SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen samverkansråd Torvald Erlandsson Peter Holmquist Kerstin Jacobsson Lars-Håkan Johansson Gudrun Rydh

Transkript

1 Tid och plats C-salen, kl. 13:30 16:00 Beslutande Ledamöter Växjö kommun HSV Funkibator Övriga närvarande Tjänsteperson Övriga Justering Justerare Plats och tid Gunnar Nordmark (L), ordförande Rose-Marie Holmqvist (S), 1:e vice ordförande Magnus Wåhlin (MP), 2:e vice ordförande Torvald Erlandsson Peter Holmquist Kerstin Jacobsson Lars-Håkan Johansson Gudrun Rydh Annette Andersson Sanne Vader, bygglovsingenjör Matilda Hamlin, teckenspråkstolk Rebecca Trolleryd, teckenspråkstolk Rose-Marie Holmqvist (S) Kommunledningsförvaltningen Justerade paragrafer 9 15 Underskrifter Sekreterare Charlotte Gustafsson Brynielsson Ordförande Gunnar Nordmark (L) Justerare Rose-Marie Holmqvist (S) 1 (14)

2 Förteckning över kommunstyrelsen samverkansråd ärenden den 3 juni Dnr Justering av protokoll Dnr Allmänhetens frågestund Dnr Utbildning i tillgänglighet för fastighetsägare och personal på stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen Dnr Uppdatering om vad som händer i projektet Hållbara Växjö Hållbarhetschef Charlotte Gustafsson Brynielsson berättar Dnr Workshop kring utvecklingsområdena. Hållbarhetschef Charlotte Gustafsson Brynielsson processleder Dnr Frågor från HSV till sammanträdet den 3 juni Dnr Övriga frågor (14)

3 9 Dnr Justering av protokoll s beslut Kommunstyrelsens samverkansråd utser Rose-Marie Holmqvist (S) till att justera dagens protokoll. 3 (14)

4 10 Dnr Allmänhetens frågestund s beslut Ingen allmänhet närvarande. 4 (14)

5 11 Dnr Utbildning i tillgänglighet för fastighetsägare och personal på stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen s beslut Kommunstyrelsens samverkansråd noterar informationen och lägger den till handlingarna. Bakgrund Sanne Vader, bygglovsingenjör i Växjö kommun var med på utbildningen som gavs för personalen på fastighetskontoret, plan- och bygglovsavdelningen och tekniska förvaltningen. Sanne går igenom upplägget för själva utbildningen som hölls av Maarit Lundvall på Tyréns. Fokus under förmiddagen var utbildning i vad som krävs kopplat till enkelt avhjälpta hinder och brister i utformning i inredning och i olika typer lokaler i enlighet med plan- och bygglagen. Personalen fick en hel del tips och information om viktiga incitament för att fler fastighetsägarna ska åtgärda brister, bland annat genom föreläggande och viten. Eftermiddagens övning handlade om att få möjlighet att testa hur det är att försöka ta sig fram i Växjö stadsmiljö i rullstol från Konserthuset till resecentrum samt med förbundna ögon från resecentrum och över bron till World Trade Center. Formuleringen enkelt avhjälpta hinder är inte alltid enkla. Det beror nämligen också på vem det är som ska stå för de åtgärder som krävs; ägare till fastigheten eller hyresgäster samt om denne har ekonomiska möjligheter att åtgärda det som krävs. Om så inte är fallet så räknas det inte som enkelt avhjälpta hinder. Synpunkter och reflektioner från HSV Frågan ställs om det inte borde finnas en fond för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i Växjö - exempelvis där fastighetsägaren inte har råd? Ett annat minimikrav borde vara att, i de fall kommunen är arrangör, ska man alltid använda sig av lokaler där alla har möjlighet att ta sig in. 5 (14)

