För en jämställd framtid i Örebro län. En rapport från ett projekt med fokus på jämställd tillväxt

Transkript

1 För en jämställd framtid i Örebro län En rapport från ett projekt med fokus på jämställd tillväxt

2 Uppföljningsstudie - projekt JämFÖR Författare: Tomas Wetterberg Örebro län

3 Inledning Den här rapporten är en uppföljningsstudie på projekt JämFÖR. Det är en intern uppföljning då jag som genomfört studien är anställd av projektet för att genomföra den. Uppföljningsstudien är samtidigt extern, då jag inte varit en del i projektet förrän jag påbörjade detta uppdrag i mars Avsikten med denna uppföljning är att med ett genusperspektiv reflektera över om projektets metod och arbetssätt kan vara en bra modell för att, tillsammans med övriga aktörer i regionen/länet, skapa en jämställd regional tillväxt. Metod En uppföljning som denna är inte detsamma som en extern oberoende utvärdering. Bland annat beroenda av att den inte kräver samma systematiska dokumentation. Det betyder dock inte att den dokumentation som gjorts under projektperioden inte tas till vara. Självklart har jag gått igenom de rapporter och utvärderingar som gjorts under projektet gång. Den här uppföljningen är gjord i slutfasen av projektperioden och kan ses som en efterhandsutvärdering, till skillnad mot en följeforskning. Den här rapporten är också utförd av en uppföljare som är anställd inom projektet, om dock för en kort period i projektets slutfas. Uppföljningsrapporten syfte är att reflektera på den lärprocess som projekt JämFÖR är, utifrån det genusperspektiv uppföljaren bär. Hur den process som projekt JämFÖR innebär, skulle kunna bli en del av en modell för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrerad regional tillväxt i Örebro län. Rapporten är avsedd att utgöra ett dokument för handläggare och beslutsfattare i den fortsatta processen med jämställd regional utveckling i Örebroregionen. Det är också en rapport som kan fungera som en del av ett lärande för er som är nyfikna på jämställdhetsarbete på lokal och regional nivå. Metoden för denna uppföljning är inspirerad av det som Ove Karlsson Vestman beskriver som en interaktiv och dialoginriktad utvärdering 1. Kunskapen söks här inte i första hand via metoden och undersökning av förhandsdefinierade mål. Inte heller genom personliga erfarenheter hos den professionella praktikern eller experten. Det som eftersträvas är snarare interaktion mellan olika inslag av kunskapssökande där dialog och samtal spelar en viktig roll 2 I praktiken innebär detta att uppföljaren fört samtal med representanter för de sju nätverken som är en del av JämFÖR, med en regionpolitiker och med två handläggare på Region Örebro län som arbetar med regional utveckling, samt med projektledaren för Vård- och omsorgscollege i Örebro län. Samtal har också förts med projektledaren för JämFÖR samt med Särskilt Sakkunnig i Jämställdhet på Länsstyrelsen i Örebro. Utöver det har utvärderingen från förra projektperioden studerats 3, samt 1 Meningen med utvärdering, Ove Karlsson Vestman (sid ) i antologi Lärande utvärdering genom följeforskning. Lennart Svensson, Göran Brulin, Sven Jansson och Karin Sjöberg (red). Studentlitteratur Ibid. Sid 66 3 Jämställdhetsintegrering ett steg vidare. Utvärdering av projekt JämFÖR för en jämställd framtid i Örebroregionen. Marianne Bull Consulting AB. November

4 rapporter och utvärderingar från alla aktiveteter som genomförts under denna period. Liksom lägesrapporter till Tillväxtverket från projekt JämFÖR. Projekt JämFÖR Regionalt Resurscentrum i Örebro län (RRC), har funnits på Länsstyrelsen i Örebro sedan år Detta som en följd av den regionalpolitiska proposition (2001/02:4), där regeringen påvisade vikten av att fortsätta och utveckla det arbete med regionala och lokala resurscentrum som påbörjats. Ett arbete som med stor sannolikhet har sitt ursprung i landsbygdskampanjen Hela Sverige ska leva, som genomfördes i mitten på 1980-talet. Under denna kampanj skapades bland annat ett nordiskt seminarium om kvinnor i lokal utveckling, där en kvinnogrupp bildades. En grupp som senare knöts till Arbetsdepartementet med syfte att ge regionalpolitiken ett kvinnoperspektiv samt verka för en bättre könsmässig balansering i fördelningen av de regionalpolitiska medlen 4 I regeringsbeslut år 2012, gavs Tillväxtverket ett uppdrag att fördela verksamhetsbidrag till resurscentra i landet för att öka ambitionerna för en jämställd tillväxt. I detta beslut skriver regeringen att: Medlen ska utgöra ett verksamhetsbidrag till resurscentra för kvinnor med målet att bidra till att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet. Verksamheten vid resurscentra för kvinnor ska främja kunskapsförmedling och kunskapsutveckling, vilket ska ske i nära samverkan med länsstyrelser, landsting och samverkansorgan samt andra relevanta aktörer. 5 Regionalt resurscentrum i Örebro län är en verksamhet som arbetar tillsammans med olika nätverk av kvinnor från Örebro län. RRC arbetar för att kvinnors kompetens, villkor och förutsättningar ska tas tillvara inom det regionala tillväxtarbetet med målsättningen att förbättre kvinnors villkor i arbetsliv och samhälle. JämFÖR är ett projekt som drivs av Regionalt resurscentrum vid Länsstyrelsen i Örebro, med stöd av det ovan nämnda verksamhetsbidraget från Tillväxtverket. Tillsammans med representanter från Region Örebro län (tidigare Regionförbundet Örebro) samt sju lokala nätverk av kvinnor från olika delar av Örebro län har JämFÖR arbetat med att förbättra kvinnors möjlighet till företagande, entreprenörskap, kompetens- och karriärutveckling. Ledorden för JämFÖR är: Synliggöra. Öka inflytande och delaktighet. Kunskapsutveckla och Samverka. Samverkande lokala nätverk i Örebro län BIIA Resurscentrum, Tiveden ett nätverk som arbetar för att skapa ökade förutsättningar för i huvudsak kvinnor som står utanför arbetsmarknaden att kunna delta i arbete, företagande och samhällsliv. Namnet BIIA är en förkortning av begreppen; Bryr sig, Intresserar sig, Involverar samt Aktiverar. BIIA lägger stor kraft på integration. IKMA Resurscenter är en ideell förening som när den startade år 2006 gick under namnet Noor kvinnoförening. Föreningen vänder sig till företagsamma kvinnor med svensk såväl som utländsk bakgrund. Syftet med nätverket är att skapa en mötesplats för kvinnor som har, eller har ambition att 4 Resurscentra för kvinnor En utvärdering av projektverksamheten Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Regeringsbeslut N2012/6282/RT. Uppdrag att fördela verksamhetsbidrag till resurscentra för kvinnor inom det regionala tillväxtarbetet. 4

