Helsingfors universitets Lärarakademi Academia Magistrorum

Transkript

1 Helsingfors universitets Lärarakademi Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/2012 Den av rektorn tillsatta beredningsgruppen: Jukka Kola (ordf.), Emma Hakala, Jaakko Kurhila, Heikki Pihlajamäki, Eeva Pyörälä, Hannu Saarilahti, Auli Toom and Minna Frimodig (sekr.)

2 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Innehåll 1. Inledning Mål Kriterier Ansökningsförfarandet Utvärderingsprocessen Belöningsprinciper Lärarakademins verksamhet Teoretisk bakgrund Rapportering och uppföljning Källor Bilaga: Lärarakademins bedömningsmatris... 15

3 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Inledning Helsingfors universitets Lärarakademi Academia Magistrorum har som mål att höja undervisningens status inom universitetssamfundet genom att uppmuntra både individer och arbetsenheter att ständigt utveckla kvaliteten på undervisningen och lärandet. Genom att grunda Lärarakademin vill universitetet ge en tydlig signal om att undervisningen är en central och värdefull del av det akademiska arbetet. Samtidigt vill vi poängtera att man kan lära sig att undervisa och att man kan utveckla målmedvetet sin pedagogiska skicklighet, precis som sin forskningskompetens, och dela med sig av den till sina kolleger. De främsta länderna och universiteten inom utvecklingen av universitetsundervisningen (bl.a. Australien, Storbritannien och de medicinska universiteten i USA) införde på 1990-talet liknande belöningssystem som Lärarakademin. 1 Målet för belöningssystemen var att stödja lärarna och deras pedagogiska skicklighet (scholarship of teaching, vetenskapligt förhållningssätt till undervisning), att höja undervisningens status, att stödja utvecklingen av undervisningen och att främja undervisningsinnovationer. 2 Det har gjorts ett flertal undersökningar om belöningssystemen och deras effekter. 3 I undersökningen av Lunds universitets belöningssystem kunde man konstatera att redan det faktum att man skapar ett belöningssystem upplevdes som en politisk och samhällelig markering av undervisningens betydelse. 4 I samband med att Helsingfors universitets Lärarakademi grundades gjordes en kritisk analys av dessa internationella modeller och undersökningar och resultaten har i tillämpliga delar utnyttjats i universitetets modell. Initiativet till att grunda Lärarakademin föddes våren 2011 i samband med rektorns campusdiskussioner och beredningen av strategiprocessen för perioden Utgående från initiativet tillsatte universitetets utbildningsråd en arbetsgrupp med uppgift att sätta sig in i de internationella modellerna för och undersökningarna av olika belöningssystem samt de olika systemens effekter. 5 Arbetsgruppens utkast behandlades i universitetets ledningsgrupp , vid ett möte mellan universitetets 1 T.ex. Australiens Awards for University Teaching, 1997, Storbritanniens National Teaching Fellowship Scheme, 2000 och The Academy at Harvard Medical School, Irby et al, LTH s Pedagogical Academy, Thibault et al., De internationella modellerna har undersökt närmare i en promemoria skriven av en arbetsgrupp som universitetets utbildningsråd tillsatt. Promemorian finns på adressen 3 Thibault et al., Chism & Szabo, McNaught & Anwyl, Menges, Warren & Plumb, Olsson & Roxå, I arbetsgruppen ingick Emma Hakala, student (Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten), Ari Haukkala, prodekanus med ansvar för undervisningen (Statsvetenskapliga fakulteten), Eeva Pyörälä, pedagogisk universitetslektor (Medicinska fakulteten), Hannu Saarilahti, universitetslektor (Bio- och miljövetenskapliga fakulteten), Auli Toom, pedagogisk universitetslektor (Beteendevetenskapliga fakulteten) samt Marjo Posti, sakkunnig (ordförande) och Minna Frimodig (sekreterare) (rektorskansliet/studieärenden). Arbetsgruppens förstudie finns på adressen

