen medborgare som ringer kommunen som får svar på sin fråga direkt ska öka Andelen medborgare som ringer kommunen och som upplever att de får ett gott bemötande ska öka 53 % - Osäkert 3,3 (av 6,0) 3,3 Nej nej (index 57) -* - 83 % -** Osäkert 46 % -** Osäkert 100 % -** Osäkert * Uppgift från Medborgarundersökningen som genomförs vartannat år, ej ** Mätning genomförs under hösten

15 Kommentarer och analys Medborgarnas nöjdhet med Oxelösund som en plats att bo och leva på ska öka Målet mäts inte Den senaste mätningen (2015) visade ett förbättrat resultat. Antalet invånare ska öka med minst 1 % per år Till och med 31 juli har antalet invånare ökat med 67 personer, vilket motsvarar 0,6 %. Det är både invandring och inrikes inflyttning som gör att kommunen växer. Bedömningen är att målet om 1 % kommer att nås till årets slut. Kommunen jobbar med att vara attraktiv på många olika sätt. Kvaliteten på de tjänster vi levererar och invånarnas upplevelse av Oxelösund påverkar attityder och den bild som finns av kommunen. För att vara attraktiv jobbar kommunen med samverkan, öppethållande, hög servicegrad och tillgänglighet. Kommunen har också en hög servicenivå inom både energi och bostadsförsörjning, låga energipriser och ett väl utbyggt stadsnät. Andelen förskoleplatser som erbjuds på önskat placeringsdatum ska öka Målet mäts under hösten Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras/öka Resultatet är oförändrat/bibehålls 2016 efter den positiva utveckling som skett på näringslivsområdet tidigare år. Målet om en ökning nås inte. Flera aktiviteter bedrivs för att fortsätta utvecklingen av näringslivet i Oxelösund. Exempelvis nyhetsbrev till företagarna, företagsluncher samt pub- och mingelkvällar. Under våren har en utbildning i upphandling erbjudits alla företagare. Åtgärder Mer fokus behövs på entreprenörskap och nyföretagande och en aktiv dialog förs med Nyföretagarcentrum. Samarbetet kring frågor om entreprenörskap inom skolan behöver utvecklas vidare. För att utveckla näringslivets upplevelse av en förbättrad information och dialog med kommunens krävs att medarbetare och politiker lägger ytterligare fokus på att delta i nätverksträffar med företagen, företagsluncher och andra evenemang. Att synas och vara med är en viktig ingrediens för att skapa dialog. Medborgarnas nöjdhet med kommunens gator och vägar ska fortsatt vara bland de 25 % bästa Målet mäts inte Den senaste mätningen (2015) uppnåddes målet. Andelen medborgare som får svar på sitt mejl till kommunen inom två dagar ska öka Andelen medborgare som ringer kommunen som får svar på sin fråga direkt ska öka Andelen medborgare som ringer kommunen och som upplever att de får ett gott bemötande ska öka Målen mäts under hösten I slutet av förra året öppnade Kommuncenter. Under 2016 har verksamheten ständigt utvecklats. Egna uppföljningar visar att fler och fler ärenden hanteras vid första kontakten. 14

16 Hållbar utveckling Oxelösunds kommun tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. I Oxelösund innebär det att kommunens ekonomi är stabil, att kommunen är en attraktiv arbetsgivare och att kommunen arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Det innebär också att kommunen arbetar för ökad integration och möjlighet till egen försörjning. Osäkert Nej Ja Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Avvikelsen från standardkostnad totalt ska vara max 5 % Resultatet efter reavinster, uttryckt som andel av skatter och statsbidrag ska vara 1,5 % 2016 och därefter 2 %. Ingångs- värde 5,4 % (2014) Hållbar utveckling. Bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut för nämnder och kommunfullmäktige. Uppnått värde delår 2016 Kommer målet att uppnås vid årets slut? ,5 % (2015) Ja 1,0 % 7,0 % Ja Nettokostnadsandelen ska minska 99,3 % 97,3 % Ja Kommunkoncernens soliditet ska öka 34,8 % 38,7 % Osäkert Medarbetarengagemanget bland kommunens anställda ska öka (index skala 0-100) 79 -* - Sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska - -** - Andelen återvunnet material i förhållande till den totala mängden hushållsavfall ska öka Resande med kollektivtrafik ska öka (antalet resande) 36 % (2014) 37 % (2015) Ja (t o m juli) Ja Andelen ekologiska livsmedel ska öka 18 % 40,5 % Ja Andelen nyanlända som har egen försörjning inom etablerings-perioden ska år 2018 vara minst 50 %. 74 % -*** Osäkert * Ingen mätning genomförs ** Statistik saknas. *** Statistik presenteras i årsredovisningen. 15

