Teman inom Lätta material och lättviktskonstruktioner 2005

Transkript

1 Teman inom Lätta material och lättviktskonstruktioner 2005 Utlysning inom VINNOVAs program Lätta material och lättviktskonstruktioner STEG 1

2 Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed representanter för näringsliv och forskning att inkomma med förslag på Teman inom Lätta material och lättviktskonstruktioner enligt beskrivningen i denna utlysning. VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling av effektiva innovationssystem. Det övergripande syftet med programmet är att främja hållbar tillväxt genom att stärka konkurrenskraften hos de delar av svensk industri där vikteffektiva produkter är en avgörande framgångsfaktor på marknaden. Programmet löper under tidsperioden och förfogar totalt över ca 65 miljoner kronor. Denna utlysning avser en satsning på Teman inom Lätta material och lättviktskonstruktioner. Satsningens två huvudmål är - att bygga upp och förstärka en sammanhållen och lättillgänglig teknikplattform för lätta material och lättviktskonstruktioner. - att i anslutning till angelägna industriella behov av vikteffektivitet stödja produktnära forskning och teknikutveckling som bidrar till mer konkurrenskraftiga produkter och höjd kunskaps- och kompetensnivå hos såväl de aktörer som direkt bygger upp teknikplattformen som hos dem som har behov av att använda sig av plattformen. En tidigare utlysning avseende Teman inom Lätta material och lättviktskonstruktioner (2004) resulterade i stöd till genomförandet av tre Teman (se under Verksamhet /Tillväxtområden/Lätta material och lättviktskonstruktioner/finansierade projekt). Ca 30 miljoner kronor avsatta för stöd till nya Teman. Urvalet av nya Teman sker genom en tvåstegsprocess. I steg 1 välkomnas kortfattade ansökningar som kommer att användas för att identifiera förslag med förutsättningar att utvecklas till Teman. De förslag som bedöms ha de bästa förutsättningarna kommer att beviljas ett stöd på högst kronor för att i steg 2 av utlysningen ta fram en fullständig ansökan till genomförandefasen. Steg 2 kommer endast att vara öppet för dem som sökt i steg 1. Även sökande som i steg 1 inte beviljas planeringsbidrag kommer att kunna inkomma med fullständiga ansökningar i steg 2. Det bör noteras att delar av denna utlysningstext inte specifikt avser steg 1 utan gäller 2005 års satsning på Teman inom Lätta material och lättviktskonstruktioner som helhet. Sista ansökningsdag till steg 1 är tisdagen den 4 oktober Ansökan skall göras via VINNOVAs elektroniska ansökningstjänst. Information om programmet, denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagande framgår av följande utlysningstext. Information finns även på Stockholm i juni 2005 Per Eriksson Generaldirektör Anders Marén Programledare 2(14)

3 1 Utlysningens syfte Programmets bakgrund och inriktning Drivkrafter för området lätta material och lättviktskonstruktioner Behov inom området lätta material och lättviktskonstruktioner Kunskaps- och kompetensuppbyggnad samt produktnära teknikutveckling Användarvänligt förpackad kunskap Uppbyggnad och förstärkning av en effektiv teknikplattform för lätta material och lättviktskonstruktioner Teman inom lätta material och lättviktskonstruktioner Effektmål för Teman Krav Krav på ansökningar till planeringsfasen (steg 1) Krav på ansökningar till genomförandefasen (steg 2) Bedömningsgrunder Finansiering Övrig information om genomförandefasen av Teman Ansökningsprocessen Aktörer och sökande Tidplan för ansöknings- och urvalsprocessen Hur man ansöker Ansökans innehåll steg Bedömningsprocessen Intervjuer Informationsmöte Kontaktpersoner Bilaga Bilaga (14)