6 11 forts. Förra årets Håll dig på benen placerade sitt evenemang på Palladium där tillgängligheten är begränsad. Viktigt att ta med det här med tillgänglighet i utvecklingsarbetet av olika arrangemang. Det är kanske viktigt att vi gör kultur- och fritidsförvaltningen uppmärksam på att de måste ta med sig detta i alla sina evenemang framåt. Ytterligare en fråga lyftes om vilka krav som egentligen ställs när det gäller tillgänglighet kopplat till bygglov etc. Sanne Vader svarade, förklarade och berättade om de krav som ställs. Om det inte efterföljs så kan man exempelvis stoppa byggnaden från att tas i bruk. Bygglovsavdelningen tar dock oftast hjälp av en certifierad tillgänglighetskonsult för att säkerställa att detta blir korrekt gjort. Som ett komplement till detta nämns att vi nu också ser över samverkansformerna för dialogen med funktionshinderrörelsen i Växjö. En viktig del i detta är att få till dialog redan inledningsvis i byggprocesserna Det gör att vi bygger mer rätt från början. 6 (14)

7 12 Dnr Uppdatering om vad som händer i projektet Hållbara Växjö Hållbarhetschef Charlotte Gustafsson Brynielsson berättar s beslut Kommunstyrelsens samverkansråd noterar informationen. Bakgrund Charlotte Gustafsson Brynielsson berättar hur arbetet med att ta fram ett hållbarhetsprogram fortskrider. Nu har nio (9) utvecklingsområden identifierats, något som ska diskuteras närmare under nästa mötespunkt. Presentationen läggs som bilaga till protokollet. 7 (14)

8 13 Dnr Workshop kring utvecklingsområdena. Hållbarhetschef Charlotte Gustafsson Brynielsson processleder s beslut Synpunkterna från workshopen lämnas till verksamhetsutvecklare på hållbarhetsavdelningen som arbetar med hållbarhetsprogrammet. Bakgrund Transporter och resande Bra med cykellederna! Samhällsbyggande Tillgänglighet till många små gröna lungor är viktig också för invånare med olika former av funktionshinder. Isolerglasen i nya byggnader begränsar solljus och kan i längden bidra till ökad psykisk ohälsa Konsumtion, produktion och mat Beakta att många inte har råd att handla närproducerat. Ojämlika löner- /ersättningsnivåer påverkar konsumtion, mat och hälsa Man efterfrågar att kunna känna sig trygg i att veta vad man faktiskt köper/äter Hur kan vi tillsammans bli bättre på att gynna vårt egna närproducerade sortiment av frukt och grönsaker? Arbete, sysselsättning och näringsliv Regioner, kommun och stat måste bli bättre på att anställa personer med olika former av funktionsnedsättning. Behövs också mer kunskap. Hur kan vi få fler privata näringsidkare att ta ansvar för ovan anställningar? Stödja, handleda? Hur tillvarata större del av den befintliga arbetskraften? Poängteras också i flera frågor att det också handlar om beteendeförändringarna och individens egna ansvar. 8 (14)

9 13 forts. Det är viktigt med väl fungerande arbetsresor för personer med funktionshinder. Lyfts också att det blivit väldigt stora skillnader vad gäller så kallade bilstöd. 9 (14)

10 14 Dnr Frågor från HSV till sammanträdet den 3 juni 2019 s beslut 1. Kommunstyrelsens samverkansråd noterar inkomna frågor och svar. 2. HSV tar direktkontakt med chefen för elevhälsan på utbildningsförvaltningen, Annika Sandberg. 3. Gunnar Nordmark (L) redogör för ärendet kring elevassistenter och HSV är nöjda med svaret. 4. HSV uppmanas att inkomma med synpunkter kring förslaget om detaljplan Växjö 8:30 (Kulturkullen) senast den 24 juni. Bakgrund Fråga I senaste protokollet från KS Samverkansråd , 7 sista stycket kan man läsa att vi på nästa Samverkansråd 3 juni ska prata om projektet Hållbara Växjö och dess målsättningar. Det står också att bästa tillfället att komma med inspel är den 3 juni. Personligen är jag och några fler ledamöter inte alls införstådda med projektet och har svårt för att idag komma med förslag på inspel. Vi hoppas att det kommer att avsättas tid till information och diskussion om det den 3 juni. Växjö kommuns svar Det har vi planerat för. Se punkt 4-5 på dagordningen för sammanträdet den 3 juni. Fråga Jag vill också ta upp följetongen Elevassistenter. I Smålandsposten 29 april 2019 fanns en insändare från en förälder, som var besviken över att hens hörselskadade barn inte får sitt behov av stöd i skolan. Dvs. mindre klass som ger hörselskadade barn större möjligheter att hänga med och det blir inte lika mycket störande ljud i en mindre klass jämfört med en stor klass. Jag vet också att Växjö kommun envisas med att anställa outbildade elevassistenter, det stora flertalet elevassistenter är visstidsanställda termin för termin efter vad jag får fram när jag gjort lite informella undersökningar. 10 (14)

