Konstpedagogiskt skolprojekt längs pilgrimsled 2011

Transkript

1 Konstpedagogiskt skolprojekt längs pilgrimsled 2011 Konst längs pilgrimsleder är ett spännande konstprojekt som förenar samtida frågor med religionshistoria och kulturlandskap i elevers närmiljö. För andra året i rad genomfördes våren 2011 ett konstpedagogiskt projekt tillsammans med skolelever, en museipedagog och en konstnär. Bakgrund, mål och syfte sid 1 Upplägg sid 2 Metod sid 4 Resultat sid 5 Några erfarenheter sid 7 Fotogalleri sid 8 Bakgrund, mål och syfte Under medeltiden färdades dåtidens vandrare, pilgrimer, ofta långväga för att nå heliga mål och platser. Under flera år har man nu rensat upp gamla leder i Skaraborg, skapat nya vägar och länkat ihop delsträckor så att man åter kan vandra till platser med värden utöver det vanliga. Pilgrimens tre grundstenar bygger på natur, andlighet och kultur. Pilgrimsleden är en fantastisk arena för konst av flera olika anledningar. Konsten kan fungera som en plats att vila på, en spännande uppenbarelse som förstärker upplevelsen av leden och som inspiration till att göra en vandring. Genom ett samarbete mellan Skaraborgs kommunalförbund, Västarvet och Kultur i Väst på initiativ från Maria Carlgren har Landartprojekten 2010 och 2011 kunnat genomföras. Landart projektet 2011 är en fortsättning på 2010 års konstprojekt då ett konstverk skapades på pilgrimsleden nära Varnhems Klosterkyrka. Projektet har valt att rikta sig till skolan av flera anledningar. Barn behöver få känna sig delaktiga i det som sker och skapas i deras närhet och pilgrimsleden finns där i barnens närhet men har inte varit så tillgänglig för den yngre generationen. Pilgrim är en historisk företeelse och nära förknippad med Gudhem och dess omgivningar. I läroplanen för historia i grundskolan står att de skall lära sig om hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Det står också att de skall lära sig något om religioner och platser för religionsutövning i närområdet. När det gäller pilgrim så är det en företeelse som finns i flera delar av världen, i olika religioner. Pilgrim blir ett verktyg för att samtala om en andlighet som inte begränsar sig till en specifik religion. Projektet har valt att rikta sig till skolan också därför att konst är ett fantastiskt forum för att uttrycka sig och för att möta kreativiteten i sig själv. I läroplanen för bild i grundskolan står det att genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår. Vidare står det att i årskurs 4-6 skall de i bildanalys få ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. 1