4 1 Utlysningens syfte VINNOVAs övergripande syfte med programmet och denna utlysning är att stärka konkurrenskraften hos de delar av svensk industri där vikteffektiva produkter är en avgörande framgångsfaktor på marknaden. 2 Programmets bakgrund och inriktning 2.1 Drivkrafter för området lätta material och lättviktskonstruktioner I programmet Lätta material och lättviktskonstruktioner ligger tyngdpunkten på material som i sig själv eller i kombination med konstruktions- och tillverkningskoncept leder till ökad vikteffektivitet, d v s minskad vikt med bibehållen prestanda eller ökad prestanda med bibehållen vikt för en given applikation. Internationellt pågår kontinuerligt en, ofta miljödriven, utveckling mot lättare konstruktioner. Miljörelaterade drivkrafter för vikteffektivitet får vanligen avsevärt större genomslag om lättviktskonceptet även medför andra fördelar i en specifik applikation, exempelvis effektivare produktion, möjlighet att integrera flera funktioner, ökad transporteffektivitet eller tillkomst av specifika produktfunktioner. Inom fordons- och transportsektorerna påverkas utvecklingen också starkt av politiskt beslutade styrmedel, exempelvis utsläppsbegränsningar samt skatter och avgifter på bränslen eller utsläpp. Inom andra sektorer kan drivkrafterna utgå direkt från marknadens önskemål om mer lätthanterliga produkter för användning i eller utanför arbetslivet. I Sverige råder goda förutsättningar för tillväxt inom området lätta material och lättviktskonstruktioner. Höga men realistiska samhällsambitioner inom miljöområdet, efterfrågan från teknikdrivande och starkt materialberoende användarsektorer med internationella marknader samt kvalificerade tillverknings- och utvecklingsmiljöer bildar grund för ett effektivt innovationssystem för utveckling och tillverkning av mer vikteffektiva produkter. Lättare konstruktioner med bibehållna eller förbättrade prestanda inom oförändrade kostnadsramar efterfrågas för ett brett spektrum av produkter. Därför tilldrar sig konstruktionsmaterial med höga prestanda i förhållande till densiteten ett allt större kommersiellt intresse inom många framtidsinriktade områden. Exempel på sådana material är magnesium, aluminium, höghållfasta stål, titan och olika typer av keramer, kompositer och polymerer. Den tekniska nivån inom lätta material och lättviktskonstruktioner har stor betydelse för konkurrenskraften hos de materialanvändande sektorer som primärt berörs av nya konsumentoch myndighetskrav på miljöområdet. En stark svensk position inom området lätta material och lättviktskonstruktioner är således gynnsam för en hållbar tillväxt i slutanvändarsektorerna även om materialteknik ofta inte ingår i dessa sektorers kärnverksamhet. 2.2 Behov inom området lätta material och lättviktskonstruktioner Det finns en stor potential för tillväxt genom utveckling av mer vikteffektiva kommersiella produkter. Detta kräver dels tillgång till industriellt gångbara materialkoncept (material kombinerat med konstruktionslösningar och tillverkningstekniker), dels att materialanvändare har kännedom om de tillgängliga materialkoncepten och vilka möjligheter dessa kan erbjuda vid användning i produkter. 4(14)

5 2.2.1 Kunskaps- och kompetensuppbyggnad samt produktnära teknikutveckling Behoven av nya och förbättrade materialkoncept kan mötas genom satsningar på relevant kunskaps- och kompetensuppbyggnad samt produktnära teknikutveckling. Formulering och genomförande av projekt i aktiv samverkan mellan forskare och näringsliv ökar den industriella förmågan att snabbare omsätta koncept i vikteffektiva produkter liksom forskningssystemets mottaglighet för de industriella behoven. Satsningarna bör i tillämpliga fall tillvarata resultat inom lätta material och lättviktskonstruktioner som tagits fram bland annat inom ramen för statliga program såsom Samverkansprogrammet kring utveckling av mer miljöanpassade fordon ( Gröna bilen ) och Verkstadsindustrin Användning av Material i sina Produkter (en projektlista nås via följande länk; VAMP) Användarvänligt förpackad kunskap Företag kan formulera sina utvecklingsbehov på olika sätt. I ett effektivt sektoriellt innovationssystem måste den behovsmotiverade forskningen kunna adressera relevanta industriella behov oavsett om de uttrycks på ett forskningsorienterat sätt eller i mer produktnära termer. Realisering av produktfunktioner kan innebära behov av såväl forskning och utveckling som insatser för att nyttiggöra resultaten i anslutning till ett brett spektrum av frågeställningar. En ofta gjord observation är att samverkan mellan forskningsorganisationer och företag med begränsad intern beställar- och mottagarkapacitet är problematisk. Det råder i många fall ett glapp mellan företagens sätt att uttrycka sina produktrelaterade behov och forskarnas sätt att formulera forskningsproblem och presentera resultat. Detta kan innebära svårigheter både när det gäller att omformulera produktrelaterade behov till tekniska FoU-problem och att omsätta forskningsresultat i exempelvis nya eller förbättrade produkter, effektivare produktion och högre kvalitet. Tidigare har detta glapp kanske främst funnits hos mindre och medelstora företag utan egen produktutveckling. I takt med ökad fokusering på kärnverksamheten har dock även många större företag dragit ned på sin interna FoU-verksamhet inom materialområdet och i ökad utsträckning valt att förlägga den till externa aktörer (som ibland återfinns just i kategorin mindre företag med begränsad beställar- och mottagarkapacitet). Med ökat organisatoriskt avstånd till operativt FoUarbete och krympande interna resurser kan det bli svårare både att upprätthålla förmågan att formulera forskningsprojekt utifrån produktrelaterade behov och att på egen hand omsätta resultat av forskning och utveckling i nya eller förbättrade produkter och processer. Resultatet kan bli att den interna beställar- och mottagarkapaciteten minskar också hos större företag, trots att de tekniska utvecklingsbehoven snarare ökar. Även teknikdrivande företag kan därför ha svårt att på egen hand leda utvecklingen. Konsekvensen av ovanstående utveckling är att det för såväl små och medelstora som många större företag blir allt viktigare att det i innovationssystemet finns strukturer för att adressera industriellt relevanta FoU-behov som kan vara uttryckta på helt olika sätt och befinna sig på väsentligt skilda forskningsnivåer. Satsningarna inom området Lätta material och lättviktskonstruktioner motiveras som namnet antyder främst av marknadens behov av mer vikteffektiva produkter. Som stöd för industrin i dess strävan att möta denna efterfrågan behövs en relevant och kvalitativt stark gemensam metodik- och kunskapsbas i anslutning till lätta material och lättviktskonstruktioner. Det krävs även strukturer för att initiera kunskapsuppbyggnad utifrån de behov som finns samt paketera och tillgängliggöra innehållet i metodik- och kunskapsbasen på ett för olika företag användbart sätt. 5(14)