5 starta, företag för att genom dessa möten dela erfarenheter, kompetens och internationella kontaktvägar, samt verka för integration i samhället. BQ Bergskraft, Ljusnarsberg Bergskrafts kvinnonätverk, "BQ startade som ett nätverk för kvinnor som arbetar inom bergsbruk och med bergsbruksrelaterat miljöarbete. BQ har utvecklats till ett nationellt nätverk och det lokala arbetet i norra länsdelen har under det senaste året allt mer övergått till att bli Ljusnarsbergs kvinnliga företagsnätverk, för företagsamma och företagande kvinnor i norra länsdelen. Lindesbergs kvinnliga företagarnätverk är ett nätverk som samverkar med Företagarna i Lindesberg i samarbete med på Lindesbergs kommun. Nätverket arbetar som ett stöd för kvinnors företagande i Lindesberg och syftet är att utgöra en mötesplats mellan företagande kvinnor, som inte så sällan är soloföretagare. Under denna projektperiod har BQ Bergskraft och Lindesbergs kvinnliga företagsnätverk kommit att samarbeta allt mer med sina aktiviteter Winnet Möckelnregionen är ett resurscentra som när JämFÖR startade gick under namnet KiMnet Företagsamma kvinnor i nätverk. Nätverket består av företagsamma och företagande kvinnor i Möckelnregionen. Fokus i arbetet är att stärka och stötta medlemmar med synliggörande, möteplatser, kontakter och kompetensutveckling samt vara en del i utvecklingen av ett jämställt näringslivsklimat. KlubbUPP, Örebro är ett nätverk av kvinnor med ledarambitioner. Kvinnor som redan finns på ledande positioner och kvinnor som vill utveckla sitt ledarskap för framtida ledarskap. Dessa kvinnor kommer från både den privata företagssidan, såväl som offentlig- som civilsamhällets sektor. Nätverkets fokus är att dela kunskaper och erfarenheter av ledarskap i kombination med att vara kvinna. Q Nora är ett nätverk av företagsamma kvinnor i Nora. Nätverket samlar kvinnor som är egna företagare, i begynnelsen till att bli företagare eller företagsamma på något annat sätt. Syftet är att tillsammans med andra vara ett stöd, ett kontaktforum samt en mötesplats för utbyte av erfarenheter och kompetenser av alla de slag. Dessa sju nätverk har tillsamman ett stort antal kvinnor och ett antal män i sina kontaktlistor, som var och en i sig har sina kontakter och ytterligare nätverk. Det som händer inom och runt dessa nätverk är med stor sannolikhet en påverkande kraft i Örebroregionen. Flera av nätverkens deltagare har också nationella och internationella kontakter som på olika sätt influerar det arbete som pågår i länet. Målsättningen med projekt JämFÖR har varit att skapa förutsättningar för att göra villkoren för kvinnor i länet mer synliga i det regionala tillväxtarbetet och möjliggöra för kvinnor att bli mer delaktiga. Detta som ett led i ett vidare arbete med det jämställdhetsintegrerade regionala tillväxtarbetet. Genom att projekt JämFÖR har sin utgångspunkt i redan befintliga nätverk och strukturer har det varit tydligt att fokus för verksamheten är att regional påverkan sker i den lokalt förankrade verksamheten, såväl som på övergripande nivå i länet. 5

6 JämFÖR s huvudsakliga arbetssätt har utgått från begreppen; Synliggöra, Öka inflytande och delaktighet, Kunskapsutveckla och Samverka. Med dessa begrepp tydliggjorda, arbetar projekt JämFÖR processinriktat för att vara en del i utvecklingen av ett jämställt Örebro län. Genom att dessa begrepp har varit grundläggande för aktörernas insatser och aktiviteter har de genom olika former av mötesplatser lyckats sammanföra olika perspektiv på hur en jämställdhetsintegrerad verksamhet kan vara en bas för en hållbar tillväxt och en jämställd framtid i Örebroregionen. Frågeställningar I ansökan till Tillväxtverket angavs att projekt JämFÖR ska bygga vidare på den verksamhet som bedrevs under åren Målet för JämFÖR är att utveckla den samverkansmodell för arbetet med jämställd regional tillväxt som tidigare använts. Verksamheten ska bygga på tillvaratagande av befintliga strukturer som utgångspunkt med lokal och regional nivå i samverkan. Verksamhetens ska präglas av ett kunskapsinriktat och strategiskt arbete och ett processintriktat arbetssätt 6 Detta var också i linje med vad den externa utvärderingen från tidigare projekt rekommenderat, då den konstaterar att projektet hade drivit jämställdhetsintegrering i Örebro län ytterligare ett steg och att det är viktigt att strukturpåverkande insatser inte avbryts för tidigt 7 I denna uppföljning, som tar sin avstamp i den förra utvärderingen Jämställdhetsintegrering ett steg vidare, har frågeställningarna utgått från vad som hänt under denna period, med fokus på framtida jämställdhetsarbete och insatser för jämställd regional tillväxt. Hur synligt har projekt JämFÖR varit i det regionala arbetet och på vilket sätt har kunskap, samt kvinnornas inflytande och delaktighet i den regionala processen ökat? Regionala insatser Under den period jag följt projektet har det genomförts en mängd olika aktiviteter på flera nivåer i Örebro län. Några av aktiviteterna genomförs på regional nivå, andra på lokal nivå. Ibland är det stora arrangemang som lockar ett hundratal besökare inom ramen för JämFÖR, ibland kan det vara en nätverksträff hos någon av småföretagarna. Flera av aktiviteterna anordnas av JämFÖR:s projektledning på central nivå, andra skapas av nätverken på mer lokal nivå. Alla aktiviteter är inte registrerade som insats inom Projekt Jämför, där deltagarantalet har räknats. Detta gäller främst då de olika nätverken har aktiviteter i egen regi, som inte finansieras via projektmedel. Genomförda registrerade insatser under denna period är drygt 60 stycken. Över personer har tagit del av någon aktivitet där JämFÖR har varit arrangör. Dessa personer, kvinnor och män, kommer från både privat och offentligt näringsliv, de är småföretagare, handläggare och beslutsfattare på kommunal-, regional- eller länsstyrelsenivå såväl som inom civilsamhället. De olika aktiviteterna har alla tema av kunskapslyft för deltagarna och tillsammans vänder de sig till i stort sett alla åldrar, inom arbetsmarknaden. 89 % av deltagarna anser att träffarna de deltagit i har varit bra eller mycket bra. 9 6 Ansökan till Tillväxtverket, om verksamhetsbidrag RRC Örebro län Se not. 3 6

