Bilaga D Skellefteå kommun, Västerbottens län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1(39) Dokumentnummer

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1(39) Bilaga D Liten miljökonsekvensbeskrivning för nya 150 kv-ledningar mellan ny station ST18 Bergsbyn, ny station ST27 Furunäs, och befintlig 130 kv ledning L1S3 vid Storstenmyran Skellefteå kommun, Västerbottens län

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2(39) Anläggning: Nya 150 kv-ledningar mellan ny station Furunäs och ny station Bergsbyn samt ny station Bergsbyn till befintlig ledning vid Storstenmyran Konstruktionsspänning: 150 kv Kund: Skellefteå Kraft Elnät AB Projekt: Koncession Furunäs-Storstenmyran Ärende: Nätkoncession för linje

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3(39) Sammanfattning Bakgrund Skellefteå Kraft Elnät AB planerar att söka nätkoncession (tillstånd) för linje för att bygga ett antal nya 150 kv-ledningar norr om Bergsbyn; en ny 150 kv-luftledning från den nya stationen Furunäs till en ny station, kallad station Bergsbyn, strax norr om det detaljplanerade industriområdet och två 150 kv-ledningar från station Bergsbyn till 130 kvledningen L1 S3 vid Storstenmyran. Verksamheten ligger i Skellefteå kommun. Skellefteå Kraft planerar att delvis rasera en transformatorstation som idag är belägen i Antholmen vid Södra Bergsbyn och istället uppföra en ny station Furunäs på den norra sidan av Skellefteälven. Den nya stationen benämns i denna handling som station Furunäs. Genom station Bergsbyn möjliggörs strömförsörning av den fabrik, för vilken bolaget Northvolt har erhållit miljötillstånd att bygga. Vidare ges en möjlighet att koppla ihop befintlig 130 kv-luftledning (L1 S3), som löper mellan station Vitberget och station Rönnskär, till den nya stationen Furunäs, och på så vis skapa bättre redundans. Anslutningen sker genom att en ny 150 kv-ledning anläggs från ny station Furunäs till ny station Bergsbyn, se Figur 1-1. Från station Bergsbyn anläggs två nya parallellgående 150 kv-ledningar till den befintliga 130 kv-luftledningen L1S3. Den befintliga luftledningen klipps upp och kopplas samman med de två nya ledningarna. För de nya 150 kvledningarna har ett antal alternativa utredningsstråk studerats Miljöaspekter Landskap och boendemiljö Landskapet är flackt med enstaka höjder och domineras av skogsmark och befintliga 30 kv- och 130 kv-ledningar. Närmaste bostadshus ligger på fastighet Ursviken 1:2>1 och kommer efter byggnation att vara beläget cirka 280 meter från ledningen mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn. Storleken på magnetfältet kring en ledning är beroende av strömlasten och avståndet mellan fasledarna. Magnetfältsberäkningarna visar att 150 kvledningarna ligger på sådant avstånd från bostadsbebyggelsen att magnetfältsvärdena ligger långt under 0,4 μt. För landskapsbild och bebyggelsemiljö bedöms både effekterna och konsekvenserna från ledningarna som obetydliga. Naturmiljö Området längs de nya ledningarna består i huvudsak av ungskogar som vuxit upp efter kalavverkning samt tidigare plockhuggna skogar. Endast små delar av den skogsmark som omger området utgörs av naturskog. Skogar som inte påverkats av kalhyggesbruk saknas helt. Mellan den nya stationen Bergsbyn och befintlig ledning vid Storstenmyran korsar de nya ledningarna två myrar, Degermyran och ett mindre kärr. Myren bedömdes på grund av sin intermediära karaktär och graden av naturlighet ha påtagliga värden. Rikkärret bedömdes på grund av till synes hög grad av naturlighet och sin rika flora ha högt naturvärde. Strax söder om den planerade stationen vid Bergsbyn finns en utdikad sjö som i dagsläget är registrerad som en sumpskog. Enligt den ilaga kraft tagna detaljplanen för industriområdet ska skogen inom industriområdet avverkas och naturen bli industrimark. Detta avverkningsarbete påbörjades i juni Med inarbetade åtgärder bedöms ledningarnas effekt och konsekvenser på myrarna som obetydliga.till följd av skogarnas låga naturvärden och att ledningsgatans totalt sett

4

5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 5(39) Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Andra pågående projekt Prövningsprocess och tillstånd Tillståndsprocessen Samråd Alternativ Alternativutredning Luftledning Vald lokalisering Alternativ utformning Nollalternativ Ledningens utförande Tekniskt utförande Drift och underhåll Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning Metodik Bedömningsgrunder Miljökonsekvenser Gällande planer och program Landskap- och bebyggelsemiljö Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring Övrig markanvändning Sammanställning av försiktighetsåtgärder Översiktlig ekosystemtjänstanalys Värdering och samlad bedömning Samlad bedömning Miljömål och miljökvalitetsmål Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Fortsatt arbete och uppföljning... 38

6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 6(39) BILAGEFÖRTECKNING Bilaga D1 Samrådsredogörelse Bilaga E Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökandens namn Skellefteå Kraft Elnät AB Adress Kanalgatan Skellefteå Telefon Organisationsnummer Kontaktperson Skellefteå Kraft Adress Kanalgatan Skellefteå Telefon Kommun Län Skellefteå Västerbotten Kartor i rapporten är publicerade enligt Lantmäteriets medgivande Lantmäteriet CA2014/0601, CA2012/1208, CA2012/1207 Foton, kartor, illustrationer och fotomontage har, om inte annat anges, tagits fram av Skellefteå Kraft Elnät AB och.