6 2.3 Uppbyggnad och förstärkning av en effektiv teknikplattform för lätta material och lättviktskonstruktioner Tendensen hos tillverkare av avancerade sammansatta produkter att dra ned på den företagsinterna utvecklingskapaciteten och istället förlita sig på externa aktörer för en ökande del av utvecklingsarbetet gör det allt mer betydelsefullt att den gemensamma metodik- och kunskapsbasen både håller en hög kvalitativ nivå och finns tillgänglig på sätt som passar olika företags behov och förutsättningar. Den för avnämarna gemensamma metodik- och kunskapsbasen inom områden som lätta material, lättviktskonstruktioner samt tillhörande produktionsteknik, de aktörer som besitter och utvecklar kunskap samt de samverkansstrukturer som finns och behövs för att initiera kunskapsuppbyggnad och tillgängliggöra kunskap kommer i det följande att benämnas en teknikplattform för lätta material och lättviktskonstruktioner. 3 Teman inom lätta material och lättviktskonstruktioner Teknikplattformen behöver upprätthålla den kunskapsnivå som krävs för att ligga före eller i framkant av industrins state-of-the-art inom lätta material och lättviktskonstruktioner. För att vara effektiv krävs också samverkansstrukturer för att identifiera och hantera industriella behov av vikteffektivitet som kan vara mer eller mindre produktnära formulerade samt förmåga att tillgängliggöra FoU-resultat i en form anpassad till förutsättningarna hos företag som skall nyttja teknikplattformen. Många byggstenar till en teknikplattform inom lätta material och lättviktskonstruktioner existerar hos exempelvis industriforskningsinstitut, konsulter, institutioner vid universitet och högskolor samt företag som utvecklar, tillverkar, levererar och använder material. Dock finns behov av såväl höjd kunskapsnivå inom specifika forskningsområden som ökad interaktion och integration mellan aktörernas kunskapsbaser och aktiviteter inom relevanta teknik- och forskningsområden. Samordning och integrering av ny och existerande kunskap kan systematiseras med utgångspunkt i kategorier av industriella behov och lösningar. VINNOVA inledde under 2003 en satsning på Teman inom lätta material och lättviktskonstruktioner. Ett Tema är ett större samverkansprojekt där behovsmotiverad produktrelaterad forskning och teknikutveckling kombineras med uppbyggnad/effektivisering av teknikplattformen för lätta material och lättviktskonstruktioner. I ett Tema samverkar exempelvis universitet och högskolor, forskningsinstitut, användarföretag med likartade utvecklingsbehov, övriga företag i berörda värdekedjor/värdenätverk samt eventuellt andra organisationer kring ett offensivt, produktnära och viktrelaterat mål (eller möjligtvis ett fåtal kompletterande mål) som formulerats utifrån de industriella deltagarnas behov av vikteffektivitet. Målet skall vara kvantitativt och avse ökad vikteffektivitet antingen hos en verklig industriell produkt eller hos ett produktnära målobjekt med tydlig koppling till verkliga industriella produkter. Målet för ökad vikteffektivitet kan vara formulerat antingen som en viktminskning i absoluta tal eller som förbättring av prestanda i förhållande till vikt. Uppbyggnaden av teknikplattformen för lätta material och lättviktskonstruktioner sker inom respektive Tema genom att metodik- och kunskapsbasen samt tillhörande samverkansstrukturer optimeras för att adressera kategori(er) av behov och/eller lösning(ar) vilka representeras av målet för ökad vikteffektivitet. FoU-insatsernas inriktning, djup och bredd styrs främst av vad som krävs för att nå det viktrelaterade målet. Därutöver kan tillkomma kunskapsframtagning som behövs för att teknikplattformen skall kunna adressera delar av kategorin av behov/lösning(ar) för vilka målet inte är representativt. 6(14)