2 Upplägg Projektledning sköttes av Johanna Andersson. Johanna träffade också eleverna i egenskap av museipedagog. Det konstpedagogiska och konstnärliga utformandet av verket ansvarade Marie Gayatri för. I december 2010 kontaktades rektorn i Gudhemsskolan, Margareta Lindmark Holm och hennes förslag var att klass 4 (2011) skulle passa för projektet. Daniel Nilsson, läraren för klass 4 kontaktades och det bestämdes att första träffen med Johanna och Marie skulle ske i januari. Under mötet informerade Johanna och Marie om projektets syfte, mål och hur arbetet var upplagt. Under april månad arbetade Marie och Johanna med klassen. Det färdiga verket invigdes den 8 maj. Första tillfället (Helklass) Lektionen gjordes av Johanna Andersson. Eleverna introducerades i företeelsen pilgrim. Johanna berättade en sägen om St: Helena. Genom berättelsen fick barnen en inblick i dåtidens medeltida samhälle och de motiv som en dåtida pilgrimsvandrare hade för att göra sin färd. Vi diskuterade om dåtidens och nutidens reseanledningar och tankar kring vem som är en pilgrim, vad en pilgrim gör och vad den söker. Vi pratade om man som barn kan ha nytta av att gå på pilgrimsleden. En av eleverna menade att man har kanske problem hemma och då kan man behöva gå en stund för sig själv och fundera. Vi pratade också om dagens pilgrimsleder och vart man kan gå från Gudhem. Under andra delen av lektionen gjorde klassen en enklare pilgrimsvandring till platsen där verket skulle stå. En bit in på vandringen stannade gruppen och fick göra en meditation och fick därefter en uppgift. De skulle gå under tystnad och tänka på ordet/naturkraften vind. Efter ca 15 minuter i tystnad kom vi fram till platsen där konstverket skulle skapas. Vi stod i en cirkel och alla som ville fick berätta om något minne de kunde förknippa med ordet vind. Efter berättelser om allt från Thailandsresor till snöstormar tog vi en fikapaus innan vandringen gick hemåt igen. Ledordet för Gudhems pilgrimsled är långsamhet och på hemvägen fick eleverna i uppgift att gå långsamt. Väl hemma igen efter, vad eleverna uppfattade som, en jättelång vandring väntade lunch och vilande av trötta fötter. Andra tillfället (Helklass) Lektionen gjordes av Marie Gayatri och Johanna Andersson. Lektionens första del bestod av att presentera förra årets projekt. Detta gjordes genom att 3 elever från Varnhemskolan kom till klassen i Gudhem. De berättade om sina egna erfarenhetet, vad de tyckte och hur det varit för dem under förra projektet. Sedan såg vi alla på videoproduktionen från 2010; En pilgrimssaga. Stenens berättelse. Efter det svarade Varnhemseleverna på frågor ställda av Gudhemsleverna angående videon. Lektionens andra hälft bestod av att Marie Gayatri berättade om detta årets projekt. Lektionsupplägget kan beskrivas som tre delar. 1. Vad som skulle hända de olika gångerna vi möttes. 2. Vad konst i naturen kan vara för något. Eleverna introduceras till konstinriktningen Landart. Detta genom att titta på fotografier och olika material från tidigare Landart projekt. Många frågor uppstod i mötet med konstbilderna. 2

3 3. Om konstverket som skulle göras och vad de själva skulle bidra med. Marie Gayatri visade skisser på exakt var verket skulle vara, en skiss på hur verket skulle se ut och med vad för material hon skulle bygga det. Hon beskrev också för eleverna hur de skulle kunna placera sina målade stenar på verket. Lektionen avslutades med att eleverna fick fylla i ett frågeformulär om projektet. Tredje tillfället (Helklass) Lektionen gjordes av Marie Gayatri tillsammans med klasslärare. Samling på skolgården. Promenad till GIF gården, en fritidsanläggning 1 km öster om skolan. I ett angränsande skogsparti gjorde eleverna en platsspecifik övning där eget skapande stod i centrum. Eleverna introducerades till begreppet Workshop. De fick i uppgift att markera, bygga, rama in ett område med tydliga gränser. Dessa gränser skulle ha en form och de skulle välja mellan triangel, fyrkant eller cirkel. Sedan fick de inspireras av olika teman, men de kunde också komma med egna förslag till vad platsen skulle fyllas med för innehåll. Temaorden var; Sittande gudar, Flygande hjältar, Djurgömmor, Vandrarens plats, Utkiket. Eleverna arbetade i grupper om 4, och deras uppgift var att välja en plats och genom eget skapande förändra detta till ett begränsat område med hjälp av naturmaterial, garner, textilier, färg. Lektionen avslutades med en rundvandring mellan gruppernas platser samt med samtal om elevernas egna erfarenheter och tankar kring det de gjort och upplevt på plats. Fjärde tillfället Lektionen gjordes av Marie Gayatri tillsammans med Johanna Andersson. I halvklass introducerades eleverna till ett Sokratiskt samtal, där dialogen här baserades på egen erfarenhet utifrån (konst) bilder och fotografier. Dialogen utgick från fotografier på Landart verk. (det var samma fotografier som eleverna hastigt tittat på vid tillfälle 2). Eleverna fick välja ett fotografi och sedan berätta för sina gruppmedlemmar. Följande frågor användes: Utgå från en egen erfarenhet då du talar om fotografiet? Vad för egen erfarenhet kommer du att tänka på då du ser detta? Sedan övergick det sokratiska samtalet i en vanlig samtalsdialog om vad det betyder att tolka en bild eller ett konstverk (bildanalys). Följande frågor användes: 1. Vad betyder det att kunna tolka en bild eller ett konstverk? 2. Vad behöver man veta för att man ska kunna samtala om ett konstverk? 3. Hur kan man tolka det konstverk som vi ska göra tillsammans? Eleverna kom med förslag och vi skrev ned dem tillsammans. 3