7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7(39) Miljökonsekvensbeskrivning Konsult Adress Box 110 Adress Umeå Webbadress Krav på sakkunskap Uppdragsledare, samråds- och MKB-ansvarig har magisterexamen i kulturgeografi med inriktning på samhällsplanering och har arbetat med uppdragsledning och miljöprövning i 11 år. Under de senaste åren har främst arbetat som uppdragledare och tillståndsansvarig för stora och komplexa koncessionsprojekt, ofta i samband med anslutning av vindkraft. I uppdraget har bl.a. alterntivutredning, samrådsamordning och skrivning av miljökonsekvensbeskrivning (bl.a. med fokus på kulturmiljö) ingått. Sedan 2012 arbetar även med det löpande arbetet att förvalta Svenska kraftnäts ärenden om förlängning av koncession. Handläggare samråd och MKB har kandidatexamen från miljö- och hälsoskyddsprogrammet och har arbetat med miljöprövning i cirka 2 år. arbetar som handläggare inom tillståndsfrågor främst inom el-koncessionsprojekt och vattenverksamheter. Naturmiljö och fågel : har doktorsexamen i biologi med inriktning mot skogsekologi och har arbetat med forskning inom ämnena skogsekologi och landskapsekologi. har 13 års erfarenhet av inventeringar i skog med inriktning mot kryptogamer och fågel och har arbetat med inventering inom forskning, via Länsstyrelsen och nu inom. På Länsstyrelsen har även arbetat som handläggare inom Natura Rennäring är utbildad miljö- och hälsoskyddsinspektör. arbetar med rennäringsfrågor som miljöutredare, uppdragsledare och projektledare har under drygt 20 år arbetat med uppdrag inom rennäringen vilket innefattar bl.a. MKB i samband med vindkraftsetableringar, ansökningar om ledningskoncessioner etc. har arbetat som projektledare i komplexa uppdrag, bl.a. i samband med framtagande av kunskapspärmen VindRen ett samverkansprojekt mellan Svenska samernas riksförbund och Svensk Vindenergi. Kvalitetsgranskning : har masterexamen i biologi och jobbar som gruppchef på Environment i Umeå. har arbetet som mijökonsult sen 2009 och var innan dess funktionschef och enhetschef på länsstyrelsen med en övergripande och drivande roll när det gäller naturvårds- och miljöfrågor kopplade till samhällsplanering, infrastrukturplanering och naturresursutnyttjande. Genom sitt arbete har skaffat sig en bred och gedigen kompetens när det gäller samråd och granskning av infrastrukturprojekt men även inom andra områden som elkoncessioner, vindkraft, vattenverksamhet, strandskydd, Natura 2000, mineralutvinning etc. har också haft en aktiv roll vid förhandlingar i Miljödomstol kring vattenmål, vindkraft och Natura 2000 prövningar.

8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8(39) 1. Inledning 1.1 Bakgrund Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan benämnt Skellefteå Kraft) planerar att söka nätkoncession (tillstånd) för linje för att bygga tre nya 150 kv-ledningar norr om Bergsbyn; en ny 150 kv-luftledning från den planerade stationen Furunäs till en ny station, kallad station Bergsbyn, och två 150 kv-ledningar från station Bergsbyn till Skellefteå Krafts 130 kvledning L1 S3 vid Storstenmyran, se Figur 1-1. Verksamheten ligger i Skellefteå kommun. Öster om Skellefteå planerar Skellefteå kommun ett stort industriområde. Detaljplanen för industriområdet på fastighet Bergsbyn 5:79 vann laga kraft I området har också bolaget Northvolt sökt och erhållit ett miljötillstånd för att uppföra en fabrik för tillverkning av litium-jon batterier. Syftet med de nya ledningarna är att tillmötesgå framtida elbehov och tillkommande last och därmed möjliggöra den framtida elintensiva industrietableringen inom det detaljplanerade industriområdet. Ledningarna utgör en viktig del av elnätet för att möjliggöra utvecklingen av Skellefteå. Skellefteå Kraft planerar att delvis rasera en transformatorstation som idag är belägen i Antholmen vid Södra Bergsbyn och istället uppföra en ny station Furunäs på den norra sidan av Skellefteälven. Den nya stationen benämns i denna handling som station Furunäs. Genom den planerade stationen Bergsbyn möjliggörs en strömförsörjning av den planerade fabriken samt en koppling av befintlig 130 kv-luftledning (L1 S3), som löper mellan station Vitberget och station Rönnskär, till den nya stationen Furunäs. Anslutningen sker genom att en ny 150 kv-ledning anläggs från den nya stationen Furunäs till ny station Bergsbyn, se Figur 1-1. Från station Bergsbyn anläggs två nya parallellgående 150 kv-ledningar till den befintliga 130 kv-luftledningen L1S3. Den befintliga luftledningen klipps upp och kopplas samman med de två nya ledningarna, se Figur 1-1. För de nya ledningarna har ett antal alternativa utredningsstråk studerats. Denna MKB och dess bilagor gäller för ansökan om koncession för en ny 150 kv-ledning i luftledningsutförande mellan station Furunäs och station Bergsbyn och två nya 150 kvledningar i luftledningsutförande mellan station Bergsbyn och befintlig 130 kv-ledning vid Storstenmyran, se Figur 1-1. Skellefteå Kraft avser att söka separata koncessioner för 150 kv-ledningen mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn, 150 kv-ledningarna mellan station Bergsbyn och Storstenmyran.

9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9(39) Figur 1-1. Översiktskarta med de sökta nya ledningarna.

10 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 10(39) 1.2 Syfte Syftet med de nya 150 kv-ledningarna är att tillmötesgå framtida elbehov och tillkommande last till följd av den planerade batterifabriken och därmed möjliggöra den framtida elintensiva industrietableringen inom det detaljplanerade industriområdet. Ledningarna utgör en viktig del av elnätet för att möjliggöra utvecklingen av Skellefteå samt nödvändiga för att etableringen av batterifabriken ska kunna bli av. För att anlägga en ny kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till koncessionsansökan. Syftet med MKB:n är att lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. 1.3 Andra pågående projekt Parallellt med rubricerat projekt planerar Skellefteå Kraft även att söka koncession för att bygga nya 33 kv- och 150 kv-ledningar i tre parallellgående projekt. I projektetet som kallas Furnäs-Hedensbyn har Skellefteå Kraft sökt koncession för fyra 33 kv-ledningar; tre ledningar i markkabelutförande mellan stationerna Furunäs och Hedensbyn och en ledning i luftledningsutförande mellan station Furunäs och befintlig ledning vid Rudtjärn. Ansökan för detta gick in till Energimarknadsinspektionen i maj I projektet Högnäs-Kvistforsen planeras en ny 150 kv-luftledning mellan stationerna Högnäs och Kvistforsen, se Figur 1-2. Det fjärde projektet kallas Kvistforsen-Bergsbyn och är ett projekt som sammanfaller med rubricerat projekt. I Kvistforsen-Bergsbyn planerar Skellefteå Kraft för en ny 150 kv-ledning mellan stationerna Kvistforsen och Bergsbyn där sträckan mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn kommer att gå parallellt med en av ledningarna i rubricerat projekt inom den befintliga ledningsgatan som kommer breddas. Syftet med ledningarna i projekten är att säkra elleveransen till det planerade industriområdet öst om Skellefteå, att förstärka elnätet i Skellefteå stad och tillmötesgå framtida elbehov och tillkommande last. Skellefteå Kraft kommer att lämna in separata tillståndshandlingar för dessa ledningar, se Figur 1-2. Utöver det som beskrivs ovan har Skellefteå Kraft också under maj 2018 skickat in en ansökan om ett bindande tolkningsbesked avseende huruvida det interna nät som planeras för att förse fabriksområdet med ström från station Bergsbyn ska anses vara undantaget från kravet på koncession (dvs ett sk. Icke koncessionspliktigt nät, IKN).