7 Avsikten är att Temat skall adressera samtliga frågeställningar som är industriellt relevanta för att nå det viktrelaterade målet. Vid sidan av ett tekniskt fungerande materialkoncept kan sådana frågeställningar exempelvis beröra värdekedjor/värdenätverk, tillverkningseffektivitet i industriella volymer, återvinningsmöjligheter, kostnadsbild, konceptets miljöbelastning samt realiserbarheten utifrån industrins tekniska och ekonomiska förutsättningar (t ex att konceptet verkligen är konkurrenskraftigt på marknaden och inte kräver orimligt stora investeringar i exempelvis nya produktionslinjer). Under genomförandet fungerar Temat som en mötesplats där deltagarna kan bygga nätverk och förstärka sina inbördes relationer. Därigenom skapas en kärna av aktörer med förutsättningar att även efter Temats genomförande driva en fortsatt uppbyggnad och förbättring av den aktuella delen av teknikplattformen. 3.1 Effektmål för Teman För samtliga Teman eftersträvas följande direkta resultat: 1. Uppfyllande av ett egendefinierat mål för ökad vikteffektivitet hos produktnära målobjekt. 2. Ökad vikteffektivitet (realiserad eller planerad) hos de deltagande företagens produkter. 3. En del av teknikplattformen har optimerats med avseende på såväl kunskap som samverkansstrukturer för att kunna adressera kategori(er) av behov/lösning(ar). I detta ingår även att teknikplattformen blivit känd bland de aktörer som har nytta av den. 4. Bildandet av en kärna av aktörer med en uttalad ambition att fortsätta driva uppbyggnad och förbättring av teknikplattformen. Satsningen på Teman har följande två mål avseende vilka effekter resultaten skall medföra: 1. Att bidra till att göra Temadeltagarnas produkter (och eventuella relaterade tjänster) mer konkurrenskraftiga genom produktrelaterad forskning och teknikutveckling i anslutning till angelägna industriella behov av vikteffektivitet. Genomförandet skall höja kunskaps- och kompetensnivån hos såväl deltagande forskningsorganisationer som företag. 2. Att bygga upp teknikplattformen så att den på ett ändamålsenligt sätt adresserar behov och lösningar inom området lätta material och lättviktskonstruktioner. 4 Krav Följande krav skall vara uppfyllda för att en ansökan skall komma ifråga för prövning; 4.1 Krav på ansökningar till planeringsfasen (steg 1) Sökande skall vara en juridisk person Ansökan skall beskriva ett produktnära kvantitativt mål för ökad vikteffektivitet (se även Bilaga 1). Målet skall vara rimligt konkret även om målobjekt och storlek på vikteffektiviseringen kanske inte kan specificeras i detalj förrän i steg Det skall beskrivas vilken/vilka kategori(er) av behov/lösning(ar) som teknikplattformen för lätta material och lättviktskonstruktioner optimeras för att kunna adressera. Optimering av förmågan att adressera kategori(er) av behov/lösning(ar) medför krav på en viss generisk bredd hos de frågeställningar som adresseras i Temat. En snäv eller specifik inriktning mot en viss teknisk lösning eller behovet hos en viss avnämare kan accepteras om det tydligt kan visas att inriktningen är representativ för en bredare kategori av lösningar/behov. 7(14)