7 av 10 av de som svarat på utvärderingsenkäter uppger att de kommer att ha nytta eller delvis nytta av sitt deltagande. Exempel på verksamheter som är att betrakta som regionala aktiviteter och mötesplatser är bland annat Mötesplats Tema framgång där Professor Åsa Kroon redogjorde för den studie som hon på uppdrag av Regionalt resurscentrum vid Länsstyrelsen (JämFÖR) i Örebro län genomfört. Studien bygger på intervjuer med åtta framgångsrika kvinnor och män i toppen av Örebroregionens näringsliv, om deras erfarenheter av framgång i arbetslivet. Studien försöker med genusperspektiv fånga något som är svårt att få syn på föreställningar, uppfattningar, förväntningar, attityder kring temat framgång i arbetslivet. På detta seminarium deltog cirka 50 personer. Ett annat länsövergripande seminarium var när RRC bjöd in till mötesplats som hade som tema att Kvinnor och män ska vara synliga i statistiken. Ett lunchseminarium som inleddes av Landshövdingen. Därefter vidtog en föreläsning och dialog om varför det är viktigt med könsuppdelad statistik i det regionala jämställdhetsarbetet. Fokus för detta seminarium var att presentera en ny regional webbsida med könsuppdelad statistik, som finansieras och underhålls av Länsstyrelsen och Region Örebro län. 8 Även detta seminarium var välbesökt av personer som representerade politiker och andra beslutfattare samt det civila samhället. Ett projekt som också pågått under denna period är att Handelskammaren i Mälardalen, finansierat bl a av Region Örebro län och privat näringsliv, driver projektet Arbetsmarknadskunskap i Örebro län. I detta projekt möter kommunikatörer närmare elever för att öka deras kunskaper om arbetsmarknaden. Med stöd från JämFÖR såg man vikten av att öka kunskaperna och medvetandgöra projektledaren och kommunikatörer inom projektet om jämställdhet och genus. Därmed genomfördes en utbildningsinsats. Att möta så många unga kvinnor och män med medvetenhet om vilka könsmönster som styr yrkesoch karriärval, kan innebära öppningar för en mindre könssegregerad arbetsmarknad i framtiden. Affärsrådgivning på lika villkor, är ännu en viktig insats som genomförts, där ett stort antal workshops har genomförts med cirka 100 affärsrådgivare i Örebro län. Syftet med denna insats är att hjälpa affärsrådgivare i privat och offentlig sektor att utveckla ett jämställt bemötande och rådgivning, genom att öka rådgivarnas kunskap om genus och jämställdhet. Detta för att vara medveten om på vilket sätt ens egna föreställningar om genus kan vara avgörande för rådgivningssamtalet. Boostday var en insats som genomfördes med fokus på att synliggöra kvinnors entreprenörskap och möjligheter till karriärutveckling på lika villkor. Det här arrangemanget genomfördes i samarbete med bland annat Handelskammaren Mälardalen, Almi Mälardalen, Regionförbundet i Örebro och Örebro universitet Vård- och omsorgscollege i Örebro län har också genom JämFÖR getts möjlighet att genomföra en genus- och jämställdhetskompetenshöjande insats för sin styrgrupp. Här fick styrgruppen under två halvdagars workshop fördjupa sig i hur genus- och jämställdhet är grundläggande för att lösa vårdens och omsorgens situation i framtiden. Det handlar inte enbart om den könssegregerade arbetsmarknaden, som är tydlig inom denna kvinnodominerade bransch. Det handlar också om hur bemötandet av kvinnor och män inom vården behöver utvecklas utifrån dessa perspektiv