11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11(39) Figur 1-2. Översiktskarta med Skellefteå Krafts pågående projekt. Kartan redovisar hur utredda alternativa stråk sammanfaller med varandra i projektet och redovisades under samrådet. Figuren visar inte valda ledningsdragningar i projekten. 2. Prövningsprocess och tillstånd 2.1 Tillståndsprocessen För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tillsvidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Tillståndsprocessen inleds med en utredning om verksamhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Detta görs genom ett undersökningssamråd med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. När samrådet är avslutat sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse som utgör underlag för länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen beslutar att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan behöver bestämmelserna i 6 kap. om specifik miljöbedömning inte tillämpas och istället ska en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram. En liten miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. I de fall länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning genomföras. Den specifika miljöbedömningen inleds med ett avgränsningssamråd med länsstyrelsen, kommun och

12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 12(39) enskilda som kan tänkas bli berörda samt övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd. Avgränsningssamrådets syfte är att utreda omfattningen av och detaljeringsgraden i den miljökonsekvensbeskrivning som skall tas fram för att utgöra beslutsunderlag. Koncessionsansökan inklusive MKB, kartor och teknisk beskrivning lämnas till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen skickar ärendet på remiss och beslutar därefter om koncession. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Koncessionen gäller tills vidare och ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse för kraftledningen inom berörda fastigheter. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet och markupplåtelseavtalet ligger till grund för Skellefteå Krafts ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Skellefteå Kraft betalar ersättning enligt gängse norm för att få använda marken. Processen för tillståndsprövning redovisas Figur 2-1. Figur 2-1. Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning. 2.2 Samråd Genomfört samråd Samråd kring den planerade verksamheten genomfördes februari mars 2018, se Bilaga D1. Samrådet genomfördes parallellt med Skellefteå Krafts andra pågående koncessionsprojekt; Furunäs-Hedensbyn, Kvistforsen-Bergsbyn och Högnäs-Kvistforsen vars alternativa utredningsstråk delvis sammanfaller med varandra. Samrådet har skett skriftligt och/eller via e-post genom utskick av samrådsunderlag till länsstyrelsen i Västerbottens län, Skellefteå kommun, berörd sameby, myndigheter och organisationer och föreningar, samt berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt (rättighetsinnehavare), se Bilaga D1b och D1c. Annonsering har skett och ett samrådsmöte har hållits. Vid årsskiftet 2017/2018 trädde det nya kapitlet 6 i miljöbalken i kraft. Utifrån de osäkerheter som en ny lag innebär på genomförande av prövning, och ärendets brådskande agenda i samband med Skellefteå kommuns kommunala planering, har undersökningssamråd och avgränsningssamråd skett samtidigt. Därmed har Skellefteå Kraft valt att från början inkludera den bredare samrådskretsen som krävs för ett avgränsningssamråd och genomföra alternativutredning.

13 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 13(39) Inkomna synpunkter, minnesanteckningar från samrådsmötet med mera har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen med Skellefteå Krafts kommentarer till inkomna yttranden redovisas i Bilaga D1 Framförda synpunkter har beaktats under framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsernas beslut avseende om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan Beslut om betydande miljöpåverkan Den 4 maj 2018 skickades en begäran in till länsstyrelsen i Västerbottens län om att få beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Länsstyrelsen i Västerbottens län inkom den 6 juli 2018 med beslut om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 26 miljöbalken. 3. Alternativ Trots att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan har Skellefteå Kraft valt att genomföra en alternativutredning för att finna den mest lämpliga lokaliseringen för ledningarna. Ledningarnas sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. 3.1 Alternativutredning Framtagandet av alternativa utredningsstråk har föranletts av en alternativutredning inom ett stort utredningsområde, se Figur 3-1. För att minimera alternativa sträckningars påverkan på bebyggelse, landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt pågående markanvändning genomfördes alternativutredningen enligt följande kriterier: Anpassning till befintlig bebyggelse: Som ett första kriterium studerades enskilda bostadshus och samlad bebyggelse inom utredningsområdet. Denna inledande studie genomfördes med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta i vektorformat samt ortofoto. Anpassning till allmänna intressen: Som ett andra kriterium studerades förekomst av allmänna intressen genom studier av länsstyrelsernas geodata (riksintressen, kultur- och naturmiljö, rennäring, våtmarksinventering), Skogsstyrelsens GIS-data i Skogsdataportalen (Biotopskyddsområden, nyckelbiotoper etc.), data om skyddade vatten från Vatteninformation Sverige (VISS), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial i FMIS (fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar). Anpassning till befintlig infrastruktur: Den mest lämpliga lokaliseringen av en ny luftledning är ofta att bygga denna i direkt anslutning till befintlig infrastruktur för att därigenom minimera tillkommande påverkan på omgivande intressen. På så sätt kan befintliga ledningsgator delvis nyttjas och det totala intrånget blir mindre än om ny ledning anläggs i obruten mark. Inom utredningsområdet lokaliserades ett antal alternativa utredningsstråk för de nya ledningarna som Skellefteå Kraft valde att gå vidare med till samråd, se Figur 3-1.

14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 14(39) De föreslagna alternativa utredningsstråken som presenterades i samrådet togs fram och anpassades efter ovanstående kriterier för att i möjligaste mån undvika kända intresseobjekt/områden och stråken samlokaliserades så långt som möjligt med befintlig infrastruktur och detaljplanelagt industriområde. Figur 3-1. Översiktskarta över utredda alternativa stråk.