8 4.1.4 Det föreslagna innehållet i Temat skall omfatta ett helhetsgrepp på de relevanta frågställningarna i anslutning till målet och teknikplattformen (även om kompetensen skulle behöva sökas utanför redan etablerade nätverk) Ansökan skall beskriva förslagets positionering i förhållande till situationen på marknaden avseende de industriella behov som Temat adresserar samt till teknisk stateof-the-art Föreslagna Teman skall gälla samverkansprojekt avsedda att genomföras av ett konsortium Tilltänkta samarbetspartners skall anges inklusive deras respektive funktion i Temat samt uppgift om huruvida de är vidtalade. 4.2 Krav på ansökningar till genomförandefasen (steg 2) Utöver ovanstående krav på ansökningar till steg 1 tillkommer följande; Konkreta kvantitativa mål för vikteffektivitet skall ha identifierats. Det krävs en tydligt beskriven matchning mellan den beskrivna delen av teknikplattformen och målet som visar att målet (målen) är representativt för den/de kategori(er) av behov/lösningar som teknikplattformen adresserar. Förutom att bidra till ett konkret industriellt engagemang skall målet även avgränsa kunskapsframtagningens innehåll, bredd och djup i Temat Avsiktsförklaringar gällande deltagande i Temat från alla samarbetspartners Beskrivning av deltagande samarbetspartners roller Verksamhetsplan innehållande organisationsplan med namn på preliminärt ansvariga för olika aktiviteter, tidplan och milstolpar för Temat som helhet, preliminära tids- och kostnadssatta aktivitetsbudgetar (inklusive uppgifter om vilka som skall delta i respektive aktivitet), redovisning av beräkningsgrunder för deltagarnas kostnader samt kommunikationsplan Beskrivning av hur projektresultaten skall nyttiggöras kommersiellt hos deltagande partners Strategi för hur teknikplattformen skall tillgängliggöras för aktörer med behov av mer vikteffektiva produkter inom områden som Temat adresserar ( erbjudandets utformning). 5 Bedömningsgrunder Samtliga bedömningsgrunder kommer att tillämpas i både steg 1 och steg 2. I steg 1 kommer tyngdpunkten att ligga på bedömningsgrunderna 1 och Det föreslagna Temats relevans för, och potential att bidra till, utlysningens effektmål. Hur förslaget adresserar programmets syfte och mål (se avsnitten 1 samt 3.1). Hur väl Temats innehåll adresserar industriella behov. Hur stora och angelägna industriella behov som finns av en effektiv teknikplattform med den föreslagna inriktningen. I vilken utsträckning de förväntade resultaten bidrar till mer konkurrenskraftiga produkter samt höjd kunskaps- och kompetensnivå hos de deltagande företagen. Temats bidrag till en effektiv teknikplattform för lätta material och lättviktskonstruktioner. 8(14)

9 2. Kvaliteten hos förslaget Förslagets positionering i förhållande till state-of-the-art inom området. Hur väl målet/målen matchar den beskrivna delen av teknikplattformen. Bidraget till den teknisk-vetenskapliga utvecklingen inom området. Hur både mäns och kvinnors engagemang och kompetens tillvaratas. 3. Genomförbarhet Genomförbarheten inom ramen för ett Tema Steg 1: Sannolikheten för att Temat kommer att uppnå angivna målen och resultaten inom de tids- och budgetmässiga ramarna för ett Tema. Steg 2: Bedömning görs bland annat av förutsättningarna för konsortiet att driva ett Tema inom lätta material och lättviktskonstruktioner, exempelvis tillgången till teknisk och vetenskaplig kompetens samt finansiella och personella resurser. Även mjukare faktorer kommer att bedömas, exempelvis den operativa ledningens vilja och förmåga att skapa ett samarbetsklimat som ger förutsättningar för största möjliga utbyte av ett Tema. 4. Exploaterings- och implementeringsmöjligheter Realiseringsgrad, d v s avståndet mellan det produktrelaterade resultatet av Temat och kommersiell produkt. Med realiseringsgrad avses den "kostnad" som krävs för att ta resultaten av Temat till kommersiell användning. "Kostnaden" kan avse tid och/eller pengar för att lösa vissa kvarvarande forskningsfrågor, att produktutveckla resultatet eller förändra andra rambetingelser (miljö, lagar etc) för att kunna ta Temats resultat till kommersiell tillämpning. Här bedöms alltså hur troligt det är att projektet verkligen realiserar en ökad konkurrenskraft hos deltagarnas produkter eller tjänster. Teknikplattformens potentiella nytta för att tillfredsställa kommande behov inom området lätta material och lättviktskonstruktioner. Hur resultaten av Temat skall omhändertas och bidra till hållbar tillväxt även efter att verksamheten avslutats. Här kommer att bedömas hur den beskrivna delen av teknikplattformen för lätta material och lättviktskonstruktioner kan tillfredsställa behov som faller inom den/de kategori(er) av behov/lösningar som adresseras i Temat. Temats möjlighet att, i förekommande fall, stärka deltagande företags position inom området lätta material och lättviktskonstruktioner i sina respektive koncerner. 6 Finansiering VINNOVA kommer att bevilja upp till 15 planeringsbidrag på högst kronor. Under planeringsfasen ställs inga krav på medfinansiering. Genomförandefasen av ett Tema skall i normalfallet finansieras till minst 50 % av konsortiet i form av främst kontanta medel och eget arbete. Annan medfinansieringsnivå kan övervägas om detta underlättar små och medelstora företags (SMF) deltagande i programmet (SMF definieras som företag med högst 250 anställda). VINNOVAs stöd under planeringsfasen bör användas till: Persontid för att sätta samman konsortiet och skriva en fullständig ansökan. Reskostnader. Under genomförandefasen kan stödet exempelvis användas till Kostnader för FoU-insatser som genomförs utanför företag. Verksamhetsledning, analyser och uppföljningar. Tidsbegränsad finansiering av samverkansstrukturer för en mer effektiv teknikplattform. Delfinansiering av kostnaden för deltagande i EU-projekt med direkt koppling till Temat (kräver särskild överenskommelse med VINNOVA). 9(14)