17 Kommentarer och analys Avvikelsen från standardkostnad totalt ska vara max 5 % Avvikelsen har minskat 2015 och målet uppnås. Förändringar inom flera verksamheter behöver analyseras under hösten för att uppnått värde ska kunna förklaras fullt ut. Det är främst avvikelsen inom individ- och familjeomsorg som har minskat, något som kommunen har arbetat aktivt med under flera år. Siffran ligger nära standardkostnaden och är så positiv att en viss försiktighet känns rimlig. Siffrorna behöver kvalitetssäkras. För första året så finns förskola och skolbarnsomsorg uppdelad var för sig. Avvikelsen för fritidshem är negativ vilket också behöver analyseras ytterligare. Bland annat i relation till kostnaderna för grundskola. Resultatet efter reavinster, uttryckt som andel av skatter och statsbidrag ska vara 1,5 % 2016 och därefter 2 % Resultatmålet är uppfyllt för delåret, mycket tack vare de extra statsbidrag som erhållits för ett högt mottagande av flyktingar. På sikt måste kommunen vara uppe på en hög resultatnivå för att kunna ta sig an de utmaningar som framtiden bjuder, till exempel äldre befolkning, fastigheter och nya invånare, utan tillfälliga statsbidrag. Bedömningen är att målvärdet kommer att uppnås för helåret Nettokostnadsandelen ska minska Målet för nettokostnadsandelen är uppnått för delåret För att uppnå en stabil ekonomi kan inte verksamheten förbruka mer pengar än vad som kommer in via skatter och statsbidrag. Målet bedöms kunna uppnås även för helåret Kommunkoncernens soliditet ska öka Målet för soliditeten är uppnått för delåret Det är osäkert om målvärdet kan uppnås för helåret 2016 då årsprognos saknas från koncern och kommunbolag. Medarbetarengagemanget bland kommunens anställda ska öka Målet mäts inte Den senaste mätningen (2015) visade ett förbättrat resultat. Sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska Målet om sjukfrånvaron är väldigt svårbedömt på grund av bristen på statistik. Det är tveksamt om nivån har ändrats på kommuntotal nivå. Det finns inget som tydligt indikerar att sjukfrånvaron sjunker. Åtgärder Arbetet med att minska sjukfrånvaron fortsätter. Arbetet utgår från Plan för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro, Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö samt från kommunens rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete. En del av arbetet fokuserar också på medarbetarskap genom fokus på idégenerering och förändrings- och förbättringsarbete. Exempel är genom projektet Förändra radikalt och förbättringsteam. Andel återvunnet material i förhållande till den totala mängden hushållsavfall ska öka Andelen återvunnet material har ökat marginellt, i linje med de senaste årens positiva trend. Bland annat har kampanjen Tack för maten genomförts för att få fler att återvinna sitt matavfall. Resande med kollektivtrafik ska öka Resandet med kollektivtrafiken har under perioden januari-juli ökat med 9 % i Oxelösund jämfört med samma period I länet är ökningen totalt 7 %. Bedömningen är att målet kommer att nås. Tillgänglighetsanpassning på flera busshållplatser har genomförts och fler och bättre cykelställ har placerats ut vid busshållplatser. Resandet med kollektivtrafiken i Oxelösund har ökat de senaste åren och trenden verkar hålla i sig. Andelen ekologiska livsmedel ska öka En påtaglig ökning av andelen ekologiska livsmedel kommer att ske under hösten genom ett nytt livsmedelsavtal med fler ekologiska produkter. Det kan medföra en ökad kostnad beroende på vilka produkter som köps in. Andelen nyanlända som har egen försörjning inom etableringsperioden ska år 2018 vara minst 50 % Målet mäts i samband med åresredovisningen. På integrationsområdet har det initiala arbetet med att upprätta åtgärdsplan till den av kommunfullmäktige antagna integrationsplanen tagit längre tid än beräknat. Under hösten ska ett samlat förslag på åtgärdsplan och förslag på fördelning av schablonersättningen läggas fram. Under hösten kommer individer som påbörjade sin etablering för två år sedan att lämna SFI (svenska för invandrare) och gå in i Arbetsförmedlingens ordinarie program. Detta kan medföra ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, då aktivitetsstödet från Arbetsförmedlingen är lägre än etableringsstödet. 16

