INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

Transkript

1 Underlag till MBL INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Cecilia Wallerstedt, prefekt Saco OFR-s SEKO MBL Information om arbetsmiljö- och riskanalysarbete vid IPKL Lärarförbundet har inkommit med en begäran om en komplett riskanalys angående situationen på IPKL. Frågan är rest vid möte med institutionens medlemmar som är oroliga för arbetsmiljön med tanke på den ekonomiska situationen. Information har också efterlysts om sjukskrivningstal och uppsägningar från 2016 och fram till idag. I denna text görs en bakgrundsbeskrivning till det pågående riskanalysarbetet och en processbeskrivning. Denna information kompletteras muntligt vid MBL den 7 mars med hur långt riskanalysen kommit efter då genomförda möten. Syftet här är att ge en vidare bakgrund till den förändring som riskanalysen är knuten till, samt att visa hur denna specifika riskanalys också är ett led i flera undersökande insatser för arbetsmiljön på IPKL. Den ekonomiska situationen På grund av vikande studentantal på vår största utbildning har anslagen på IPKL minskat de senaste åren. Diagrammet nedan visar hur antalet studenter som antas per år har sjunkit kraftigt på förskollärarprogrammet, medan övriga program legat mer stabilt. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 1 (6) Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15, Box 300, Göteborg

2 Antagna studenter per år på IPKL:s program FÖR+Y FRI+Y IT B&U Under de år som lärarutbildningen varit som störst fick institutionen ett stort balanserat kapital. Detta kapital bands bland annat upp i satsningar på kompetensutveckling för adjunkter som fick möjlighet att gå i forskarutbildning. Satsningar pågår fortfarande och kommer att löpa ut under , medan kapitalet för att täcka kostnaderna tagit slut Av diagrammet framgår att IPKL haft ett positivt kapital under åren men att det från och med 2019 är negativt. Att utvecklingen skulle gå i denna riktning har varit tydligt från prognoser åtminstone de två senaste åren. Den negativa utvecklingen har förstärkts av tre faktorer - Söktrycket har sjunkit än mer än förväntat. - De universitetsgemensamma stödkostnaderna för lärarutbildningen beräknas på tidigare års storlek och har därför slagit hårt mot IPKL. De har också ökat i samband med lärarutbildningens omorganisation. - En strategisk satsning på lärarutbildningen löper ut och bidrar till att anslagen per student blir lägre Den ekonomiska bilden har präglat arbetet med utbildning under de senaste åren. Vi startade i januari 2018 en särskild ekonomigrupp på institutionen med controller, utbildningsekonom, utbildningsansvarig, administrativ samordnare för personal och 2 (6)