10 7 Övrig information om genomförandefasen av Teman Tidsomfattningen för genomförande av Teman är flexibel. Med tanke på utvecklingstiden för nya produktgenerationer inom industrin bedöms dock 2-4 år vara en lämplig period för flertalet Teman. Denna utlysning avser delfinansiering om normalt 1-4 miljoner kronor per år att utbetalas under perioden längst Föreslagna Teman kan ha längre genomförandetid men för perioden bortom 2008 kan utfästelser om finansiering från VINNOVA inte göras. Den operativa verksamheten inom respektive beviljat Tema bör kunna inledas den 1 april VINNOVA kommer sannolikt att något tidigare lämna preliminära besked om stöd som omvandlas till formella beslut om stöd när konsortiet har uppfyllt de eventuella villkor som meddelas med beskeden. Exempel på generella villkor för Teman är att det vid starten skall finnas en detaljerad verksamhetsplan med uppföljningsbara milstolpar och tids- och kostnadssatta aktivitetsbudgetar. Ett samarbetsavtal undertecknat av samtliga parters firmatecknare skall finnas framme senast den 30 juni 2006 och då skall även samtliga parter till VINNOVA ha bekräftat sin medverkan i enlighet med verksamhetsplanen och VINNOVAs allmänna och särskilda villkor för respektive beslut. Ett fullständigt konsortieavtal skall finnas framme senast den 30 september Ansökningsprocessen 8.1 Aktörer och sökande Ansökningar välkomnas från företag/företagsgrupper, organisationer (t ex universitet, högskolor, forskningsinstitut, aktörer inom offentlig verksamhet), nätverk/samarbetskoalitioner som dels har en Tema-idé med potential för hållbar tillväxt som överensstämmer med beskrivningen i denna utlysning, dels anser sig kunna mobilisera de resurser och det samarbete med andra aktörer som krävs för att både uppnå det viktrelaterade målet och bygga upp teknikplattformen. Steg 2 kommer endast att vara öppet för dem som sökt i steg 1. Även sökande som inte beviljas planeringsbidrag kommer att kunna söka i steg Tidplan för ansöknings- och urvalsprocessen Öppet för ansökan Sista ansökningsdag Besked om beslut Steg 1 4 juli oktober november 2005 Steg 2 7 november februari 2006 Senast 31 mars 2006 OBS! Datum för steg 2 är preliminära. 8.3 Hur man ansöker Ansökan lämnas elektroniskt via VINNOVAs intressentportal som nås från För att kunna lämna en ansökan måste först ett användarkonto skapas hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan man sedan logga in på ansökningstjänsten. Finns redan ett användarkonto hos VINNOVA kan det användas. Närmare information om hur man ansöker och länk till ansökningsfunktionen finns på VINNOVAs webbplats under den aktuella utlysningen. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta VINNOVAs IT-support, tel , helpdesk@vinnova.se 10(14)