18 Det finns 300 elever på SFI och över 100 elever på Komvux som har svenska som andraspråk. Ett antal elever läser med individuella studieplaner pga. att de har instegsjobb, men de är fortfarande väldigt få till antal sett till det totala antalet elever. Tidsbegränsad SFI har införts, vilket gör att det blir lättare för elever och lärare att planera för att nå kunskapskraven till ett visst datum. Oxelösunds kommun deltar i länsprojekt IBIS Integrations Bygget I Sörmland. IBIS ska utveckla nya arbetssätt och metoder, som varaktigt bidrar till att förbättra etableringsarbetet i Sörmland. Projektet fokuserar på tre identifierade utvecklingsområden - Hälsa, Språk och Samverkan. På Kommuncenter har Språkcenter startat. Projektet finansieras av Länsstyrelsen och har två syften, dels att möta kommuninvånare som har behov av service på arabiska eller tigrinja och dels att ge dem som arbetar på språkcenter en möjlighet att komma in på ordinarie arbetsmarknad. Arbete med språkvänner pågår, det vill säga matchning av nyanlända med svenskar som är intresserade av att delta i integrationsarbetet. Koordinaten är en mötesplats för olika aktörer inom integrationsområdet till exempel språkvänner, språkcafé och studiecirkelverksamhet. På biblioteket tillhandahålls media på de modersmål som efterfrågas, lättläst svenska samt viss kurslitteratur. 17

19 Personal Under första halvåret 2016 har mycket hänt som påverkat personalfrågorna. Inom utbildningsverksamheten har bemanningen ökat till följd av ökade antal nyanlända och inom vård och omsorg har flertalet utvecklingsarbeten pågått, så väl som i övriga verksamheter. En utveckling som både engagerar och också resulterar i förändringsarbeten. Det nya HR- och lönesystemet som infördes vintern 2015 tar fortsatt mycket tid från verksamheterna. Eftersom vissa delar inte fungerar ger det konsekvenser på olika sätt. Ett problem är att den avvikande konteringen inte fungerar, en annan att rapporter för semesterlöneskulder inte finns och att övriga personalstatistiska rapporter saknas. Det innebär bland annat att ingen personalstatistik finns tillgänglig att presentera i denna delårsredovisning. Nedan följer istället en beskrivning av hur verksamheterna upplever nuläget inom de områden som brukar redovisas. Avsaknaden av statistik gör att verksamheternas beskrivningar varken kan bekräftas eller avfärdas. Utifrån befintlig kunskap är det just en beskrivning av det verksamheterna upplever. Utifrån den ekonomiska uppföljningen finns stora kostnadsökningar inom kommunen som inte kan förklaras med nämndernas beskrivningar. Innan statistik finns tillgänglig är analysen svår att göra vilket är problematiskt. I dagsläget är det oklart när HR-systemet kommer att kunna leverera statistiken. Personalkostnadsutveckling Faktiskt arbetad tid Generellt sett bedöms den faktiskt arbetade tiden ha ökat inom kommunen. Inom Utbildningsnämnden har ökningen skett inom alla anställningsformer. Ökningen är en följd av volymökning i barn- och elevantal, däribland många nyanlända vilket har medfört ett behov av att rekrytera personal. Inom Vård- och omsorgsnämnden görs bedömningen att andelen anställda ökat marginellt till följd av ett ökat behov av korttidsplatser inom äldreomsorgen. Inom Kultur- och fritidsnämnden är läget konstant, men det har varit en viss ökning av anställda i arbetsmarknadsåtgärder. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har haft en minskning av bemanningen på miljösidan, samtidigt som det administrativa stödet har förstärkts. Inför hösten görs förstärkningar på plansidan samt att verksamheten för mät, kart och GIS tas över från Nyköping och bemannas med två nya medarbetare. Inom Kommunstyrelsen har det skett en ökning av den faktiskt arbetade tiden inom Kommuncenter. Under året har två integrationsprojekt initierats som båda finansieras av Länsstyrelsen och bemannas av instegsjobbare. Förvaltningen har också utökats med en integrationssamordnare. Rekrytering Flera förvaltningar lyfter fram att det är fortsatt svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier, däribland förskollärare, speciallärare och socionomer. Till följd av detta prövar man bland annat inom vård- och omsorg att urskilja arbetsuppgifter av administrativ art som kan göras av en administratör. Arbetet med Oxelösunds kommun som attraktiv arbetsgivare behöver fortsatt utvecklas. Sjukfrånvaro Kommunens nivå på sjukfrånvaro har under flera år legat oroväckande högt och vid helårsuppföljningen 2014 var den 8,2 % och året innan 8,0 %. Bedömningen som nu görs av verksamheterna är att på en kommunövergripande nivå kvarstår föregående års nivåer. 18