4 Femte tillfället Lektionen gjordes av Marie Gayatri tillsammans med klasslärare. Vi planterade granplantor i gamla skor. Marie Gayatri och Daniel (klassläraren) berättade först om hur eleverna skulle göra. Eleverna fick välja vilka skor de skulle använda, några hade haft med sig gamla avlagda skor som de hade en speciell relation till. Skorna ställdes sedan upp på gården och vattnades av eleverna, eftersom det inte skulle bli något regn på länge. Lektionen avslutades med påminnelse information om nästa tillfälle. Eleverna fick välja en tom sko som de skulle ha med sig i sin packning till kommande vandring. Sjätte tillfället Lektionen gjordes av Marie Gayatri, Johanna Andersson och klassläraren. Johanna och Marie Gayatri ledde vandringen och började med att förklara vad den tomma skon skulle användas till under vandringen till verket 3 km längre fram. I den skulle man samla tankar. Det skulle vara tre olika sorters tankar: Den ena tanken var ett härligt minne, den andra en önskan och den tredje ett löfte. En av tankarna (valfri) skulle eleverna dela med sig till en klasskamrat. En annan skulle vara en hemlig tanke, något som man delade med naturen. Eleverna fick gå i tystnad och samla sina tankar i sina tomma skor, så gott som hela vägen. Den gemensamma tanken delgav man sedan varandra två och två och skrev ned. Efter detta fotograferades varje elev med sin tomma sko. Sedan gick vi till verket ca 100 m. längre fram och fikade. Efter fikan satte eleverna dit sina skor och tillsammans tittade vi på verket. Marie G. frågade eleverna om råd om utseendet på det. Hon hade en idé om att måla björkstammarna och visade upp ett färgprov. Stammarna skulle förbli omålade tyckte de flesta av eleverna. På vägen tillbaka fick eleverna i uppgift att finna en särskild plats för sin tomma sko. När de la dit skon på den utvalda platsen skulle samtidigt tänka på den hemliga tanken. Vi avslutade dagen med ett gruppfoto vid klosterruinen i Gudhem. Utvärdering gjorde läraren i klassrummet och mailade till oss någon tid senare. Metod Ibland är det inte lätt att veta vad eleverna förväntar sig av ett projekt. Även om läraren givit information, kan det vara så att många ändå inte riktigt uppfattat vad som kommer att hända. Ett sätt att få reda på vad eleverna själva tänker kan vara att be dem svara skriftligt på några frågor. Detta prövades och här följer en enkel sammanställning av frågorna och svaren. 1. Vad tänker du ska bli kul med det här projektet? 2. Vad tror du att du kommer att lära dig mer om? 3. Vilka ämnen tycker du passar till projektet? 4. Visste du om att man kan göra konst i Naturen innan detta projekt? 4