15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 15(39) 3.2 Luftledning Utredningsstråk A1 och A2 valt alternativ för en 150 kv-ledning Utredningsstråk A1 är cirka 1 kilometer långt och går från station Furunäs i nordlig riktning förbi Nysvidjeberget fram till Ögeltjärn, se Figur 3-1. Utredningsstråk A2 är cirka 2,5 kilometer långt och börjar vid stråk A1 vid Ögeltjärn och går fram till en ny station, kallad station Bergsbyn, som planeras i anslutning till det detaljplanerade industriområdet norr om Bergsbyn. Stråken går parallellt med befintliga ledningar. Inom stråk A1 och A2 mellan station Furunäs och station Bergsbyn planeras den nya 150 kv-ledning att gå inom ledningsgatan för befintlig 30 kv-luftledning som kommer att raseras, se Exempel 1a i Figur 3-1. Station Bergsbyn kommer hamna i ett läge cirka 400 meter norr om befintlig 30 kv-ledning och illustrerades i samrådet som en streckad cirkel mellan stråk A2 och A3 i samrådet, se Figur 3-1. Under samrådet för de planerade 150 kv-ledningarna berörde utredningsstråk A2, A5 och A6 utredningskorridoren för Norrbotniabanan som utgjorde riksintresse för framtida järnväg enligt 3 kap 8 miljöbalken. Trafikverket har under de senaste månaderna gått ut på samråd med förslag till järnvägssträckningar samt bortvalda alternativ för Norrbotniabanan. De föreslagna sträckningarna påverkas inte av planerade 150 kv-ledningar. Utredningsstråk A3 - valt alternativ för två 150 kv-ledningar Utredningsstråk A3 är cirka 1,6 kilometer långt och går mellan station Bergsbyn och den befintliga 130 kv-ledningen L1 S3 vid Storstenmyran i norr, se Figur 3-1. Stråket går genom obruten terräng som domineras av skogsmark. Inom stråk A3 planeras två nya parallellgående 150 kv-ledningar att gå någonstans inom stråket från station Bergsbyn till den befintliga luftledningen som klipps upp och kopplas samman med de två nya ledningarna, se Exempel 1b i Figur 3-1. Eftersom läget för station Bergsbyn inte var fastställd vid samrådet så valde Skellefteå Kraft att rita ett brett utredningsstråk. Utredningsstråk A4 Utredningsstråk A4 är ett alternativ till stråk A2, se Figur 3-1. Stråk A4 börjar vid stråk A1 vid Ögeltjärn och går i obruten skogsterräng fram till den befintliga 130 kv-ledningen L1 S3 som det följer fram till stråk A3. Utredningsstråk A5 Utredningsstråk A5 är ett cirka 2,2 kilometer långt alternativ till stråk A1 och del av stråk A2. Från station Furunäs följer stråket befintliga vägar fram till det detaljplanerade industriområdet där det följer en planerad väg inom industriområdet fram till stråk A2. Inom stråket skulle en ledning gå parallellt med den planerade vägen. Utredningsstråk A6 Utredningsstråk A6 är cirka 1,8 kilometer långt och går från stråk A2 till Hedensbyns fabriksområde där en ny ångpanna planeras att byggas. I dagsläget är inte ångpannans position beslutad varvid ångpannans läge i Figur 3-2 illustreras som en streckad rektangel. Inom stråket planeras en ny ledning att gå inom ledningsgatan för befintlig 30 kv-luftledning

16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 16(39) som kommer att raseras. Utredningsstråkets bredd är så pass tilltaget att det inom srtåket finns olika möjliga placeringar för en ny ledning. Sträckningen till ångpannan hanteras i ett senare skede. 3.3 Vald lokalisering Skellefteå Kraft planerar att riva 30 kv-luftledningen L151 S2 mellan station Hedensbyn och en plats vid Rudtjärn och i dess ställe bygga 150 kv-ledningen mellan Furunäs-Bergsbyn. Figur 3-2. Planerad rasering av 30 kv-ledningarna L150 S2 och L151 S2, samt planerade nya 150 kv-ledningar. Parallellt med 150 kv-ledningen mellan Furunäs-Bergsbyn placeras den planerade nya 150 kv-ledningen i projekt Kvistforsen-Bergsbyn. När denna ledning blir aktuell är ännu inte säkert. Rivningen av 30 kv-ledningarna hanteras i parallellgående projekt Furunäs- Hedensbyn tillsammans med dragningen av tre markkablar mellan stationerna Furunäs och Hedensbyn och en 33 kv-luftledninge mellan Furunäs-Rudtjärn. Ansökan för detta har skickats till Energimarknadsinspektionen. Mellan station Bergsbyn och industriområdet planeras en 130 kv-ledning i markkabelutförande som Skellefteå Kraft ansökt om ett bindande tolkningsbesked för avseende huruvida det interna nät som planeras för att förse fabriksområdet med ström från station Bergsbyn ska anses vara undantaget från kravet på koncession (dvs ett sk. Icke koncessionspliktigt nät, IKN). Utredningsstråk A3 är vald för de två nya 150 kv-ledningarna. Stråket medför en sträckning som går inom en av Skellefteå Krafts fastigheter. Sträckningen medför att ingen avverkning på enskild fastighetsägares fastighet kommer krävas för ledningarna.

17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 17(39) Sammanfattningsvis bedömer Skellefteå Kraft att utifrån omgivningspåverkan är stråk A1, A2 och A3 de mest lämpliga alternativen att bygga 150 kv-ledningarna inom. 3.4 Alternativ utformning Markkabel kan vara fördelaktigt vid passage av tätbebyggt område med bebyggelse då en markförlagt kabel skapar mindre elektromagnetiskt fält och tar mindre mark i anspråk. En markförlagd kabel är betydligt dyrare än en luftledning och försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott pga. omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen. Detta är särskilt påtagligt där det inte finns väginfrastruktur. Kabelalternativet kräver också att kostsam kompensationsutrustning installeras. Omfattningen av kompensationsutrustning beror bland annat på kabelns längd och spänningsnivå. Markförlagda kablar medför ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kablarna om än påverkan på landskapsbilden kan minskas genom markförläggning. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel, byggnader m.m.) motsvarande cirka 10 meter bredd längs hela kabelstråket. I kabelstråkets hela bredd på cirka 10 meter krävs att ytan hålls fri från träd buskar och byggnader m.m. Skellefteå Kraft har valt att utforma 150 kv-ledningarna i luftledningsutförande. Fördelarna med luftledningar gäller funktion, drift och leveranssäkerhet samt att ledningen går i skogsmark på avstånd från bebyggelse i befintlig ledningsgata. 3.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att koncessionen för en nya 150 kv-ledningar uteblir. Detta innebär att framtida elförsörjning till de planerade industrietableringarna inom det detaljplanerade industriområdet försvåras. De miljökonsekvenser som kan förväntas uppkomma vid koncession för nya ledningar uteblir. Om planerna i det detaljplanelagda industriområdet inte genomförs kommer nya 150 kvledningar utebli och området förblir som det är idag.

18 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 18(39) 4. Ledningens utförande 4.1 Tekniskt utförande En ny 150 kv-luftledning har en driftspänning på 150 kv och en konstruktionsspänning på 170 kv. Planerad 150 kv-luftledning mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn byggs efter att befintliga 30 kv-ledningarna raserats och ledningsgatan mellan station Furunäs och station Bergsbyn står fri Luftledning 150 kv-ledningarna planeras att byggas som luftledning i impregnerat trä (kreosot eller salt) med faslinorna placerade i horisontalplan, se Figur 4-1. Figur 4-1. Principskiss av planerad stolpkonstruktion. Exemplet visar en portalstolpe i trä. Ledningarna kommer utföras som portalstolpe med en stolphöjd på meter. Stolparnas höjd beror på terrängförhållanden och avståndet mellan dem. Avståndet mellan faserna blir fem meter med placering i horisontalplan. Avståndet mellan stolparna blir cirka meter beroende på terrängens utformning. De planerade ledningarna kommer att utföras trädsäkra, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena, se Figur 4-2. Hur mycket ledningsgatan breddas är beroende på terrängen. En ledning i nysträckning kräver en

19 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 19(39) skogsgata på cirka 40 meter. En breddning av befintlig ledningsgata innebär en breddning med cirka meter. För kraftledningarna som går parallellet mellan station Bergsbyn och befintlig ledning L1S3 kommer ledningsgatan bli cirka 90 meter. Figur 4-2. Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata. 4.2 Drift och underhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas återkommande. Driftbesiktning av ledning görs okulärt från helikopter eller från mark en gång per år. De tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäcks på ledningen i samband med besiktningen. Vid erforderliga reparationer och underhållsåtgärder görs en bedömning från fall till fall vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera framför allt körskador på svaga marker och korsningar med vattendrag. För att bibehålla en luftledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som farliga kantträd utmed luftledningen avverkas. Underhållsröjning görs regelbundet, med ett intervall på åtta år. Röjningen görs manuellt med röjsåg. Enstaka lågväxande buskar sparas så länge de inte överstiger cirka tre meter.