11 8.4 Ansökans innehåll steg 1 Ansökan består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden i VINNOVAs Intressentportal. Till ansökan skall bifogas en projektbeskrivning och en personalbilaga. Projektbeskrivningen skall vara på max 5 A4-sidor. Vid beskrivning och motivering av Temat kan stegen i den schematiska kedja som illustreras i bilaga 2 användas som stöd för tanken. Grundläggande begrepp samt förutsättningar för ett Temamässigt förslag repeteras i bilaga 1. Följande generella disposition skall användas: Preliminär titel (svensk och engelsk) Det föreslagna Temat Beskriv det föreslagna Temat så att det tydligt framgår att förslaget uppfyller kraven i avsnitt 4.1. Temats relevans för, och potential att bidra till, utlysningens effektmål. Beskriv det behov som Temat tar sikte på, vilken potential detta motsvarar sett ur ett tillväxt- och innovationsperspektiv (helst kvantifierat) samt vem/vilka som har behovet (potentiell avnämare för resultaten). Beskrivningen skall avse dels det behov av ökad vikteffektivitet som målet representerar, dels behovet av en teknikplattform med den föreslagna inriktningen. Beskriv de förväntade resultaten av Temat och deras koppling till effektmålen i avsnitt 3.1; på vilket sätt skall Temat dels bidra till mer konkurrenskraftiga produkter hos de potentiella avnämarna av resultatet, dels bygga upp en effektiv teknikplattform. Kvalitet Beskriv förslagets positionering i förhållande till dels situationen på marknaden avseende de industriella behov som Temat adresserar, dels till teknisk state-of-the-art (dvs höjd, unikhet, nyhetsvärde, konkurrensförhållanden etc). Beskriv hur både mäns och kvinnors kompetens och engagemang skall tillvaratas. Genomförandet av projektet. Beskriv uppskattad tid och budget för Temats genomförande. Beskriv kortfattat tilltänkta samarbetspartners i konsortiet inklusive deras respektive roller/funktioner i Temat samt ange huruvida de är vidtalade. Personalbilagan skall innehålla relevanta CV för projektledaren och övriga nyckelpersoner i planeringsfasen. Observera: Samtliga bilagor skall skickas i Word- eller pdf-format, ha minst 2 cm sidmarginaler och vara skrivna med typsnittet Times New Roman med minst teckenstorlek 12 pt. Ingen text eller bilagor utöver ovanstående kommer att beaktas. Kompletteringar efter ansökningstidens utgång medges inte. 11(14)

12 9 Bedömningsprocessen Beslut om stöd fattas av VINNOVA. Programmet handläggs och administreras av VINNOVA. Programmet genomförs med stöd av ett programråd sammansatt av företrädare för näringsliv, forskning och politik/offentlig verksamhet. Programrådet kommer att bedöma ansökningarna och ge rekommendationer till VINNOVA beträffande urvalet av vilka projekt som skall beviljas stöd. I steg 2 av utlysningen ger programrådet även rekommendationer beträffande vilka konsortier som skall kallas till intervju hos VINNOVA (se kapitel 6 Ansökningsprocessen). 9.1 Intervjuer Baserat på rekommendationer från programrådet avser VINNOVA att i steg 2 inbjuda ett antal konsortier att föredra sina förslag samt svara på frågor från VINNOVA och programrådet. Intervjuerna kommer preliminärt att äga rum hos VINNOVA i Stockholm under vecka Informationsmöte VINNOVA kommer att arrangera ett informationsmöte om denna utlysning tidigt i september 2005 (preliminärt torsdag den 1 september 2005). Mötet kommer att äga rum i Stockholm och inbjudan läggs ut på 11 Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet och denna utlysning lämnas av: Anders Marén, programledare (ej v 30-33) Tel: e-post: Anders.Maren@VINNOVA.se Frågor av administrativ karaktär kan även besvaras av: Inger Yström-Duf (ej v 27-32) Tel: e-post: Inger.Ystrom-Duf@VINNOVA.se VINNOVA nås på: Postadress: VINNOVA, Stockholm Besöksadress: VINNOVA, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm e-post: VINNOVA@VINNOVA.se webb: Tel växel: Fax: (14)