20 Utbildningsnämnden bedömer att både långoch korttidsjukfrånvaron är konstant. Under hösten 2015 deltog personalen på Peterslunds förskola i ett friskvårdsprojekt med syfte att minska sjukfrånvaron. Projektets effekt utvärderas och en bedömning kring den fortsatta inriktningen på hälsoarbetet kommer att göras efter det. Inom Vård- och omsorgsnämnden bedöms sjukfrånvaron vara fortsatt hög. Inom hemtjänsten har några medarbetare intervjuats i en fokusgrupp med syfte att lyfta fram de faktorer som är viktiga för att öka frisknärvaron på jobbet. Det som viktades högst var att få vara delaktig och kunna påverka. För att öka frisknärvaro och kvalitet så fokuserar hemtjänsten på planering med kontinuitet och kontaktpersonal som upprättar genomförandeplaner tillsammans med brukare. Stegvis ska hemtjänstgrupperna själva planera det dagliga arbetet för en förbättrad kontinuitet, kvalitet och arbetsmiljö. Inom Kultur- och fritidsnämnden görs bedömningen att långtidssjukfrånvaron har minskat. Förvaltningen har som ett led i arbetsmiljöarbetet arbetat med resultatet från medarbetarenkäten, analyserat fördelningen av personalresurserna samt kartlagt och analyserat olika arbetsprocesser, bland annat utifrån riskbedömningar. Inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bedöms sjukfrånvaron ha minskat jämfört med Ledningen inom förvaltningen har setts över och ett antal andra åtgärder har genomförts för att skapa en bättre arbetsmiljö och minska sjukfrånvaron. Bland annat har nya rutiner i samband med arbetsplatsträffar och veckovisa korta informationsmöten införts. Under hösten planeras även aktiviteter för stresshantering. Sjukfrånvaron inom Kommunstyrelsen bedöms ha ökat något. Ökningen förklaras av några få enskilda sjukfall. Två av förvaltningens enheter har under 2016 arbetat aktivt med det förebyggande friskvårdsarbetet med gemensam träning på arbetstid. För att säkerställa att kommunens systematiska arbetsmiljöarbete fungerar bra har personalenheten träffat samtliga chefer under vintern. Eftersom arbetsmiljöområdet är brett och i många delar komplext är möjligheten att få råd och stöd viktig. I både arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor finns personalenhet och företagshälsovård som stödresurser. Efter signaler om att rökfri arbetstid inte har efterlevts av alla medarbetare har ett förtydligande gjorts under våren I samband med detta ordnades föreläsningar om rökning och rökstopp. Alla medarbetare erbjöds möjligheten att kostnadsfritt delta i en sluta rökagrupp via företagshälsovården. Kommunens cirka 20 hälsoinspiratörer har fått vidareutbildning i hur de kan stödja och motivera kollegor som vill sluta röka, gå ner i vikt och förbättra sin sömn. Etapp ett av kommunens övergripande plan för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro har genomförts. Två förskolegrupper har gjort hälsotester, fått individuell coachning och tränat på arbetstid 30 minuter, två gånger i veckan under 6 månader. Två andra arbetsgrupper, en inom särskilt boende och en inom administration har under 6 månader haft strukturerad återhämtning på arbetstid. 15 minuter, två gånger i veckan i återhämtningsfåtölj med massage och mental träning. Den största positiva hälsoeffekten återfanns i en av de två förskolegrupperna. Under våren 2016 gavs möjlighet att ansöka om deltagande i etapp två vilket har resulterat i att delar av socialtjänsten ska få träna på arbetstid och att en av våra förskolor får använda återhämtningsfåtöljen under de kommande 6 månaderna. 31 mars 2016 införde Arbetsmiljöverket en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö vilket ställer krav på arbetsgivarna att utbilda sina chefer så att de kan riskbedöma och hantera arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Personalenheten har erbjudit både utbildningstillfällen och föreläsningar för chefer och skyddsombud bland annat i stresshantering och kränkande särbehandling. Utbildningsinsatserna fortsätter under hösten 2016 med workshops om arbetsbelastning och ytterligare en föreläsning om kränkande särbehandling. 19