20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 20(39) 5. Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning 5.1 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som de sökta 150 kv-ledningarna kan förväntas ge Geografiskt Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till deområden som berörs av ny koncession vilket motsvarar ett område om cirka 100 meter på ömse sidor om ledningarna Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelsen, kommunen, berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare, övriga intressenter och allmänheten. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta längs aktuella sträckningar är: Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse med stadigvarande vistelse avseende byggtid, upplevelsevärde, intrång och visuella störningar på cirka 100 meter avstånd på ömse sidor av ledningarna. Eventuell påverkan från elektromagnetiska fält avhandlas. Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter. Kulturmiljö- påverkan på kulturmiljöer som helhet men inte enskilda fornlämningar eftersom anpassningar i huvudsak kan göras så att dessa inte påverkas. Rekreation och friluftsliv - intrång i värdefulla områden för friluftslivet och påverkan på upplevelsevärdet. Rennäring Naturresurser - påverkan genom direkt intrång i skogsmark och indirekt genom försvårat brukande. Kumulativa effekter har identifierats för rennäringen, se avsnitt 6.6 Rennäring. I övrigt har inga kumulativa effekter identifierats. När det gäller klimatförändringar och yttre händelser har Skellefteå Kraft bedömt att området inte är aktuellt för naturkatastrofer i form av större jordbävningar, översvämningar eller stormar. Inte heller risk för ras föreligger. Detta hanteras därmed inte mer i denna miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva vilka effekter och konsekvenser som kan ske i driftskedet. Då framtiden inte är känd finns det dock alltid olika grad av osäkerhet i bedömningarna. 5.2 Metodik Landskap- och bebyggelsemiljö Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Fältstyrkan beror på strömmens storlek och på fasernas inbördes placering och avstånd till varandra. Även läget i förhållande till andra parallellgående kraftledningar har inverkan. Forskning avseende fältens eventuella

21 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 21(39) påverkan på människors hälsa har pågått under lång tid men det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte vara tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett faktiskt gränsvärde. Energimarknadsinspektionen brukar dock rekommendera att elbolag bör utreda möjligheter för att reducera magnetfältsnivåer vid de platser där människor vistas stadigvarande om magnetfältsvärdet överstiger 0,4 mikrotesla ( T). Denna rekommendation följer Skellefteå Kraft. Påverkan av en ny ledning i luftledningsutförande på landskapsbilden sker under byggfasen i form av avverkning för ledningsgata och montering av ledningen. Effekter under byggskedet kan vara begränsad framkomlighet och förändrade ljudnivåer till följd av arbetsmaskiner och ökade transporter. Effekterna är dock kortvariga. Effekter av luftledning under drift kan vara av visuell art, speciellt i öppna delar av landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan på landskapet. Den visuella påverkan kan dock begränsas av mellanliggande vegetation och näraliggande infrastruktur. Konsekvensbedömningen baseras på utförda kartstudier (terrängkartan, ortofoto) och fotografier. Tolkningar av materialet har därefter legat till grund för de analyser och bedömningar som genomförts Natur- och fågelvärden Påverkan av en ny luftledning på naturmiljön sker under byggfasen i form av avverkning för ledningsgata och uppsättning av stolpar. Effekter under byggskedet kan vara förlust av naturlig vegetation, fragmentering av skog och tillfälligt förändrade ljudnivåer. På aktuell spänningsnivå kan kraftledningar medföra en viss risk för fåglar genom kollision i driftskede. Risken för att fåglar som rör sig i luftrummet kan kollidera med ledningar ökar där ledningar korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag. I denna miljökonsekvensbeskrivning behandlas främst natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, inklusive naturvårdsarter såsom rödlistade arter. En naturinventering i fält enligt SIS-standard har utförts under juni 2018 längs de planerade 150 kv-ledningarna. I övrigt har underlagsmaterial hämtats från flera olika källor såsom ArtDatabanken, länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Vatteninformation Sverige (VISS) Kulturmiljövärden Påverkan av en ny ledning på kulturmiljövärden sker under byggskedet i form av avverkning för ledningsgata. Effekter under byggskede kan vara att fornlämningar eller historiska lämningar förstörs. Effekter av en ledning under drift kan vara visuell, vilket begränsas av mellanliggande vegetation. Underlag har inhämtats från fornminnesregistret (FMIS) samt från länsstyrelsen gällande den arkeologiska utredning som genomförts 2017 i samband med utredningen för Norrbotniabanan, samt från Skog- och historia-registret.

22 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 22(39) Rekreation- och friluftsliv Påverkan av en ny ledning på rekreation och friluftsliv sker under byggskedet i form av avverkning för ledningsgata. Effekter under byggskedet kan vara ianspråktagande av mark, begränsad framkomlighet och förhöjda ljudnivåer. Effekterna är dock kortvariga och när ledningen är i drift utgör den inget hinder från att röra sig i området Rennäring Påverkan på rennäringen av en ny ledning i luftledningsutförande sker under byggfasen i form av avverkning för ledningsgata. Effekter under byggskedet kan vara tidsbegränsat ökad mänsklig närvaro och förhöjda ljudnivåer, samt tillfällig nedsättning av markens värde som betesmark. Effekter under driftskedet kan uppstå i samband med underhållsåtgärder eller av att ledningsgatan blir ett öppet skogsfritt stråk som renarna följer eller som nyttjas av skoterkörning. Underlag har inhämtats från länsstyrelsen GIS-underlag över samebyarnas markanvändning, Sametinget och samråd med med samebyarna Övrig markanvändning Påverkan av nya ledningar på naturresurser sker under byggskedet i form av avverkning för ledningsgata. Effekter under byggskedet kan vara att ny skogsmark tas i anspråk och begränsad framkomlighet. Konsekvensbedömningen baseras på utförda kartstudier (terrängkartan, ortofoto) och fotografier. Tolkningar av materialet har därefter legat till grund för de analyser och bedömningar som genomförts. 5.3 Bedömningsgrunder Effekterna och konsekvenserna av planerad verksamhet redovisas i följande avsnitt och Tabell 8-1. Effekten är den direkta och mätbara påverkan som den planerade verksamheten medför under bygg- och driftskede. Konsekvensen utgörs av en analys av hur värdet påverkas och en bedömning av i vilken grad konsekvensen är negativ eller positiv. Konsekvenserna bedöms utifrån följande graderingar: stora, måttliga, små, inga/obetydliga eller positiva. Skalan bygger på relationen mellan befintliga värden och ingreppets eller störningens omfattning, se Tabell 5-1.