4 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ ledning, dekanerna och prefekterna , i utbildningsrådet och i styrelsens aftonskola Idén om en lärarakademi fick gensvar och i universitetets målprogram för 2012 nämns att Helsingfors universitet ska grunda De goda lärarnas akademi våren I universitetets strategi för perioden konstateras det också att De goda lärarnas akademi ska sporra till att utveckla universitetsutbildningen. Rektorn tillsatte i november 2011 en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en verksamhetsmodell för Lärarakademin. 6 Prorektor Jukka Kola utsågs till ordförande för beredningsgruppen och Minna Frimodig, sakkunnig, utsågs till sekreterare. Till medlemmar utsågs Emma Hakala, student (Pol. mag., agronomie- och forststudent), Jaakko Kurhila, universitetslektor, studierektor (Institutionen för datavetenskap), Heikki Pihlajamäki, professor (Juridiska fakulteten), Eeva Pyörälä, pedagogisk universitetslektor (Medicinska fakulteten), Hannu Saarilahti, universitetslektor (Bio- och miljövetenskapliga fakulteten) samt Auli Toom, pedagogisk universitetslektor (Beteendevetenskapliga fakulteten). Arbetsgruppen hade till uppgift att utarbeta kriterier för valet av akademins medlemmar samt att utarbeta ett ansöknings- och bedömningsförfarande definiera principerna för belöning av akademins medlemmar och deras enheter utforma akademins verksamhet lägga fram ett förslag till namn på akademin. 2. Mål Lärarakademin vid Helsingfors universitet har som mål att höja undervisningens status och stärka dess ställning inom universitetssamfundet. Genom att satsa på lärarna satsar man också på studenterna och kvaliteten på studenternas lärande. Syftet med Lärarakademin är att göra det möjligt att meritera sig i universitetssamfundet och bli belönad även för pedagogiska meriter och sin pedagogiska skicklighet. Både individer och enheter sporras att målmedvetet utveckla den pedagogiska skickligheten. Eftersom undervisningen inte sker i ett vakuum omfattar Lärarakademins kriterier även element som betonar gemenskap. Att dela med sig av sina kunskaper och sin kompetens är en väsentlig del av det akademiska arbetet. Liksom inom forskningen kan man också inom undervisningen utnyttja sig av kollegial utvärdering. Ett av Lärarakademins mål är att öka den jämförbara dokumentationen av pedagogisk skicklighet. 6 Rektors beslut 168/2011.

5 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Lärarakademin har som mål att höja undervisningens status och stärka dess ställning inom universitetssamfundet höja kvaliteten på studenternas lärande och främja goda resultat införa ett belönande karriärsteg för akademiska lärare öka den jämförbara dokumentationen och erkännandet av pedagogiska meriter erbjuda universitetets lärarkår en mångdisciplinär miljö som ger kollegialt stöd i utvecklingen av undervisningen och främjar spridningen av god praxis inom universitetet. Lärarakademien har alltså inte enbart som mål att belöna enskilda utmärkta lärare, utan även att höja kvaliteten på undervisningen och studenternas lärande inom hela universitetssamfundet. 3. Kriterier En lärare som antas som medlem i Lärarakademin är expert inom sitt eget vetenskapsområde är intresserad av och kan stödja sina studenters lärande utvecklar sin egen pedagogiska skicklighet på ett mångsidigt sätt delar med sig av sina kunskaper och sin kompetens och verkar aktivt för att utveckla sina studenters lärande och utbildningen i sitt akademiska sammanhang. Lärarakademiens kriterier följer i huvuddrag instruktionen för universitetet och de delområden som nämns i fakulteternas kriterier för bedömningen av undervisningsförmågan (undervisningserfarenhet, pedagogisk utbildning, förmåga att producera läromedel och andra meriter inom verksamhet som lärare). Lärarakademins kriterier lyfter fram de olika delområdena av pedagogisk skicklighet och visar att gott lärarskap och utmärkt undervisning kan komma till uttryck på många olika sätt. Syftet med kriterierna är inte att staka ut den enda rätta vägen till att bli en bra lärare eller den enda rätta modellen för gott lärarskap. Gott lärarskap ses och bedöms som en helhet som möjliggör många olika slags kompetensprofiler. De exempel som tas upp i kriterierna är inte en uttömmande förteckning över pedagogisk skicklighet. De som ansöker om medlemskap i Lärarakademin ska beskriva, analysera och visa prov på sin undervisningsverksamhet i förhållande till följande kriterier: 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck bl.a. i att läraren på ett mångsidigt och systematiskt sätt utvecklar sin yrkeskunskap i undervisning, lärande och handledning. Han eller hon utvärderar systematiskt sina arbetsmetoder och samlar in mångsidig respons på sin undervisning och handledning av studenter och kolleger. Läraren utnyttjar systematiskt informationen och responsen i utvecklingen av sin undervisning och handledning och ger i sin tur respons på de kommentarer som han eller hon fått. Läraren fördjupar sina kunskaper i hur olika undervisningsmetoder påverkar läran-