21 Ekonomi Ekonomisk översikt Delårsrapporten 2016 uppvisar ett positivt resultat för kommunen, 30,1 miljoner kr. För helåret 2016 bedöms resultatet bli 24,5 miljoner kr, respektive 19,2 miljoner kr när detta redovisas enligt lagen om god ekonomisk hushållning (balanskravet). (Belopp i mkr) Delårsrapportens resultat 30,1 6,6 10,2 2,9 Årsprognos i delårsrapporten 24,5 1,7 13,7 5,9 Årets resultat 6,5 9,4 8,6 Resultat enl. balanskravsutredning 5,8 12,0 8,7 Nämndernas prognos Nämnderna prognostiserar en väldigt mycket sämre prognos för helåret än delårsresultatet. Nämndernas budgetutfall är 5,6 miljoner kr i augusti, medan helårsprognosen är -8,7 miljoner kr. Försämringar förutses främst hos Kommunstyrelsen och hos Vård- och omsorgsnämnden. Kommunstyrelsen kommer att behöva använda medel till kostnader för planerat fastighetsunderhåll och akuta reparationer. Takten på faktureringarna är låg, men ett snabbare fakturaflöde kommer att synliggöra de åtgärder som vidtas. Den övertagna verksamheten småbåtshamnar och gästhamn redovisar ett underskott på -0,9 mkr i delåret. Det beror på att beläggningen var sämre än förutsett och att underhållsbehoven var stora. För Vård- och omsorgsnämnden handlar försämringen om volymökningar i form av korttidsplatser och vårdtyngd inom äldreomsorgen och placeringar inom socialtjänsten. Dessa beräknas kosta -6,0 miljoner kr. (Miljoner kr) Prognos 2016 Delår 2016 Bokslut 2015 Delår 2015 Kommunstyrelse -0,3 3,0 5,4 5,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,1 0,4 0,4 0,4 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,3 2,4 0,2 2,1 Utbildningsnämnd 0,0 2,6 3,5 2,6 Vård- och omsorgsnämnd -8,8-8,8-5,5-4,6 Övriga nämnder 0,0 0,0 0,1 0,2 Alla nämnder -8,7 5,6 4,1 5,7 20

22 Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 3,0 miljoner kr i delårsrapporten, men beräknar ett resultat -0,3 miljoner kr för helåret För delåret redovisar utbildningsnämnden ett resultat med 2,6 miljoner kr. Helårsprognosen är ett resultat i linje med budget. Det betyder att omställningen till en större verksamhet har genomförts och att organisation och löpande kostnader är anpassade till detta. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt utfall med -3,8 miljoner kr. Prognosen för helåret är ett underskott med -8,8miljoner kr. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett positivt resultat i delårsrapporten med 2,4 miljoner kr. Prognosen till årets slut är att resultatet blir ett överskott med 0,3 miljoner kr. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett resultat i delårsrapporten på 0,4 miljoner kr. Prognosen för helåret är ett överskott med hälften av detta, 0,1 miljoner kr. Övriga nämnder, Kommunfullmäktige, Valnämnd, Överförmyndare och Revision, redovisar ett överskott med 1,0 miljoner kr. Prognosen för helåret är 0,0 miljoner kr. Driftredovisning Avvikelse Prognos helår Delår Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 3,0-54,8-55,1-0,3 Övriga nämnder 1,0-3,2-3,2 0,0 Utbildningsnämnd 2,6-224,7-224,7 0,0 Vård- och omsorgsnämnd -3,8-241,0-249,8-8,8 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 2,4-26,3-26,0 0,3 Kultur- och fritidsnämnd 0,4-27,5-27,3 0,2 Summa nämnder 5,6-577,5-586,1-8,6 Reavinster -7,7 13,9 4,8-9,1 Oförutsett / reserv 2,9-4,3-5,3-1,0 Löneökn prio.grupper 0,4-0,5 0,0 0,5 Finansförvaltningens verksamhetskostnader -4,9-0,5-0,5 0,0 Pensionskostnader -2,2-35,0-36,7-1,7 Interna poster 8,0 45,5 46,4 0,9 Nedskrivning Citybanan 0,0-0,7-0,7 0,0 Avskrivningar 1,0-15,4-14,1 1,3 Skatteintäkter, statsbidrag 6,3 603,5 613,4 9,9 Finansiella kostnader och intäkter 5,2-1,7 3,3 5,0 Periodens resultat 14,6 27,3 24,5-2,8 Avgår reavinster 7,7-13,9-4,8 9,1 Projektavsättning -0,5-0,5 0,0 Balanskravsresultat 22,3 12,9 19,2 6,3 21