3 prefekt. Gruppen beredde riktlinjer för hur vi ska säkra ett system som gör att varje kurs håller sig inom sina givna ekonomiska ramar. Detta förankrades sedan under hösten med studierektorer och programledare och informerades om på kursledarmöte på förskollärarprogrammet där förändringarna blir tydligast. Utbildningsekonom har också kontinuerligt haft kontakt med studierektorer och i vissa fall kursledare på samtliga program. Tidigare har anslagen för utbildning fördelats enligt en schablon där 90% går till kursen, 4-5% går till strategiska satsningar inom studierektorsområden och 4-5% går till institutionsgemensamma utgifter. Med dessa ramar har framförallt kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och examensarbeten inte kunnat hålla sin budget. Den förändring vi företog inför 2019 var att VFU och examensarbeten tilldelas 100% av anslagen för kursen, övriga kurser 88% och att i princip inga medel fördelas till strategiska satsningar i studierektorsområdena. Även med den denna nya procentsats av tilldelning till VFU och examensarbeten krävdes förändringar. Satsningar på grupphandledning i examensarbetskurserna görs och i VFU på förskollärarprogrammet har det planerats för färre besök på studenternas förskolor. Annan utveckling som skett i spåren av de tydliggjorda ekonomiska ramarna är att tid för omexaminationer uppskattas och planeras i kursbudget redan från början. Moment i olika kurser har också fått utgå och examinationsformer har setts över. I bokslutet för anslagsfinansierad utbildning har resultat de senaste åren försämrats varje år, och påläggen har ökat. Resultat Pålägg 2016: +476 tkr 88% 2017: -5,9 mnkr 83% 2018: -11,3 mnkr 90% 2019: 104% Följande tabell tydliggör hur de sammanlagda förändringarna som gjorts, både med och utan vår egen påverkan, kan slå för en enskild kurs. I exemplet visas en språkkurs i förskollärarprogrammet med ett tänkt studentantal på 100 studenter. Den påtagliga förändringen som sker 2019 (och vilken redan är planerad och sjösatt), är att en kurs med samma antal studenter idag genomförs med färre timmar (se utfallet i kolumnen längst till höger). Detta beror på att tilldelningen per student är lägre och påläggen är högre. Bakgrunden är också viktig att denna förändring sker samtidigt som det balanserade kapitalet har gått ner under 0. År HSTprislapp Kursprislapp Timprislapp Avsättningar IPKL IPKL:s andel Kursbudget ex. 100 stud=12,5 hst (exkl avsätt) Antal atr ex. 100 stud % 70% % 70% % 70% % 70% (6)

4 Undersökningar av arbetsmiljön Ohälsosam stress är en riskfaktor för arbetsmiljön som uppmärksammats på olika sätt, både på fakulteten och på institutionen, under samma period för vilken antagningstal och ekonomi redovisas ovan. I oktober 2017 genomförde fakulteten en temadag för fakultetens alla medarbetare med ledningsuppdrag samt arbetsmiljöombuden. I december 2017 bjöd prefekt och arbetsmiljöombud på IPKL in medarbetarna till ett öppet möte om stress för att inhämta synpunkter och förslag på åtgärder. En sammanställning från detta möte publicerades på IPKL:s blogg i januari 2018 (se bilaga). Vi har arbetat utifrån de identifierade områden under året. Ett tydligt resultat av detta arbete är att vi tagit fram ett dokument som redovisar hur arbetstiden beräknas och vad som ingår i respektive område (kompetensutveckling, möten- och samverkan, undervisning mm.) Detta dokument (diarienummer xx) har behandlats vid MBL i december 2018 och på IR i februari Under 2018 var det också läge för IPKL att göra en större arbetsmiljöenkät som genomförs ungefär vart tredje år. Vi deltog då som pilotinstitution i GU:s nya enkät (ARK). Resultatet av enkäten återkopplades till medarbetarna vid institutionsmötet i maj I grupper genomfördes prioriteringsdiskussioner av vilka bedömningspunkter vi skulle lyfta fram som särskilda utvecklingsområden. En sammanställning av gruppernas diskussioner gav att tidspress och konflikt mellan arbete och fritid var de områden som flest prioriterade. Detta är områden som går i linje med frågor som lyftes redan 2017 såsom osynliga arbetsuppgifter (kursadministration och studentkontakter) och kommunikation (mängden mail och möten). Utifrån detta planerades en uppstartsdag i augusti 2018 med tema arbetsmiljö. Även denna dag innehöll gruppdiskussioner där utvecklad input gavs från medarbetarna om hur vi kan vidareutveckla olika områden. Arbetsmiljögruppen har också processat resultaten och bidragit till följande formuleringar i handlings- och verksamhetsplanen för (Dnr V (2018/703, ): Prioritering och mål för arbetsmiljön: - Ha ett aktivt och genomtänkt personal- och studentvårdande arbete som erbjuder en rimlig arbetsintensitet och arbetsbelastning för medarbetare och studenter Handlingsplan för att nå målen: - Verka för balans i medarbetares uppdrag, samt balans mellan arbete och fritid Verksamhetsplan 2019: - Genomföra en riskanalys för lärare, administratörer och studenter med anledning av lägre prislappar Vi har i riskanalysen lyft fram de sänkta prislapparna, men som beskrivs ovan i texten är denna faktor bara en del av den totala förändrade bilden av ekonomiska förutsättningar på IPKL och riskanalysen är vidare en av flera undersökande insatser. 4 (6)