6 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ deprocessen. I sin undervisning och handledning tillämpar han eller hon sin pedagogiska utbildning, forskningsrön och pedagogiska insikter inom sitt eget specialområde. Läraren delar med sig av sina kunskaper om undervisning och lärande och sprider god praxis till sina kolleger och/eller universitetssamfundet (t.ex. genom diskussioner, genom att delta i seminarier och konferenser, genom artiklar och publikationer etc.). 2. Undervisnings- och handledningsmetoder som främjar lärandet En utmärkt lärares undervisnings- och handledningsmetoder stöder studenternas lärande på ett systematiskt sätt. Bland annat planerar och genomför läraren sin undervisning så att målen, innehållet, undervisnings- och lärandemetoderna, redskapen och utvärderingen stöder varandra. Läraren diskuterar lärandemål och pedagogiska lösningar med sina studenter. Läraren uppmuntrar studenterna att söka information på egen hand, att strukturera och tillämpa den på nya sätt samt att producera information. Läraren införlivar forskningsrön från sitt eget specialområde i undervisningen och handledningen samt följer tillsammans med sina studenter och doktorander den internationella och nationella utvecklingen inom sitt eget vetenskapsområde. I utvärderingen av lärandet drar läraren nytta av målinriktade, mångsidiga och pedagogiskt motiverade utvärderingsmetoder. En del av utvärderingen planeras in i undervisnings- och lärandesituationerna. Systematisk, konstruktiv respons på studenternas lärande och kunnande ingår i lärarens undervisnings- och handledningsmetoder. Läraren identifierar studenter med annorlunda inlärningssätt och särskilda behov, förstår de utmaningar och behov som är förknippade med deras lärande och stöder studenternas individuella utveckling. 3. Förmåga att utveckla och använda läromedel Utmärkta färdigheter kommer till uttryck bl.a. i att läraren utvecklar aktuella läromedel som grundar sig på forskning inom det egna området och använder dem på ett mångsidigt sätt. Läromedlen överensstämmer med undervisningens mål, innehåll, metoder och utvärdering. Läromedlen är innovativa och främjar studenternas lärande samt utvecklingen av det vetenskapliga tänkandet och argumentationsförmågan. Läromedlen kan vara böcker eller läromedel på webben och de kan vara producerade tillsammans med andra. Läromedlen är allmänt kända inom undervisningen på området och används eventuellt också internationellt. Läraren delar med sig av sina egna läromedel till kollegerna och universitetssamfundet. 4. Medverkan i den gemensamma utvecklingen av undervisningen Utmärkta färdigheter kommer till uttryck bl.a. i att läraren är en central aktör vid sin egen undervisnings- och forskningsenhet. Läraren främjar samarbetet vid enheten och samarbetet och interaktionen mellan forskare och studenter.

7 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Läraren har en central roll i utvecklingen av studierna och/eller examina. Han eller hon deltar aktivt i utvecklingsarbetet på institutions-, fakultets- och/eller universitetsnivå. Läraren utvecklar undervisningen i samarbete med olika enheter och vetenskapsområden samt skapar nationella och internationella kontakter. 4. Ansökningsförfarandet Medlemskap i Lärarakademin kan sökas av anställda på nivå 2 4 i fyrastegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal som under ansökningsåret står i anställningsförhållande till Helsingfors universitet (inkl. timlärare, docenter och visstidsanställda). Den sökande ansöker själv om medlemskap i Lärarakademin. I den första ansökningsomgången väljs Lärarakademins grundande medlemmar. Ansökningen sker i universitetets ansökningssystem Aava. Ansökningshandlingarna utgörs av en undervisningsportfölj som är strukturerad enligt Lärarakademins kriterier. Till den elektroniska ansökan ska den sökande bifoga en meritförteckning och utlåtanden som tillstyrker ansökan. Ansökan kan skrivas på finska, svenska eller engelska. Undervisningsportföljen I sin undervisningsportfölj ska den sökande beskriva, analysera och visa prov på sin kompetens och sina meriter i förhållande till Lärarakademins kriterier. Den sökande ska foga konkreta exempel och/eller bilagor till sin redogörelse. Undervisningsportföljen får omfatta högst cirka sex sidor. (Portföljen förs in i ett elektroniskt system där antalet tecken är begränsat.) Bilagorna får omfatta högst 2 sidor sammanlagt. Eventuella bifogade webblänkar öppnas inte, utan betraktas som bakgrundsinformation. Meritförteckningen Meritförteckningen ska redogöra för den sökandes undervisningserfarenhet, pedagogiska utbildning, de viktigaste publikationerna med tanke på ansökan samt andra betydelsefulla meriter med tanke på undervisningsverksamheten. Meritförteckningen får vara högst tre sidor lång (Arial, Times New Roman eller motsvarande typsnitt, storlek 11). Utlåtanden som tillstyrker ansökan Det rekommenderas att den sökande bifogar utlåtanden från sina studenter (t.ex. fakultets- och/eller ämnesföreningen) och sitt sammanhang (t.ex. arbetsplatsen, kollegial utvärdering). Ett enskilt utlåtande får vara högst 1 sida långt (Arial, Times New Roman eller motsvarande typsnitt, storlek 11).