23 Skatter och statsbidrag Det är alltid vissa omfördelningar sedan budgeten antogs mellan intäkter från prelimära skatter och inkomst- och kostnadsutjämning. Det beror på olika riksdagsbeslut om marginalskatter, uppräkning av pensioner etc, men som sedan finansieras av staten genom inkomstutjämning och regleringsbidrag. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer inför delårsrapporten att slutskatteavräkningen för 2016 blir negativ i kommande bokslut 2016, -3,4 miljoner kr. Och avräkningen för 2015 blir också negativ, -0,9 miljoner kr. Under 2015 fick Oxelösund 23,0 miljoner kr i extra statsbidrag för högt mottagande av flyktingar användes 4,0 miljoner kr av dessa för att täcka motsvarande kostnader. Resterande 19,0 miljoner kr används både till omfördelning till nämnderna (budgetförstärkning) med 10,0 miljoner kr och resterande 9,0 miljoner kr som ökat statsbidrag. Totalt blir intäkterna från skatter och statsbidrag 9,8 miljoner kr högre än budgeterat. Finansnetto Finansiella kostnader utgörs av låneräntor på lånen för hela koncernen samt ränta på pensionsskulden. Kommunens andel av låneräntorna har ökat men totalt är räntekostnaderna 1,6 miljoner kr lägre 2016 än de var Räntenivån har sjunkit med 0,5 % och vi har 23,0 miljoner kr lägre skuld. Budgeterade räntekostnader är betydligt högre, och skillnaden beror på en långsam investeringstakt. Utvecklingen under resten av året kommer att avgöra räntekostnadernas slutliga storlek. Finansiella intäkter utgörs dels av ersättning från våra koncernbolag för deras andel av upplåningen utveckling och dels av aktieutdelningar från Oxelösunds Hamn och Förab. Ränteersättningar från koncernbolagen har sjunkit med 0,9 miljoner kr p.g.a. sjunkande räntenivåer och aktieutdelningarna har också haft en sjunkande utveckling under flera år erhöll kommunen 9,2 miljoner kr och 2015 budgeterades 2,0 miljoner kr, men vi kommer att få 3,2 miljoner kr. Resultat Årets resultat 2016 beräknas till 24,5 miljoner kr. Det är 2,7 miljoner kr sämre än budgeterat. Observera att resultatet då har förbättrats med 19,0 miljoner kr genom extra statsbidrag från Migrationsverket Resultatet enligt balanskravet förväntas bli 19,2 miljoner kr (-2,0miljoner kr). Skillnaden beror på att reavinster på 4,8 miljoner kr lyfts bort och även en reserv för framtida kostnader i samband med Douzelage-mötet

24 Investeringsredovisning (Belopp i miljoner kr) Helårs- Verksamhet budget Inkomst Utgift Avvikelse 2015 Kommunstyrelse 77,4 8,4 69,0 15,3 Utbildningsnämnd 1,4 0,8 0,6 0,3 Vård- och omsorgsnämnd 3,7 0,7 3,0 0,0 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 9,5 1,2 8,3 1,6 Kultur- och fritidsnämnd 0,2 0,0 0,2 0,0 Investeringsreserv, ej fördelad 2,4 0,0 2,4 0,0 Summa investeringar 94,6 0,0 11,3 83,3 17,4 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Budget Inkomst Utgift Avvikelse 2015 Summa försäljningar -17,2-0,7 0,7-16,5-1,2 Investeringar Den ursprungliga investeringsbudgeten omslöt 59,2 miljoner kr. Dessutom har 35,4 miljoner kr tilläggsbudgeterats avseende pågående projekt från föregående år. Det innebär totalt 94,6 miljoner kr i investeringsbudget för De största projekteten är ny skola/förskola, 28,2 miljoner kr, ombyggnad av köket i Ramdalsskolan, 18,6 miljoner kr och planering av sporthallen, 7,2 miljoner kr. Därutöver pågår flera upprustningsprojekt, utredningar och energieffektiviseringar i olika fastigheter. Investeringar sker också i e-tjänster, gång- och cykelvägar och inventarier till äldreboenden, skolor och Koordinaten. Till och med 31 augusti 2016 hade investeringsutgifter bokförts med 11,3 miljoner kr och årsprognosen pekar mot en nettoutgift på 38,5 miljoner kr. Försäljningar Årets budget kring försäljning av anläggningstillgångar, främst tomter på Lastudden, Villabacken, Västra Femöre, samt tomträtter i Fiskehamnen, uppgick till 17,1 miljoner kr. Från försäljningar har 1,5 miljoner kr flutit under perioden och för helåret förväntas ytterligare 4,0 miljoner kr. Objekt utöver budget är bland annat försäljning av en fastighet på Vallsundsvägen. Försäljningar redovisas inte alltid i samband med köpeavtal. I de flesta fall avvaktas att kostnader förenade med försäljningarna ska slutredovisas samtidigt. I dagsläget finns inkomster på 22,2 miljoner kr som balanserats i avvaktan på slutredovisning. En ökning med 1,2 miljoner kr på ett år. 23