11 14 forts. Samtidigt kan man i Smålandsposten 3 maj läsa att Växjö ger inte upp någon signerat ett antal politiker i Växjö. Inlägget syftar på att alla elever i Växjö ska ha samma möjlighet att lyckas. Jag anser att Växjö kommun måste göra en rejäl satsning på elevassistenter för att tillgodose alla barns lika möjligheter, även de med olika funktionsnedsättningar och funktionsvariationer. Har Växjö tex en utbildning för elevassistenter. Växjö kommuns svar Vid sammanträdet den 13 december 2018 lämnade utbildningsförvaltningens HR-chef tillsammans med verksamhetschefen för elevhälsan en utförlig redovisning kring arbetsgången vid rekrytering av elevassistenter, men även hur Växjö kommun vidareutbildar och stöttar sina elevassistenter genom arbetslivet med mera. Läs hela svaret i 47/2018. Hela protokollet kan läsas på webben, I de fall det finns ett specifikt problem runt en viss skolsituation är det lämpligast att kontakt tas med rektor på den specifika skolan. Uttrycker HSVs medlemmar ett behov av att driva ett förbättrings- och utvecklingsarbete i frågan om elevassistenter, så uppmuntrar Växjö kommun HSV att ta en direkt kontakt med utbildningsförvaltningen för närmare dialog. Kontakta verksamhetschefen för elevhälsan Annika Sandberg på telefon eller annika.sandberg@vaxjo.se. Fråga Jag anser/insisterar på att Växjö kommun omprövar beslutet att elever med ej godkänt betyg i svenska och matematik också ska kunna få ett sommarjobb inom kommunen. De elever som inte har godkända betyg är ofta de elever som allra mest behöver få ett arbete och förstå att de måste plugga för att fixa sin framtid. Några av de eleverna är våra barn och de har funktionsnedsättningar t.ex. dyslexi, dyskalkyli olika NP diagnoser som gör att vissa saker är väldigt svåra. 11 (14)

12 14 forts. Växjö kommuns svar Elever i behov av särskilt stöd är undantagna från att behöva gå i sommarskola. Det gäller bland andra de elever som nämns i frågan. Det förtjänas också att nämna att förväntan att gå sommarskola endast gäller de elever som är intresserade av kommunens praktikplatser. För så kallade vanliga sommarjobb finns inget krav på sommarskola. Om HSV vill driva frågan om omprövning vidare bör man skicka in en skrivelse om detta till nämnden för arbete och välfärd. Då framförs argumenten direkt till rätt nämnd, samtidigt som HSV får ett svar direkt tillbaka. Fråga I Smålandsposten den 22/5 står de om förslaget till ny detaljplan för Kulturkullen på Kristineberg/Ringsberg, där man bl.a. planerar att det skall byggas ett bryggeri på grusplanen vid p-platsen vid Kulturskolan. Så att det bara blir 2 st p-platser kvar, om för rörelsehindrade eller inte nämns inte. Roland Hybelius, områdeschef för skolorna i centrum vid Utbildningsförvaltningen tycker att det blir problematiskt. Påpekas kan att här ligger också Fria ordets hus och p-platser behövs även till detta! Samt för besökare till barer och restauranger på Kulturkullen. Även för rörelsehindrade! När vi fick en dragning om detta projektet förra året någon gång på Vallhagen, så påpekade vi detta med behovet av bättre tillgänglighet för projektledaren, men det tycks inte ha haft någon effekt! Fast hon lovade att ta hänsyn till detta! Växjö kommun tycks över huvud taget lätt glömma det här med tillgängligheten för rörelsehindrade! Minskar man tillgängligheten till vanliga p-platser, så måste man öka tillgängligheten till p-platser för rörelsehindrade! Det var också en hel del nivåskillnader och trappor... Så återigen, så visar det sig, att det skulle behövas ett systematiskt arbete för bättre tillgänglighet för funktionshindrade! Hur skall vi få kommunen att verkligen åstadkomma det? Även, när det gäller förslag till ny detaljplan för Kulturkullen? Med vänliga hälsningar/görel Gemzell Åhman 12 (14)