8 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Utvärderingsprocessen Bedömningen av de sökande baserar sig på de meriter som dokumenterats i a undervisningsportföljerna. Bedömningen genomförs med hjälp av sakkunniga. Sakkunnigutlåtandena och de ansökningar som går vidare behandlas i bedömningsgruppen, som lägger fram ett förslag för rektorn. Beslut om vilka medlemmar som väljs till Lärarakademin fattas av rektorn. Sakkunnigpanelen och medlemmarna av bedömningsgruppen tillsätts av universitetets utbildningsråd. Vid valet av medlemmar ska omsättningen bland medlemmarna beaktas. Sakkunnigpanelerna och medlemmarna av bedömningsgruppen får anvisningar för bedömningen och sätts in i sin uppgift. Sakkunnigprocessen I den första bedömningsfasen bedöms ansökningarna av en sakkunnigpanel. Panelens medlemmar består av erkända lärare (t.ex. medlemmar av Lärarakademin, mottagare av Eino Kaila-priset) och experter på universitetspedagogik. Sakkunnigpanelens uppgift är att bedöma om Lärarakademins kriterier (bilaga 1) uppfylls i ansökningshandlingarna, att ge en kort skriftlig bedömning av varje sökande och att lägga fram ett förslag för bedömningsgruppen. Bedömningsgruppen Under den första ansökningsomgången fungerar universitetets utbildningsråd som bedömningsgrupp. Efter det första året består bedömningsgruppen av medlemmar som Lärarakademin utsett inom sig. Ordförande för bedömningsgruppen är prorektor med ansvar för undervisningen. Sekreterare är en sakkunnig vid enheten för studieärenden. I gruppen ingår dessutom studenter och en representant/representanter för experter på universitetspedagogik. Bedömningsgruppen tar del av sakkunnigpanelens förslag och beaktar dessutom ansökningarna inklusive bilagor. Vid behov kan bedömningsgruppen intervjua de bästa kandidaterna. Bedömningsgruppen lägger för rektorn fram ett förslag om vilka medlemmar som ska väljas till Lärarakademin. Jäv De sakkunniga och medlemmarna av bedömningsgruppen får inte vara jäviga i förhållande till de sökande, utan en jämlik behandling av alla sökande ska säkerställas. En jävig sakkunnig/medlem av bedömningsgruppen ska förklara sig jävig och en ersättande sakkunnig/medlem ska väljas i hans eller hennes ställe. För att garantera en jämlik behandling av de sökande ska de sakkunniga och medlemmarna av bedömningsgruppen anmäla andra eventuella bindningar till de sökande.