5 5. Har du något förslag till vad konstverket skulle kunna heta? Av 19 elevers skriftliga svar kan man sammanfatta dem på följande sätt: Fråga 1 4 st svarade att; allt skulle bli kul, 9 st; tyckte att det skulle bli skoj att va ute i naturen, 2 st; att skapa konst, 3 st; visste inte, Fråga 2 5 st; svarade mycket/eller bara ja, 6 st; visste inte, 8 st. svarade med: att gå långt, vad pilgrim är, om naturen, om konst, om att skapa i naturen, vad konst är, att använda fantasin (2 st.). Fråga 3 10 st svarade; Bild, (3 även SO, Sv), 2 st; Natur (Biologi), 1 st; Dator, 6 st; visste inte Fråga 4 12 st; svarade ja, 6 st; svarade nej 1 st; svarade så där Fråga 5: 10 st. har lämnat titelförslag. 9 st. har svart nej på frågan efter titelförslag Enkel analys av sammanställda svar De flesta elever hade någon sorts förväntan eller föreställning om projektet, vilka också låg nära projektinnehållet. Många kunde placera in projektinnehållet i ett kunskaps- och ämnessammanhang. Ca två tredjedelar visste om att man kunde göra konst i Naturen. Hälften av eleverna kunde tänka sig att delge ett titelförslag till verket efter att ha sett skisser på verket samma lektion. Överlag gav detta en bild av att de flesta elever hade en positiv förväntan på projektet och att de var informerade av läraren och att mer än hälften kunde placera sina föreställningar om kunskpasinnehåll i projektet i relation till skolans ämnen. Resultat Verket invigdes den 8 maj och flera av eleverna var med under invigningen. Pilgrimspräst för Skara Stift, Agne Josefsson invigde verket. Under invigningen kunde besökarna delta i en workshop på plats. Workshopen syftade till att prova på att skapa i och med naturen. En skylt berättar för förbipasseranden om platsen: Skolsalen Ledordet för pilgrimleden mellan Gudhem och Varnhem är långsamhet. Konstverket kan tolkas som en reflektion om långsamheten. Sett ur en människas perspektiv har skor en kort livslängd i förhållande till den tid en gran behöver för att växa. Men kan vi förstå långsamhet genom att likna eller jämföra tidsperspektiv mot varandra? Om inte, vad är då långsamhet och hur kan vi närma oss begreppet? 5

6 Pilgrimens tre grundstenar bygger på natur, andlighet och kultur. Pilgrimsleden är en fantastisk arena för konst. Konsten kan fungera som en plats att vila på, en spännande uppenbarelse som förstärker upplevelsen av leden och som inspiration till att göra en vandring. För detta konstverk har skolan fått vara den plattform där konst, natur och andlighet har kunnat förenas. Konstnär/konstpedagog till detta projekt är Marie Gayatri. Museipedagog och projektledare är Johanna Andersson. Verket har arbetats fram i samarbete med klass 4 i Gudhem. Tack till Gudhems elever klass Tack till Lars-Åke Persson Verket har skapats tack vare ett samarbete mellan följande parter: Johanna har haft kontakter med Pilgrim Skaraborg för att de skulle få information om projektet och lägga ut på föreningens hemsida. Johanna deltog på möten med föreningen för pilgrimsleden mellan Gudhem och Varnhem. Ordförande och deltagare ställde sig mycket positiva till projektet. Johanna har även deltagit och informerat om Landart på möten där representanter för pilgrimsleder i hela regionen har varit representerade. I och med det fortsatta arbetet med konst på pilgrimsleden, under sommaren i form av dancewalk, kommer arbetet med att sprida informationen om konst längs med lederna att fortsätta. Projekten har lett till ett intresse för att fortsätta med liknande aktiviteter. Några pilgrimspräster har pratat om att de nu vill låta lokala konstnärer skapa konst längs med lederna. Guiderna (Kerstin Grip, Rune Gustavsson) i Gudhems klostermuseum har uttryckt sitt gillande över projektet och hoppas på att Gudhemsskolan kommer att börja utnyttja traktens lokala historia mer. Medlemmarna i Gudhems klostermuseiförening menar också att det är viktigt att barnen lär känna sin hembyggd. Prästen i Gudhem, Christian Josefsson, var tyvärr pappaledig under våren men han fick information om projektet och tyckte det verkade vara ett roligt och bra projekt. Projektet fick publicitet i lokala tidningar (Falköping tidning samt Skaraborgs läns Allehanda). Radio Skaraborg gjorde en 10 minuters intervju med Johanna om projektet. Inslaget gjordes i direktsändning den 29 april. Konstkonsulenterna skrev om projektet på konstkonsulenterna.vgregion.se, Pilgrim Skaraborg skrev om projektet på pilgrimskaraborg.se, även Falköpings kommun hade ute information om projektet på sin hemsida falkoping.nu. Gudhem.se är den hemsida där man får information om Gudhems kloster, kyrkan mm, även de har information om projektet på sin sida. Skara Stift planerar att göra ett reportage om projektet under maj månad samt lägga ut information på sin hemsida. Konstverken finns nu även utmärkta på Skaraborgs kartor. Gällande pedagogiken har flera saker följts upp och utvecklats under detta projekt. Några exempel är att Marie Gayatri lade mer tyngdpunkt på att introducera verket detta år, samt att öka elevernas förförståelse för ett tolkningsbart innehåll då en betraktare möter just detta verk. Vidare knöts erfarenheter från förra årets projekt in direkt i projektet via elevmedverkan (Varnhemsskolans elever). Johanna och Marie Gayatri prövades detta år en mer sammansatt pedagogik mellan konst och pilgrimsfenomenet, både genom utökad faktisk lektionstid, men 6