23

24 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 24(39) 6. Miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser av de valda ledningarna i luftledningsutförande under varje miljöaspekt. Samlad bedömning av konsekvenser i de olika alternativen finns i avsnitt Gällande planer och program Skellefteå kommuns översiktplan antogs av kommunfullmäktige oktober 1991 och den fördjupade översiktsplanen antogs Då syftet med 150 kv-ledningarna är att tillmötesgå framtida elbehov och tillkommande last och därmed möjliggöra den planerade framtida elintensiva industrietableringen inom det detaljplanerade industriområdet bedöms inte de sökta ledningarna stå i konflikt med kommunala planer. 6.2 Landskap- och bebyggelsemiljö Förutsättningar Landskapet är flackt med enstaka höjder och domineras av skogsmark och befintliga 30 kv- och 130 kv-ledningar, se Figur 1-1. Förekomsten av bostäder utmed ledningarna har inventerats med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta och ortofoto. Närmaste bostadshus ligger på fastighet Ursviken 1:2>1 och kommer efter byggnation att vara beläget cirka 280 meter från ledningen mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn. Storleken på magnetfältet kring en ledning är beroende av strömlasten och avståndet mellan fasledarna. Styrkan av den markförlagda ledningens magnetfält är som störst direkt över ledningen, men magnetfältet avtar snabbt med avståndet Inarbetade åtgärder Någon åtgärd är inte aktuellt Miljökonsekvenser Mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn placeras den nya ledningen i befintlig ledningsgata efter att befintliga 30 kv som idag finns där har raserats vilket innebär att ledningen inte medför något nytt visuellt inslag i landskapsbilden. Mellan station Bergsbyn och befintlig 130 kv-ledning vid Storstenmyran går de nya ledningarna på Skellefteå Krafts fastighet genom skogsmark. Den visuella påverkan på landskapsbilden begränsas av mellanliggande vegetation. Magnetfältsberäkningarna visar att 150 kv-ledningarna ligger på sådant avstånd från bostadsbebyggelsen att magnetfältsvärdena ligger långt under 0,4 μt. För landskapsbild och bebyggelsemiljö bedöms både effekterna och konsekvenserna från ledningarna som obetydliga.

25 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 25(39) 6.3 Naturmiljö Förutsättningar Området längs de nya ledningarna består i huvudsak av ungskogar som vuxit upp efter kalavverkning samt tidigare plockhuggna skogar. Endast små delar av den skogsmark som omger området utgörs av naturskog. Skogar som inte påverkats av kalhyggesbruk saknas helt. Mellan den nya stationen Bergsbyn och befintlig ledning vid Storstenmyran korsar de nya ledningarna två myrar, Degermyran och ett mindre kärr, se Figur 6-1. Degermyren, som är den större myren, är ett större kärr som tappat sitt torvbildande vitmosstäcke. Vissa delar i mitten har små vattenspeglar och myren är väldigt svampig. Nu växer mest brunmossor, tuvull, ängsull, bladvass, flaskstarr, trådstarr, pors, rosling, vattenklöver och dvärgbjörk. Trots brunmossor hittas inte arter som tyder på rikkärr. Längs kanterna finns enstaka äldre tallar dock saknas det torrakor. Trädpiplärka, bofink och björktrast hördes från myren. I öster finns ett gammalt dikessystem som sannolikt avvattnar myren i östlig riktning. Myren bedömdes på grund av sin intermediära karaktär och graden av naturlighet ha påtagliga värden enligt standarden för Naturvärdesinventering (SS :2014) med avseende biologisk mångfald (NVI). Det mindre rikkärret har ett trädskikt av lågvuxna tallar. Död ved förekommer mycket sparsamt. Fältskiktet domineras av bladvass, bottenskiktet domineras av rikkrävande brunmossor som guldspärrmossa, piprensarmossa, gyllenmossa och myruddmossa. I övrigt noterades slåtterblomma, blodrot, älggräs, sileshår, dvärglummer och tätört. Värden är speciellt knutna till de olika arter av mossor som hittades. Rikkärret bedömdes på grund av till synes hög grad av naturlighet och sin rika flora ha högt naturvärde enligt standarden för Naturvärdesinventering (SS :2014) med avseende biologisk mångfald (NVI). Strax söder om den planerade stationen vid Bergsbyn finns en utdikad sjö som i dagsläget är registrerad som en sumpskog. Skogen som nu växer på den forna sjöbottnen består av yngre bestånd av lövträd. Enligt den ilaga kraft tagna detaljplanen för industriområdet ska skogen inom industriområdet avverkas och naturen bli industrimark. Detta arbete påbörjade under juni Inga rödlistade arter finns registrerade längs ledningarna Inarbetade åtgärder Under bygg-, och driftskede kommer Skellefteå Kraft att utföra följande generella försiktighetsåtgärder: - Passagen över våtmarker kommer ske på tjälad mark. Om arbetet genomförs under varmare perioder kan stockmattor eller broar byggda av timmer och massaved från avverkningen användas för att undvika körskador i terrängen. - Anläggningsarbeten utförs så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll Miljökonsekvenser Påverkan på de två våtmarker som bedömts ha påtagliga respektive höga naturvärden kan undvikas i och med detaljplacering av stolparna. Detta förfarande innebär att stolparna

26 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 26(39) placeras utanför våtmarkens yttre gränser och att påverkan därmed kommer att bestå av att en smal del av myrens kantzoner avverkas, men att myren i sin helhet lämnas intakt. Med inarbetade åtgärder bedöms ledningarnas effekt på myrarna som obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga. De skogspartier som kommer att korsas av ledningsgatan består av skogar med låga naturvärden. Detta gäller generellt för de skogar som finns i området. Som tidigare beskrivits kommer de nya kraftledningsgatorna innebära att skogen avverkas och att de öppna ytorna permanentas till följd av återkommande röjningar. Till följd av skogarnas låga naturvärden och att ledningsgatans totalt sett begränsade yta, bedöms ledningarnas effekt på skogarna som små och konsekvenserna bedöms som små. Den sumpskog som kommer att korsas av markledningen har inga dokumenterade naturvärden. Påverkan på sumpskogen har behandlats i detaljplanen för industriområdet. Sumpskogen kommer inte längre finnas på platsen efter att industriområdet etablerats.

27 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 27(39) Figur 6-1. Karta över intressen längs med och i närheten av de planerade 150 kvledningarna.