9 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Belöningsprinciper I Lärarakademin belönas både utmärkta lärare och enheter/grupper som stöder deras arbete. I initieringsfasen väljs Lärarakademins medlemmar årligen. Första gången väljs de grundande medlemmarna, högst 30 lärare, och de två följande åren högst 20 lärare per år. Efter grundandet väljs medlemmarna vartannat år, högst 30 nya medlemmar per gång. Vid valet av medlemmar beaktas alla vetenskapsområden vid universitetet. Likaså beaktas att undervisningens karaktär varierar mellan olika vetenskapsområden. Från en fakultet/fristående institution kan 0 4 nya medlemmar väljas per gång, med beaktande av undervisningspersonalens storlek och nivån på ansökningarna. Medlemskapet i akademin är permanent och bundet till ett gällande anställningsförhållande. Om en medlems anställningsförhållande till Helsingfors universitet upphör, upphör samtidigt medlemskapet i Lärarakademin. Medlemskapet återställs om anställningsförhållandet till Helsingfors universitet senare fortsätter. Medlemmar av Lärarakademin beviljas ett anslag på euro/år. Anslaget är tvåårigt. Läraren ska använda anslaget till att främja sin utveckling som lärare. Om medlemmens anställningsförhållande till Helsingfors universitet upphör under anslagsperioden återförs det oanvända anslaget till universitetet. Medlemmens egen enhet (avdelning, ämnesgrupp, ämne el. dyl.) får en resultatbonus på euro/år/belönad lärare. Resultatbonusen är tvåårig. Bonusen ska användas till utveckling av undervisningen, t.ex. till utveckling av lärarnas pedagogiska kunskaper och färdigheter eller till olika slags undervisningsförsök. Användningen av resultatbonusen diskuteras i medlemmens enhet och alla förslag och idéer som läggs fram av enheten och den eller de belönade medlemmarna ska beaktas. Enhetens chef ansvarar för att resultatbonusen används till utveckling av undervisningen. Resultatbonusen administreras med hjälp av WBS. Bonusen kan administreras antingen gemensamt för läraren och enheten eller separat. 7. Lärarakademins verksamhet Lärarakademins uppgift är att skapa och sprida god undervisningspraxis inom hela universitetet. Lärarakademin ska främja undervisningens och lärandets kvalitet vid universitetet samt ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen (scholarship of teaching). Lärarakademin erbjuder sina medlemmar ett mångdisciplinärt och kollegialt nätverk för kunskapsspridning över vetenskaps- och utbildningsgränserna.

10 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Medlemmarnas uppgift är att främja dialogen mellan vetenskaps- och utbildningsområdena och att sprida de bästa idéerna. Medlemmarna i Lärarakademin kan anlitas som experter vid utvecklingen av undervisningen. Medlemmarna kan kallas som experter t.ex. när det gäller universitetspedagogisk utbildning, ge kollegial respons eller delta i studentorganisationernas evenemang. Medlemmarna uppmuntras att sprida sitt kunnande, t.ex. genom att i sina egna sammanhang ordna utvecklingsdagar och bjuda in akademikolleger även från andra vetenskapsområden. Lärarakademin ska ha sakkunniga som är pedagogiska universitetslektorer och experter på universitetspedagogik. Deras uppgift är att stödja medlemmarna inom olika slags utvecklingsprojekt, seminarier och gemensamma forskningsprojekt för utveckling av undervisningen och lärandet. Lärarakademin arbetar också i nära samarbete med andra parter som utvecklar undervisningen. Lärarakademin har en nämnd vars ordförande och medlemmar den väljer inom sig. Nämnden ansvarar för Lärarakademins verksamhet, bl.a. för årliga sammankomster/seminarier, och utnämner akademins representanter till den bedömningsgrupp som leds av prorektorn. För samordning av nämnden ansvarar enheten för studieärenden vid rektorskansliet. Valet av medlemmar till Lärarakademin publiceras synligt. Dessutom kommer medlemmarna och uppgifter om deras meriter att finnas i det elektroniska galleriet på universitetets webbplats. 8. Teoretisk bakgrund I modellen för Lärarakademin tillämpas ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching). Målet är att systemet för belöning av utmärkt undervisning ska främja utvecklingen av undervisningen och lärandet vid universitetet. Grundtanken är inte enbart att belöna enskilda utmärkta lärare, utan att höja kvaliteten på undervisningen och studenternas lärande inom hela universitetssamfundet. Ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning omfattar både 1) enskilda utmärkta lärares undervisning, 2) kollegialt samarbete med andra lärare och, som en följd av dessa, 3) medverkan till en högre kvalitet på undervisningen vid universitetet. 7 Vad innebär ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching)? Den teoretiska bakgrunden till systemet för belöning av utmärkt undervisning är ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching). Detta begrepp lades fram av Boyer Han presenterade en modell med fyra delområden 7 Jfr Olsson & Roxå, 2008.