7 oxå genom att pröva nya metoder och övningar där kreativa kopplingar mellan konst och pilgrimsvandringen genomfördes. Under hösten 2011 planeras ett möte i Skara där man kommer att göra studiebesök på pilgrimsleden. Tanken är att nätverken Konstpedagoger i Väst och Regionala kulturverksamheter för barn och unga inbjuds att få ta del av det konstnärliga och pedagogiska arbete som sker läns pilgrimsleden i Skaraborg. Här presenteras de samarbeten som har skett mellan Skara Kommun, Pilgrim Skaraborg, Skara Stift, Skaraborgs kommunalförbund, Västarvet och Kultur i Väst (både konst och dans). Syftet med mötet är att få visa på ett pedagogiskt arbete som sker ute i naturen och inte kopplat till ett specifikt museum, att få visa på ett projekt med en bred samarbetsbas. Syftet är också att visa upp på vilket sätt Kultur i Väst kan arbeta i Regionen och att lyfta pilgrimsleden som besöksmål och som plats för kulturutövning. Några erfarenheter Elever och lärare utvärderar projektet Eleverna Vad tyckte ni bäst om? När vi planterade granarna.plantera och placera ut skorna. Jag tycker det bara varit roligt att göra landart.landart.när vi gick till GIF-stugan och provade landart. Vad tyckte ni var svårt? Att gå dit första gången. Allt var lätt. Att gå så långt. Att plantera. Bildanalysen. Jag tyckte det var svårt att komma på tankar. Hitta saker till ett minne, önskan och löfte. Har ni lärt er något nytt om bild? Att man kan göra konstverk av allting.man måste inte måla när det gäller bild. Ja, att man kan göra konstverk i naturen. Att man kunde göra konstverk av typ allting. Att bild inte bara är att måla. Ja, jag har lärt mig att man kan göra konstverk i naturen. Har du lärt dig något nytt om pilgrimsvandringar? Att gå långt. Att människorna förr gick pilgrimsvandringar. Jag visste ganska mycket innan så nej. Att man går väldigt långt. Man får gå långt och man brukar gå till en helig plats. Att man förr gick till Rom. Vad tyckte du om att vara med och göra ett konstverk? Kul att vara i naturen. Det var super roligt. Kul och spännande och svårt och lätt. Roligt. Kul. Det var ganska roligt. Tråkigt. Jättekul. Roligt och svårt. Var det något ni hade velat veta mer om? Nej. Konst i naturen. Lärarens svar på utvärderingsfrågorna: 7

8 Planering, information och samverkan har fungerat bra. Vid vissa lektionspass kände både elever och lärare av tidspressen som smög sig in, jag tror till exempel att workshopen där eleverna provade på landart skulle kunna ha varit längre. Det vi märkte redan vid det första tillfället när vi var ute vid konstverket var att det var ganska långt att gå. Promenaden till och från platsen tog mycket tid. Det verkar som om de flesta har upplevt Pilgrimsprojektet som något positivt och fått upp ögonen för att konst är mer än bara en bild på väggen. Samtidigt tror jag att många har fått en bild av vad en pilgrimsvandring är för något. Fotogalleri 8

9 9

10 Samtliga fotografier är tagna av Marie Gayatri. 10