28 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 28(39) 6.4 Kulturmiljö Förutsättningar Inom 100 meter på var sida om 150 kv-ledningen mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn förekommer fyra fornlämningar; två stensättningar ( och ) och två rösen se Figur 6-1). I samband med en utredning avseende Norrbotniabanan har en arkeologisk undersökning genomförts inom utredningsområdet. Ett röse som inte är antikvariskt bedömdt, och som även registrerats i Skog och histora (ObjektID: ), ligger inom 100 meter från ledningen vid station Furunäs. I samband med utredningen av detaljplanen för industriområdet genomförde Skellefteå museums kulturmiljöavdelning en arkeologisk undersökning (augusti-september 2017). Museets bedömning var att det inte fanns några lagskyddade fornlämningar i området. I övrigt finns inga kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från ledningarna Inarbetade åtgärder Skellefteå Kraft kommer att utföra en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 kulturmiljölagen i samråd med Skellefteå museum. Vid detaljprojektering kommer arbetsvägar, upplagsplatser och stolpplatser anpassas till kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar så att de inte kommer till skada. Om tidigare icke kända forn- eller kulturhistoriska lämningar påträffas under byggnation ska dessa hanteras i enlighet med gällande lagstiftning (2 kap kulturmiljölagen) Miljökonsekvenser Med inarbetade hänsynsåtgärder bedöms både effekterna och konsekvenserna för kulturmiljön från de nya ledningarna som obetydliga. 6.5 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Markerna inom utredningsområdet är tillgängliga för bär- och svampplockning, ridning, jakt, skoterkörning och som strövområden. På Nysvidjeberget finns ett motionsspår. I området finns även skoterleder. Till följd av planläggningen av industriområdet kommer naturmark som till viss del används för rekreation och friluftsliv tas i anspråk vilket innebär att stigar, motionsspår och skoterleder som finns inom det detaljplanelagda området försvinner Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås Miljökonsekvenser Den nya 150 kv-luftledningen mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn förbi Nysvidjeberget planeras inom befintlig ledningsgata så ingen ny påverkan på motionsspåret sker. Påverkan är kopplad till byggskedet och innebär begränsad

29 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 29(39) framkomlighet och förhöjda ljudnivåer. Påverkan är dock kortvarig och när ledningen är i drift utgör den inget hinder från att röra sig i området. Ledningen medför ingen ny påverkan på rekreation och friluftsliv under driftskedet. Både ledningens effekt och konsekvenser på rekreation och friluftsliv bedöms som obetydliga. De två nya ledningarna mellan station Bergsbyn och befintlig 130 kv-ledning vid Storstenmyran innebär en ny trädfri ledningsgata i obruten mark. Även här är påverkan på rekreation och friluftsliv främst kopplad till byggskedet och bedöms som tillfällig. När ledningarna är i driftskede kommer ledningsgatan medföra ett nytt visuellt inslag, dock utgör ledningarna inte en barriäreffekt och möjligheterna till att nyttja området för rekreation och friluftsliv bedöms inte påverkas. Ledningarnas effekter och konsekvenser på rekreation och friluftsliv bedöms båda som obetydliga. 6.6 Rennäring Förutsättningar Inom utredningsområdet har Mausjaur sameby delar av sina förvinter- och vinterbetesområden. Det finns inga registrerade områden för riksintresse rennäring eller strategiska områden inom utredningsområdet Inarbetade åtgärder Kontakt kommer att ske med samebyn innan byggnation Miljökonsekvenser Mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn följer ledningen befintlig ledningsgata. Värdet på kvarvarande betesmark bedöms lägre på grund av markernas stadsnära läge till Skellefteå och andra pågående verksamheter såsom bergtäkts- och industriverksamhet. De nya ledningarna bedöms inte påverka förutsättningarna för att bedriva renskötsel i området. Ledningarnas effekter och konsekvenserna på rennäringen bedöms båda under drifttid som små Kumulativa effekter För en sameby måste varje intresse, verksamhet och exploatering ses i ett sammanhang och hur dessa tillsammans påverkar renskötseln. Rennäringen har ett beroende av flexibilitet vad gäller betesmarker och flyttleder. Denna flexibilitet kan påverkas av olika exploateringsintressen, klimatförändringar eller rovdjurstryck som sammantaget leder till svårigheter för samebyn att bedriva sin näring, d v s kumulativa effekter. Varje nytt intrång i betesmarkerna innebär att möjligheten till flexibilitet minskar och ger merarbete för renskötarna. Olika typer av verksamheter och intressen som tillsammans påverkar renskötselns förutsättningar är skogsbruk, vindkraft, väg, järnväg, täktverksamhet och friluftsliv. Till detta tillkommer även effekten av klimatförändringar som medför att såväl kustbetet påverkas som åretruntmarkerna ovan Lappmarksgränsen samt förekomsten av rovdjur inom samebyarnas betesområden. Från rennäringens sida framkommer att inga alternativa betesmarker finns eftersom all mark redan i dag nyttjas Tillkommande kumulativa effekter av nya 150 kv-ledningar Tillkommande kumulativa effekter av 150 kv-ledningarna medför ytterligare intrång för rennäringen. Omfattningen av de kumulativa effekterna kan variera alltifrån viss påverkan till omfattande påverkan som exempelvis permanent bortfall av betesmark eller störningar på rennäringen under byggtid när renar betar i området. På grund av markernas stadsnära läge till Skellefteå och andra pågående verksamheter såsom bergtäkts- och

30 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 30(39) industriverksamhet som redan idag medför en påverkan på möjligheten för renar att ha betesro inom utredningsområdet, så bedöms de kumulativa effekterna av 150-kV ledningarna som små. 6.7 Övrig markanvändning Förutsättningar Utredningsområdet består främst av skogsbruksmark och framtida industriverksamhet. Norr om väg 372, som är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. I området finns även 30 kv- och 130 kv-ledningar och skogsbilvägar. I området ligger även en bergtäkt, som ägs av Svevia, med planerat utökat brytområde. Till följd av planläggningen av industriområdet kommer skogsmark tas i anspråk inom det detaljplanerade området där även förlängningen av Torsgatan ingår Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås Miljökonsekvenser 150 kv-ledningen mellan stationerna Furunäs och Bergsbyn går inom befintlig ledningsgata. Ledningarnas effekter och konsekvenser på skogsmarken bedöms som obetydliga. De två 150 kv-ledningarna mellan station Bergsbyn och befintlig ledning vid Storstenmyran medför en etablering av en ny ledningsgata i obruten mark. Detta sker dock på Skellefteå Krafts fastighet. Sammantaget bedöms både ledningarnas effekter och konsekvenser på skogsmarken som obetydliga. Ledningarnas effekter och konsekvenser på infrastruktur bedöms båda som obetydliga. Svevias verksamhet ligger på behörigt avstånd från rubricerade ledningar och kommer inte påverkas.