13 14 forts. Växjö kommuns svar angående parkeringsplatser för rörelsehindrade i samband med en specifik detaljplan, Växjö. Denna detaljplan (Växjö 8:30) är just nu ute på samråd med senaste svarstid 24 juni. För bästa hantering uppmuntras därför HSV till att skicka in sina skriftliga synpunkter direkt till byggnadsnämnden. Växjö kommuns svar angående systematiskt arbete för bättre tillgänglighet för rörelsehindrade. Den här frågan diskuteras inom ramen för det strategiska utvecklingsarbetet som pågår under Utvecklingsarbetet sker i dialog med utsedda representanter från HSV och Funkibator. 13 (14)

14 15 Dnr Övriga frågor s beslut Kommunstyrelsens samverkansråd noterar den övriga frågan. Bakgrund På webbsidorna för både kommunstyrelsens samverkansråd och för arbete och välfärd, omsorgsnämndens och överförmyndarnämnden Östra Kronobergs samverkansråd är inte uppgifterna om HSVs ledamöter kompletta. Där saknas både namn och mejladresser, något som skulle kommit in till sekreteraren. Hur ska detta godkännas? Detta ska åtgärdas till vi träffas nästa gång! 14 (14)

15 Hållbara Växjö 2030 Juni 2019

16 Status och tidplan för framtagandet av Hållbara Växjö 2030 Färdigt styrdokument i september 2019, projektavslut Steg 1 KUNSKAP OM NULÄGET Mars 2019 Steg 2 VALIDERING AV RESULTATET Maj 2019 Steg 3 MÅL- FORMULERING September 2019 Genomförande Kartläggning Dialog m. invånare, forskare, näringsliv, civilsamhälle Vår påverkan & rådighet Prioriteringar Gemensam riktning & målbilder Integrera i ledningssystem och process

17 Resultat Underlag för att formulera mål och ge input till genomförandet av Hållbara Växjö 2030 Nio utvecklingsområden (VAD) I riktning mot Växjö kommun 2030 (VART) Input till genomförande (HUR)

18 Resultat: Nio utvecklingsområden (VAD) Identifierade utvecklingsbehov inom nio verksamhetsöverskridande områden Biologisk mångfald & ekosystem Transporter & resande Samhällsbyggande Konsumtion, produktion & mat Kunskap, livslångt lärande & utbildning Arbete, sysselsättning & näringsliv Hälsa & välbefinnande Jämlikhet Trygghet, tillit & inflytande

19 Resultat: Riktning för 2030 (VART) Identifierade riktnings-/värdeord i dialog med invånare, forskare, civilsamhälle, näringsliv, medarbetare och politiker Expansivt och växande För barn och unga med goda uppväxtvillkor, skola och hälsa Ansvarstagande Grönt Klimatvänligt och fossilfritt Tryggt, inkluderande och jämlikt Hållbart och uthålligt Hälsosamt och omtänksamt Cirkulärt och resurseffektivt Samarbetande och samverkande

20 Resultat: Medskick till genomförande (HUR) Identifierade riktnings-/värdeord i dialog med invånare, forskare, civilsamhälle, näringsliv, medarbetare och politiker Struktur, riktning, kultur Fokus på unga Invånardialog och samskapande Kunskap och utbildning Innovation, kreativitet och mod Påverkan och beteendeförändring Kommunens roll som utjämnare till sociala klyftor Modiga politiker som vågar investera i omställning Vi-känsla Samverkan Organisation för implementering Ledarskap och utveckling