11 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ som tillsammans utgör grunden för en kvalificerad akademisk verksamhet: 1) ett vetenskapligt förhållningssätt till forskning (scholarship of discovery), 2) ett vetenskapligt förhållningssätt till integration av kunskap (scholarship of integration), 3) ett vetenskapligt förhållningssätt till tillämpning av kunskap (scholarship of application) och 4) ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning (scholarship of teaching). Undervisningen ses som en central del av det akademiska arbetet. Forskning och undervisning står inte i ett motsatsförhållande, utan det vetenskapliga förhållningssättet ingår i alla aspekter av akademiskt arbete. Det väsentliga i Boyers modell var att han betonade universitetsundervisning som en verksamhet där universitetslärarna målmedvetet kan utvecklas och uppnå en hög akademisk nivå. 8 De som forskar i universitetsundervisning har utvecklat definitionerna av ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och debatterat vad begreppet betyder. Det råder relativt stor enighet om begreppets centrala element och karakteristika. Lärare med ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen är utmärkta lärare, de är experter inom sitt område, de sprider sitt kunnande och utvecklar kunskapen om undervisning och lärande så att den kan genomgå en kollegial utvärdering. 9 Kärnan i utmärkt undervisning är att läraren undervisar på ett sätt som aktivt stöder studenternas lärande. 10 Modellen för ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning väckte tanken om att lärarna också skulle kunna bedömas med detta förhållningssätt som kriterium. Trigwell, Martin, Benjamin och Prosser utarbetade en modell för ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och för bedömning av detta. Modellen baserar sig på forskning och teorier 11 om undervisning och lärande. Enligt modellen strävar utmärkta lärare efter att få en större förståelse av undervisningens natur genom att studera litteratur om undervisning och lärande, genom att studera sin egen undervisning, genom att målmedvetet och systematiskt reflektera över sin undervisning även ur studentens perspektiv och genom att presentera sina undervisningsidéer och undervisningsmetoder för kolleger i samtal eller publikationer. 12 Belöningssystemens effekter Flera forskare som jämfört olika belöningssystem betonar att ett ändamålsenligt belöningssystem ska påverka forskningskulturen bland undervisnings- och forskningspersonalen vid universitetet. Belöningssystemet ska också göra universitetsundervisning och lärande vetenskapligt intressant för de anställda. Samtidigt ska belöningssystemet också göra det möjligt att belöna universitetslärare som lagt ned mycket energi på undervisningen och utmärkt sig i detta avseende. Vid flera univer- 8 Boyer, Kreber, Shulman, Biggs, 1996; Boyer, Elton, Prosser & Trigwell, Ramsden, Trigwell et al., Se även Olsson & Roxå, Trigwell et al., 2000.

12 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ sitet fokuserar belöningssystemen för undervisning på belöning av utmärkta lärare, men det egentliga syftet och målet är att påverka och utveckla universitetets undervisningskultur. 13 I äldre forskningslitteratur finns dock också en del belägg för att belöningssystemen i första hand stöder och uppmuntrar de enskilda belönade lärarna och inte i lika hög grad sporrar andra lärare att utveckla undervisningen. 14 I nyare belöningssystem har man därför också velat beakta ett gemenskapsperspektiv när det gäller att belöna undervisning. Även vid utvärderingen av universitetens kvalitetsarbete och kvalitet uppfattas belöningssystem och en forskningsbaserad utveckling av undervisningen som ett centralt kvalitetskriterium Rapportering och uppföljning För att Lärarakademins belöningssystem och dess effekter inom Helsingfors universitet ska kunna bedömas avger de belönade lärarna och deras enheter en kort rapport om hur belöningen har använts. Rapporten ingår i universitetets årsrapportering. Användningen av de anslag som är avsedda för belöning (WBS) kopplas till rapporteringen, vilket också ger direkt information om hur medlen har använts. Lärarakademin och dess effekter kommer också att utvärderas med hjälp av ett forskningsprojekt. Syftet med undersökningen är att producera information om det nya belöningssystemet och dess effekter på universitetslärarna och universitetssamfundet. Inom projektet undersöks hur medlemmarna av Lärarakademin utvecklats till topplärare och hur akademiperioden påverkar lärarna. Också Lärarakademins effekter på universitetssamfundet och Lärarakademin som en del av kvalitetsarbetet vid Helsingfors universitet kommer att undersökas. Resultaten av projektet utnyttjas vid utvecklingen av Helsingfors universitets belöningssystem, universitetslärarnas karriärutveckling och den pedagogiska utbildningen. För projektet ansvarar Universitetspedagogiska forsknings- och utvecklingsenheten i samarbete med nätverket för de pedagogiska universitetslektorerna. Målen, kriterierna och bedömningsprocessen utvärderas 2015 utgående från erfarenheterna, rapporterna och forskningsresultaten om Lärarakademin. 13 Olsson & Roxå, Thibault et al., Chism & Szabo, McNaught & Anwyl, Menges, Warren & Plumb, Cambridge, Chism & Szabo, McNaught & Anwyl, T.ex. Huusko, 2009.