5 Riskanalysen och den tänkta processen Efter att handlings- och verksamhetsplanen fastställts i oktober hölls ett institutionsmöte i november 2018 där alla medarbetarna inbjöds delta i att identifiera risker. Vid detta möte gavs också information om hur budgeten för 2019 såg ut. Riskanalysen ska ses som ett led i ett flerårigt arbete att förebygga stress hos medarbetarna, både inom verksamhetsstöd och undervisning/forskning. I riskanalysen vill vi också involvera studenter, framförallt genom studentrepresentanten i arbetsmiljögruppen. Arbetet med riskanalysen är planerat att processas i samtliga organ under denna vår, här är några viktiga hållpunkter: 4 februari Institutionsråd: Information om identifierade risker 18 februari Information om identifierade risker sänds ut till hela institutionen med epost 25 februari Arbetsmiljögrupp: Påbörjad analys och riskbedömning 26 februari Ledningsgrupp: Påbörjad analys och riskbedömning 26 februari Forskningsråd: Påbörjad analys och riskbedömning 26 februari TA-möte: Riskbedömning 4 mars Institutionsråd: Riskbedömning 7 mars MBL: Information och skiss på helhet 25 mars Stora utbildningsmötet: Riskbedömning och handlingsplaner 25 mars Arbetsmiljögrupp: Riskbedömning och handlingsplaner 26 mars Ledningsgrupp halvdag: Handlingsplaner 1 april Institutionsråd: Handlingsplaner 27 maj Institutionsmöte: Sammanfattning av riskanalysen med fokus på handlingsplaner Efter inledande analys i ledningsgruppen har vi konstaterat att arbetsmiljörisker måste separeras från andra risker (t.ex. risk för sänkt kvalitet, vilket i sig kan få arbetsmiljökonsekvenser, även om det inte är en direkt arbetsmiljöfråga). Vi har också grupperat riskerna inom olika områden. Riskerna går i linje med vad som framkommit i våra olika undersökande insatser 2017 och 2018 där ohälsosam stress är den genomgripande riskfaktorn. Ett annat område som träder fram bland de nu identifierade riskerna är behovet av transparens och tydlig ledning. Redan planerade åtgärder för att åtgärda dessa risker är att ha det som tema i årets medarbetarsamtal (mars-maj 2019) samt ha det som tema för institutionsmötet i april (ledarskap). Rekrytering/bemanning Återhållsamhet i rekrytering är inte en direkt följd av minskade prislappar och är inte heller en ny förändring, men den är kopplad till den ekonomiska situationen. Följande risker knyter till detta: - Risk för stress vid minskat stöd och avlastning vid t.ex. sjukdom - Risk för stress (ökad arbetsbörda) när pensionsavgångar inte återbesätts 5 (6)

6 - Risk för stress vid förändring och nya arbetsuppgifter (djup i kompetens får stå tillbaka för bredd) - Risk för stress (hög arbetsbörda då lärares forskningstid förskjuts till fritiden) Förändring i kurser till följd av mindre kursbudget - Risk för stress (ökat missnöje med den egna arbetsinsatsen) till följd av ev. sämre kvalitet i utbildningen - Risk för stress (ökad arbetsmängd, ökat arbetstempo, mindre omställningstid) för lärare och administratörer - Risk för stress (merarbete) när kurser ska anpassas efter ny budget Ledning/inflytande/transparens - Risk för stress vid oklar arbetsfördelning och oklara roller (leder till gränslösa arbetsuppgifter) - Risk för stress och oro om brist på kontroll över sin egen situation (dålig stämning, spekulationer, rykten) I tjänsten Cecilia Wallerstedt Prefekt 6 (6)