8 Vård- och omsorgsbranschen har stora utmaningar när det gäller hur den framtida rekryteringen av vårdpersonal över huvud taget måste öka. I den regionala handlingsplanen för kompetensförsörjning i Örebroregionen nämns att den könssegregerade arbetsmarknaden är en utmaning. En utmaning som handlar om att bryta de könsstereotypa utbildningsvalen som är tydliga redan i grund- och gymnasieskolan. Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege är två verksamheter i regionen som har ett stort ansvar i denna fråga. 9 Lokala insatser Utvecklingen av det regionala tillväxtarbetet sker på många olika nivåer och så har det också sett ut hela tiden inom projekt JämFÖR. En grundläggande idé med jämställdhetsintegrering är att organisationer och aktörer som är involverade implementerar genus- och jämställdhet i sitt dagliga arbete. Det handlar inte enbart om att skriva en policy för hur arbetet ska gå till, det gäller att också personerna i organisationen blir bärare av ett genus- och jämställdhetsperspektiv i genomförandeprocessen av det ordinarie arbetet. IKMA resurscenter är ett av de nätverk som funnits med i JämFÖR. Under våren 2014 genomförde IKMA tillsammans med RRC i Örebro län en undersökning som gick ut på att ta reda på hur tio regionala organisationer i Örebro län tar sig an jämställdhetsfrågan i sitt regionala tillväxtarbete. Forskaren Anna Kremel fick i uppdrag att intervjua ansvariga personer hos 10 regionala aktörer. Bland dessa fanns ALMI Företagspartner Mälardalen, Regionförbundet Örebro, Handelskammaren Mälardalen, Svenskt näringsliv, Science Park med flera. Frågeställningarna handlade inte enbart om att få svar. Syftet med undersökningen var också att skapa en diskussion om jämställdhet och ökad medvetenhet om betydelsen av att arbeta med jämställdhet, inom dessa organisationer. 10 Resultatet av denna studie visade sig vara, som det så ofta är i jämställdhetsarbete, att kunskaper och medvetenhet ser väldigt olika ut inom organisationerna. Alla aktörer är positiva till jämställdhet och framhåller att de arbetar med frågorna. Samtidigt kunde Kremel konstatera att kunskaperna om vad det egentligen handlar om och hur de jämställdhetsintegrerat sin verksamhet inom dessa organisationer var låg. Studiens resultat diskuterades därefter i seminarium tillsammans med de organisationer som deltagit i studien, vilket kan leda till en utveckling av ett mer systematiskt jämställdhetsintegreringsarbete inom dessa organisationer framöver. Även nätverket BIIA Resurscentrum har genomfört kartläggningar som resulterat i rapporter med efterföljande seminarium. Dels Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg, 11 samt Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i Södra Örebro län 12 I Möckelnregionen har Winnet Möckelnregionen genomfört ett stort arrangemang kallad Womenomiscdagen. En dag i Karlskoga där beslutsfattare, företagande kvinnor och andra strategiska 9 Jämställdhet i en könssegregerad bransch Processtöd till vård och omsorgscollege i Örebro län. Arbetsrapport från Apel, april Om jämställdhetsaspekter I regionalt tillväxtarbete. Anna Kremel, Actuell AB

9 aktörer i länsdelen bjöds in för att diskutera betydelsen av kvinnors företagande för Möckelnregionen. Den här mässan är också att betrakta som en regional aktivitet, skapad på lokal nivå, då inbjudan till arrangemanget spreds även utanför Möckelnregionen. Fokus med mässan/konferensen var att visa upp bredden av företagande i Möckelnregionen, samt visa på hur tillväxten i hela Örebroregionen kan öka genom att inkludera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i arbetet. Förutom att det var cirka 120 kvinnor och män som besökte denna konferensdag, fick de också stor medial framgång. 13 Ett annat exempel på aktiviteter som genomförts är när de tre nätverken Q Nora, Ljusnarbergs- och Lindesbergs företagarnätverk samverkade för att skapa en utbildning i professionell styrelse- och valberedningsarbete, i den norra länsdelen. Målgruppen för dessa utbildningar var företagsägare, styrelseledamöter inom olika företagsformer och föreningar, valberedningar och chefer inom näringslivet i Bergslagen. 40 kvinnor och män kunde här mötas under ledning av Margareta Neld från Women in Progress som är kunskapsföretaget som synliggör, utvecklar och säkerställer kvinnors kompetens i styrelse och ledning. 14 Övrig strukturell påverkan Det är samtidigt många andra aktiviteter som pågår i Örebro län när de gäller jämställdhet. Inte minst har Länsstyrelsen ett aktivt arbete där många organisationers företrädare möts i olika sammanhang. Sammanhang som t ex Örebro läns jämställdhetsråd, Örebro läns kvinnolobby som leds av Landshövdingen et cetera. Inom flera av dessa har projektledarna inom JämFÖR varit delaktiga. Region Örebro län har också ett pågående arbete med en handlingsplan för en jämställd regional tillväxt, 15 samt ett pågående arbete med regional utvecklinsstrategi där också genus- och jämställdhet bör bli en viktig del Rapport 2014:03 Dnr

10 Kvinnor i nätverk I en studie gjord av Helene Ahl och Theresa Nelsson som sträcker sig över tiden , visar det sig att synen på kvinnor som entreprenörer är likartad i policytexter från USA och Sverige. I studien framkommer att jämställdhetsmålen alltid är underordnade tillväxtmålen. 16 Liknande funderingar finns när det gäller företagande kvinnor. De kan uppfattas som en grupp vilka avviker från normen för företagande. Inte så sällan påpekas det att det är kvinnligt företagande som pågår om det är kvinnor som driver ett företag. Detta oavsett om innehållet i företagandet inte är definierbart utifrån kön. Något motsvarande om män som driver företag är svårt att finna. Inom framför allt organisationsforskning finns en hel del studier som pekar på att våra uppfattningar om företeelser som ledarskap och entreprenörskap är könsmärkta. 17 Den könsmärkning som utmärker sig är det som, inom genussystemteorin, brukar kallas för den maskulina normens primat. Människor som startar företag gör det oftast inom den bransch där de tidigare haft ett lönearbete. För män som genom historien haft de största möjligheterna att starta och driva företag har detta kommit att bli, i hög utsträckning, inom traditionellt maskulint präglade yrken. Ledarskapet har i mångt och mycket med detta också utvecklats utifrån traditionellt maskulina värderingar. Kvinnor har en större förankring till vård- och omsorgsyrken, eller serviceyrken av olika slag. Kvinnor startar därmed sina företag utifrån den omsorgsposition som kvinnor i högre utsträckning än män har erfarenhet av. De vanligaste branscher där kvinnor startar företag är inom kulturella och personliga tjänster, vård- och omsorg, sociala tjänster, hotell- och restaurangverksamhet samt inom utbildningsområdet. Att vara företagare som kvinna eller skapa nätverk för kvinnor som är företagare blir inte så sällan ifrågasatt. Det är lätt när en ser sig omkring att falla i funderingar om kvinnors företagande och jämställdhet möter motstånd, då de inte lever upp till de maskulina värderingar som normen förespråkar. Kanske är detta extra tydligt i områden där företagsklimatet sedan lång tid formats av män och där normen för företagandet därför utgår från en maskulin syn på företagande, så som i kommuner som till exempel Ljusnarsberg och Karlskoga. Kommuner med långvarig stark brukstradition. I en avhandling om ledarskap och maskulinitet skriver forskaren Fogelberg-Eriksson att: Traditioner, kultur och religion ramar också in de lokala könskontrakten. Mot bakgrund av en genomgång av könsuppdelad statistik diskuterar Forsberg (1997) hur traditionella könskontrakt tycks ha genomslag i bruksbygder (t ex Bergslagen), skogs- och fjällbygder samt religiösa bygder, medan modernistiska ( relativt jämställda ) könskontrakt karaktäriserar storstadsregioner och utbildningsorter. 16 How policy positions women entrepreneur: A comparative analysis of state discourse in Sweden and the United States. (Journal of Buisness Venturing nr.2 vol ) 17 Genusperspektiv och lärande utvärdering. Anna Fogelberg Eriksson. Antologin Lärande utvärdering genom följeforskning. Svensson m fl Studentlitteratur