13 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Källor Andersen, L. W. & Webb, C.A. (2000). Discovering the scholarship of teaching. Unpublished report: University of Western Sydney Hawkesbury. Biggs, J. B. (1996). Enhancing teaching through constructive alignment. Higher Education, 32(1), Boyer, E. L. (1990). Scholarship reconsidered: Priorities of the professoriate. Princeton, NJ: The Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching. Cambridge, B. L. (2001). Campus conversations on the scholarship of teaching. Paper presented as part of the Symposium More on the scholarship of teaching: Followup studies, reactions, and the possible future. American Educational Research Association, Division J, Post-Secondary Education, Seattle, WA. Chism, N. V. N. & Szabo, B. (1997). Teaching awards: The problem of assessing their impact. In D. DeZure (Ed.), To improve the academy: Yearbook of the Professional and Organizational Development Network in Higher Education (pp ). Still- water, OK: New Forums Press. Elton L. (1998). Dimensions of excellence in university teaching. The International Journal for Academic Development, 3(1), Glassick C, Huber M & Maeroff G. (1997) Scholarship assessed: Evaluation of the professoriate. San Francisco: Jossey-Bass. Huusko, M. (2009). Itsearviointi suomalaisissa yliopistoissa: arvoja, kehittämistä ja imagon rakentamista. Kasvatusalan tutkimuksia. Jyväskylä: Suomen kasvatustieteellinen seura. Kreber C. (2002). Teaching excellence, teaching expertise and the scholarship of teaching. Innovative Higher Education, 27, McNaught, C., & Anwyl, J. (1993). Awards for teaching at Australian universities (Centre for the Study of Higher Education Research Working Papers, 93.1). Victoria, Australia: University of Melbourne. (ERIC Document Reproduction Service No. ED ) Menges, R. J. & Weimer, M. (1996). Teaching on solid ground: Using scholarship to improve practice. San Francisco: Jossey-Bass. Olsson, T. & Roxå, T. (2008). Evaluating rewards for excellent teaching a cultural approach, The HERDSA (Higher Education Research and Development Society of Australaia) International Conference. Prosser M & Trigwell K. (1999). Understanding learning and teaching. The experience in higher education. Buckingham, UK: SRHE and Open University Press. Ramsden, P. (1992). Learning to teach in higher education. London: Routledge. Rehtorin päätös 168/2011. Hyvien opettajien akatemiaa valmistelevan työryhmän perustaminen. Helsingin yliopisto. dynasty/rehtori.nsf?opendatabase (Luettu ) Rice, R. E. (1992). Towards a broader conception of scholarship: The American context. In T Whiston & R Geiger (Eds.), Research and higher education: The United Kingdom and the United States. Buckingham: SRHE and Open University Press. Schön, D. A. (1995). The new scholarship requires a new epistemology. Change, November/December, Shulman, L. S. (1998). Introduction. In P. Hutchings (Ed.) The course portfolio: How faculty can examine their teaching to advance practice and improve student learning. Washington DC, American Association for Higher Education.

14 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Stenhouse, L. (1980). Reflections. In L. Stenhouse (Ed.) Curriculum research and development in action. London: Heinemann Educational Books. Thibault, G. E., Neill, J. M. & Lowensteind, D. H. (2003). The academy at Harvard Medical School: Nurturing teaching and stimulating innovation. Academic Medicine, 78, Trigwell, K., Martin, E., Benjamin, J. & Prosser, M. (2000). Scholarship of teaching: a model. Higher Education Research & Development, 19, Warren, R., & Plumb, E. (1999). Survey of distinguished teacher award schemes in higher education. Journal of Further and Higher Education, 23(2),

15 Academia Magistrorum Bilaga till rektors beslut 106/ Bilaga: Lärarakademins bedömningsmatris OBS! Lärarakademins utvärderings matrix på svenska kommer under sommaren 2012.