25 Finansiell ställning Anläggningskapitalet, det vill säga värdet av fastigheter, maskiner och inventarier exklusive långfristiga skulder och avsättningar var 319,7 miljoner kr (310,7 miljoner kr augusti 2015). Rörelsekapitalet, det vill säga värdet av kassa, bank, placeringar, exploateringsfastigheter och fordringar exklusive kortfristiga skulder var -18,2 miljoner kr (-39,2 miljoner kr). De likvida medlen har ökat sedan årsskiftet med 4,9 miljoner kr till 69,3 miljoner kr (32,0 miljoner kr i augusti 2015). Kommunens bankmedel har ökat med 8,7 miljoner kr medan bolagens bankmedel minskat med -3,1 miljoner kr. De likvida medlen för koncernen är tillräckliga under resten av Soliditeten visar kommunens ekonomiska uthållighet på lång sikt och anges som andelen eget kapital av totala tillgångar. I delårsrapporten uppgår den till 30,9 % (28,9 %). Förbättringen är en följd av delårsresultat och låga investeringar. I övrigt är den låga soliditeten även av redovisningsteknisk art, därför att i kommunens balansräkning finns bolagens långfristiga skulder och kommunens motsvarande fordringar på bolagen. Utan dessa skulle soliditeten vara 49,9 % (48,7 %). Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalning av löpande pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner inklusive löneskatt som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Kommunal- och oppositionsråd och vissa deltidspolitiker har rätt till pension enligt PBF (pensionsbestämmelser för förtroendevalda). Kommunen har två personer med visstidspension vilka ingår i avsättningar till pensioner. Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld uppgår till 352,1 miljoner kr varav 298,8 miljoner kr inom linjen (350,5 miljoner kr varav 302,9 miljoner kr inom linjen ). Det innebär att 86,4 % (86,9 %) av den totala skulden inte redovisas som skuld i balansräkningen. Den påbörjade trenden fortsätter, nämligen att avsättningen i balansräkningen ökar, medan ansvarsförbindelsen minskar. I ansvarsförbindelsen är utbetalningarna numera större än inflationsökningen. Placeringsregler Vid förvaltningen av pensionsmedel kommer kommunen i första hand amortera lån och att finansiera investeringar med eget kapital (återlån i verksamhet). I andra hand kommer kommunen placera medel i säkra värdepapper såsom statspapper. I föreskrifterna för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser regleras både återlåning av pensionsmedel och övergripande placeringsstrategi. Dessa båda former av förvaltningsstrategier kan komma att kombineras över tid. Pensionskostnader Under årets första åtta månader har pensionskostnaderna ökat med 1,9 miljoner kr jämfört med Prognosen är att kostnaden för pensioner kommer att minska med 3,7 miljoner kr jämfört med 2015 och uppgå till 36,7 miljoner kr, vilket blir 1,7 miljoner kr över budgeterade 35,0 miljoner kr. Kommunen har träffat ett nytt avtal med Skandia om pensionsadministration från april Under övertagandefasen har vi inte kunnat få heltäckande rapporter och nya beräkningar, vilket gör att kostnader och aktuell skuld bygger på tidigare prognoser från vår förra administratör, KPA. Uppbyggnad av pensionsreserv Det finns olika sätt att hantera tillgångar för pensionsförpliktelser. Oxelösunds kommun har börjat bygga upp medel för pensionsreserver av egna resultat. I boksluten 2006, 2007 och 2010 byggde kommunen upp en pensionsreserv som uppgick till 14,3 miljoner kr. I bokslutet 2011 löstes en del, 4,8 miljoner kr, upp för att bland annat väga upp pensioner för flera politiker som bokades upp. Återstoden är 9,5 miljoner kr och syftet är att dessa öronmärkta överskott i kommande balanskravsutredningar kan tas i anspråk för framtida kostnadsökningar gällande pensioner. 24

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan * Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan - Antagen av kultur- och fritidsnämnden -12-06 Reviderad av kultur- och fritidsnämnden -02-27 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget

Läs mer

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2019-2021 Antagen av Utbildningsnämnden 2019-01-28 1 Innehåll Utbildningsnämndens verksamhetsplan 1 Inledning 3 Fortsatt process... 3 Uppföljning... 3 Ekonomi 4 Internbudget...