31 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 31(39) 6.8 Sammanställning av försiktighetsåtgärder Skellefteå Kraft arbetar med en modell där vi har tagit fram en allmän egenkontroll där de krav vi ställer på den egna verksamheten samt entrepenörer finns sammanställda. I egenkotrollen ställs krav på t.ex. kemikalier, avfall, farligt gods och andra allmänna skyddsåtgärder. Utöver de kraven som ställs i den allmänna egenkontrollen presenteras nedan en sammanställning av de försiktighetsåtgärder som Skellefteå Kraft specifikt åtar sig i detta projektför att avhjälpa, hindra eller motverka negativ påverkan på berörda intressen, se Tabell 6-1. Tabell 6-1. Försiktighetsåtgärder som Skellefteå Kraft avser att vidta inom projektet. Intresse Försiktighetsåtgärd Landskap- och bebyggelsemiljö Någon åtgärd är inte aktuellt. Naturmiljö Passagen över våtmarker kommer ske på tjälad mark. Om arbetet genomförs under varmare perioder kan stockmattor eller broar byggda av timmer och massaved från avverkningen användas för att undvika körskador i terrängen. Anläggningsarbeten utförs så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. Kulturmiljö Skellefteå Kraft kommer att utföra en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 kulturmiljölagen i samråd med Skellefteå museum. Detta kommer att göras inom områden som inte är inventerade sedan tidigare. Vid detaljprojektering kommer arbetsvägar, upplagsplatser och stolpplatser anpassas till kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar så att de inte kommer till skada. Om tidigare icke kända forn- eller kulturhistoriska lämningar påträffas under byggnation ska dessa hanteras i enlighet med gällande lagstiftning (2 kap kulturmiljölagen). Rekreation- och friluftsliv Rennäring Övrig markanvändning Inga åtgärder föreslås. Kontakt kommer att ske med samebyn innan byggnation. Inga åtgärder föreslås.

32 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 32(39) 7. Översiktlig ekosystemtjänstanalys Ett ekosystem innefattar allt levande och dess livsmiljö inom ett område. Ekosystem kan vara stora och små. Exempel på ekosystem är hela planeten jorden, en skog, en sjö eller en stubbe. Ekosystemtjänster innebär de tjänster som ekosystemet levererar och kan definieras som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ekosystemtjänster kan delas upp i fyra kategorier; livsmiljöer eller stödjande tjänster som t.ex. fotosyntes, pollinering, bildning av jordmån och näringscykler, reglerande tjänster som t.ex. luft- och vattenrening och klimatstabilisering, kulturella tjänster som t.ex. friluftsliv, estetiska- och rekreationsvärden samt, försörjande tjänster som t.ex. livsmedel från växter och fiberråvaror. Ekosystemtjänstanalyser genomförs för att identifiera, kartlägga eller värdera ekosystemtjänster med syfte att skapa en mer effektiv och hållbar förvaltning av ekosystemen. Denna ekosystemtjänstanalys utgör en översiktlig analys av de mest centrala ekosystemtjänsterna som skapas av de främsta ekosystem som finns inom utredningsområdet för Skellefteå Krafts planerade 150 kv-ledningar i luftledningsutförande. Syftet med den översiktliga ekosystemtjänstanalysen är att synliggöra ekosystemtjänsterna i förhållande till den planerade verksamheten dvs. identifiera och lyfta fram vilken direkt eller indirekt påverkan verksamheten har på tjänsterna och vad verksamheten kan innebära för tjänsterna i ett större perspektiv och ett framtidsperspektiv. De naturtyper som finns i området där 150 kv-ledningarna planeras består i huvudsak av barrskog men också en våtmark (Degermyran). Påverkan på våtmarken kommer att undvikas genom placeringen av stolpar och avgränsas därmed bort i denna ekosystemtjänstanalys. Skog som ekosystem är en naturresurs som levererar många olika ekosystemtjänster. I Sverige utgörs skogen främst av barrskog, ganska jämnt fördelat på trädslagen gran och tall. Skogsindustrin avverkar årligen strax under 100 milj m 3 skog och olika produkter från skogen utgör viktiga exportvaror, dels som trävaror men också som massa och papper (försörjande tjänster). Skog som fungerande ekosystem levererar reglerande tjänster som luft- och vattenrening och stödjande tjänster som stabil mark, bildning av jordmån och pollinering. I Sverige levererar skogen också kulturella tjänster i form av friluftsliv- och rekreationsvärden samt som strövningsområde för rennäring. Till följd av planläggningen av industriområdet kommer skog och jordbruksmark tas i anspråk inom det detaljplanerade området där även förlängningen av Torsgatan ingår. Skog är viktigt för enskilda fastighetsägare dels som försörjande tjänster i form av ekonomisk säkerhet genom skogsbruksåtgärder, men också via kulturella tjänster eftersom skogen bidrar med upplevelsevärden i form av visuell avskärmning från infrastruktur, bullerskydd och friluftsliv. Längs den nya 150 kv-ledningarna mellan Furunäs-Bergsbyn

33 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 33(39) finns enstaka enskilda fastighetsägare. Dock ligger den nya ledningen inom befintlig ledningsgata. För de två 150 kv-ledningarna som går mellan station Bergsbyn och befintlig 130 kv-ledning vid Storstenmyran är det Skellefteå Kraft egna fastighet som påverkas, det är därmed ingen enskild fastighetsägare som berörs av dem. De nya 150 kv-ledningarna utgör en direkt påverkan på skogen i form av avverkning för breddning av befintlig ledningsgata samt för att skapa en ny ledningsgata. En Ledningsgata ska hållas trädfri och tar marken i anspråk så länge ledningen behöver vara i drift. Effekten på ekosystemtjänsterna är minskad beskuggning och ett öppnare landskap vilket kan påverka friluftslivet. En annan indirekt effekt av skogsavverkning är ökad instrålning, vilket påverkar bärproduktionen negativt (främst blåbär). Samtidigt kan den öppna solbelysta miljön bidra till ökad produktion av näktarproducerande växter och därmed populationer av pollinerande insekter som annars har det svårt i dagens jordbrukslandskap. Skellefteå Kraft har under detaljprojekteringen av ledningarna arbetat för att i första hand undvika påverkan samt minimera påverkan på ekosystem. De valda sträckningarna för de nya 150 kv-ledningarna utgör en lokal negativ påverkan genom avverkning av träd men kan också medföra positiv påverkan genom en ökad population av pollinerade insekter. 150 kv-ledningen mellan Furunäs-Bergsbyn går inom redan påverkad mark i befintlig ledningsgata. De andra två ledningarna planeras på Skellefteå Krafts egna fastighet för att inte medföra påverkan för den enskilda fastighetsägaren. Sammanfattningsvis bedöms inte verksamheten med vald lokalisering och teknisk utformning utgöra någon betydande påverkan på berört ekosystem, varken lokalt eller i ett större- eller framtidsperspektiv, varvid inga kompensationsåtgärder föreslås för rubricerad verksamhet.

34

35

36

37

38