11 Otraditionella könskontrakt återfinns i autonoma regioner, kustregioner samt i områden som genomgår förändring med avseende på t ex näringsliv och befolkningsstruktur, s k dynamiska bygder. 18 I samtalen med kvinnor från de nätverk som är aktiva i Örebroregionen blir detta märkbart. Från ett av nätverken får jag höra att det i samband med en stor företagsdag, där kvinnors företagande i bygden ska visas upp och reflekteras omkring finns reaktioner från i huvudsak män om att dessa företag inte är så viktiga i den regionala tillväxten. De tycks mena att det är de stora teknikintensiva företagen som är grunden för tillväxten och att kvinnors produktion är mer av biprodukter. Arrangemang som handlar om kvinnors företagande, som lockar stor publik och skapar stor massmedial uppmärksamhet kan av vissa personer (i huvudsak män) bemötas med fullkomlig ignorans. Kommentarer uteblir. Det är inte svårt att koppla detta till en av de sju härskartekniker som tagits fram inom genusforskningen, där osynliggörande eller tystnad är en. Osynliggörande kan handla om att det som kvinnor gör på något sätt glöms bort, de blir förbigångna eller överkörda. Osynliggörandet, eller tystnaden, fungerar som så att den kan frånta, eller förminska, kvinnor deras identitet som företagare eller påminner dem om att de eller det de gör, är av ett mindre värde. Att det inte är lika viktigt som det som sker i den manliga världen. En annan härskarteknik handlar om att förlöjliga, vilket jag tänker på när jag i ett annat nätverk uppfattar en oro över att kvinnor i nätverk både kan ses som annorlunda kvinnor, samt att det är viktigt att inte särorganisera sig i verksamheter enbart för kvinnor. Det finns föreställningar om att företagande kvinnors nätverk är mer i form av syjuntor än av företagsutvecklande möten. Jag tolkar reaktionen på detta som att det finns en oro över att män, och viss mån också kvinnor, med traditionell syn på företagande får bekräftelse i sin bild av kvinnors företagande som mindre tillväxtfrämjande. Att se t ex spaverksamhet som tillväxtfrämjande kan vara ett stort steg för dem som finns kvar i det manligt normerade tillväxttänkande, vilket många gånger bygger på normer från industrisamhället. Detta är något som återkommer i stort sett hos alla som jag intervjuar, att det finns en manlig norm för nätverkande och företagande som kan vara hinder för kvinnor i deras företagande och nätverkande. Det är inte heller ovanligt att kvinnor som redan är aktiva inom nätverk av kvinnor, efterfrågar mer könsblandade nätverk. I en artikel i tidningen Svenska Dagbladet resonerar Margareta Neld om att kvinnors kompetens är osynlig. Hon menar där att det blir mer och mer tydligt( ) att det som behövs i grunden är en förändring av våra egna attityder och värderingar hur vi kvinnor ser på vår egen kompetens och andras. Och hur män ser på kvinnors kompetens. I samma artikel resonerar Annika Vänjer som finns på KTH, om att Arbetslivet är uppbyggt i mycket på mäns värderingar, mäns sätt att leva och på att de inte tagit lika stort ansvar i hemmet. Från detta har normer utvecklats på marknaden Ledarskap och kön - en studie av ledare och maskuliniteter i ett verkstadsindustriföretag. Anna Fogelberg Eriksson. Avhandling Linköpings universitet

12 Det handlar om att synliggöra att också kvinnor i hög utsträckning finns inom företagandet och att normer för karriärutveckling är maskulina vilket gör att kvinnor blir famlande inför detta. Vi behöver stötta varandra mer, säger A. Vänjer, och relaterar till att hon i sina nätverk märker hur kvinnor hjälper varandra att se dessa normer. Synliggörande som består Projekt JämFÖR har som ett av sina arbetssätt att synliggöra. Det handlar då inte enbart om att synliggöra kvinnors företagande. Det handlar också om att synliggöra processer som kan vara till nytta för att utveckla det jämställda regionala tillväxtarbetet. Det här kan tyckas svårt då det kan uppstå en fråga om vad som ska synas. När informanterna fått frågan om på vilket sätt de ser projekt JämFÖR så blir svaren lite olika. Någon lyfter upp projektledarna och Regionala resurscentrum placering på Länsstyrelsen, någon lyfter fram de många aktiviteter som genomförts på regional nivå, någon lyfter fram styrgruppen som består av alla intressenter inom JämFÖR. Det är dock inte lika vanligt att informanterna ser sin egen roll i JämFÖR och därmed i utvecklingen av jämställd regional tillväxt. Det är väsentligt att se den process det innebär när dessa företagsamma kvinnor i respektive nätverk, tillsammans med aktörer på Regional och Länsstyrelsenivå, är delaktiga i att skapa utvecklingsmöjligheter för kvinnors företagande. Synliggörandet av den kunskapsutveckling som ständigt pågår i samverkan inom och mellan nätverken i länet, leder till ökat inflytande och delaktighet i den process det innebär när en handlingsplan för jämställd regional tillväxt ska tas fram. Synliggörande av kvinnors företagande är också när det genomförs två stycken styrelsen- och valberedningsutbildningar där deltagarna kommer från olika företag, politiken och organisationslivet i de norra länsdelarna. Utbildningen pågår två heldagar och förutom att få en ordentlig kunskap i vad det innebär att sitta i en bolagsstyrelse och hur rekryteringen till denna går till, ges deltagarna också möjlighet att utveckla sina kontaker. Till denna utbildning var både män och kvinnor inbjudna, vilket bland annat resulterade i att framför allt männen fick en mer klar inblick i hur kvinnors företagande kan se ut. Föreställningar om företagande som något annat än traditionell tillverkningsindustri eller hantverk, kunde vidgas till att kvinnors ambitioner med sitt företagande också handlar om tillverkning och tillväxt, samt att hantverk kan inbegripa allt ifrån fårskötsel till tillverkning av kläder från ullen. Det finns de som ifrågasätter att spaverksamhet kan vara en del av den reproduktiva tillväxtsektorn, såväl som små och medelstora vård- och omsorgsföretagen och städfirmor, som ofta leds av kvinnor. Det finns också frågetecken runt om den reproduktiva sektorn också kan vara en del av den tillväxtfrämjande sektorn. På den ovan nämnda styrelseutbildning gavs möjlighet att finna nya ledamöter av alla kön till nya bolagsstyrelser. Att väva in genus- och jämställdhetskompetens i en utbildning av detta slag, som gjordes på denna utbildning, leder till utveckling av jämställdhet. Vilket inte minst blir påtagligt då en kommentar från en man, som recenserade sina utbildningsdagar, gick ut på att han inte tidigare förstått att också detta (förtagandets styrning) handlar om jämställdhet. 19 Kvinnors kompetens syns inte Artikel av Sara Lomberg feb Hämtad på

13 Alla de aktiviteter som genomförts under projektperioden har med stor sannolikhet gett bestående effekter, då deltagarna har medvetandegjorts om villkoren för kvinnor respektive män inom företagandet och sin egen roll som förebilder för en utveckling. Risken finns dock att detta kommer att gälla för just de deltagare som funnits med på respektive utbildningar och inom nätverkens olika aktiviteter. En bestående effekt av jämställdhetsinsatser på regional nivå, kan med stor sannolikhet enbart uppnås om det finns en kontinuerlig struktur där jämställdhetsfrågan ständigt processas. Modell JämFÖR en process för jämställdhetsintegrering Det är viktigt att organisera sig lokalt om en ska jobba strategiskt på ett länsövergripande plan Syftet med JämFÖR är att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande och delaktighet inom det regionala tillväxtarbetet i Örebro län, genom kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom valda insatsområden. Verksamheten inom Projekt JämFÖR är en del av en utvecklingsprocess som, tillsammans med övrigt jämställdhetsarbete, har som mål att Örebro län ska bli jämställt. För att närma sig det har JämFÖR som mål för sin verksamhet, att utveckla den samverkansmodell för arbete med jämställd regional tillväxt. I punktform har dessa mål specificerats enligt följande: Synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet i Örebro län Främja kunskapsutveckling och kunskapsförmedling om kvinnors villkor inom det regionala tillväxtarbetet i Örebro län Förbättra möjligheterna för kvinnor i Örebro län att verka och utvecklas som innovatörer och entreprenörer. Förbättra möjligheterna till kompetens- och karriärutveckling för kvinnor i Örebro län. Samverkan och kunskapsutbyte över nationella och regionala gränser mellan resurscentra och organisationer som arbetar med liknande frågor ökar. Det är höga ambitioner som är svåra att mäta på ett kvantitativt, såväl som kvalitativt, sätt. Framför allt kortsiktigt. Visserligen finns det i ansökan ett antal kvantitativa indikatorer, såsom att det under åren 2013 skulle genomföras 40 externa aktiviteter, hur många kommuner där aktiviteter skulle genomföras och hur många kvinnor respektive män som skulle delta i dessa aktiviteter. Samt hur många organisationer som skulle nås. Dessa mål är uppnådda och projektledningen upplever att de i större utsträckning än tidigare lyckats nå politiska beslutsfattare, via de olika insatser som genomförts. Politiker och handläggare på alla nivåer är strategiskt viktiga grupper i en långsiktig strukturell förändring. 13

14 En genomläsning av projektdokumentationen, med utvärderingar och rapporter från olika undersökningar som genomförts inom projektets ram, visar på flera olika sätt hur processen med att synliggöra, öka kvinnors inflytande och delaktighet, kunskapsutveckla och samverka har varit genomgående i all verksamhet. Det är också tydligt att det finns en stor spridning, både geografiskt över länet såväl som i de delaktiga kvinnornas bakgrund och förutsättningar för företagsamhet. Styrkan i den organisering som JämFÖR har, när det gäller den regionala påverkan, är att de kvinnor som varit mest delaktiga i aktiviteterna har beskrivit att de möten som genomförts där också regionala tillväxtaktörer funnits med, hade med stor sannolikhet inte blivit av om inte projekt JämFÖR med dess samordning hade funnits. De sju nätverken verkar i olika delar av länet och någon naturlig samordning finns inte mellan nätverken. I samtalen med representanter för nätverken framkommer det att de med stor sannolikhet kommer att fortsätta i någon form av nätverk, även efter det att projekt JämFÖR upphör. Men när samtalet sedan handlar om det gemensamma regionala utvecklingsarbetet för jämställd tillväxt, ökar oron för att inflytandet från de lokala nätverken kan minska. Att utan en regional samordning med fokus på jämställd regional tillväxt finns det hög risk att just detta fokus försvinner från nätverken. En kvinna från ett nätverk uttrycker det som att: Det är viktigt att organisera sig lokalt om en ska jobba strategiskt på ett länsövergripande plan. Med detta menar hon att ett regionalt tillväxtarbete inte kan genomföras enbart med policydokument och regionalt politisk ambition. Det är också viktigt att företagarna ute i länet, med sina specifika kunskaper och erfarenheter, är en del av den process som pågår när t ex en regional utvecklinsstrategi ska arbetas fram. Det är också viktigt att när sedan arbetet med den färdiga planen för utveckling ska genomföras, ha med sig de lokala aktörerna i arbetet. Den strukturella utvecklingen är beroende av individuella initiativ, som sker i samverkan mellan aktörer på alla nivåer. Enligt min uppfattning har projekt JämFÖR utvecklat en modell för hur detta arbete kan fungera när det gäller kvinnors erfarenheter av företagande och engagemang för regional utveckling. JämFÖR har från början varit medveten om vikten av att använda sig av redan uppbyggda strukturer, där ett möte mellan den regionala övergripande strukturen så som Länsstyrelsen och Regionförbundet i Örebro (från 2015 Region Örebro län), samt lokala aktörer är en viktig 14

15 samverkanspart i det regionala tillväxtarbetet. I det regionala tillväxtarbetet är dessa aktörer kärnverksamhet med ordinarie system och processer. Det har under hela projektperioden funnits en medveten strategi om att finna en modell för hur ett jämställdhetsintegreringsarbete för regional tillväxt kan fungera. Som så ofta när det gäller jämställdhetsarbete är det projekt och tillfälliga resurser som fördelas. Risken med detta är att det är svårt att få bestående effekter. En förutsättning är dock att det finns en medveten strategi i projektet, att det är en modell för framtida arbete som provas och där det finns organisationer som är beredda på att implementera de modeller som ger positivt resultat. Riksrevisionsverket har analyserat Regeringens jämställdhetssatsningar för åren och konstarer i denna utvärdering att; om ett utvecklingsarbete ska bestå behöver det i de allra flesta fall finnas anknytning till kärnverksamheten och till ordinarie system eller processer 20 Med vissa justeringar menar jag att denna modell nu är överförbar till de ordinarie strukturer som finns, så som Region Örebro län där arbetet fortgår med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) såväl som den regionala utvecklingsplanen (RUP). 20 Regeringens jämställdhetssatsning tillfälligheter eller långsiktiga förbättringar RIR 2015:13 15

16 Rekommendationer inför framtiden. I den nationella strategin för ett företagsfrämjande på lika villkor (Öppna upp!) 21, finns ett antal utmaningar jag menar har angripits inom projekt JämFÖR. Dessa utmaningar handlar om att: Det saknas ett tydligt och kraftfullt ledarskap för förändring som fokuserar på kunskap, kommunikation och samverkan. Det innebär bland annat brist på kunskap vad gäller genus- och jämställdhet samt de normer och värderingar som denna kunskapsbrist innebär för företagssamma kvinnor. Ett arbete för lika villkor prioriteras inte tillräckligt och får inte genomslag i styrningen av verksamheterna. Bland annat innebär detta att det saknas kunskap om hur offentliga resurser fördelas till kvinnors respektive mäns företagande. Det är fortfarande en brist på könsuppdelad statistik och där den finns används den i allt för lite utsträckning för att utjämna villkoren Resurser inom företagsfrämjandet går i hög utsträckning till traditionellt mansdominerade branscher inom industri och tillverkning Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) har fortfarande otydliga branschindelningar, utifrån det nya företagande som håller på att växa fram. Kvinnor driver oftare företag i branscher som är okända för de normer som idag existerar för företagande. Bristande kunskaper om betydelsen av kön kopplat till bransch, företagsform och företagsstorlek riskerar att hindra kvinnors företagande. Nedan tänker jag modifiera dessa utmaningar och rikta dem till aktörer inom Örebro län att arbeta vidare med. Region Örebro län är den myndighet som har ansvar för tillväxtfrågorna och Länsstyrelsen i Örebro har samordningsansvar för att de jämställdhetspolitiska målen ska få genomslag i vårt län. Av den anledningen riktas förslagen till dessa aktörer. Det finns många fler aktörer som arbetar i Örebro län med företagsfrämjande och tillväxt. Inte minst alla de företagsamma kvinnor och män som ligger i fasen att starta företag, eller som redan bedriver företag i olika former. Det är viktigt att se att även de som arbetar inom den gemensamma sektorn är en del i det tillväxtfrämjande arbetet. Utgångspunkten för nedanstående förslag är att det behövs avsättas mer resurser för att jämställdhetsintegrering ska fungera för alla dessa aktörer. Projekt JämFÖR har skapat en modell som har den potential som ett genus- och jämställdhetsintegrerat processarbete för jämställd regional tillväxt behöver implementera i sitt ordinarie arbete. 21 Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor , Tillväxtverket 16

17 Ledarskap Förslag: Då det är Region Örebro län som är ansvarig politisk organisation för tillväxtfrågor är det också inom denna organisation som modellen för jämställd tillväxt framöver behöver organiseras. Detta kan ske genom att implementera den processinriktade modellen från JämFÖR, i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) såväl som i den regionala utvecklingsplanen (RUP). En slutsats efter att ha deltagit i några av utbildningsinsatserna, utvecklingsdag med styrgruppen och inte minst efter att ha samtalat med flera intressenter inom JämFÖR är; att det inför framtida processarbete behöver utvecklas mer av genus- och jämställdhetskunskap inom verksamheter som arbetar med tillväxtfrågor. Framför allt är detta viktigt på de samordnande centrala funktionerna för att jämställdhetsintegrering ska kunna ha en hög kvalitativ nivå. Kunskap Förslag: Ett processtöd i genus- och jämställdhet tillskapas inom Region Örebro län, i samverkan med Länsstyrelsen Örebro. Det finns en viss form av kunskap om jämställdhet hos alla som är involverade i JämFÖR. Inte minst på grund av att de som driver nätverken känner av det osynliggörande som finns kring kvinnor och kvinnors företagande. Även om företaget handlar om webbutveckling, som ligger inom ramen för den maskulinitetsnorm som finns i samhället, finns det inte samma driv från omgivningen (män) att vara ett stöd för den kvinna som driver ett sådant företag. Den vardagskunskap om jämställdhet som finns handlar ofta om föreställningar om att kvinnor kanske inte ska driva egna, könsseparatistiska, nätverk eller utbildningar. Det finns en föreställning om att när män är med i gruppen kommer mer relevant företagserfarenhet in i gruppen. Det kan ligga något i detta då män haft mer möjligheter till företagande tidigare, men det innebär också att det finns en norm för företagande som bygger på dessa erfarenheter. För mig som observerat några av dessa utbildningstillfällen blir det dock tydligt att i könsblandade sammanhang är det inte så sällan män som tar mest anspråk av talutrymmet. Detta är troligen inte utifrån någon medveten handling om att styra. Snarare handlar det om en omedvetenhet om vilka normer som styr, både kvinnor och män, i könsblandade grupper. Det som brukar kallas för könsneutrala sammanhang, kan lika väl vara det könsblinda sammanhanget. Inför framtida regionala utvecklingsprojekt rekommenderar jag därför att öka inslagen av köns- och genusmedveten kunskapsutveckling hos centrala aktörer. All erfarenhet av jämställdhetsutveckling visar på att det inte händer så mycket i utvecklingen om de utbildningar som genomförs är i form av korta tillfälliga insatser. En halv dag eller ett par dagars genus- och jämställdhetskunskap via föresläsning och workshop kan få många tankar att starta. För att det ska bli ett genomgripande och förändrande utvecklingsarbete är det nödvändigt med ett fortsatt processtöd i genus- och jämställdhet av erfarna och kunniga personer inom jämställdhetsområdet. 17

18 Samverkan Förslag: Region Örebro län inrättar en samordnande funktion som får till uppgift att upprätthålla de jämställdhets- och tillväxtfrämjande nätverken. Enligt Tillväxtverkets strategi efterfrågar företagare tillgång till nätverk. De existerande nätverken består i hög grad av män, och kan upplevas som mer svårtillgängliga för kvinnor som driver företag. Även kvinnor och män med utländsk bakgrund och unga kvinnor och män som driver företag behöver tillgång till nätverk för att byta erfarenheter och få affärsmöjligheter 22 Det finns inget som talar för att det skulle vara annorlunda i Örebro län De nätverk av kvinnor som finns inom ramen för JämFÖR var aktiva innan projekt JämFÖR startade och kommer med stor sannolikhet att finnas kvar efter det att projektet avslutas. Då det är viktigt att det regionala tillväxtperspektivet främjas behövs en samordnande funktion som har till uppgift att upprätthålla de jämställdhets och tillväxtfrämjande nätverken. När det gäller genus- och jämställdhetsperspektiv är det också viktigt att detta får en central plats även i de nätverk som är etablerade för män, samt i olika nätverksaktiviteter som genomförs gemensamt i länet, så som företagsfrukostar och andra företagsgemensamma aktiviteter. Synliggörande Förslag: En webbsida skapas i syfte att synliggöra och påvisa hur resursfördelningen ser ut mellan så kallade manliga och kvinnliga branscher, samt hur kvinnors företagande utvecklas i relation till mäns företagande. Denna webbplats kan också utvecklas med kunskaper om betydelsen av kön och etnisk bakgrund, samt traditionella normer och värderingar kopplade till bransch, företagsform och företagsstorlek. I de samtal som denna uppföljning bygger på har det utkristalliserats att det finns många olika föreställningar om kvinnor och män som företagare. Utifrån normer om företagande finns föreställningar hos näringslivsaktörer som kanske inte alltid är i samklang med fakta och statistik. Många av informanterna har gett uttryck för detta. Det kan handla om möjligheten till företagsstöd såväl som företagsrådgivning inom bankväsende. Under tiden som projekt JämFÖR har verkat har många olika aktiviteter genomförts för att skapa förändring för jämställd tillväxt. För att förstärka dessa förändringar är det viktig att det finns fakta. 22 Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor (Sid. 33) 18

19 Om utvärderaren: Tomas Wetterberg arbetar som Särskilt sakkunnig i Jämställdhet på Länsstyrelsen i Östergötland. Tidigare har Tomas arbetat professionellt med jämställdhetsfrågor sedan år 1998 då han började på Länsstyrelsen i Örebro län, med projektet Pojkar, pappor, män i Örebro län. Därefter blev det arbete på Regeringskansliet med frågor som rör män och jämställdhet, jämställdhet i förskolan, samt mäns våld mot kvinnor. Utöver det har han också arbetat som konsult med föreläsningar om genus, maskulinitet och jämställdhet, samt med mentorskap inom jämställdhetsområdet. Tomas har en Fil.kand i Samhällsvetenskap med inriktning sociologi och kvinnovetenskap. (Examen 1995, därav begreppet kvinnovetenskap som numera går under beteckningen genusvetenskap) 19

20 JämFÖR - för en jämställd framtid i Örebroregionen, är ett projekt som drivs av Regionalt resurscentrum vid Länsstyrelsen i Örebro län, med stöd av Tillväxtverket och i samarbete med Region Örebro län och lokala kvinnliga nätverk i länet. Projektet har verkat för en jämställd regional tillväxt, genom att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet i länet. För mer information om projektet samt nedladdning av rapporten: 20