13 Bilaga 1 Några centrala förutsättningar och begrepp Nedan repeteras kortfattat några centrala begrepp och grundläggande förutsättningar för ett Temamässigt projekt; Teknikplattform Sammanfattande benämning på den för avnämarna gemensamma metodik- och kunskapsbasen, de aktörer som besitter och utvecklar kunskap samt de samverkansstrukturer som behövs för att initiera kunskapsuppbyggnad och tillgängliggöra kunskap. I ett Tema skall det tydligt framgå vilken/vilka kategori(er) av behov/lösning(ar) som teknikplattformen adresserar eller skall optimeras mot. Omfattningen av de industriella behoven kommer att tillmätas stor betydelse vid bedömningen. Teknikplattformen kan vara mer eller mindre organisatoriskt formaliserad. Tema Större sammanhållet projekt där ett antal aktörer från forskning, näringsliv samt eventuellt andra organisationer i samverkan arbetar mot industriella behov av funktionen vikteffektivitet. Ett Tema skall innehålla två sinsemellan balanserade delar; Samverkan kring ett produktnära viktrelaterat mål (se nedan). Uppbyggnad av kunskap och samverkansstrukturer som innebär en bestående förstärkning av teknikplattformens förmåga att hantera industriella behov uttryckta i form av produktfunktionen vikteffektivitet såväl i Temat som inom tekniskt, produktmässigt eller sektoriellt närliggande områden. Ett Tema skall bedrivas av ett konsortium vars sammansättning motiveras av vad respektive konsortiedeltagare kan tillföra verksamheten. Tyngdpunkten måste ligga på utveckling och användning av material eller materialkoncept (material i kombination med konstruktions- och tillverkningskoncept) som leder till ökad vikteffektivitet, d v s minskad vikt med bibehållen prestanda eller ökad prestanda med bibehållen vikt för en given applikation Mål Ett Tema fokuserar på ett produktnära mål avseende vikteffektivitet som skall vara formulerat utifrån industriella behov, vilka i sin tur skall kunna härledas till kommersiella drivkrafter (se illustration i bilaga 2). Det är väsentligt att klargöra målets signifikans i aktuell(a) tillämpning(ar), d v s vilken betydelse en ökad vikteffektivitet har i sitt sammanhang. Om exempelvis målet är att reducera vikten hos en komponent med 1 kg och denna komponent ingår i en konstruktion som väger kg, så bör det förklaras och motiveras på vilket sätt detta mål är relevant i sammanhanget. Målet bör vara kvantitativt och skall avse ökad vikteffektivitet antingen hos en verklig industriell produkt eller hos ett produktnära objekt med tydlig koppling till verkliga industriella produkter. Följande krav gäller för sambandet mellan mål och Temat som helhet: Inom Temat tas ett helhetsgrepp på de industriella frågeställningar som är relevanta för att målet skall kunna uppfyllas och resultatet omsättas i industriella produkter. Vare sig konkreta industriella produkter ingår som integrerade delar i Temat eller ej, så måste det finnas ett trovärdigt resonemang kring hur uppfyllandet av Temats mål skall föras ut och omsättas i mer vikteffektiva och konkurrenskraftiga produkter som tillgodoser den efterfrågan som ursprungligen legat till grund för målet. Forsknings- och utvecklingsinsatsernas bredd och djup avgränsas av vad som krävs för att nå målet samt av vad som därtill kan behövas för att bredda användbarheten av framtagna kunskaper inom Temat till närliggande delar av teknikplattformen för lätta material och lättviktskonstruktioner. Målet (målen) skall vara representativt för den/de kategori(er) av behov/lösningar som teknikplattformen adresserar. Det krävs en tydlig matchning mellan den beskrivna delen av teknikplattformen och målet, där det senare förutom att fungera som avgränsare för forskningens innehåll naturligtvis skall bidra till ett konkret industriellt engagemang. Temats övriga strategi, arbetssätt och innehåll styrs av vad som krävs för att nå målet.

14 Bilaga 2 Efterfrågan från omvärlden Hållbar tillväxt Drivkrafter för ökad vikteffektivitet Steg 1 Steg 6 Uppfyllande av omvärldens krav Industriellt behov av mer vikteffektiva produkter Avstämning Mer vikteffektiva produkter Identifiering av möjliga vägar att tillgodose behovet samt val objekt utifrån industriella förutsättningar Steg 2 Temats huvudsakliga verksamhet Steg 5 Överföring till skarpa produkter (skall inte kräva stora insatser) Offensivt, produktnära och viktrelaterat mål Avstämning Objekt med implementerade resultat Identifiering av vilken kunskap (FoU-behov) och samverkan som krävs för att nå målet Steg 3 Steg 4 Implementering av resultat i objekt Genomförande av FoU-aktiviteter i samverkan mellan forskningsaktörer, företag och övriga organisationer i teknikplattformen Samordning av resultat för implementering i objekt 14(14)