Läs mer

Kultur och fritidsnämndens verksamhetsplan Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 51

Kultur och fritidsnämndens verksamhetsplan Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 51 Kultur och fritidsnämndens verksamhetsplan 2019 2021 Antagen av kultur- och fritidsnämnden -12-11, 51 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget (M&B) 2019-2021 vilken innehåller fullmäktiges

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan Antagen av vård- och omsorgsnämnden , 2

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan Antagen av vård- och omsorgsnämnden , 2 Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan 2016-2018 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-02-23, 2 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget (M&B) 2016-2018 vilken innehåller fullmäktiges

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2017

Delårsrapport 31 augusti 2017 Datum 28 september 2017 Till Revisionen Från Susanne Lindberg och Lena Brönnert Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2017 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Oxelösund granskat

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Vård- och omsorgnämndens verksamhetsplan Antagen av vård- och omsorgsnämnden , 79

Vård- och omsorgnämndens verksamhetsplan Antagen av vård- och omsorgsnämnden , 79 Vård- och omsorgnämndens verksamhetsplan 2018-2020 Antagen av vård- och omsorgsnämnden -12-19, 79 Innehåll Inledning 3 Fortsatt process 3 Uppföljning 3 Miniminivå för uppföljning som gäller för samtliga

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Fastställt av kommunfullmäktige

Fastställt av kommunfullmäktige Delårsrapport 2017 Fastställt av kommunfullmäktige 2017-10-18 101 Innehållsförteckning Kommunmål... 2 Mod och Framtidstro... 3 Trygg och säker uppväxt... 4 God folkhälsa... 7 Trygg och värdig ålderdom...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Politik. Förvaltning. Vision Vision. Resultat kommunmål. Kommunmål. Nämndens resultat. Nämndens mål. Förvaltningen Förvaltningens resultat.

Politik. Förvaltning. Vision Vision. Resultat kommunmål. Kommunmål. Nämndens resultat. Nämndens mål. Förvaltningen Förvaltningens resultat. Medborgarperspektiv Helhetssyn Dialog Tydlighet Vision Vision Kommunmål Resultat kommunmål Nämndens mål Nämndens resultat Politik Förvaltningen Förvaltningens resultat Förvaltning Enheten Medarbetaren

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport 2015 Fastställd av Kommunfullmäktige , 116

Delårsrapport 2015 Fastställd av Kommunfullmäktige , 116 Delårsrapport 2015 Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-10-21, 116 1 Innehållsförteckning KOMMUNMÅL... 2 Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Utbildningsnämnden

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Utbildningsnämnden KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Utbildningsnämnden Tid och plats: Utbildningsnämnden kallas till sammanträde 2019-01-28 kl. 08.30 i kommunhuset, rum Hävringe Britta bergström

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2016

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2016 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Valdemarsviks kommun Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2016 Valdemarsviks kommun Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2

Läs mer

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015 Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) KKiK är ett jämförelseprojekt som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2015 deltog cirka 230 av Sveriges kommuner i KKiK genom att ta fram resultat utifrån

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 2018 Fastställt av kommunfullmäktige

Delårsrapport 2018 Fastställt av kommunfullmäktige Delårsrapport 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2018-10-17 120 Innehållsförteckning Kommunmål... 2 Mod och framtidstro... 3 Trygg och säker uppväxt... 5 God folkhälsa... 7 Trygg och värdig ålderdom...

Läs mer

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Förvaltningsberättelse...4 Ekonomi...4 Resultat...4 Investeringar...5 Personal...6 Antal anställda...6 Hälsa och

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2018 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Delårsbokslutsprocessen...3

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Förbundets

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2016 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Delårsbokslutsprocessen...3

Läs mer

Miljö och samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan Antagen av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden , 103

Miljö och samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan Antagen av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden , 103 Miljö och samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan 2019 2021 Antagen av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -12-18, 103 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget (M&B) 2019-2021 vilken

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av utbildningsnämnden

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av utbildningsnämnden Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2016-2018 Antagen av utbildningsnämnden 2016-04-25 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget (M&B) 2016-2018 vilken innehåller fullmäktiges styrning

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Ekonomi... 4 Resultat... 4 Investeringar... 5 Personal... 6 Antal anställda... 6 Hälsa

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer