Noteringar från implementeringsdag i Plug in - Lycksele 22 april 2014

Transkript

1 Noteringar från implementeringsdag i Plug in - Lycksele 22 april 2014 Närvarande: Katarina Sjöström, region Västerbotten Håkan Kemi, Umeå kommun Solveig Larsson, Vännäs kommun Barbro Åkesson, Storumans kommun Maria Lindgren Touma, Skellefteå kommun Per-Daniel Liljegren, Storumans kommun Susanne Waara, Umeå kommun Ing-Marie Pettersson, Vännäs kommun Karoline Holmgren, Lycksele kommun Mats Bång, Vilhelmina kommun Inger Karlsson, Storumans kommun Lena Granberg, Storumans kommun Elisabeth Israelsson, Norsjö kommun Jenny Lindmark, Norsjö kommun Marlene Fällgren, Lycksele kommun Barbro Lundmark, region Västerbotten Malin Ackerman, region Västerbotten Bertil Almgren, region Västerbotten Ulf Hägglund, European Minds Bertil inledde med att ge en bakgrund till resonemangen och målen för Plug in Västerbotten. Ungefär ett år in i Plug in Västerbotten förändrades inriktningen på Plug in Västerbotten från att arbeta med sammanhållna verkstäder mellan flera kommuner till att arbeta mer traditionellt med kommunvisa verkstäder, om än verkstäderna Första rummet och Samspråka bedrivs i 5 respektive 3 kommuner med i stort sett samma målsättningar och målgrupper men med olika metoder. För att få en aktuell bild av läget genomfördes en "runda" där de 7 ingående kommunerna beskrev var deras arbete står idag: Lycksele Verkstad Samspråka: De elever som har fått språkstöd har alla har klarat sina kurser! Eleverna är i många fall mycket studiemotiverade och har sakkunskaper, men för att kunna visa sina kunskaper för att också nå de högre betygen, så behövs språket för att kunna visa att man kan reflektera, jämföra., dra slutsatser. Man har sakkunskaperna men kan inte visa detta om man inte har nyanserna i språket. Norsjö Verkstad Samspråka: Lärarteamen har fått en arbetsplats, jobbat mycket med arbetssätt i klassrummet. Hur få med handledare i modersmål; ämneslärare har skrivit lektionsplanering. Ryktet sprids om handledning på modersmål på skolan: Nu vill elever på nationella program, man vill ha handledning även där, men ryms inte inom Plug in. Måste hitta fler språkhandledare.

2 Skellefteå Verkstad 750: Tidigt stöd och tidig uppföljning. Arbetet vrids mer mot att "fånga" F-varningar och ge ett stöd som innebär egna mattegrupper, individuell undervisning och stöd tillsammans med ordinarie mattelärare. Det finns långt framskridna planer på att implementera detta i ordinarie verksamhet. Verkstad Första rummet, individ- och gruppnivå. Verkstäderna arbetar enligt plan. Mental träning för ungdomar får just nu ett stort genomslag i Skellefteå kommun, kommunerna i länet och inom vissa delar i landet. I december 2013 genomfördes en hearing kring hur vi tillvaratar de drop-out projekt som pågår i Skellefteå. Följande redovisades: Målgruppen är experter på att misslyckas. Många har diagnoser Många har varit offer för mobbning Detta leder till: Låg självkänsla och svag självbild Man blir ett med sin historia och tror inte att man kan lyckas, vågar inte sätta mål Halkat efter=saknar betyg etc. Faktorer som främjar positiv utveckling: Samverkan mellan olika yrkesgrupper, både inom den egna verksamheten pch mellan verksamheter/ myndigheter Bemötande skapa trygga och positiva relationer. Eleverna säger "ni talar till mig, inte med mig" Första rummet lyckas skapa en positiv miljö. En trygg och stimulerade miljö, andra miljöer Ferieskola Mental träning Bildarbete Studiestöd o olika former/specialistresurser Hälsofrämjande arbete Aktiviteter för att växa som samhällsmedborgare/studiebesök/ekonomi/empati Studie- och yrkesvägledning Vi behöver en verksamhet för att göra eleverna skolförberedda! Vi behöver ett växthus. Arbetsmarknadsenheten i Skellefteå är också intresserad av att dra lärdomar av Plug in. Storuman Två grupper - Autismspektrum: Stora framgångar. Ungdomarna vill ha mer tid i skolan. En har fått betyg. Metoden har varit tydlig struktur + trygghet. - Hög frånvaro: Lagt in coachtider för elever som ligger efter. Positiva resultat, de är mer i skolan nu. Ibland dippar det. Carita från Skellefteå kommer till Storuman om mental träning. Fundering om personalutbildning om bemötande. Svårt att nå killarna. Träff med fritidsgården för att fundera tillsammans om detta.

3 Vännäs Första rummet rullar på. Tomas jobbar med individuella insatser. Många elever har ökad närvaro. Viktigt med tålamod. Vi måste ha insikten att fråga varför man inte kommer på avtalade möten, måste visa att det betyder något. Man kanske åker och hämtar upp eleverna i fråga. En del elever har gjort oreflekterade studieval, viktigt med vägledning/orientering. Till en början var det mest killar som visade intresse, nu även tjejer. Varför vet vi inte. Hur ska vi göra nästa år? Tidiga insatser viktigt. I grundskolan tar det två år innan man börjar arbeta med elever som har hög frånvaro. Funderar också på gruppaktiviteter i Första rummet. Samspråka. Driver just nu att utöka samarbete mellan lärare svenska2 och övriga lärare på skolan. Integrerad svenska lära sig nya ord och begrepp. Umeå Första rummet finns i en miljö utanför skolan på KFUM. Det har tagit tid att sprida information om projektet, men nu har man mer än fullt hus; 19 ungdomar. Bemötande är A och O. Hälften killar och hälften tjejer. Ungdomarna tar hand om varandra. Förstärker det som är positivt, inte det som inte fungerar. Inskrivning med vårdnadshavare, SYV eller annan. Uppmanas att komma till Plug in även de dagar som de inte mår så bra. Nästan alla ska gå tillbaka till studier i skolan till hösten. Vilhelmina 13 ungdomar inne i Första rummet. Generellt sett har närvaron ökat. Man söker möjligheter att ha en resurs framöver för detta och för KIA

4 Från goda projektresultat till förändrade arbetssätt" var temat för Ulf Hägglunds genomgång. European Minds har uppdrag inom Plug in att genomföra processutvärderingen. Ulf har också stor erfarenhet av EU-projekt, både nationellt och internationellt. Ulf beskriver själv att han konsultar i frågor kring lokal och regional politik,"från gruvbrytning till socialfondsprojekt". Ulfs erfarenhet i många EU-projekt är att gå från idébärare till att komma framåt i processen! Några kunskaper, synpunkter och erfarenheter från processutvärderingen: Vad är det goda vi har åstadkommit och hur kan vi sprida detta? Vi måste bli bättre att förpacka resultat och kommunicera dom, både internt och externt! Förminska inte Plug In genom att säga att detta har varit en förstudie! Bertil Almgren menade att det går att se Plug In från två perspektiv. Dels att det arbetssätt vi provar för första gången med många kommuner inblandade innehåller ett stort mått av lärande kring gemensamma projekt, dels att det sker positiva resultat i verkstäderna. Ulf fortsatte med att Plug In kan vara ett steg i en önskad riktning. Utvärderingarna inom Plug in genomförs i två spår: - Effektutvärdering, European Minds - Processutvärdering, Ramböll (kommer senare) Därefter gjorde Ulf en utblick i Europa och beskrev ett antal projekt där de varit involverade. Baseline rapport: Prevent_baseline_study_Web_01.pdf Preventprojektet (föräldramedverkan): European Commission Thematic Working Group on ESL (slutrapporten mm): policy/strategic-framework/expert-groups_en.htm#schools EENEE s rapport om kostnader (sök efter Analytical report no 17): Analytical-Reports.html Tillbaka till de projekterfarenheter Ulf har; Målgruppsmedverkan är viktig, men sakans i många projekt. Erfarenheten är att det är inte så svårt att få målgruppen, om den tillfrågas. Kommentarer kring detta var att frågan är större än skolan. I skolan kan man ibland närmast tycka att frågan är tabubelagd. Skolan är också omhuldande i sitt sätt att vara.

5 Temagruppen Unga - Ungdomsstyrelsen, har intervjuat drygt 300 ungdomar om varför man hoppat av skolan. (juli 2013). Följande orsaker listar ungdomarna: 1. Mobbning, socialt utanförskap 2. Brist på pedagogiskt stöd i skolan 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro (på grund av sjukdom eller missbruk) 6. Behov av mer praktik och mindre teori 7. Stökig skolmiljö 8. Fel programval 9. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen 10. Dåliga hemförhållanden Vad göra? Deltagarna kom med några synpunkter kring varför elever hoppas av skolan. Lärare och andra vuxna som bryr sig inte och blundar för problemen Otillräckligt med stöd, många skulle fara väl av mindre klasser Mer praktik, mindre teori, flexibla tider och scheman FÖRÄLDRASAMVERKAN lyfte Ulf fram. Även vårdnadshavare till ungdomar i gymnasieskolan vill vara delaktig i sina barns utbildning, men många gånger får de inte ens frågan av skolan om de vil det. Får vårdnadshavarna frågan är det många som vill vara med. En fråga som tas upp är att gymnasieeleverna hinner uppnå myndighetsåldern, vilket gör att ledning och personal inte kontaktar vårdnadhavarna. I Norsjö skriver man avtal mellan eleven och vårdnadshavare om att skolan kan kontakta hemmet vid eventuella problem, innan eleven fyllt 18 år, En annan fråga är kopplingen mellan grund- och gymnasieskolan. Innan en elev hoppar av skolan så ligger troligtvis en låååång process bakom. Vill man förändra detta och uppnå 0 avhopp, så kan inte detta börja i GYMNASIET. Då är det för sent. Då kan vi aldrig till någon förändring! Det handlar om allt från vilket stöd föräldrar får, tidig upptäckt i förskola och grundskola, hur samverkan sker inom verksamheterna, mellan myndigheter, inflytande etc. etc. I en mindre kommun kanske enklare att effektivt finna lösningar? Vem koordinerar samverkan? I många fall föräldrarna som gör det, inte minst då barnet har en funktionsnedsättning! Idag anmäler föräldrar skolan till Skolinspektionen. Man pratar inte med varandra. En del elever har omfattande insatser från olika håll. Ta fram en Samordnad Individuell Plan, SIP, barn-med-sammansatt-problematik/samordnad-individuell-plan. OECDs analys, svenska elever uppger att deras resultat har med deras ansträngning att göra. Vad bygger den bästa tillvaron för barn och unga? Är vi för omhuldande. Skifta ägarskap, vem har ansvaret för mina resultat? Kan den digitala kontakten med skolan ha bidragit till glappet mellan föräldrar och skolan? Det finns föräldrar som inte har förutsättningar att hantera detta. Vad behövs för att alla unga ska lyckas, en utbildningssuccé! Insatser på flera nivåer: - Strategiska - Preventiva - Återförande Hur lätt är det att förändra?

6 - Kommunalt självstyre starkt i Sverige. I Spanien är det ett starkt regionalt styre. Ser vi till de regionala styrdokument som är beslutade finns ett starkt stöd för kommunerna att arbeta med drop-out frågan. European Minds delrapport 2 för Plug In Vi måste förhålla oss till spridning och till implementering i socialfondsprojekt, vilket kommer att betonas ytterligare i kommande socialfond; starkare ägarskap, implementering och spridning av resultat. Har vi frågat rätt kategorier? Ett projekt borde vara svaret på ett väldefinierat problem. För vem är resultaten bra? Oväntade resultat kan också ge mervärden till projektet. Även ett dåligt resultat kan vara oerhört lärorikt Vad är resultat? - Mått på effektivitet. Måste veta om hur det ser ut innan. Ex ante-undersökningar. Statistik. - Förändrade beteenden. - Hänsyn till innovationer. Förändra system. En innovation först då projektet är avslutat och lyft in i ordinarie verksamhet. Svårt att veta vad en insats har gett för resultat. Kontrollgrupper svåra att använda i projekt typ Plug In. Argument för politiken tas fram inom projektet. Varför implementera i ordinarie verksamhet? Hur ska implementeringen hända? När projektet håller på att avslutas? Projektet som ansvarar för implementeringen? Ulf pratade om "The dark night of the project" efter 2/3 av projekttiden då man börjar fundera över vad man gjort och hur det ska implementeras. Ansvars-/ägarförhållanden? - Projektet ansvarar för att utarbeta resultat - Vem/vilka ansvarar för att se till att de överförs i ordinarie verksamheter/arbete? Ett ansvar att sitta i styrgruppen, inte en läktarsport. - Projekt har ofta bra stöd i att utveckla bra projekt och relevanta resultat men hur ser det ut med implementering? Säkerställa kvalitet? - Tydlig projektstrategi. Vad är det för glapp vi ska fylla? - Projektmodell. - Projektkultur. Värnar om projektmedarbetare. Rädda om människor och kompetens. - Projekt- och projektledningskompetens. Utbildning behövs. - Implementerings-/ägar- och ledningsansvar. Inbjud nya aktörer att vara med. - Utveckla gemensamma bilder - Mobilisera rätt aktörer för att utföra projekt och experiment Sprid goda exempel. Offentlig sektor är urkass på att använda utvecklade metoder. All innovation bygger på att någon har knyckt något. Synvända tänka på annat sätt. Kanske resurser finns redan? Men används inte optimalt.[lucka-se Barbros anteckningar] Resultat som European Minds sett, så här långt: Drop-outs frågan börjar finnas på agendan Ex. RUS och RUP Många ungdomar har fått bättre möjligheter Ökad identifiering, arbete med KIA en succé som skapar försprång En mer utvecklad verktygslåda För aktörer som arbetar med frågan Ökad samverkan kring sakfrågan vertikalt och horisontellt (nätverk och ökad kontinuitet) Omtaget i Västerbotten visar på ödmjukhet och ett lärande kring att arbeta med projekt Vad ska vi ha samverkansavtalet till, ska vi komma överens om vad vi ska göra och vad vi inte ska göra? Var förankringen tillräckligt djup och bred?

7 Innovation - först när man lyfter ut och in i verksamheten Ulf berömde Västerbottens projektledare/styrgrupp som varit duktiga på att svara på enkäter! Kan man visa på ett GLAPP, mellan faktiska resultat och kommunala/regionala mål/ambitioner, även efter att Plug in är slutrapporterat, så finns säkert goda chanser till ytterligare projektfinansiering. Vissa innovationer har kunnat implementeras men det kanske återstår några områden som behöver ytterligare belysas/kartläggas? Projektens uppgift är att ge politiken bra argument och kött på benen inför prioriteringar/beslut? Håkan Kemi sa att i Lund har man utgångspunkten Vi har inte råd att tappa en enda individ, det är allas ansvar. Därför ser man på olika processer, budgetprioriteringar m.m. Fortsatta utmaningar - Identifiera, verifiera och kommunicera olika former av resultat (Vad är viktiga resultat? Vem beslutar vad som är viktigt?) - Beskriva verktyg, metoder, modeller dess funktion, värde, nytta - Tydligt fokus på implementering (vad) men svårigheter att beskriva och genomföra implementeringsidén på lokal och regional nivå (hur) - Tillgänglighet och jämställdhet - intressant/viktigt eller ESF-krav? - Jämställdhet: Vi har bekönad statistik. Inget uttalad strategi för att nå just pojkar eller flickor? Anmälan om åtgärdsprogram vanligare för pojkar, utfärdade åtgärdsprogram för flickor, visar en undersökning som Gymansiekontoret i Skellefteå genomfört. Hur tar vi vara på resultat i Plug In? Implementering av innovationer och områden att arbeta vidare med har diskuteras på Skolchefs- och presidieträff den 21 februari 2014 och på Gymnasiekonferens 9 april Bilagan i samverkansavtalet om IKE, schablonbelopp för extraordinära insatser för den här målgruppen Resultatuppföljning 750 p i avtalet, kommuner betalar IKE för 2250p på tre år, som i Uppsala och Gävle? Ta fram kunskapsunderlag, mäta vad? Bjuda in till mötesplatser med teman, feb 2015 med temat mobbning, gymnasiekonferensen 2015 som slutkonferens? Kompetensutveckling i ett nytt projekt? Involvera grundskolan Hur jobba med ungdomar som riskerar att hoppa av skolan Mental träning Bemötande Mobbning I Jämtland har ett antal synvändor gjorts som innebär att Plug in har kunnat förändra arbetssätt och organisation utifrån resultaten i sin verkstad. En fråga som kom upp under dagen är att inventera vilka resurser man har i sina verksamheter och använda dem ännu effektivare. Det kan ju vara så att det ligger schemalagda lärverkstäder eller stödtimmar som få eller inga elever nyttjar. I mitten av September anordnas en dag kring effektutvärdering tillsammans med Ramböll.

8

9